SkU 1977/78:4
Skatteutskottets betänkande
1977/78:4
med anledning av motion om differentierad hundskatt
Motionen
I motionen 1976/77:609 av Per Gahrton (fp) hemställs att riksdagen måtte
besluta om en sådan ändring av gällande lagstiftning att kommuner ges rätt
att differentiera hundskattens storlek och sålunda ta ut en högre skatt i stad
än på landsbygd.
Frågans tidigare behandling m. m.
Enligt förordningen (1923:116) angående skatt för hundar skall kommunen
ta ut hundskatt för varje hund inom kommunen. Kommunen skall
bestämma skatten till ett för varje hund lika belopp, lägst 10 och högst 100 kr.
per kalenderår. Kommunen får inte differentiera skatten med hänsyn till
olika områden inom kommunen eller för olika slag av hundar eller grupper av
hundinnehavare.
Från skatteplikt har undantagits
a) hund som ej uppnått en ålder av tre månader,
b) hundar som samerna använder för renskötseln,
c) staten tillhörig tjänstehund inom krigsmakten, polisväsendet eller
tullverket eller enskild person tillhörig hund så länge densamma, efter
godkänd tjänstedressyr, på grund av särskild förbindelse skall hållas till
krigsmaktens, polisväsendets eller tullverkets förfogande,
d) hund, som enligt 12 § lagen om djurskydd används för vetenskapligt
eller därmed jämförligt ändamål,
e) utbildad ledarhund, avsedd att betjäna blind, samt
0 hund, som tillhör tjänsteman vid främmande makts härvarande
beskickning eller lönade konsulat.
För hund, som föds under andra hälften av ett kalenderår, skall hundskatt
erläggas först fr. o. m. påföljande år. Om hundskatt erlagts i en kommun och
skatteplikt för hunden därefter inträder i annan kommun, skall skatt för
samma år erläggas till den andra kommunen endast i den mån skatten där är
högre än i den första kommunen.
Beskattningsreglerna syftar till att få en kontroll över hundbeståndet och är
förenade med ett registreringsförfarande. Den som innehar skattepliktig
hund skall under januari varje år anmäla detta till den kommunala
uppbördsmyndigheten med uppgift om hundens ras, ålder, kön m. m. Om
skatteplikt inträder under året skall anmälan göras inom 30 dagar därefter.
Anmälningsplikt föreligger också beträffande sådana skattefria hundar som
anges under e) och 0 ovan, dvs. blindhundar och hundar som tillhör personal
1 Riksdagen 1977178. 6 sand. Nr 4
SkU 1977/78:4
2
vid utländsk beskickning.
År 1969 begärde riksdagen på förslag av bevillningsutskottet (BeU 1969:65)
en förutsättningslös översyn av hela hundskattefrågan. Förutom förutsättningarna
för det nuvarande systemet borde utredningen enligt utskottets
mening pröva bl. a. aktualiserade frågor rörande olika slag av differentiering
av hundskatten.
Den med anledning härav tillsatta hundskatteutredningen föreslog i sitt
betänkande Hundavgift (SOU 1972:89) att man av flera skäl skall behålla en
registrering av hundinnehavet och att hundinnehavarna i konsekvens
härmed liksom hittills skall svara för de kostnader som förorsakas kommunerna
genom registreringsforfarandet. Det belopp som bör tas ut kan enligt
utredningens uppfattning knappast ses som en skatt i gängse mening utan
snarare som en registreringsavgift.
Utredningen föreslog att denna registreringsavgift skulle betecknas som
hundavgift och bestämmas till ett enhetligt belopp av 75 kr. per hund och år
för hela landet. Vidare föreslogs vissa förenklingar och andra ändringar av
företrädesvis teknisk och administrativ karaktär.
Vid remissbehandlingen av betänkandet visade sig meningarna om en
enhetlig avgift vara delade. Kommunförbundet avstyrkte förslaget härom.
Någon proposition på grundval av betänkandet har inte utarbetats.
