SkU 1977/78:46

Skatteutskottets betänkande
1977/78:46

med anledning av propositionen 1977/78:64 om ändrade regler för
beräkning av avdrag för pensionsförsäkringspremier, m. m. jämte
motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1977/78:64
att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift för kostnadsutjämning
enligt allmän pensionsplan, m. m.,

3. lag om ändring i lagen (1977:41) om ändring i kommunalskattelagen
(1928: 370).

I propositionen föreslås vissa ändringar i 1975 års lagstiftning om nya
beskattningsregler för pensionsförsäkringar m. m.

Denna lagstiftning bygger på principen att det skall vara möjligt att med
obeskattade medel bygga upp en pensionsstandard som motsvarar vad
som utgår enligt allmän pensionsplan. Sedan lagstiftningen genomfördes
har en ny ITP-plan med väsentligt utökade förmåner antagits. De arbetsgivare
som tillämpar ITP-planen får med nuvarande regler automatiskt det
ökade avdragsutrymme som behövs för att täcka kostnader enligt den nya
planen. För egenföretagare m.fl. som saknar pensionsskydd i anställning
och för arbetsgivare som inte tillämpar allmän pensionsplan står avdragen
däremot kvar på tidigare nivå. För att återställa likställigheten i avdragshänseende
föreslås nu att avdragen höjs för de sistnämnda grupperna.
Förslaget innebär att den som saknar rätt till tjänstepension i fortsättningen
får avdrag för premier för egen pensionsförsäkring med 35% av Ainkomst
intill en inkomst på 20 basbelopp och med 25% av A-inkomst
mellan 20 och 30 basbelopp. Även i övrigt föreslås vissa smärre ändringar i
reglerna om allmänt avdrag för pensionsförsäkringspremier. Vidare föreslås
att arbetsgivare i fråga om anställd som inte omfattas av allmän
pensionsplan skall få avdrag med 35 % av utgiven lön intill en lön på 20
basbelopp och med 25 % av lönedelar mellan 20 och 30 basbelopp (den
s. k.alternativregeln).

Samtidigt föreslås ändringar i de avdragsregler som gäller för arbetsgivare
som tillämpar allmän pensionsplan. En sådan arbetsgivare får enligt
gällande regler avdrag för vad det kostar att trygga åtagande enligt planen.
Enligt förslaget skall fortfarande som huvudregel gälla att avdrag medges
för kostnader för att trygga åtagande enligt allmän pensionsplan. Det
föreslås dock att huvudregeln skall få tillämpas endast under förutsättning
1 Riksdagen 1977178. 6 samt. Nr 46

SkU 1977/78:46

att planen såvitt gäller högsta pensionsgrundande lön och ålderspension
inte ger förmåner utöver en viss nivå. Som godtagbar nivå räknas vad som
gällde enligt planen vid 1977 års utgång. Ändras en plan efter denna
tidpunkt, får ändringen inte leda till att planen i nämnda hänseenden ger
förmåner överstigande en nivå som i huvudsak motsvarar förmånsnivån
enligt 1977 års ITP-plan. Sistnämnda begränsning gäller även om en ny
plan fastställs efter utgången av år 1977. Om planen bryter mot dessa
bestämmelser, medges inte längre avdrag enligt huvudregeln. Arbetsgivaren
får i stället avdrag enligt den nyssnämnda alternativregeln. Det föreslås
också att avdrag för kostnader för att trygga s. k. smärre avvikelser från
allmän pensionsplan i fortsättningen i princip skall medges endast i de fall
då utfästelse om sådana avvikelser har lämnats före utgången av år 1977.

I propositionen föreslås vidare att avdragsrätt skall införas för den avgift
för kostnadsutjämning som arbetsgivare i vissa fall skall utge enligt den
nya ITP-ptanen.

Slutligen föreslås ett förtydligande av övergångsbestämmelserna till de
regler om beskattning av personskadeersättning som infördes i början av år
1977.

De nya reglerna om avdrag för pensionsförsäkringspremier och arbetsgivares
avdrag för kostnader för att trygga anställdas pensionering föreslås
bli tillämpliga första gången vid 1979 års taxering. Reglerna om avdragsrätt
för kostnadsutjämning avses kunna tillämpas fr. o. m. 1978 års taxering
medan ändringen i nyssnämnda övergångsbestämmelser föreslås bli tilllämplig
redan vid 1977 års taxering.

Författningsförslagen har följande lydelse.

SkU 1977/78:46

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 46 § 2 mom. samt punkt 2 e av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 §

2 moni.' 1 hemortskommunen äger skattskyldig, som varit här i riket
bosatt under hela beskattningsåret, därjämte njuta avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,
som icke får avdragas från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den
utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna
till 41 b §;

3) för premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt förförsäkringar
av följande slag, vilka ägas av honom själv eller, i förekommande fall,
hans make eller hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring, till den
del avdrag för premien ej medges enligt punkt 2 av anvisningarna till 22 §
eller punkt 9 av anvisningarna till 29 §, arbetslöshetsförsäkring samt sådan
sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa
för begravningshjälp, som ej avses i 33 § och som ej utgör sjukförsäkring
enligt 2-4 kap. lagen om allmän försäkring;

4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat
intyg eller annat skriftligt bevis utgivit under beskattningsåret för underhåll
av icke hemmavarande barn om barnet är under 18 år eller, såvitt gäller
underhåll på grund av dom, oavsett barnets ålder, dock högst med 2 500
kronor för varje barn;

6) för under beskattningsåret av den skattskyldige erlagd avgift avseende
annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som äges av arbetsgivare,
om försäkringen äges av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt,
skall avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring
och underhållsbidrag, som i första stycket 4) och 6) här ovan sägs, åtnjutas
allenast i den mån hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt icke tagits till
understödet, avgiften eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig endast under en del av beskattningsåret varit här i
riket bosatt, skall avdrag, som nu sagts, åtnjutas allenast i den män det
belöper å nämnda tid.

Avdrag för premier och andra avgifter, som avses i första stycket 3) här
ovan, må ej för skattskyldig åtnjutas till högre belopp än 250 kronor; dock
att, om skattskyldig under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans
med andra maken, ifrågavarande avdrag för dem båda gemensamt må
åtnjutas med högst 500 kronor. Avdrag, som nu sagts, med högst 500
kronor må vidare åtnjutas om skattskyldig under beskattningsåret varit
ogift (varmed jämställes änka, änkling eller frånskild) och haft hemmavarande
barn under 18 år.

'Senaste lydelse 1976: 1099,

Kartong: S. 21, rad 14 Står: 3a Rättat till: 4a

SkU 1977/78:46

Nuvarande lydelse

Avdrag för avgift sorn avses i
första stycket 6) får ej överstiga den
skattskyldiges A-inkomst för antingen
beskattningsåret eller äret
närmast dessförinnan och beräknas
med hänsyn till storleken av sådan
inkomst. Avdraget får uppnå lill
hånst JO procent av inkomst som
hänför sig till jordbruksfastighet eller
rörelse eller som hänför sig till
anställning, om den skattskyldige
helt saknar pensionsrätt i anställning
och icke är anställd i aktiebolag
eller ekonomisk förening vari
han har sådant bestämmande inflytande
som avses i punkt 2 e femte
stycket av anvisningarna till 29 §.
samt 10 procent av övrig A-inkomst.
beräknat på en sammanbind
A-inkomst av honst tjugo
gånger det basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
bestämts för januari månad
aret närmast före taxeringsåret.
men får i stället beräknas till högst
7000 kronor jämte 30 procent av
inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet
eller rörelse intill en
sammanlagd A-inkomst av 23000
kronor. Avdraget beräknas i sin
helhet antingen pa inkomst som
skall upptagas till beskattning under
beskattningsåret eller pä inkomst
äret närmast dessförinnan.
Med A-inkomst avses inkomst som
enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen
(1947: 576) om statlig inkomstskatt
är att anse som A-inkomst.

