SkU 1977/78:24

Skatteutskottets betänkande
1977/78:24

med anledning av motioner om den allmänna arbetsgivaravgiften

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1977/78:640 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förslag om befrielse för kommuner och
landsting från skyldighet att erlägga allmän arbetsgivaravgift i enlighet med
vad som anförts i motionen 1977/78:638,

1977/78:941 av Gösta Andersson (c) och Björn Eliasson (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar att slopa den allmänna arbetsgivaravgiften för varje
nyanställning i syfte att öka sysselsättningen inom såväl offentlig som privat
verksamhet,

1977/78:1455 av Olof Palme m. fl. (s) vari under punkten 1 hemställs att
riksdagen beslutar att det avgiftsfria belopp på vilket egenföretagarens
allmänna arbetsgivaravgift beräknas skall sänkas till 18 000 kr. att gälla
fr. o. m. den 1 april 1978.

Yrkandena under punkterna 2 och 4 i den sistnämnda motionen behandlar
utskottet i betänkandet SkU 1977/78:25 medan yrkandet under punkten 3
behandlas i betänkandet SkU 1977/78:28.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift skall sådan avgift
erläggas av såväl arbetsgivare som s. k. egenföretagare.

Den avgift som betalas av arbetsgivare utgår fr. o. m. 1978 med 2 96 av vad
arbetsgivaren under året har utbetalat som lön till arbetstagare i pengar eller
naturaförmåner i form av kost eller bostad. Avgift skall inte erläggas för lön
som annan arbetsgivare än staten utgivit till arbetstagare som under året
utfört sitt arbete huvudsakligen inom det inre stödområdet. Vid avgiftsberäkningen
tas inte hänsyn till arbetstagare vars lön under året har understigit
500 kr. Vidare bortses från arbetstagare som inte omfattas av socialförsäkringen
för skador i arbete. Inte heller erläggs avgift för sjuklön o. d. som
motsvarar ersättning från försäkringskassa till arbetsgivare vid s. k. arbetsgivarinträde
eller för sådan lön till barn som inte är avdragsgill vid
inkomsttaxeringen.

Fysisk person som har haft inkomst av annat förvärvsarbete i form av
inkomst av rörelse eller jordbruk (egenföretagare) betalar allmän arbetsgivaravgift
i form av egenavgift med 2 96 av inkomsten. Inkomsttagare inom det

1 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 24

SkU 1977/78:24

2

inre stödområdet erlägger inte egenavgift. Till grund för inkomstberäkningen
läggs egenföretagarens taxering till statlig inkomstskatt. Avgift tas dock
endast ut på den del av inkomsten som överstiger 30 000 kr.

Frågornas tidigare behandling

Motionsyrkanden om avgiftsbefrielse för kommuner och landsting (mot.
1977/78:640, hänv. 638) har upprepade gånger och senast under hösten 1977
(SkU 1977/78:16) avvisats av riksdagen på utskottets hemställan. Vid
sistnämnda tillfälle erinrade utskottet om att de tidigare avstyrkandena av
detta yrkande skett med hänvisning till pågående utredning om kommunernas
ekonomi och till företagsskatteberedningens uppdrag att överse
avgiftssystemet. Utskottet, som erinrade om att den då aktuella nedsättningen
av avgiften medförde en lättnad för kommunerna med ca 900 milj. kr.
för följande år, fann inte anledning att ändra sin ståndpunkt och avstyrkte
följaktligen detta yrkande.

Yrkandet om slopande av den allmänna arbetsgivaravgiften vid nyanställning
(mot. 1977/78:941) har inte tidigare prövats av riksdagen.

Frågan om höjden av det avgiftsfria beloppet för egenavgiften (mot. 1977/
78:1455) har däremot varit föremål för riksdagens ställningstaganden tidigare
och senast när den ovan angivna frågan om kommuner och landsting
behandlades. Därvid anförde utskottet bl. a. följande:

När utskottet tidigare behandlat motsvarande yrkanden har utskottet
framhållit, att det avgiftsfria beloppet avsåg att bereda egenföretagare med
måttlig inkomst och förmögenhet vissa lättnader, som främst motiverades av
att egen företagares avgifter i princip beräknas på ett högre underlag än
löntagarnas avgifter. Då utskottet nu tillstyrker den föreslagna nedsättningen
av avgiften blir skillnaden iavgiftsbelastning mellan ett oförändrat avgiftsfritt
belopp och det av motionärerna förordade beloppet förhållandevis blygsam,
nämligen 240 kr. om året för egenföretagare utanför det inre stödområdet.
Utskottet finner det därför inte motiverat vare sig från rättvisesynpunkt eller
av ekonomiska skäl att biträda förevarande yrkande i motionen 1977/78:41,
som utskottet alltså avstyrker.