I motioner till 1975 års riksmöte framfördes ånyo yrkanden om rätt för
kommun att differentiera hundskatten såväl regionalt som med hänsyn till
olika hundägarkategorier. Skatteutskottet anförde (SkU 1975:9) med anledning
härav bl. a. följande:
Hundskatten är en i många avseenden unik skatteform vars bibehållande
det finns anledning att ifrågasätta. Hundskatteutredningen har understrukit
skattens rent marginella betydelse för kommunernas ekonomi, men motionärerna
har framhållit att den framstår som betungande och delvis orättvis för
vissa hundägare. I detta sammanhang har särskilt åberopats de skatteskärpningar
som uppstått på grund av att kommuner med låg tätortsgrad och låg
hundskatt genom kommunindelningsreformen slagits samman med större
kommuner med hög tätortsgrad som haft väsentligt högre hundskatt, vilken
ofta blivit gällande för hela storkommunen enligt bestämmelsen om enhetlig
hundskattesats.
Mot denna bakgrund finnér utskottet skäl förorda att de gällande reglerna
om hundskatt omprövas. Utskottet, som finnér en fortsatt registrering av
hundbeståndet erforderlig, anser att registreringsbestämmelserna därför bör
bibehållas och att kommunerna följaktligen måste fä ersättning för kostnaderna
härför liksom för de övriga kostnader som hundarna förorsakar
kommunerna.
Beträffande formerna för sådana kommunala hundavgifter kan olika
lösningar övervägas. Den enklaste lösningen skulle vara att föra in rambestämmelser
om hundregistrering i lagen (1943:459) om tillsyn över hundar.
Lagen skulle då kompletteras med en av regeringen utfärdad förordning om
registreringens omfattning och finansiering. Utskottet förutsätter att varje
kommun därvid inom fastställda gränser skall få bestämma hundavgiftens
SkU 1977/78:4
3
storlek och om skäl föreligger även differentiera avgiften med hänsyn till
t. ex. tätortsgrad. En annan möjlighet är att omarbeta den nuvarande
hundskatteförordningen till en avgiftslag enligt vilken kommunerna på
motsvarande sätt inom fastställda ramar för fastställa avgiftens storlek.
Genom de här föreslagna åtgärderna kan yrkandena i motionerna anses
bli i huvudsak tillgodosedda.
Den av utskottet förordade åtgärden att ersätta hundskatten med en
hundavgift bör självfallet genomföras efter samråd med företrädare för
kommunerna.
Utskottet hemställde att riksdagen med anledning av motionerna i
skrivelse till regeringen skulle begära förslag om införande av hundavgift i
överensstämmelse med vad utskottet anfört, och riksdagen beslutade i
enlighet härmed.
Lars Ahlmark (m) ställde våren 1977 en fråga till budgetministern om
denne avsåg att ta initiativ för att förverkliga det uppdrag riksdagen år 1975
gav regeringen att lägga fram förslag om införande av en kommunal
hundavgift i stället för den hundskatt som nu utgår.
Budgetministern svarade den 16 maj 1977 att beredning f. n. pågår inom
regeringens kansli i syfte att omarbeta hundskatten i enlighet med de
riktlinjer som riksdagen angivit.
Utskottet
1 motionen begärs sådan ändring av gällande lagstiftning att kommun skall
få rätt att differentiera hundskatten med hänsyn till befolkningstätheten
inom olika områden.
Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår att riksdagen 1975 på
skatteutskottets hemställan begärde att den nuvarande hundskatten skulle
ersättas av en hundavgift. Utskottet förutsatte därvid att varje kommun inom
fastställda gränser skulle få bestämma avgiftens storlek och om skäl föreligger
även få differentiera avgiften med hänsyn till tätortsgrad. Budgetministern
har under våren 1977 som svar på en fråga meddelat att beredning av ärendet
pågår inom regeringens kansli.
Utskottet finnér således att syftet med motionen redan är uppmärksammat
och att riksdagen i avvaktan på regeringens förslag i ärendet inte bör vidta
ytterligare åtgärder, varför motionen avstyrks.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1976/77:609.
Stockholm den 12 oktober 1977
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
SkU 1977/78:4 4
Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c), Stig Josefson (c), Tage
Johansson (s), Rune Carlstein (s), Tage Sundkvist (c), Olle Westberg i Hofors
(s), Hagar Normark (s), Johan Olsson (c), Curt Boström (s), Karin Ahrland (fp),
Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp) och Sixten
Pettersson (m).
GOTAB 55745 Stockholm 1977