Föreslagen lydelse

Avdrag för avgift som avses i
första stycket 6) får ej överstiga den
skattskyldiges A-inkomst för antingen
beskattningsåret eller året
närmast dessförinnan och beräknas
med hänsyn till storleken av sådan
inkomst. I frana om sådan A-inkomst
som hänför sig till jordbruksfastighet
eller rörelse eller som hänför
sig till anställning, om den skattskyldige
helt saknar pensionsrätt i
anställning och icke är anställd i aktiebolag
eller ekonomisk förening
vari han har sådant bestämmande
inflytande som avses i punkt 2e
femte stycket av anvisningarna till
29 S, far avdranet uppnå till sammanlant
honst 35 procent av inkomsten
till den del den icke överstiger
tjugo gånger det basbelopp
som enligt lagen (1962: 381) om allmän
försäkring bestämts för januari
månad året närmast före taxeringsåret
samt honst 25 procent av den
de! av inkomsten som överstiger
tjugo men icke trettio gånger
nämnda basbelopp. I fräna om övrig
A-inkomst får avdranet uppnå
till hönst 10 procent av inkomsten
till den del den tillsammans med Ainkomst
enlint förenåiende meninn
icke överstiner tjuno nånner
nämnda basbelopp. / stället för vad
som angivits i andra och tredje meningarna
av detta stycke får avdraget
beräknas till högst ett belopp
motsvarande angivet basbelopp
jämte 30 procent av inkomst som
hänför sig till jordbruksfastighet eller
rörelse intill en sammanlagd Ainkomst
motsvarande tre gånger
samma basbelopp. Avdraget beräknas
i sin helhet antingen pä inkomst
som skall upptagas till beskattning
under beskattningsåret eller
pä inkomst året närmast dessförinnan.
Med A-inkomst avses inkomst
som enligt 9 § 3 mom. andra
stycket lagen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt är att anse som A-inkomst.

SkU 1977/78:46

Nuvarande lydelse

Om särskilda skäl föreligga, får
liksskatteverket efter ansökan besluta
att avdrag för avgift för pensionsförsäkring
får åtnjutas med
högre belopp än som följer av bestämmelserna
i föregående stycke.
Därvid skall dock följande gälla.
För skattskyldig, som redovisar inkomst
som är att anse som A-inkomst
endast av tjänst men som i
huvudsak saknar pensionsrätt i anställning,
får medges avdrag högst
med belopp, beräknat som för inkomst
av jordbruksfastighet eller
rörelse på det sätt som föreskrivits i
föregående stycke. Sådant avdrag
får dock icke beräknas för inkomst
som härrör från aktiebolag eller
ekonomisk förening vari den skattskyldige
har sådant bestämmande
inflytande som avses i punkt 2 e
femte stycket av anvisningarna till
29 §. Har skattskyldig, som drivit
jordbruk, skogsbruk eller rörelse,
upphört med driften i förvärvskällan
och har han under verksamhetstiden
ej skaffat sig ett betryggande
pensionsskydd, får avdrag beräknas
även på sådan inkomst som enligt
9§ 3 mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
är att anse som B-inkomst. Avdraget
får i detta fall beräknas med beaktande
av det antal år varunder
den skattskyldige drivit jordbruket,
skogsbruket eller rörelsen, dock
högst för tio år. Hänsyn skall vid
bedömningen av avdragets storlek
tagas till den skattskyldiges övriga
pensionsskydd och andra möjligheter
till avdrag för avgift som avses i
första stycket 6). Avdraget får dock
ej överstiga ett belopp som för varje
år som driften pågått motsvarar sex
gånger det basbelopp som enligt lagen
om allmän försäkring bestämts
för januari månad det år varunder
driften i förvärvskällan upphört och
ej heller summan av de belopp som
under beskattningsåret redovisats
som nettointäkt av förvärvskällan

Föreslagen lydelse

Om särskilda skäl föreligga, får
riksskatteverket efter ansökan besluta
att avdrag för avgift för pensionsförsäkring
får åtnjutas med
högre belopp än som följer av bestämmelserna
i föregående stycke.
Därvid skall dock följande gälla.
För skattskyldig, som redovisar inkomst
som är att anse som A-inkomst
endast av tjänst men som i
huvudsak saknar pensionsrätt i anställning,
får medges avdrag högst
med belopp, beräknat som för inkomst
av jordbruksfastighet eller
rörelse på det sätt som föreskrivits i
föregående stycke. Sådant avdrag
får dock icke beräknas för inkomst
som härrör från aktiebolag eller
ekonomisk förening vari den skattskyldige
har sådant bestämmande
inflytande som avses i punkt 2 e
femte stycket av anvisningarna till
29 §. Har skattskyldig, som drivit
jordbruk, skogsbruk eller rörelse,
upphört med driften i förvärvskällan
och har han under verksamhetstiden
ej skaffat sig ett betryggande
pensionsskydd, får avdrag beräknas
även på sådan inkomst som enligt
9§ 3 mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
är att anse som B-inkomst. Avdraget
får i detta fall beräknas med beaktande
av det antal år varunder
den skattskyldige drivit jordbruket,
skogsbruket eller rörelsen, dock
högst för tio år. Hänsyn skall vid
bedömningen av avdragets storlek
tagas till den skattskyldiges övriga
pensionsskydd och andra möjligheter
till avdrag för avgift som avses i
första stycket 6). Avdraget får dock
ej överstiga ett belopp som för varje
år som driften pågått motsvarar tio
gånger det basbelopp som enligt lagen
om allmän försäkring bestämts
för januari månad det år varunder
driften i förvärvskällan upphört och
ej heller summan av de belopp som
under beskattningsåret redovisats
som nettointäkt av förvärvskällan

lt Riksdagen 1977178. 6 sami. Nr 46

SkU 1977/78:46

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet
som är att hänföra
till vinst med anledning av överlåtelse
av förvärvskällan. Mot beslut
av riksskatteverket i fråga som
avses i detta stycke får talan ej
föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har
avdrag för avgiften helt eller delvis icke kunnat åtnjutas enligt bestämmelserna
i femte stycket, medgives avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering
för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag får dock icke åtnjutas
med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger
vad som angives i femte stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena får avdrag för avgift som
avses i första stycket 6) ej åtnjutas till högre belopp än skillnaden mellan
sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som äro skattepliktiga
i hemortskommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf.
Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) icke utnyttjas i hemortskommunen,
må avdrag för återstoden av vad sålunda beräknats åtnjutas i
annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande
fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som åtnjutes vid
taxeringen i kommunen. Vad som sålunda ej kunnat avdragas får den
skattskyldige tillgodoföra sig genom avdrag senast vid taxering för sjätte
beskattningsåret efter det år då avgiften erlades. Ej heller i sistnämnda fall
får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna
paragraf åtnjutits.

Anvisningar

till 29 §

2.e.2 Arbetsgivares rätt till avdrag
för kostnader avsedda att trygga
pensionsåtagande skall motsvara
högst vad sorn behövs för att
trygga åtagande enligt allmän pensionsplan.
Om allmän pensionsplan
träder i kraft stegvis men arbetsgivaren
lämnat utfästelse om en snabbare
tillämpning av planen, har arbetsgivaren
rätt till avdrag för kostnader
föranledda av denna utfästelse.