Riksdagen beslutade avslå motionen i enlighet med utskottets hemställan.

Utskottet

I motionen 1977/78:640 återkommer vänsterpartiet kommunisterna med
yrkande att kommuner och landsting skall befrias från skyldighet att erlägga
allmän arbetsgivaravgift, ett krav som riksdagen upprepade gånger avvisat.
Som motivering för sitt avstyrkande av detta yrkande har utskottet tidigare
anfört dels att ett sådant undantag skulle kunna leda till snedvridningar när
kommunal verksamhet bedrivs i konkurrens med enskild näringsverksamhet,
dels att de tre nyligen avslutade skatteutredningarna kunde förväntas

SkU 1977/78:24

3

behandla dessa frågor. Motionärerna åberopar nu som stöd för sitt yrkande
bl. a. att utredningarna avslutat sitt arbete utan att behandla deras förslag i
denna fråga.

När riksdagen under hösten 1977 beslutade att fr. o. m. 1978 avveckla den
allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet och att sänka
avgiften för övriga delar av landet till 2 % uttalades att dessa åtgärder skulle
ses som ett led i den slutliga avvecklingen av avgiften. Med hänsyn härtill får
det anses motiverat att de nämnda utredningarna inte gått in på någon
närmare prövning av arbetsgivaravgiftens framtida utformning.

När det gäller de kommunala finansieringsproblem som motionärerna
åberopar till stöd föravgiftsavvecklingen haren bred majoritet inom 1976 års
kommunalekonomiska utredning enats om att i stället föreslå ett reformerat
skatteutjämningssystem. Detta förslag väntas regeringen ta ställning till
under innevarande år.

Med hänsyn härtill och med vidhållande av sina tidigare uttalade farhågor
för konkurrenssnedvridningar vid bifall till motionen avstyrker utskottet
densamma.

Det i motionen 1977/78:941 framförda förslaget om att slopa arbetsgivaravgiften
vid nyanställning har inte prövats tidigare av riksdagen. Yrkandet
skall ses mot bakgrund av den aktuella situationen på arbetsmarknaden och
syftar till att stimulera anställning av arbetslös ungdom och öka sysselsättningen.

Även om utskottet har viss förståelse för motivet för detta yrkande, är det
enligt utskottets mening knappast troligt att en sådan åtgärd skulle leda till
nämnvärt ökad sysselsättning. För en arbetstagare med en månadslön på
4 000 kr. innebär förslaget endast en avgiftslättnd för arbetsgivaren på 80 kr. i
månaden. Härtill kommer att bestämningen av vad som skall anses utgöra
nyanställning uppenbarligen måste leda till administrativa svårigheter, risker
för kringgående av beskattningen och tolkningsproblem.

Utskottet finnér med hänvisning till det anförda inte skäl biträda yrkandet i
motionen 1977/78:941.

Beträffande yrkandet i den socialdemokratiska partimotionen 1977/
78:1455 om sänkning av det avgiftsfria beloppet för egenföretagare från 30 000
till 18 000 kr. gäller att innevarande riksmöte redan en gång avslagit ett
motsvarande yrkande, som då framfördes med nästan samma motivering
som i den nu behandlade motionen. Med hänsyn härtill vill utskottet nu
endast med hänvisning till den inledningsvis lämnade redogörelsen avstyrka
bifall till motionen 1977/78:1455 i denna del.

Utskottet hemställer

1. beträdande avgiftsbefrielse för kommuner och landsting
att riksdagen avslår motionen 1977/78:640,

2. beträdande avgiftsbefrielse vid nyanställning
att riksdagen avslår motionen 1977/78:941,

SkU 1977/78:24

4

3. beträffande sänkning av det avgiftsfria beloppet för egenföretagare att

riksdagen avslår motionen 1977/78:1455, yrkandet 1.

