SkU 1977/78:34

Skatteutskottets betänkande
1977/78:34

med anledning av motioner om särbeskattning av makars B-inkomst
och förmögenhet

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1977/78:285 av Karin Ahrland (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att
hos regeringen begära en utredning angående möjligheterna att infora
särbeskattning av förmögenhet och inkomst av förmögenhet;

1977/78:656 av Ingrid Andersson (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag om rättvisare beskattning av makars Binkomster
enligt vad som i motionen anförs.

Gällande bestämmelser m. m.

Gällande regler för beskattningen av sammanlevande makar grundar sig på
1970 års skattereform (prop. 1970:70, BeU 1970:40) och innebär i princip att
makar beskattas individuellt för sina arbetsinkomster. Denna princip fullföljdes
år 1976 med särskilda regler mot den s. k. faktiska sambeskattning av
inkomst av jordbruksfastighet och rörelse som uppstått på grund av förbudet
mot avdrag för lön till medhjälpande make. Även i övrigt medförde 1970 års
skattereform en i viss mån ökad individualisering av inkomstbeskattningen.

De tidigare sambeskattningsreglerna, som grundat sig på synsättet att
makarna utgör en ekonomisk enhet, har emellertid behållits i väsentliga
hänseenden. Så t. ex. är schablonavdraget från kapitalinkomster och beloppsgränsen
för det s. k. försäkringsavdraget dubbelt så stort för makar gemensamt
som för ensamstående, vilket innebär att den ena maken automatiskt
tillgodoräknas den del som andra maken eventuellt inte kan utnyttja. Likaså
får underskottsavdrag och andra allmänna avdrag, som den ena maken inte
kunnat utnyttja, i princip avräknas från den andra makens inkomst.

Grundavdraget - 4 500 kr. - beräknas däremot individuellt för var och en av
makarna, likaså den särskilda skattereduktion om 400 kr. som medges
fr. o. m. 1979 års taxering. Vidare erhåller den som är gift skattereduktion
med 1 800 kr. om andra maken saknar till statlig inkomstskatt taxerad
inkomst eller-om andra maken har låg inkomst-med 1 800 kr. minskatmed
40 % av andre makens taxerade inkomst.

Den statliga inkomstskatten beräknas i allmänhet individuellt för var och
en av makarna efter samma skatteskala som för ogift. Den individuella

1 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 34

SkU 1977/78:34

2

beskattningen skall emellertid i princip gälla endast för arbetsinkomst (Ainkomst),
medan däremot skatten på sidoinkomst (B-inkomst) beräknas med
hänsyn även till andra makens inkomstförhållanden. Med A-inkomst förstås
inkomst av tjänst - med undantag för periodiskt understöd och därmed
jämförlig periodisk intäkt - samt inkomst av jordbruksfastighet och rörelse
om den skattskyldige varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa
omfattning. Annan inkomst än A-inkomst utgör B-inkomst. Om det
sammanlagda beloppet av makarnas B-inkomster inte överstiger 2 000 kr.,
skall dessa inkomster dock anses som A-inkomst. Skatten på B-inkomst
beräknas genom att makarnas sammanlagda B-inkomst läggs ”på toppen” av
den största A-inkomsten.

Vid taxeringen till statlig förmögenhetsskatt beräknas den beskattningsbara
förmögenheten gemensamt för makar. Skatt utgår för beskattningsbar
förmögenhet över 200 000 kr. efter samma skala för gifta och ogifta.

Det kan nämnas att föräldrar beskattas för hemmavarande omyndigt barns
förmögenhet, om barnet inte har till statlig inkomstskatt beskattningsbar
inkomst, och att barn som har beskattningsbar inkomst sambeskattas med
föräldrarna för sin förmögenhet. Sambeskattningsregeln för barn som har
beskattningsbar inkomst infördes år 1969(prop. 1969:92, BeU 1969:40) i syfte
att undvika vissa otillfredsställande verkningar av dåvarande regler. Samtidigt
konstaterades att någon samtaxering av barns inkomster med föräldrarna
inte existerade. Beträffande barns kapitalinkomster kunde det enligt departementschefen
ifrågasättas om gällande bestämmelser i detta hänseende var
tillfredsställande från rättvisesynpunkt. Departementschefen anförde emellertid
att han inte var beredd att lägga fram ändringsförslag i denna fråga, som
var av tämligen komplicerad natur, och att frågan torde kräva ytterligare
överväganden.

1970 års reform grundade sig bl. a. på rättviseskäl och arbetsmarknadspolitiska
motiv. Dessa motiv ansågs emellertid inte böra leda till en individuell
beskattning också i fråga om kapitalinkomster och därmed jämförliga
inkomster. Ett ytterligare motiv för att behålla sambeskattningen av Binkomster
var att en särbeskattning av sådana inkomster skulle kunna utgöra
ett incitament för makarna att dela upp förmögenheten sinsemellan för att
erhålla största möjliga lindring i progressionen vid den statliga beskattningen.
Bestämmelsen att B-inkomster till ett sammanlagt belopp av 2 000 kr. skall
hänföras till A-inkomst tillkom av administrativa skäl för att förenkla
skatteberäkningen.