Allmän pensionsplan har samma
innebörd som i 4 § lagen (1967: 531)
om tryggande av pensionsutfästelse
m.m. Med allmän pensionsplan
avses emellertid i denna lag, i fall

2.e. Arbetsgivare hur — under de
förutsättningar sorn anges i tredje
stycket - rätt till avdrag för kostnader/dr
att trygga pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan. Om allmän
pensionsplan träder i kraft
stegvis men arbetsgivaren lämnat
utfästelse om en snabbare tilllämpning
av planen, har arbetsgivaren
rätt till avdrag för kostnader
föranledda av denna utfästelse. Allmän
pensionsplan har samma innebörd
som i 4 S lagen (1967: 531) om
tryggande av pensionsutfästelse
m.m. Med allmän pensionsplan
avses emellertid i denna lag, i fall
där pensionsåtagande enligt allmän

2 Senaste lydelse 1976: 1099.

SkU 1977/78:46

Nuvarande lydelse

där pensionsåtagande enligt allmän
pensionsplan icke föreligger, även

a) pensionsåtagande för pensionsförmåner
som rymmes inom
vad som är sedvanligt enligt allmän
pensionsplan i fråga om arbetstagare
med motsvarande uppgifter eller
hans efterlevande under förutsättning
att annat åtagande än sådant
som innebär tryggande genom pensionsförsäkring
eller avsättning till
pensionsstiftelse tryggats genom
kreditförsäkring,

b) pensionsbestämmelser, som
rekommenderats av Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet
eller Svenska kyrkans församlings-
och pastoratförbund och
antagits såsom pensionsreglemente
av kommun, kommunalförbund,
Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet, Kommunernas
Pensionsanstalt, Svenska kyrkans
församlings- och pastoratförbund
eller Sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut
eller av annan arbetsgivare,
för vars pensionsutfästelser
enligt pensionsreglementet kommun,
kommunalförbund, Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet
eller Svenska kyrkans församlings-
och pastoratförbund
tecknat borgen, och

c) pensionsåtagande som har
lämnats av statligt företag och för
vilket staten har tecknat borgen.

Föreslagen lydelse
pensionsplan icke föreligger, även

b) pensionsbestämmelser, som
rekommenderats av Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet
eller Svenska kyrkans församlings-
och pastoratförbund och
antagits såsom pensionsreglemente
av kommun, kommunalförbund,
Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet, Kommunernas
Pensionsanstalt, Svenska kyrkans
församlings- och pastoratförbund
eller Sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut
eller av annan arbetsgivare,
för vars pensionsutfästelser
enligt pensionsreglementet kommun,
kommunalförbund. Svenska
kommunförbundet, Landstingsförbundet
eller Svenska kyrkans församlings-
och pastoratförbund
tecknat borgen, och

c) pensionsåtagande som har
lämnats av statligt företag och för
vilket staten har tecknat borgen.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta att även annat
pensionsåtagande vid tillämpning av denna lag skall anses som allmän
pensionsplan. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får
talan ej föras.

A vdrag srätt enligt första stycket
föreligger endast under förutsättning
dels att högsta pensionsgrundande
lön enligt den allmänna pensionsplanen
icke överstiger trettio
gånger det basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
bestämts för januari månad

SkU 1977/78:46

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

året närmast före taxeringsåret eller
det högre pensionsgrundande
belopp som gällde enligt planen vid
utgången av år 1977, dets att livsvarig
ålderspension vid full intjänandetid
enligt planen icke avses
komma att överstiga 15 procent av
den pensionsgrundande lönen till
den del den icke överstiger sju och
en halv gånger nämnda basbelopp,
70 procent av den pensionsgrundande
lönen till den del den överstiger
sju och en halv men icke tjugo
gånger nämnda basbelopp och
40 procent av den pensionsgrundande
lönen till den del den överstiger
tjugo men icke trettio gånger
nämnda basbelopp eller det högre
pensionsbelopp som gällde enligt
planen vid utgången av år 1977.
Det förhållandet att planen ger rätt
till ålderspension utöver 15 procent
av den pensionsgrundande lön som
icke överstiger sju och en halv
gånger nämnda basbelopp utgör
dock icke hinder för avdrag, om
den överskjutande pensionen är avsedd
att utgöra ersättning för tillläggspension
enligt lagen om allmän
försäkring.

Vid bestämmande av avdragsrätt enligt första stycket får - även om
detta ej har medgivits i allmän pensionsplan - i pensionsåtagande inräknas
såväl arbetstagares anställningstid hos samma arbetsgivare innan åtagandet
lämnats som anställningstid hos förutvarande arbetsgivare. Vid beräkning
av avdrag för tryggande av åtagandet skall härvid dock avräknas
sådan pension åt arbetstagaren, som tidigare har utfästs och tryggats av
arbetsgivare under anställningstid som inräknas i åtagandet.

Avdrag för kostnad avsedd att trygga pensionsåtagande som innebär rätt
till pension före 65 års ålder - härunder inbegripet kostnad avsedd att vid
arbetstagarens avgång före 65 års ålder trygga samma pensionsförmåner
som skulle ha tillkommit honom vid avgång vid nämnda ålder - medges i
den utsträckning sådana förmåner kan utgå enligt allmän pensionsplan och
med beaktande jämväl av bestämmelserna i tionde stycket. Är fråga om
arbetstagare i aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande
inflytande över företaget, är dock kostnad som här avses och som hänför
sig till avgång före 60 års ålder avdragsgill endast efter beslut enligt elfte
stycket. Till grund för bedömande om en arbetstagare har bestämmande
inflytande lägges det samlade innehavet av aktier eller andelar i företaget
hos arbetstagaren själv jämte sådana honom närstående personer som
nämns i 35 § 3 mom. tionde stycket denna lag.

SkU 1977/78:46

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För medel, som avsatts enligt b eller d, medges sålunda avdrag intill vad
som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv, och för pensionsförsäkring
medges avdrag för så stor del av kostnaderna som behövs för att trygga
pensionsåtagande, allt med iakttagande av bestämmelserna i första-femte
styckena och beslut enligt elfte stycket av denna anvisningspunkt.

Dock medges avdrag även utöver
vad som anges i föregående stycke,
om pensionsutfästelserna avser förmåner
som innebär smärre avvikelser
från allmän pensionsplan och
utfästelserna tiM den del de avser
sådana avvikelser har tryggats genom
pensionsförsäkring. Med
smärre avvikelser förstås sådana
förmånsbelopp som utgår utöver
allmän pensionsplan men inom ramen
för högsta pensionsgrundande
lön enligt planen under förutsättning
att den genomsnittliga kostnaden
för förmånsbeloppen icke överstiger
åtta procent av kostnaden för
pensionsåtagande enligt den allmänna
pensionsplanen. Med genomsnittlig
kostnad för förmånsbeloppen
förstås den merkostnad som
motsvarande förmåner skulle medföra,
om de skulle lämnas åt samtliga
som omfattas av den allmänna
pensionsplanen. Överstiger kostnaden
för förmånsbeloppen vad nu
sagts, skall emellertid ingen del av
den kostnad som överstiger kostnaden
för pensionsåtagande enligt den
allmänna pensionsplanen vara avdragsgill.
För att erhålla avdragsrätt
skall arbetsgivaren med intyg
av försäkringsgivaren styrka att endast
smärre avvikelser från allmän
pensionsplan föreligger.

