SkU 1977/78:42

Skatteutskottets betänkande
1977/78:42

med anledning av motion om inkomstbeskattningen vid avverkning
av skog

Motionen

I motionen 1977/78:950 av Hans Gustafsson (s) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär, att en utredning snarast tillsätts för att skyndsamt lägga
fram förslag till ändrade regler om beskattning av skog.

Frågans tidigare behandling

Skogsskattekommittén hade enligt sina direktiv till uppgift att verkställa en
teknisk översyn av skogsbeskattningen för att klarlägga de problem som
föreligger på detta beskattningsområde.

I sitt betänkande (SOU 1969:30) Skogsbeskattningen konstaterar
kommittén att nuvarande system med värdeminskningsavdrag för skog och
beskattning av skogsinkomst vid fastighetsförsäljning inte fungerar nöjaktigt.
Kommittén har övervägt om möljligheter föreligger att inom ramen för
nuvarande system åstadkomma en riktigare uppskattning av skogsinkomsterna
men funnit dessa möjligheter åtminstone inom överskådlig tid så
begränsade, att någon nämnvärd förbättring knappast skulle kunna åstadkommas.

Schablonberäkning av uppskattad årlig medelinkomst av skogsmark har
kommittén funnit inte böra komma i fråga. Sådan beräkning skulle under alla
förhållanden bli vansklig att genomföra i praktiken. Resultatet skulle komma
att avvika så avsevärt från de verkliga inkomsterna att det inte skulle kunna
accepteras.

Att låta den växande skogen ingå som lagervärde i någon form av
beräkning av skogsinkomster enligt bokföringsmässiga grunder har
kommittén ansett inte innebära någon förenkling.

Det enklaste sättet att genomföra en rationell beskattning av skogsinkomsterna
är enligt kommitténs uppfattning att systemet med avdrag för
minskning av ingångsvärde och ingående virkesförråd slopas. Därmed kan
man också avstå från att beskatta skogsinkomst i samband med fastighetsavyttring.
Nackdelarna för de skattskyldiga av ojämna skogsinkomster på
grund av beskattningens progressivitet m. m. kan enligt kommitténs mening
i huvudsak hävas genom ändringar beträffande skogskontosystemet.

Skogsskattekommitténs förslag har remissbehandlats.

Vid riksmötet 1975/76 hemställdes i en motion om en ny utredning om
skogsbeskattningen, som i likhet med vad som föreslås i den nu aktuella

1 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 42

SkU 1977/78:42

motionen borde vara inriktad på att utforma regler för beskattning av
skogstil 1 växten.

I sitt av riksdagen godkända betänkande SkU 1975/76:44 avstyrkte
utskottet utredningsyrkandet i avvaktan på det slutliga ställningstagandet till
skogsskattekommitténs förslag.

I remissyttrandena över skogsskattekommitténs förslag intar man allmänt
en positiv inställning till skogsskattekommitténs förslag för beskattning av
skogsinkomster. Man anser förslaget väl motiverat främst med hänsyn till
önskvärdheten av enklare bestämmelser på området. Flera remissinstanser
understryker emellertid att den förordade omläggningen av beskattningen
också medför nackdelar, däribland risken för ökad benägenhet att skjuta upp
skogsavverkningarna för att undgå beskattning. Vidare hänvisar man till att
den yttre rationaliseringen kan hämmas genom förslaget att värdeminskningsavdrag
inte skall medges vid beräkning av inkomst på grund av
avverkning av nyförvärvad skog. Man påpekar också att slopandet av
värdeminskningsavdrag kan leda till en snedvridning av konkurrensen vid
försäljning av fastigheter med avverkningsmogen skog. Köpare som endast i
begränsad utsträckning är skattskyldiga, t. ex. stat och kommun, och företag
med outnyttjade nedskrivningsmöjligheter befaras nämligen i långt högre
grad än exempelvis fysiska personer kunna bortse från den latenta skatteskuld
som enligt förslaget kommer att belasta skogen.

