SkU 1977/78:31
Skatteutskottets betänkande
1977/78:31
med anledning av motioner om inflationsskydd av inkomstskatteskalan
Motionerna
I
detta betänkande behandlas motionerna
1977/78:868 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari under punkten 1 - med
hänvisning till vad som anförts i motionen 1977/78:867 - hemställs att
riksdagen beslutar slopa indexregleringen av statsskatten fr. o. m. den 1
januari 1979;
1977/78:1457 av Olof Palme m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad som
anförts i motionerna 1977/78:41 och 654-hemställs att riksdagen beslutar att
indexreglering av statsskatten inte skall införas fr. o. m. den 1 januari
1979.
Yrkandet under punkten 2 i motionen 1977/78:868 behandlar utskottet i
annat sammanhang.
Gällande bestämmelser m. m.
På grundval av 1972 års skatteutrednings delbetänkande (SOU 1977:18)
Inflationsskyddad skatteskala beslutade riksdagen hösten 1977 (prop. 1977/
78:49, SkU 14, SFS 1070 och 1071) att införa ett automatiskt verkande
inflationsskydd i inkomstskattesystemet genom att anknyta skiktgränsema i
den statliga inkomstskatteskalan till penningvärdeutvecklingen fr. o. m.
1979 års taxering.
De nya bestämmelserna innebär i huvudsak följande. Den beskattningsbara
inkomsten i skatteskalans olika inkomstskikt uttrycks i s. k. basenheter.
Basenheten utgör ett belopp av 5 000 kr. multiplicerat med ett jämförelsetal,
som uttrycker penningvärdeutvecklingen, och avrundas nedåt till helt
hundratal kronor. Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna
prisläget enligt konsumentprisindex - där dock verkan av ändringar i
mervärdeskatteuttaget eliminerats - i augusti månad andra året före
taxeringsåret och augusti månad 1977. Basenheten fastställs av regeringen
före utgången av september månad med utgångspunkt i statistiska centralbyråns
beräkningar av jämförelsetalet. Det ankommer sedan på riksskatteverket
att utfärda erforderliga skattetabeller på grundval av regeringens beslut
rörande basenheten.
Avsikten är att även sjömansskatten skall omfattas av inflationsskyddet.
Den tekniska utformningen härav kräver dock ytterligare överväganden,
1 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 31
SkU 1977/78:31
2
varför frågan kommer att tas upp i ett senare sammanhang.
Föredragande departementschefen framhöll i prop. 1977/78:49 att införandet
av inflationsskydd för den statliga inkomstskatteskalan var nödvändigt
för att skapa garanti för att de fördelningspolitiska avvägningar som
uttryckts genom riksdagens beslut om skatteskalan skulle bli bestående tills
beslut fattats om ändrad avvägning. Härigenom kunde vidare den årliga
sammankopplingen av löneförhandlingar och beslut om skattejusteringar
brytas och skatteskalan ges den varaktighet som krävs för att arbetsmarknadens
parter skulle kunna överblicka konsekvenserna av ett flerårigt löneavtal.
Dessutom kunde debatten om förändringar i skatteskalan föras i sådana
termer att medborgarna fick en klar och rättvisande bild av den reella
innebörden av olika skatteförslag.
I en s-motion yrkades avslag på förslaget om inflationsskydd av skatteskalan.
Med anledning härav anförde skatteutskottet (SkU 1977/78:14) bl. a.
följande:
Som finansutskottet framhållit i sitt betänkande FiU 1977/78:10 har de i
propositionen anförda motiven för att inflationsskydda skatteskalan en sådan
tyngd att beslut härom bör fattas. Det är enligt finansutskottets mening
tveklöst så att det nuvarande skattesystemet vid en hög inflationstakt i sig
bidrar till att skapa osäkerhet och ökad inflation. De årliga skatteomläggningar
som genomförts på senare tid för att motverka skattesystemets
inflationistiska effekter är en bekräftelse härpå. Det kan emellertid, framhåller
finansutskottet, ifrågasättas om dessa skatteomläggningar verkligen
utfallit så att de företagna skattesänkningarna i avsedd grad räknats av vid
löneförhandlingarna.