Dock medges avdrag även utöver
vad som anges i föregående stycke,
om pensionsutfästelserna avser förmåner
som innebär smärre avvikelser
från allmän pensionsplan.
Detta gäller dock endast under förutsättning
att utfästelserna till den
del de avser sådana avvikelser har
tryggats genom pensionsförsäkring.
Vidare fordras att utfästelserna har
lämnats före utgången av år 1977
eller att de lämnats till arbetstagare
som därefter erhållit anställning
hos arbetsgivare och motsvarar utfästelser
som har lämnats av arbetsgivaren
till andra arbetstagare
före utgången av år 1977. Med
smärre avvikelser förstås sådana
förmånsbelopp som utgår utöver
allmän pensionsplan men inom ramen
för högsta pensionsgrundande
lön enligt planen under förutsättning
att den genomsnittliga kostnaden
för förmånsbeloppen icke överstiger
åtta procent av kostnaden för
pensionsåtagande enligt den allmänna
pensionsplanen. Med genomsnittlig
kostnad för förmånsbeloppen
förstås den merkostnad som
motsvarande förmåner skulle medföra,
om de skulle lämnas åt samtliga
som omfattas av den allmänna
pensionsplanen. Överstiger kostnaden
för förmånsbeloppen vad nu
sagts, skall emellertid ingen del av
den kostnad som överstiger kostnaden
för pensionsåtagande enligt den
allmänna pensionsplanen vara avdragsgill.
För att erhålla avdragsrätt
skall arbetsgivaren med intyg
av försäkringsgivaren styrka att endast
smärre avvikelser från allmän
pensionsplan föreligger. Om särskilda
skäl föreligga, får riksskatteverket
besluta att avdrag som avses

SkU 1977/78:46

Nuvarande lydelse

Tryggas pensionsåtagande för
arbetstagare som icke omfattas av
allmän pensionsplan genom pensionsförsäkring,
får arbetsgivaren,
om han så önskar, i stället göra
avdrag för kostnaderna för denna
försäkring med högst ett belopp
motsvarande 30 procent av vad arbetsgivaren
utgivit till arbetstagaren
i lön antingen under beskattningsåret
eller under det närmast
föregående beskattningsåret. Vid
beräkning av avdrag enligt detta alternativ
får ej inräknas lön som
överstiger tjugo gånger det basbelopp
som enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring bestämts för
januari månad året närmast före
taxeringsåret.

Föreslagen lydelse

i detta stycke skall medges även i
andra fall. Mot beslut av riks skatteverket
i fråga som här avses får
talan ej föras.

Har arbetsgivare gjort pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan
men föreligger icke avdragsrätt
enligt första stycket eller har
arbetsgivare gjort pensionsåtagande
för arbetstagare som icke
omfattas av allmän pensionsplan,
får han — under förutsättning att
åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring
— avdrag för kostnaderna
för sådant åtagande med
högst ett belopp motsvarande summan
av 35 procent av vad arbetsgivaren
utgivit i lön till arbetstagaren
intill en lön som motsvarar tjugo
gånger det basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
bestämts för januari månad
året närmast före taxeringsåret
samt 25 procent av lönen till den
det den överstiger tjugo men icke
trettio gånger nämnda basbelopp.
Avdraget får beräknas på lön som
arbetsgivaren utgivit till arbetstagaren
antingen under beskattningsåret
eller under det närmast föregående
beskattningsåret.

Arbetsgivare, som enligt 25 S lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m. är skyldig att trygga upplupen del av pensionsutfästelse
genom att köpa pensionsförsäkring, får avdrag för hela kostnaden
för sådan försäkring om utfästelsen icke avser arbetstagare i aktiebolag
eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över företaget.

Vid beräkning av avdrag för kostnader avsedda att trygga arbetsgivares
pensionsåtaganden får pensionsutfästelse beaktas endast om försäkring för
utfästelsen skulle ha varit sådan pensionsförsäkring som avses i punkt 1 av
anvisningarna till 31 8.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta om avdrag
avseende kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som gäller
enligt första och femte styckena ovan. Mot sådant beslut får talan ej föras.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
första gången vid 1979 års taxering.

SkU 1977/78:46

2 Förslag till

Lag om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift för kostnadsutjämning
enligt allmän pensionsplan, m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Har arbetsgivare tryggat åtagande om ålderspension enligt allmän
pensionsplan genom att redovisa pensionsskuld under rubriken Avsatt till
pensioner och innehåller planen regler om utjämning av pensionskostnaden
mellan olika arbetsgivare gäller bestämmelserna i 2 och 3 §§.

2 S Avgift som arbetsgivare enligt planens bestämmelser utger till det
organ som administrerar planen för att utjämna andra arbetsgivares pensionskostnader
utgör avdragsgill kostnad vid beräkning enligt kommunalskattelagen
(1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt av
nettointäkt av den förvärvskälla till vilken pensionsutfästelsen hänför sig.

3 § Medel, som i enlighet med planens bestämmelser tillgodoförs arbetsgivare
av det organ som administrerar planen för att utjämna pensionskostnader,
utgör skattepliktig intäkt för arbetsgivaren i den förvärvskälla till
vilken pensionsutfästelsen hänför sig.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
första gången vid 1978 års taxering.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:41) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsema till lagen
(1977:41) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1. De nya bestämmelserna i 19 § - utom såvitt avser ersättning på grund
av skadeståndsförsäkring — samt i 32 § I morn., anvisningarna till 19 §,
punkt 11 av anvisningarna till 32 § och punkt 1 av anvisningarna till 50 §
tillämpas första gången vid 1977 års taxering.

Har livränta som utgår på grund Har livränta som utgår på grund
av personskada och icke avser er- av personskada och icke avser ersättning
för förlorat underhåll fast- sättning för förlorat underhåll fastställts
före den 1 januari 1976 gäller ställts före den 1 januari 1976 gäller

dock följande. Vid tillämpning av dock följande. Vid tillämpning av

32 § 1 mom. i dess nya lydelse skall 32 § 1 mom. i dess nya lydelse skall

hälften av det till ett beskattningsår hälften av det till ett beskattningsår

hänförliga livräntebeloppet, till den hänförliga livräntebeloppet, till den

SkU 1977/78:46

Nuvarande lydelse

del delta icke överstiger det basbelopp
som enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring har fastställts för
januari månad beskattningsåret,
anses avse ersättning för annat än
förlorad inkomst av skattepliktig
natur (skattefri del av livräntan).
Om den skattskyldige under beskattningsåret
uppburit flera sådana
livräntor, beräknas för totalbeloppet
på motsvarande sätt en
skattefri del som hänföres till de olika
livräntorna i förhållande till
deras storlek. Utbytes livränta som
här avses mot engångsbelopp, skall
vid tillämpning av de nya bestämmelserna
i anvisningarna till 19 § så
stor del av engångsbeloppet anses
utgöra icke skattepliktig inkomst
som motsvarar förhållandet mellan
den skattefria delen av det till året
för utbytet hänförliga livräntebeloppet
och hela detta livräntebelopp,
beräknat som om livräntan utgått
hela året på oförändrade villkor.
I fråga om livränta som utgår
enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
eller motsvarande
ersättning som utgår enligt annan
författning eller på grund av regeringens
förordnande och som bestämmes
av eller utbetalas från
riksförsäkringsverket samt i fråga
om utbyte av sådan livränta mot
engångsbelopp skall vad nu sagts
gälla även beträffande livränta som
har fastställts den 1 januari 1976 eller
senare på grund av skadefall
som har inträffat före den 1 juli
1977.

Föreslagen lydelse

del detta icke överstiger det basbelopp
som enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring har fastställts för
januari månad beskattningsåret,
anses avse ersättning för annat än
förlorad inkomst av skattepliktig
natur (skattefri del av livräntan).
Om den skattskyldige under beskattningsåret
uppburit flera sådana
livräntor, beräknas för totalbeloppet
på motsvarande sätt en
skattefri del som hänföres till de olika
livräntorna i förhållande till
deras storlek. Utbytes livränta som
här avses helt eller delvis mot engångsbelopp,
skall vid tillämpning
av de nya bestämmelserna i anvisningarna
till 19 § så stor del av engångsbeloppet
anses utgöra ersättning
för annat än förlorad inkomst
av skattepliktig natur som motsvarar
förhållandet mellan den skattefria
delen av det till året för utbytet
hänförliga livräntebeloppet och
hela detta livräntebelopp, beräknat
som om livräntan utgått hela året på
oförändrade villkor. I fråga om livränta
som utgår enligt lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring
eller motsvarande ersättning
som utgår enligt annan författning
eller på grund av regeringens förordnande
och som bestämmes av
eller utbetalas från riksförsäkringsverket
samt i fråga om utbyte av
sådan livränta mot engångsbelopp
skall vad nu sagts gälla även beträffande
livränta som har fastställts
den 1 januari 1976 eller senare på
grund av skadefall som har inträffat
före den I juli 1977.