1970 års reform beträffande förmögenhetsskatten (prop. 1970:71, BeU
1970:41) innebar ingen ändring i principen om sambeskattning av makar och
av föräldrar och barn. Kapitalskatteberedningen hade föreslagit en differentiering
med en högre skattepliktsgräns för gifta personer och med dem
likställda än för ensamstående. Detta förslag avvisades emellertid, eftersom
det inte ansågs föreligga tillräcklig anledning att i detta avseende göra skillnad

SkU 1977/78:34

3

mellan gifta och ogifta. Det skattefria gränsbeloppet blev således fortfarande
detsamma för båda grupperna.

Utskottet har - senast i sina av riksdagen godkända betänkanden SkU
1975/76:2 och 8 - vid sin prövning av motionsyrkanden rörande beskattningen
av makars B-inkomster och förmögenhet avstyrkt motionerna med
hänvisning till att dessa frågor enligt vad utskottet erfarit skulle komma att
prövas av 1972 års skatteutredning.

Skatteutredningen har i sitt nyligen avlämnade slutbetänkande Översyn av
skattesystemet (SOU 1977:91) uttryckt den uppfattningen att det av principiella
skäl vore önskvärt att införa helt individuell beskattning. Av praktiska
skäl - främst av skatteflykts natur - har utredningen emellertid inte funnit det
möjligt eller lämpligt att föreslå en sådan ändring. Frågan har emellertid så
stor principiell betydelse att den enligt utredningens mening bör aktualiseras
inom en nära framtid. Utredningen anser att detta dock bör ske tidigast i
samband med de överväganden angående äktenskapets ekonomiska och
civilrättsliga verkningar som familjelagssakkunnigas utredningsarbete kan
förväntas leda till. Utredningen har också tagit upp olika detaljfrågor till
närmare behandling, dock utan att lägga fram konkreta förslag till
ändringar.

Till utredningens betänkande i dessa delar har fogats olika reservationer
med yrkanden om såväl lättnader som skärpningar av nuvarande regler.

Utskottet

I motionerna 1977/78:285 och 656 begär motionärerna utredning eller
förslag om en individuell beskattning av makars kapitalinkomster. Yrkandet
i den förstnämnda motionen avser att få till stånd en individuell beskattning
även av makars förmögenhet.

Motionärerna anför att äktenskapet i princip bör vara en form för frivillig
samlevnad mellan självständiga människor och åberopar denna princip till
stöd för en rent individuell beskattning av makar. Som framgår av den
tidigare redogörelsen innehåller emellertid reglerna om beskattning av makar
åtskilliga komponenter som förbigås i motionerna. Det kan framhållas att en
konsekvent individuell beskattning kan medföra såväl skattelättnader som
skatteskärpningar.

Vid sin behandling av motsvarande yrkanden tidigare år har utskottet
avstyrkt då aktuella motioner med hänvisning till skatteutredningens arbete
med dessa frågor. I sitt slutbetänkande har utredningen - efter en ingående
diskussion av hithörande problem - funnit att det av praktiska skäl inte varit
möjligt eller lämpligt att nu föreslå en helt individuell beskattning. Utredningen
har samtidigt framhållit att frågan, som har samband med familjelagssakkunnigas
utredningsarbete om äktenskapets ekonomiska och civilrättsliga
verkningar, har så stor principiell betydelse att den bör aktualiseras

SkU 1977/78:34

4

inom en nära framtid. I avvaktan på resultatet av de överväganden som
föranleds av utredningens betänkande är utskottet inte berett att nu förorda
en ny utredning av hithörande frågor.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionen 1977/78:285,

2. motionen 1977/78:656.

Stockholm den 7 mars 1978

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson (m).
Alvar Andersson (c), Valter Kristenson* (s), Stig Josefson (c), Nils Hörberg
(fp), Rune Carlstein (s), Tage Sundkvist (c). Olle Westberg i Hofors (s), Kurt
Söderström (m), Hagar Normark* (s), Curt Boström (s). Karin Ahrland (fp),
Margit Odelsparr (c) och Bo Forslund (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Särskilt yttrande

av andre vice talmannen Tage Magnusson (m), Nils Hörberg (fp), Kurt
Söderström (m) och Karin Ahrland (fp):

Trots den princip om individuell beskattning som genomfördes för flera år
sedan sambeskattas makar fortfarande när det gäller kapital och inkomst av
kapital. Vi har den principiella uppfattningen att så inte bör ske. Denna
ståndpunkt har vi under många år hävdat i olika sammanhang. Eftersom
1972 års skatteutrednings slutbetänkande för närvarande remissbehandlas
har vi emellertid inte velat yrka bifall till motionerna 1977/78:285 och 656. Vi
förutsätter i stället att frågan tas upp av regeringen när resultatet av
remissbehandlingen föreligger.

GOTAB 57686 Slockholm 1978