Utvecklingen under 1970-talet - inte minst de betydande skatte- och
avgiftshöjningarna - har i hög grad förstärkt nackdelarna hos kommitténs
förslag. Det av kommittén förordade systemet har därför inte ansetts kunna
genomföras. Mot den bakgrunden redovisas i en inom budgetdepartementet
upprättad promemoria (DsB 1978:2) Beskattning av skogsbruk två alternativa
principlösningar för beskattning av skogsinkomster. Till grund för förslagen
ligger i första hand skogsskattekommitténs betänkande och remissyttrandena
däröver.

De i promemorian föreslagna metoderna kallas sambandsmetoden och
klyvmetoden.

Sambandsmetoden överensstämmer i väsentliga hänseenden med nuvarande
skogsbeskattningsregler. Intäkter på grund av avyttring av skog under
innehavstiden, dvs. upplåtelse av avverkningsrätt (rotförsäljning) och försäljning
eller uttag av skogsprodukter (leveranstimmer), beskattas sålunda som
intäkt av skogsbruk. Vidare gäller enligt såväl nuvarande system som den
föreslagna sambandsmetoden att samtliga beskattningskonsekvenser på
grund av avyttring av skogbärande mark prövas inom ramen för realisationsvinstreglerna.
Beräkning av realisationsvinst baseras alltså på både värdet av
själva marken (och eventuella byggnader ) och den växande skogen. Någon
egentlig skogsbeskattning förekommer inte vid försäljning av skogsfastigheter.

Skillnaden mellan de nuvarande reglerna och sambandsmetoden hänför

SkU 1977/78:42

sig främst till beräkningen av avdrag på grund av skogsuttag under
innehavstiden (värdeminskningsavdrag). Skogsägare har f. n. rätt till sådana
avdrag om han kan visa att det verkliga värdet på fastighetens skog efter
uttaget understiger skogens skattemässiga restvärde. Värdeminskningsavdrag
medges också om den skattskyldige kan visa att uttaget medfört en
minskning av fastighetens virkesförråd. För att utrymmet för värdeminskningsavdrag
skall kunna beräknas krävs därför enligt nuvarande regler att
värdet eller volymen på fastighetens skog efter uttaget fastställs. Att
uppskatta skogens värde eller volym är emellertid ofta ytterst svårt.

Vid tillämpning av sambandsmetoden undviks värderingsproblem av nu
angivet slag genom att beräkningen av värdeminskningsavdrag direkt
kopplas till beskattningsårets intäkter på grund av avyttring av skog. Avdrag
medges sålunda med belopp motsvarande summan av beskattningsårets
intäkter till följd av rotförsäljning och 65 96 av intäkter till följd av försäljning
eller uttag av leveranstimmer. Den viktiga begränsningen gäller dock att det
sammanlagda avdraget under innehavstiden får uppgå till högst 60 96 av
skogens anskaffningsvärde.

Anskaffningsvärdet av växande skog utgör summan av skogens ursprungliga
ingångsvärde och sådana kostnader för skogsplantering som inte
behandlats som driftkostnader. Med skogens ursprungliga ingångsvärde
avses, såvida skogsfastigheten förvärvats genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång, den del av köpeskillingen som kan anses belöpa på växande
skog. Vid förvärv genom arv, gåva eller annat benefikt fång blir den
föregående ägarens skattemässiga restvärde ursprungligt ingångsvärde för
den nye ägaren.

Klyvmetoden överensstämmer så gott som helt med sambandsmetoden i
vad gäller beskattningen av skogsuttag under innehavstiden. Enligt båda
metoderna skall sålunda ersättningar på grund av försäljning av rotposter och
leveranstimmer m. m. redovisas som intäkt av skogsbruk. Avdragsrätten är
vidare - oavsett vilken metod som tillämpas - kopplad till intäktssidan och
begränsad till högst 60 96 av skogens anskaffningsvärde.