2. De nya bestämmelserna i 19 § angående ersättning på grund av
skadeståndsförsäkring och i punkt 5 av anvisningarna till 46 § tillämpas
första gången vid 1978 års taxering. Nämnda anvisningspunkt i dess äldre
lydelse tillämpas dock alltjämt vid 1978 och senare års taxeringar i fråga
om periodisk utbetalning av skadestånd som har fastställts före utgången
av år 1976.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit frän trycket i Svensk författningssamling, och tilläm -

SkU 1977/78:46

pas första gången vid 1977 års taxering. Har skattskyldig till följd av utbyte
av personskadelivränta vid 1977 års inkomsttaxering blivit beskattad för
högre belopp än som följer av de nya bestämmelserna i denna lag, får han
genom besvär i särskild ordning, som anförs före utgången av år 1978, föra
talan om sådan ändring av nämnda inkomsttaxering som föranleds av
de nya bestämmelserna i denna lag. I sådant fall får inom samma tid besvär
även anföras av taxeringsintendent till den skattskyldiges förmån. 1 fråga
om besvär som här avses gäller 103 och 104 §§ taxeringslagen (1956:623) i
tillämpliga delar.

SkU 1977/78:46

Motionerna

Till utskottet har hänvisats följande med anledning av propositionen
väckta motioner, nämligen

1977/78:1771 av Joakim Ollén (m) vari hemställs att riksdagen antar
propositionen 1977/78:64 med den ändringen, att tredje och åttonde styckena
av punkt 2e i anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen erhåller
följande lydelse:

Anvisningar

till 29 §

2e tredje stycket

Avdragsrätt enligt första stycket föreligger inte för avsättning för tryggande
av pensionsåtaganden för den del av pensionsgrundande lön enligt
den allmänna pensionsplanen som överstiger trettio gånger basbelopp som
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för januari månad
året närmast före taxeringsåret eller det högre pensionsgrundande belopp
som gällde enligt planen vid utgången av år 1977 och i den mån livsvarig
ålderspension vid full intjänandetid enligt planen icke avses komma att
överstiga 70 % för tid före 65 års ålder och 15 % därefter av den pensionsgrundande
lönen, till den del den icke överstiger sju och en halv gånger
nämnda basbelopp, 70 % av den pensionsgrundande lönen, till den del den
överstiger sju och en halv men icke tjugo gånger nämnda basbelopp, 70 %
av den pensionsgrundande lönen, till den del den överstiger tjugo men icke
trettio gånger nämnda basbelopp eller det högre pensionsbelopp som gällde
enligt planen vid utgången av år 1977. Det förhållandet att planen ger
rätt till ålderspension efter 65 års ålder utöver 15 % av den pensionsgrundande
lön, som icke överstiger sju och en halv gånger nämnda basbelopp,
utgör dock inte hinder för avdrag, om den överskjutande pensionen är
avsedd att utgöra ersättning för tilläggspension enligt lagen om allmän
försäkring. Innehåller planen löfte om kompensation för försämring av
penningvärdet efter pensioneringstillfället, föreligger avdragsrätt även för
tryggande av sådan kompensation.

2e åttonde stycket

Har arbetsgivare gjort pensionsåtagande för anställd, som ger denna
förmåner som icke omfattas av allmän pensionsplan enligt definitionen i 4 §
lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m., får arbetsgivaren - under
förutsättning att åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring — i stället
avdrag för kostnaderna för sådant åtagande med högst ett belopp motsvarande
summan av 35 % av vad arbetsgivaren utgivit i lön till arbetstagaren

SkU 1977/78:46

intill en lön, som motsvarar tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen
(1962: 381) om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast
före taxeringsåret, samt 25 % av lönen till den del den överstiger tjugo men
icke trettio gånger nämnda basbelopp. Avdraget får beräknas på lön som
arbetsgivaren utgivit till arbetstagaren antingen under beskattningsåret
eller under det närmast föregående beskattningsåret.

1977/78:1772 av Erik Wärnberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar om ändrade regler för beräkning av avdrag för pensionsförsäkringspremier,
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

År 1975 genomfördes en maximering av den tidigare obegränsade avdragsrätten
för premier för egna pensionsförsäkringar och för arbetsgivares
kostnader för att trygga anställdas pensionering. Syftet var att begränsa
avdragsutrymmet på sådant sätt att endast verkliga pensioneringsbehov
kunde tillgodoses med bibehållen avdragsrätt vid beskattningen. De allmänna
pensionsplaner — t. ex. ITP-planen — som då tillämpades på arbetsmarknaden
ansågs utgöra en godtagbar standard. Efter vissa detaljuusteringar
1976 innebär reglerna att avdrag för premier för egen pensionsförsäkring
medges med högst 10% av A-inkomst av tjänst och 30% av Ainkomst
av jordbruksfastighet eller rörelse, beräknat på en sammanlagd Ainkomst
av högst 20 basbelopp. Den som - bortsett från ATP - saknar
pensionsrätt i anställningen och som saknar bestämmande inflytande i
företaget är också berättigad till avdrag med högst 30% av A-inkomst av
tjänst. Alternativt får avdrag medges med 7 000 kr. plus 30% av A-inkomst
av jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst av
23 000 kr.

Reglerna kompletteras dessutom av en dispensregel enligt vilken riksskatteverket
genom dispens får medge att den som upphört med driften av
en förvärvskälla kan få avdrag med högre belopp. Detta belopp beräknas
med beaktande av det antal år som den skattskyldige drivit verksamheten,
dock högst 10 år, och med hänsyn bl. a. till det pensionsskydd som redan
föreligger. Avdraget får inte överstiga sex basbelopp per år.

Arbetsgivarens avdragsmöjligheter för kostnader för att trygga anställdas
pensionering är i princip begränsade till kostnader för att trygga utfästelser
enligt allmän pensionsplan plus högst 8% härav för kostnader för
smärre tilläggsförmåner. Om avdragsrätt inte föreligger enligt dessa regler
får arbetsgivaren i stället göra avdrag med högst 30% av utgiven lön.

Den ITP-plan som låg till grund för 1975 års beslut ger en pensionsnivå
inklusive ATP och folkpension på 65% av lönen upp till 12,5 basbelopp
och 32,5% av lönebelopp mellan 12,5 och 20 basbelopp. Hösten 1976

SkU 1977/78:46

antogs emellertid en ny ITP-plan där pensionsnivåerna höjts väsentligt
med verkan fr. o. m. den 1 januari 1977.

Vid full intjänandetid och vid en pensionsålder av 65 år kommer ålderspension
i princip att utgå med 10% på lön upp till 7,5 basbelopp, 65% på
lönedelar mellan 7,5 och 20 basbelopp och 32,5 % på lönedelar mellan 20
och 30 basbelopp. För löner upp till 7,5 basbelopp är ITP anpassad till
beräknade nivåer av ATP och folkpension på så sätt att de tre förmånerna
tillsammans i princip skall medföra en pension på minst 65% av lönen.
Därtill kommer en särskild kompletteringspension, ITPK, med normalt 2—
4% av pensionsgrundande lön.

Eftersom avdragsrätten för kostnader för planpension inte har knutits
vid 1975 års pensionsnivåer har avdragsutrymmet för sådana kostnader
automatiskt anpassats till de nya pensionsnivåerna. Avdragsgränserna för
dem som inte är anslutna till allmän pensionsplan har däremot legat fast.