Stockholm den 14 februari 1978

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson (m),
Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c), Tage Johansson
(s), Nils Hörberg (fp), Tage Sundkvist (c), Olle Westberg i Hofors (s), Kurt
Söderström (m), Hagar Normark (s), Johan Olsson (c), Karin Ahrland (fp) och
Eric Marcusson* (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

beträffande sänkning av det avgiftsfria beloppet för egenföretagare

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Olle Westberg i
Hofors, Hagar Normark och Eric Marcusson (samtliga s), som anser

dels att det stycke utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Beträffande
yrkandet” bort ha följande lydelse:

Som ett led i det socialdemokratiska finansieringsprogrammet och i syfte
att skapa en rättvisare fördelning av skattebördorna föreslås i partimotionen
1977/78:1455 olika åtgärder beträffande beskattningen av egenföretagare. I
fråga om den allmänna arbetsgivaravgiften yrkar motionärerna i likhet med
tidigare att det avgiftsfria beloppet vid beräkning av egenavgift skall sänkas
från 30 000 till 18 000 kr. Motionärerna anser att höjningen av fribeloppet
innebär en konkurrensförmån för en viss typ av företag och samtidigt en
omotiverad skattelättnad för särskilda grupper med i många fall god
skattekraft.

Utskottet finner att det främst av rättviseskäl men även med hänsyn till
den ekonomiska situationen finns anledning att nu sänka det ifrågavarande
fribeloppet med verkan fr. o. m. år 1978. I enlighet härmed tillstyrker
utskottet bifall till motionen 1977/78:1455 i denna del.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1455 yrkandet 1
antar följande

SkU 1977/78:24

5

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift

Härigenom föreskrives att 4 § lagen (1968:419)om allmän arbetsgivaravgift
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

i

Fysisk person, som åtnjutit inkomst
av annat förvärvsarbete enligt
11 kap. 3§ lagen (1962:381) om
allmän försäkring i form av inkomst
av här i riket bedriven rörelse,
inkomst av här belägen jordbruksfastighet
som brukas av honom eller
sådan inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet
som avses i andra
stycket av nämnda lagrum, erlägger
allmän arbetsgivaravgift om inkomsten
av annat förvärvsarbete
överstiger 30000 kronor eller det
lägre belopp som följer av fjärde
stycket. Avgiften är fyra procent av
den del av inkomsten som överstiger
nämnda belopp. Avgift erlägges icke
i den mån arbetsgivare har att erlägga
allmän arbetsgivaravgift för inkomsten
enligt 2 § denna lag.

Reservanternas förslag

Fysisk person, som åtnjutit inkomst
av annat förvärvsarbete enligt
11 kap. 3§ lagen (1962:381) om
allmän försäkring i form av inkomst
av här i riket bedriven rörelse,
inkomst av här belägen jordbruksfastighet
som brukas av honom eller
sådan inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet
som avses i andra
stycket av nämnda lagrum, erlägger
allmän arbetsgivaravgift om inkomsten
av annat förvärvsarbete
överstiger 18 000 kronor eller det
lägre belopp som följer av fjärde
stycket. Avgiften är fyra procent av
den del av inkomsten som överstiger
nämnda belopp. Avgift erlägges icke
i den mån arbetsgivare har att erlägga
allmän arbetsgivaravgift för inkomsten
enligt 2 § denna lag.

Till grund föregått taxeringsåret.

Har inkomst i beräkning.

Härrör inkomst som avses i första
stycket från verksamhet, som bedrivits
av makar gemensamt eller av
den ena maken med hjälp av den
andra, iakttages följande. Avgift
erlägges för inkomst av sådan verksamhet,
om inkomsten överstiger ett
för makarna gemensamt belopp av
30 000 kronor. Detta belopp fördelas
mellan makarna i förhållande till
storleken av vardera makens inkomst
av verksamheten. Har make

Härrör inkomst som avses i första
stycket från verksamhet, som bedrivits
av makar gemensamt eller av
den ena maken med hjälp av den
andra, iakttages följande. Avgift
erlägges för inkomst av sådan verksamhet,
om inkomsten överstiger ett
för makarna gemensamt belopp av
18 000 kronor. Detta belopp fördelas
mellan makarna i förhållande till
storleken av vardera makens inkomst
av verksamheten. Har make

SkU 1977/78:24

6

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

även haft annan inkomst enligt
första stycket, erlägges avgift för
sådan inkomst, om den överstiger
30 OOO kronor minskat med den del
av makarnas gemensamma avgiftsfria
belopp som tillgodoräknats honom.
Med makar likställas personer
som avses i 65 § sista stycket
kommunalskattelagen (1928:370).

Avgift erlägges allmän

även haft annan inkomst enligt
första stycket, erlägges avgift för
sådan inkomst, om den överstiger
18 000 kronor minskat med den del
av makarnas gemensamma avgiftsfria
belopp som tillgodoräknats honom.
Med makar likställas personer
som avses i 65 § sista stycket
kommunalskattelagen (1928:370).
försäkring.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Bestämmelserna i
4 § tillämpas första gången i fråga om inkomster som tas upp till beskattning
vid 1979 års taxering.

GOTA B 57561 Stockholm 1978