Enligt klyvmetoden skall - till skillnad mot vad som gäller om sambandsmetoden
tillämpas - vid avyttring av fastighet skogen behandlas för sig och
mark och eventuella byggnader för sig. Den del av försäljningspriset som
belöper på skogen skall sålunda tas upp som intäkt av skogsbruk. Beräkningen
av realisationsvinst baseras i konsekvens med detta endast på den del
av fastighetens anskaffningskostnad och försäljningspris som hänför sig till
mark och eventuella byggnader. Huruvida realisationsvinst uppkommer eller
inte saknar betydelse för skogsbeskattningen.

Vid tillämpning av klyvmetoden grundas avdragsberäkningen i fastighetsavyttringsfallen
på det vid avyttringstillfället gällande ingångsvärdet, dvs.
skogens anskaffningsvärde minskat med tidigare medgivna värdeminskningsavdrag.
För att motverka en alltför kraftig beskattning tillåts emellertid
en viss indexuppräkning. Sålunda föreslås att den del av avskaffningsvärdet

SkU 1977/78:42

som inte får utnyttjas som avdrag under innehavstiden, dvs. 40 % av
anskaffningsvärdet, för räknas upp på samma sätt som vid beräkning av
realisationsvinst. Det kan förekomma att indexuppräkning medför att
avdragsposten kommer att överstiga intäktsbeloppet. Sådant underskott är
dock inte avdragsgillt.

Sambandsmetoden kan enligt förslaget tillämpas första gången på beskattningsår
för vilket taxering i första instans sker år 1981. Vid en övergång till
klyvmetoden föreslås att de vid 1981 års allmänna fastighetstaxering
fastställda värdena på växande skog skall kunna utnyttjas som ingångsvärden
i det nya systemet. Av främst denna anledning har klyvmetoden inte ansetts
kunna tillämpas förrän tidigast vid 1982 års taxering, dvs. ett år senare än
sambandsmetoden.

Promemorian är f. n. föremål för remissbehandling.

Utskottet

1 motionen 950 begärs en ny utredning om skogsbeskattningen. Utredningen
bör ha till uppgift att skyndsamt utarbeta förslag till bestämmelser,
som innebär att den årliga tillväxten av skog beskattas och att den erlagda
skatten därefter får avräknas vid avverkningstillfället. Med hänsyn till den
nuvarande råvarubristen skulle en sådan utformning av skogsbeskattningen
enligt motionärens mening vara ägnad att stimulera även de mindre
skogsägarna till regelbundna och planmässiga avverkningar.

1 syfte att förenkla och modernisera skogsbeskattningsreglerna föreslog
skogsskattekommittén i sitt betänkande (SOU 1969:30) Skogsbeskattningen
att det nuvarande systemet med värdeminskningsavdrag för skog skulle
slopas. Någon beskattning av skog i samband med avyttring av marken skulle
inte förekomma och möjligheterna att göra insättning på skogskonto skulle
ökas. Vid remissbehandlingen av kommitténs betänkande påtalades att
förslagen medförde betydande nackdelar i olika hänseenden, vilka nackdelar
ytterligare förstärkts bl. a. genom skatte- och avgiftshöjningarna under 1970-talet. Skogsskattekommitténs förslag har därför inte ansetts böra genomföras.
Mot den bakgrunden har på grundval av kommitténs förslag och remissyttrandena
däröver inom budgetdepartementet utarbetats en promemoria (DsB
1978:2) Beskattning av skogsbruk med två alternativa principlösningar för
beskattningen av skogsinkomster. Innebörden av förslagen framgår av den
inledningsvis lämnade redogörelsen. I avvaktan på ställningstagandet till
förslagen i promemorian, som f. n. remissbehandlas, är utskottet inte berett
förorda en ny utredning om skogsbeskattningen och avstyrker således bifall
till yrkandet i motionen 950.

SkU 1977/78:42

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:950.

Stockholm den 28 mars 1978

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Valter Kristenson (s). Stig Josefson (c), Tage
Johansson (s). Nils Hörberg (fp). Tage Sundkvist* (c). Olle Westberg i Hofors
(s), Kurt Söderström (m), Hagar Normark* (s), Johan Olsson (c), Curt
Boström* (s), Margit Odelsparr (c), Bo Lundgren (m), Bo Forslund* (s) och
Wilhelm Gustafsson (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 57757 Stockholm 1978