I syfte att återställa likställigheten i avdragshänseende mellan de olika
kategorierna föreslås i propositionen att arbetsgivare som inte tillämpar
allmän pensionsplan skall få avdrag med belopp motsvarande 35% av
utgiven lön upp till 20 basbelopp och 25 % av lönedelar mellan 20 och 30
basbelopp. Motsvarande höjningar föreslås också för egenföretagare och
andra som saknar rätt till tjänstepension. Dispensregeln ändras med hänsyn
härtill så att avdragsgränsen höjs från sex till tio basbelopp per år.

Med hänvisning till penningvärdeutvecklingen föreslås att också alternativregeln
för egna försäkringar höjs till ett basbelopp plus 30% av Ainkomst
av jordbruksfastighet eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst
av tre basbelopp.

Vidare föreslås att arbetsgivares avdragsrätt för kostnader för planpension
i princip låses vid den nya pensionsnivån i ITP-planen.

Motionärerna i motionen 1772 instämmer i att den höjda ITP-planen bör
leda till att också avdragsrätten för egenföretagare m.fl. utvidgas. De
anser dock att de nya avdragsgränserna, som grundar sig på schabloner, är
för generösa och kan leda till överförsäkring i förhållande till dem som
omfattas av ITP-planen. De yrkar att avdragsgränsen bibehålls vid 30%
för A-inkomster som understiger 20 basbelopp men har i övrigt inte något
att erinra mot propositionen i denna del. De yrkar också avslag på propositionen
i vad avser ändring av den angivna beloppsspärren i dispensregeln
för egenförsäkring.

På grund av nuvarande utformning av avdragsreglerna på tjänstepensionssidan
medför höjningarna av planpensionerna automatiskt ett ökat
avdragsutrymme. Den anpassning härtill, som nu måste genomföras för att
en likställighet mellan olika grupper skall kunna bevaras, innebär enligt
propositionen att det maximala avdraget för egenpension höjs med 50 % till
ca 112000 kr. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att denna
automatik inte bör accepteras i fortsättningen. Propositionen innehåller

SkU 1977/78:46

också förslag i syfte att förebygga en fortsatt utveckling i denna riktning.
Utskottet återkommer till denna fråga.

I den nu aktuella frågan grundar sig propositionen på beräkningar av
utredningen (Fi 1976:02) om beskattning av tjänstepensioner. Beräkningarna
grundar sig på de principer som tillämpats vid 1975 års beslut och som
kommer att bedömas närmare i utredningens fortsatta arbete. Motionärerna
har inte pekat på några felaktigheter i dessa beräkningar, och det ligger i
sakens natur att de nya pensionsnivåerna medför kostnadsstegringar också
i inkomstskikten under 20 basbelopp. Beträffande beloppsgränsen i dispensregeln
bör framhållas att den föreslagna höjningen utgör en rent teknisk
följdändring och att man med hänsyn till de principer som skall
tillämpas vid dispensprövningen inte har anledning att befara någon överförsäkring.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1772 och tillstyrker propositionen
i denna del.

Arbetsgivares avdragsrätt för kostnader för tryggande av planpension
låses enligt förslaget i propositionen i princip vid de pensionsnivåer i den
allmänna pensionsplan som arbetsgivaren tillämpade vid utgången av 1977.
Det blir dock möjligt att höja förmånerna så att de kommer upp till ITPplanens
nivå, som - efter avrundning - förs in i avdragsreglerna som ett
högsta tak. Om detta tak överskrids medges avdrag endast enligt den s. k.
alternativregeln (35/25-procentregeln). Samtidigt begränsas rätten till avdrag
för s. k. smärre avvikelser från planen till i huvudsak sådana fall då
utfästelse om tilläggsförmåner lämnats senast den 31 december 1977.

Sveriges industriförbund har i en skrivelse till utskottet bl. a. anfört att
förslaget strider mot företagsekonomiska redovisningsprinciper och att det
av principiella skäl ej bör genomföras. Förbundet anför också att kollektivavtal
angående pension i sin helhet skall respekteras vid inkomsttaxeringen
och att skattereglerna ej skall ingripa i avtalsfriheten på arbetsmarknaden.

Utskottet anser att förslaget bör genomföras. Med anledning av förbundets
skrivelse kan framhållas att skattelagstiftningen givetvis inte innehåller
några begränsningar i avtalsfriheten. Avtalsfriheten innebär emellertid
inte att parterna på arbetsmarknaden kan göra anspråk på att själva få
bestämma över innehållet i skattelagstiftningen. Det kan tilläggas att den
tekniska utformningen av förslaget i propositionen ligger helt i linje med
den teknik som valdes år 1975 för att begränsa avdragsrätten.

I motionen 1771 framställs tekniska invändningar mot utformningen av
begränsningarna i avdragsrätten för kostnader för tryggande av planpension.

Om utfästelsen om pension inte ryms inom den accepterade nivån, bör
enligt motionärens uppfattning avdragsrätt dock föreligga för de kostnader
som ligger inom denna nivå.

SkU 1977/78:46

Enligt utskottets uppfattning skulle det medföra alltför stora praktiska
svårigheter för den enskilde och för beskattningsmyndigheterna att räkna
ut och kontrollera det avdragsutrymme som skulle föreligga med motionärens
förslag. Motsvarande bedömning har också redovisats i propositionen.
Utskottet avstyrker således motionen i denna del.

Yrkandet i motionen om en annan utformning av lagtexten motiveras
också med att de nya bestämmelserna inte direkt omnämner löften om
pension före 65 års ålder och med att bestämmelserna enligt motionärens
uppfattning inte lämnar utrymme för tryggande av utlovad kompensation
för försämrat penningvärde sedan den anställde gått i pension. Även SPP
har i en skrivelse till utskottet anfört att bestämmelserna om förtidspension
är oklara.

Det tak för avdragsrätten som föreslås i propositionen har tagits in som
ett tredje stycke i punkt 2 e av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen.
Frågan om förtidspension regleras i femte stycket i samma anvisningspunkt,
och dessa regler står kvar oförändrade. Bestämmelserna i femte
stycket infördes för att arbetsgivaren skall kunna erbjuda förtidspension
upp till den nivå som gäller enligt planen vid ordinarie pensionsålder
inklusive ATP och folkpension och för att avdrag skall kunna medges för
kostnader för tryggande av en sådan förtidspension. Det bör framhållas att
de regler som nu införs i tredje stycket givetvis inte bör medföra någon
ändring av de principer som hittills tillämpats beträffande förtidspension.
Den nya spärren bör i dessa fall således innebära att pensionen före 65 års
ålder inte får överstiga de angivna nivåerna i tredje stycket ökat med den
ATP och folkpension som utgår först från 65 års ålder.

Det i propositionen framlagda förslaget riktar sig således inte mot löften
om pension före 65 års ålder och avser inte heller att hindra kompensation
för försämrat penningvärde. Såvitt utskottet nu kan bedöma erfordras inte
något ytterligare förtydligande i dessa hänseenden. Utskottet som utgår
från att dessa frågor kommer att uppmärksammas i utredningens fortsatta
arbete avstyrker med hänvisning härtill motionen 1771 även i denna del.

Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker propositionen även i här
behandlade delar.

I propositionen föreslås också vissa förtydliganden i övergångsbestämmelserna
till de regler som genomfördes 1977 om beskattning av vissa
ersättningar vid personskada. Frågan gäller vissa livräntor som fastställts
före den 1 januari 1976 eller som - oavsett när livräntan fastställts — utgår
eller kommer att utgå enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
eller anslutande författningar på grund av skada som inträffat före den 1
juli 1977.