Skatteutskottet framhöll vidare att införandet av ett inflationsskydd för
skatteskalan inte hindrade statsmakterna från att - när de fann erforderligt - i
fortsättningen med olika skattepolitiska medel åstadkomma den omfördelning
av skattebördan mellan inkomsttagarna som ansågs lämplig.
1972 års skatteutredning föreslog i sitt ovannämnda betänkande, att även
grundavdraget skulle inflationsskyddas. I prop. 1977/78:49 uttalade föredragande
departementschefen, att frågan om ett inflationsskydd också för
grundavdragen borde anstå i avvaktan på en samlad prövning av de förslag
som rör kommunernas ekonomi. Skatteutredningen har i sitt nyligen
avlämnade slutbetänkande (SOU 1977:91) Översyn av skattesystemet framhållit,
att syftet med ett inflationsskydd av grundavdraget kan tillgodoses på
ett fördelningspolitiskt bättre sätt genom att skattereduktionen uppräknas.
Utredningen har därför föreslagit att den särskilda skattereduktionen i stället
skall räknas upp med 20 kr. för varje procents prisstegring räknat från augusti
1977 enligt reglerna för basenhet. Däremot har utredningen inte lagt fram
något förslag om att inflationsskyddet skall utsträckas till ytterligare fasta
belopp i skattesystemet.
SkU 1977/78:31
3
Utskottet
Riksdagen beslutade i december 1977 att införa ett automatiskt verkande
inflationsskydd för den statliga inkomstskatteskalan fr. o. m. 1979 års
taxering. Inflationsskyddet är utformat så, att den beskattningsbara
inkomsten i skatteskalans olika inkomstskikt anges i s. k. basenheter.
Basenheten, som för det första året bestämts till 5 000 kr., multipliceras med
ett jämförelsetal, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget enligt
konsumentprisindex i augusti månad två år före taxeringsåret och augusti
månad 1977. Vid fastställandet av jämförelsetalet bortses från de ändringar av
mervärdeskatteuttaget som kan ha förekommit mellan de nyss angivna
tidpunkterna. Det ankommer på regeringen att varje år före utgången av
september månad fastställa basenheten på grundval av statistiska centralbyråns
beräkningar av jämförelsetalet.
I motionerna 868 (yrkandet 1) och 1457 yrkas att bestämmelserna om
indexreglering av den statliga inkomstskatteskalan skall slopas fr. o. m. den 1
januari 1979. Motionärerna anser att systemet med inflationsskydd av
skatteskalan innebär, att de fördelningspolitiska orättvisorna förstärks, att
möjligheterna att föra en effektiv stabiliseringspolitik försvåras, att inflationen
påskyndas, att statsinkomsterna för budgetåret 1978/79 minskar med
ca 2 miljarder kr. och att möjligheterna att finansiellt hjälpa kommunerna
försvagas.
I motionerna åberopas samma argument mot en indexreglering av
skatteskalan, som framfördes vid reformens genomförande i höstas. Budgetministern
har i budgetförslaget till årets budgetproposition (prop. 1977/78:100
Bilaga 2 s. 20-22) tillbakavisat denna kritik, och utskottet ansluter sig helt till
vad budgetministern där anfört.
Utskottet vill också erinra om att finansutskottet i sitt betänkande FiU
1977/78:15 riktat invändningar mot motionärernas beräkningar av den
inkomstförstärkning på ca 2 miljarder kr., som ett slopande av indexregleringen
skulle medföra för budgetåret 1978/79. Enligt finansutskottets
bedömning skulle statsinkomsterna vid genomförandet av motionärernas
förslag endast öka med ca 1,2 miljarder kr. I motionen 1457 har förutsatts att
den nuvarande inkomstskatteskalan vid slopandet av indexregleringen skall
bibehållas under 1979. Ökningen av konsumentprisindex under 1978 beräknas
enligt den preliminära nationalbudgeten komma att uppgå till ca 9 96.