Reglerna innebär att livräntor av detta slag, som inte avser förlorat
underhåll, skall uppdelas i en skattepliktig och en skattefri del enligt en
särskild schablonregel. Den skattefria delen skall anses motsvara 50% av
det under beskattningsåret utbetalade livräntebeloppet till den del detta

SkU 1977/78:46

inte överstiger basbeloppet vid årets ingång. Om livräntan byts ut mot
engångsbelopp, skall en ej skattepliktig del av engångsbeloppet beräknas.

Utskottet har inte något att erinra mot de förtydliganden som lämnas i
propositionen angående den närmare innebörden av bestämmelserna.

Svenska försäkringsbolags riksförbund har i en skrivelse till utskottet
framhållit att reglerna om utbyte av dessa livräntor mot engångsbelopp kan
utnyttjas för att genom successiva utbyten uppnå avsevärda förmåner vid
beskattningen.

Utskottet delar uppfattningen att viss risk kan föreligga för att de nya
reglerna kommer att utnyttjas på sätt som inte avsetts. Den av förbundet
föreslagna ändringen medför emellertid att reglerna från taxeringssynpunkt
blir svårhanterliga, t. ex. om livräntetagaren åtnjuter flera små livräntor.
Utskottet är därför inte berett att förorda några omedelbara åtgärder.
Utskottet förutsätter att regeringen och riksskatteverket noga följer
utvecklingen och föreslår de åtgärder som kan finnas motiverade med
hänsyn till kommande erfarenheter.

Mot de delar av propositionen som inte närmare behandlats i det föregående
har utskottet inte något att erinra.

Utskottet hemställer

1. beträffande avdragsrätten för egenpension

att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1772 och bifaller propositionen
1977/78:64 i denna del;

2. beträffande planpensioner

att riksdagen avslår motionen 1977/78: 1771 och bifaller propositionen
i denna del;

3. beträffande vissa livräntor

att riksdagen bifaller propositionen i denna del;

4. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad ovan hemställts antar de vid propositionen
fogade förslagen till

a. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

b. lag om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift för kostnadsutjämning
enligt allmän pensionsplan, m. m.,

c. lag om ändring i lagen (1977:41) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).

Stockholm den 4 april 1978
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson* (c), Valter Kristenson
(s), Stig Josefson (c), Tage Johansson (s). Nils Hörberg (fp), Olle Westberg
i Hofors (s). Hagar Normark (s), Curt Boström (s). Margit Odelsparr (c), Bo
Lundgren (m), Bo Forslund* (s), Ingemar Hallenius (c), Wilhelm Gustafsson
(fp) och Sixten Pettersson (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1977/78:46

Reservation

av Erik Wärnberg (s), Valter Kristenson (s), Tage Johansson (s), Olle
Westberg i Hofors (s), Hagar Normark (s), Curt Boström (s) och Bo Forslund
(s) som

dels anfört följande:

De genomförda höjningarna av pensionsnivåerna i ITP-planen har på
grund av avdragsreglernas nuvarande utformning medfört att arbetsgivarnas
avdragsutrymme för kostnader för pensionsåtagandena automatiskt
ökat. Detta innebär i sin tur att avdragsrätten för egna pensionsförsäkringspremier
bör utvidgas för att en likställighet mellan olika grupper skall
kunna bevaras. Det bör understrykas att denna automatik inte kommer att
accepteras om pensionsnivåerna höjs ytterligare i framtiden. Enighet råder
om de regler som nu genomförs i syfte att förebygga en fortsatt utveckling i
denna riktning.

De redan genomförda förbättringarna av ITP-planen bör däremot följas
upp med en motsvarande utvidgning av avdragsrätten för egenföretagare
och anställda som saknar rätt till tjänstepension. Som anförs i motionen
1977/78:1772 skulle i princip den bästa lösningen av denna fråga vara att
bestämma avdragsrätten till exakt de försäkringsmatematiskt beräknade
belopp som motsvarar kostnaderna för pensionsförmånerna enligt ITPplanen.
Av praktiska skäl innehåller gällande regler i stället schabloner
som syftar till att i princip motsvara dessa kostnader. Vi instämmer i
motionärernas uppfattning att det förslag som läggs fram i propositionen
om uppräkning av dessa schabloner är för generöst.

Propositionen grundar sig på beräkningar som - i likhet med de beräkningar
som ligger till grund för nuvarande regler - bortser från att
egenföretagaren i motsats till den anställde själv betalar kostnaden för sin
pensionering. Det kan givetvis ifrågasättas om inte beräkningarna i båda
fallen rätteligen borde utgå från den nettoinkomst som återstår sedan dessa
kostnader erlagts, en fråga som f. n. uppmärksammas inom utredningen (Fi
1976:02) om beskattning av tjänstepensioner. Inte heller om man bortser
härifrån kan beräkningarna anses utvisa att den nuvarande 30-procentregeln
i fråga om inkomster upp till 20 basbelopp i allmänhet är otillräcklig
för att uppnå den eftersträvade likställigheten. Det kan t. ex. anföras att
ITP-planen utgår från en intjänandetid på 30 år för fulla pensionsförmåner,
medan de beräkningar som ligger till grund för propositionen godtar väsentligt
kortare betalningstider för egna pensionsförsäkringar.

Som anförs i motionen innebär förslaget i propositionen att egenföretagare
m.fl. tillförsäkras en avdragsrätt som leder till en överförsäkring i
förhållande till dem som omfattas av ITP-planen. Vi yrkar därför bifall till
motionen i denna del, vilket innebär att avdrag liksom hittills medges med
30% av A-inkomsten intill en inkomst av 20 basbelopp men att förslaget i

SkU 1977/78:46

propositionen om avdrag med högst 25% av A-inkomst mellan 20 och 30
basbelopp godtas.

Vidare föreslås i propositionen att avdragsgränsen i dispensregeln för
den som avyttrat en jordbruksfastighet eller rörelse utvidgas från högst 6
till högst 10 basbelopp för varje år — dock högst 10 år — som driften av
förvärvskällan pågått. Förslaget innebär i denna del att avdragsutrymmet
ökar till 1 180000 kr. vid ett basbelopp på 11 800 kr. och att möjligheterna
till överförsäkring i förhållande till andra grupper ökar avsevärt. Motionärerna
anser att den nuvarande gränsen, som medger avdrag på en gång med
högst 60 basbelopp, f. n. drygt 700000 kr., är tillräcklig för att följa principen
om likställighet med den anställde. Vi instämmer i denna uppfattning
och tillstyrker således det i motionen framställde yrkandet om avslag på
propositionen i denna del.

dels ansett att utskottet under moment 1 och 4 a bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 1772
antar det vid propositionen 1977/78:64 fogade förslaget till lag om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att
46 § 2 mom. och punkt 2 e av anvisningarna till 29 § erhåller
följande såsom reservanternas förslag betecknande lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

46 §

2 mom. I hemortskommunen den skattskyldige.

Har skattskyldig eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig nämnda tid.

Avdrag för under 18 år.

Avdrag för avgift som avses i för- Avdrag för avgift som avses i första
stycket 6) får ej överstiga den sta stycket 6) får ej överstiga den

skattskyldiges A-inkomst för an- skattskyldiges A-inkomst för antingen
beskattningsåret eller året tingen beskattningsåret eller året

närmast dessförinnan och beräknas närmast dessförinnan och beräknas

med hänsyn till storleken av sådan med hänsyn till storleken av sådan

inkomst. I fråga om sådan A-in- inkomst. I fråga om sådan A-inkomst
som hänför sig till jordbruks- komst som hänför sig till jordbruksfastighet
eller rörelse eller som hän- fastighet eller rörelse eller som hänför
sig till anställning, om den skatt- för sig till anställning, om den skattskyldige
helt saknar pensionsrätt i skyldige helt saknar pensionsrätt i

anställning och icke är anställd i ak- anställning och icke är anställd i aktiebolag
eller ekonomisk förening tiebolag eller ekonomisk förening

vari han har sådant bestämmande vari han har sådant bestämmande

inflytande som avses i punkt 2 e inflytande som avses i punkt 2 e

femte stycket av anvisningarna till femte stycket av anvisningarna till

29 §, får avdraget uppgå till sam- 29 §, får avdraget uppgå till sammanlagt
högst 35 procent av in- manlagt högst 30 procent av inkomsten
till den del den icke över- kornsten till den del den icke överstiger
tjugo gånger det basbelopp stiger tjugo gånger det basbelopp

som enligt lagen (1962:381) om all- sorn enligt lagen (1962:381) om all -

SkU 1977/78:46

Utskottets förslöf;

män försäkring bestämts för januari
månad året närmast före taxeringsåret
samt högst 25 procent av den
del av inkomsten som överstiger
tjugo men icke trettio gånger
nämnda basbelopp. I fråga om övrig
A-inkomst får avdraget uppgå
till högst 10 procent av inkomsten
till den del den tillsammans med Ainkomst
enligt föregående mening
icke överstiger tjugo gånger
nämnda basbelopp. I stället för vad
som angivits i andra och tredje meningarna
av detta stycke får avdraget
beräknas till högst ett belopp
motsvarande angivet basbelopp
jämte 30 procent av inkomst som
hänför sig till jordbruksfastighet eller
rörelse intill en sammanlagd Ainkomst
motsvarande tre gånger
samma basbelopp. Avdraget beräknas
i sin helhet antingen på inkomst
som skall upptagas till beskattning
under beskattningsåret eller på inkomst
året närmast dessförinnan.
Med A-inkomst avses inkomst som
enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
är att anse som A-inkomst.

Reservanternas förslag

män försäkring bestämts för januari
månad året närmast före taxeringsåret
samt högst 25 procent av den
del av inkomsten som överstiger
tjugo men icke trettio gånger
nämnda basbelopp. I fråga om övrig
A-inkomst får avdraget uppgå
till högst 10 procent av inkomsten
till den del den tillsammans med Ainkomst
enligt föregående mening
icke överstiger tjugo gånger
nämnda basbelopp. 1 stället för vad
som angivits i andra och tredje meningarna
av detta stycke får avdraget
beräknas till högst ett belopp
motsvarande angivet basbelopp
jämte 30 procent av inkomst som
hänför sig till jordbruksfastighet eller
rörelse intill en sammanlagd Ainkomst
motsvarande tre gånger
samma basbelopp. Avdraget beräknas
i sin helhet antingen på inkomst
som skall upptagas till beskattning
under beskattningsåret eller på inkomst
året närmast dessförinnan.
Med A-inkomst avses inkomst som
enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
är att anse som A-inkomst.

SkU 1977/78:46

Utskottets förslag Reservanternas förslag

29 §. Har skattskyldig, som drivit 29 §. Har skattskyldig, som drivit

jordbruk, skogsbruk eller rörelse, jordbruk, skogsbruk eller rörelse,

upphört med driften i förvärvskäl- upphört med driften i förvärvskällan
och har han under verksamhets- lan och har han under verksamhetstiden
ej skaffat sig ett betryggande tiden ej skaffat sig ett betryggande

pensionsskydd, får avdrag beräk- pensionsskydd, får avdrag beräknas
även på sådan inkomst som en- nas även på sådan inkomst som enligt
9§ 3 mom. andra stycket lagen ligt 9§ 3 mom. andra stycket lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt (1947:576) om statlig inkomstskatt

är att anse som B-inkomst. Avdra- är att anse som B-inkomst. Avdraget
får i detta fall beräknas med be- get får i detta fall beräknas med beaktande
av det antal år varunder aktande av det antal år varunder

den skattskyldige drivit jordbruket, den skattskyldige drivit jordbruket,

skogsbruket eller rörelsen, dock skogsbruket eller rörelsen, dock

högst för tio år. Hänsyn skall vid högst för tio år. Hänsyn skall vid

bedömningen av avdragets storlek bedömningen av avdragets storlek

tagas till den skattskyldiges övriga tagas till den skattskyldiges övriga

pensionsskydd och andra möjlighe- pensionsskydd och andra möjligheter
till avdrag för avgift som avses i ter till avdrag för avgift som avses i

första stycket 6). Avdraget får dock första stycket 6). Avdraget får dock

ej överstiga ett belopp som för varje ej överstiga ett belopp som för varje

år som driften pågått motsvarar tio år som driften pågått motsvarar sex

gånger det basbelopp som enligt la- gånger det basbelopp som enligt lagen
om allmän försäkring bestämts gen om allmän försäkring bestämts

för januari månad det år varunder för januari månad det år varunder

driften i förvärvskällan upphört och driften i förvärvskällan upphört och

ej heller summan av de belopp som ej heller summan av de belopp som

under beskattningsåret redovisats under beskattningsåret redovisats

som nettointäkt av förvärvskällan som nettointäkt av förvärvskällan

och sådan inkomst av tillfällig för- och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet
som är att hänfö- värvsverksamhet som är att hänföra
till vinst med anledning av över- ra till vinst med anledning av överlåtelse
av förvärvskällan. Mot be- låtelse av förvärvskällan. Mot beslut
av riksskatteverket i fråga som slut av riksskatteverket i fråga som

avses i detta stycke får talan ej avses i detta stycke får talan ej

föras. föras.

Har skattskyldig femte stycket.

Oavsett föreskrifterna paragraf åtnjutits.

Anvisningar
till 29 §

2e. Arbetsgivare har tecknat borgen.

Om särskilda ej föras.

Avdragsrätt enligt allmän försäkring.

Vid bestämmande i åtagandet.

Avdrag för denna lag.

För medel denna anvisningspunkt.

Dock medges ej föras.

SkU 1977/78:46

Utskottets förslag

Har arbetsgivare gjort pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan
men föreligger icke avdragsrätt
enligt första stycket eller har
arbetsgivare gjort pensionsåtagande
för arbetstagare som icke
omfattas av allmän pensionsplan,
får han — under förutsättning att
åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring
— avdrag för kostnaderna
för sådant åtagande med
högst ett belopp motsvarande summan
av 35 procent av vad arbetsgivaren
utgivit i lön till arbetstagaren
intill en lön som motsvarar tjugo
gånger det basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
bestämts för januari månad
året närmast före taxeringsåret
samt 25 procent av lönen till den del
den överstiger tjugo men icke trettio
gånger nämda basbelopp. Avdraget
får beräknas på lön som arbetsgivaren
utgivit till arbetstagaren
antingen under beskattningåret
eller under det närmast föregående
beskattningsåret.

Arbetsgivare, som

Vid beräkning

Om särskilda

Reservanternas förslag

Har arbetsgivare gjort pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan
men föreligger icke avdragsrätt
enligt första stycket eller har
arbetsgivare gjort pensionsåtagande
för arbetstagare som icke
omfattas av allmän pensionsplan,
får han — under förutsättning att
åtagandet tryggats genom pensionsförsäkring
- avdrag för kostnaderna
för sådant åtagande med
högst ett belopp motsvarande summan
av 30 procent av vad arbetsgivaren
utgivit i lön till arbetstagaren
intill en lön som motsvarar tjugo
gånger det basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
bestämts för januari månad
året närmast före taxeringsåret
samt 25 procent av lönen till den del
den överstiger tjugo men icke trettio
gånger nämda basbelopp. Avdraget
får beräknas på lön som arbetsgivaren
utgivit till arbetstagaren
antingen under beskattningåret
eller under det närmast föregående
beskattningsåret.

över företaget.

till 31 §.

ej föras.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978