Utskottet har i likhet med finansutskottet svårt att inse hur en avtalsrörelse
för 1979 under sådana förutsättningar framgångsrikt skall kunna genomföras
utan en ny skatteomläggning. En sådan skatteomläggning torde i nuvarande
konjunkturläge inte kunna finansieras genom höjningar av arbetsgivaravgifter
och indirekta skatter utöver vad som redan aviserats av regeringen.
Enligt utskottets uppfattning kan motionärernas förslag därför inte beräknas
medföra någon ökning utan snarare en minskning av statsinkomsterna för
nästa budgetår.
SkU 1977/78:31
4
Av det anförda framgår att utskottet finnér det angeläget att riksdagen
kvarstår vid sitt tidigare fattade beslut om indexreglering av den statliga
inkomstskatteskalan fr. o. m. 1979 års taxering. Utskottet avstyrker således
bifall till motionen 868 yrkandet 1 och motionen 1457.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår
1. motionen 1977/78:868 yrkandet 1,
2. motionen 1977/78:1457.
Stockholm den 28 februari 1978
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson (m),
Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c), Tage Johansson*
(s), Nils Hörberg (fp), Rune Carlstein (s), Tage Sundkvist (c), Olle Westberg i
Hofors (s), Hagar Normark (s), Karin Ahrland (fp), Margit Odelsparr (c), Bo
Lundgren (m) och Bo Forslund (s).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
av Erik Wärnberg (s), Valter Kristenson (s), Tage Johansson (s), Rune
Carlstein (s), Olle Westberg i Hofors (s), Hagar Normark (s) och Bo Forslund
(s), vilka -under åberopande av innehållet i motionerna 1977/78:41 och 654-ansett, att utskottet bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1457 och motionen
1977/78:868 yrkandet 1 antar följande
1. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.
10 §
1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon
och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan
angivna grundbelopp.
SkU 1977/78:31
5
Grundbeloppet utgör:
när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 2 procent av
den beskattningsbara inkomsten;
när beskattningsbar inkomst överstiger
15000
25 000
30 000
35 000
40 000
45 000
50 000
55 000
60 000
65 000
70 000
80 000
100 000
150 000
men icke
men icke
men icke
men icke
men icke
men icke
men icke
men icke
men icke
men icke
men icke
men icke
men icke
kr.
25 000 kr.:
30 000 kr.:
35 000 kr.:
40 000 kr.:
45 000 kr.:
50 000 kr.:
55 000 kr.:
60 000 kr.:
65 000 kr.:
70 000 kr.:
80 000 kr.:
100 000 kr.:
150 000 kr.:
300 kr.
700 kr.
1 100 kr.
1 750 kr.
2 550 kr.
3 600 kr.
4 950 kr.
6 500 kr.
8 200 kr.
9 950 kr.
11 950 kr.
16 450 kr.
26 250 kr.
52 750 kr.
15 000 kr.
25 000 kr.
30 000 kr.
35 000 kr.
40 000 kr.
45 000 kr.
50 000 kr.
55 000 kr.
60 000 kr.
65 000 kr.
70 000 kr.
80 000 kr.
för 100 000 kr.
för 150 000 kr.
och 4 %
och 8 96
och 13 %
och 16 %
och 21 %
och 27 %
och 31 %
och 34 %
och 35 %
och 40 %
och 45 %
och 49 %
och 53 %
och 58 %
av återstoden;
av återstoden;
av återstoden;
av återstoden;
av återstoden;
av återstoden;
av återstoden;
av återstoden;
av återstoden;
av återstoden;
av återstoden;
av återstoden;
av återstoden;
av återstoden.
Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av
grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara
inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58
procent av denna inkomstdel.
Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma
gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa
familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
2. Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1977:1071) om basenhet enligt
10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall upphöra att gälla vid
utgången av mars 1978.
GOTAB 57612 Stockholm 1978