SkU 1977/78:2

Skatteutskottets betänkande
1977/78:2

med anledning av motioner om vissa informationsfrågor rörande
beskattningen m. m.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1976/77:445 av Tage Adolfsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära att riksskatteverket får i uppdrag att
utarbeta blanketter och anvisningar för angivande av det totala skatte- och
avgiftsuttaget och vilket försäkringsmässigt och socialt skydd dessa avgifter
innebär;

1976/77:608 av Arne Gadd m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär

1. att regeringen på lämpligt sätt utreder möjligheterna att i samband med
att debetsedlarna förden slutligt påförda skatten distribueras en information
ges till varje skattebetalare om hur dessa medel kommit till användning,

2. att förslag om lämpliga åtgärder snarast framläggs för riksdagen.

Frågornas tidigare behandling

Information om det totala skatte- och avgiftsuttaget (motion 1976/77:445)

Då skatteutskottet hösten 1975 behandlade ett motionsyrkande av i
huvudsak samma innebörd som det nu aktuella avstyrkte utskottet (SkU
1975/76:5) motionen med följande motivering:

Av motionen framgår att motionären vid beräkningen av det totala
skattetrycket tar hänsyn inte endast till vad som normalt brukar hänföras till
direkta och indirekta skatter utan även till socialförsäkringsavgifterna. Även
om några helt klara gränser mellan skatter och socialförsäkringsavgifter inte
kan dras, anser utskottet att det saknas anledning att hänföra de avgifter som i
huvudsak bibehåller sin försäkringsmässiga karaktär till skatteområdet.

Då utskottet tidigare behandlat informationsfrågor rörande beskattningen
har utskottet avvisat motionsyrkanden om att man på slutskattesedeln skulle
upplysa de skattskyldiga om hur stor del av den erlagda skatten som gått till
vissa statliga och kommunala ändamål med hänvisning till riskerna för att en
knapphändig sådan information lätt kan bli missvisande. Därvid har
utskottet pekat på att det finns grupper som genom transfereringar erhåller
mera i form av bidrag än vad de betalar i skatt. Utskottet har ansett att
informationsbehovet i stället bör tillgodoses genom en mera allsidig orientering
om det allmännas inkomster och utgifter. Dessa synpunkter kan enligt
utskottets mening med än större skäl åberopas mot de i den föreliggande
motionen framförda förslagen.

1 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 2

SkU 1977/78:2

Med hänvisning till det anförda och med hänsyn till att det inte i första
hand ankommer på skatteutskottet att föreslå åtgärder för att tillgodose
behovet av en allsidig ekonomisk information avstyrker utskottet bifall till
motionen 1975:1035.

Då samma yrkande behandlades 1976 vidhöll utskottet (SkU 1975/76:58)
sin uppfattning och anförde följande:

Motionären anser att medborgarna bör upplysas om vad de verkligen
betalar i skatt och uppgeratt skattetrycket förden som haren lön på 60 000 kr.
är 60 % högre än vad skattetabellerna utvisar.

Som framgår av den tidigare redogörelsen behandlade utskottet en motion
av likartat innehåll förra året och konstaterade då att motionären vid sin
beräkning av det totala skattetrycket tagit hänsyn inte endast till vad som
normalt brukar hänföras till direkta och indirekta skatter utan även till
socialförsäkringsavgiftema. Samma invändning kan riktas mot beräkningarna
i år. Det bör också framhållas att inkomstskatten för en löneinkomst på
60 000 kr. på grund av avdragsreglerna genomsnittligt sett är avsevärt lägre än
som anges i motionen och att de i motionen beräknade indirekta skatterna
bygger på alltför grova uppskattningar. Även bortsett härifrån skulle
emellertid en sådan knapphändig information som motionären avser bli
missvisande. Som utskottet påpekat vid tidigare års behandling av olika
informationsfrågor finns det grupper som genom transfereringar erhåller
mera i form av bidrag än de betalar i skatt. Utskottet vidhåller uppfattningen
att informationsbehovet i stället bör tillgodoses genom en mer allsidig
orientering om det allmännas inkomster och utgifter och avstyrker således
motionen 1975/76:946.

Information om skatternas användning (motion 1976/77:608)

Skatteutskottet behandlade 1972 förhållandevis utförligt en likartad
motion som gick ut på att debetsedeln för statlig skatt med hjälp av datorer
skulle förses med uppgifter om vad den skattskyldige kunde anses ha erlagt i
skatt för vissa olika ändamål, t. ex. till statliga och till kommunala. Utskottet
(SkU 1972:42) anförde därvid följande:

Skatteutskottet delar motionärernas uppfattning att det är en angelägen
uppgift att upplysa skattebetalarna om vad de får för sina pengar. Den bästa
möjligheten att på längre sikt motverka talet om skattetrötthet torde vara att
öka upplysningen om skatternas användning. Enligt utskottets mening bör
därför alla uppslag om förbättrad information på detta område noga
övervägas.

Utskottet har under hand erfarit att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
på sin tid prövade ett snarlikt förslag om information rörande
skatternas användning men att nämnden då inte fann skäl att förorda denna
metod med hänsyn bl. a. till risker för att informationen kunde bli
missvisande.

En svårighet ligger givetvis i att välja ut vilka utgiftsposter i den statliga
eller kommunala budgeten, som skall redovisas, och vilken tid redovisningen
skall avse. För budgetåret 1972/73 utgör exempelvis anslagen under
utbildningsdepartementet ca 10 miljarder kr., vilket motsvarar ca 17 % av de

SkU 1977/78:2

totala utgifterna på drygt 59 miljarder kr. En skattskyldig med en till statlig
inkomstskatt beskattningsbar inkomst av 23 000 kr. och en statlig inkomstskatt
av 2 960 kr. skulle enligt denna beräkning kunna få besked om att han
med sin inkomstskatt kunde beräknas ha bidragit till undervisningskostnaderna
- som är den näst socialutgifterna tyngsta utgiftsposten i statsbudgeten
- med ca 500 kr.

Man kan naturligtvis göra beräkningarna på ett flertal olika sätt och från
olika utgångspunkter, men man bör enligt utskottets mening därvid också
framhålla att de indirekta skatterna och avgifterna sammanlagt väger tyngre
än inkomstskatten, som endast svarar för 39 % av statsbudgetens inkomster.
Svårigheterna att få fram riktiga uppgifter på den statliga sidan bör inte
överdrivas, men det torde vara mera komplicerat att på den kommunala
sektorn få fram fullt jämförbara värden med hänsyn bl. a. till de skillnader i
fråga om finansieringsmetoder som föreligger mellan olika kommuner. Här
måste också effekterna av skatteutjämningsbidragen och andra bidrag till
kommunerna beaktas. Utskottet har med dessa synpunkter endast velat
antyda vissa av de svårigheter som föreligger om man på ett tillfredsställande
sätt vill räkna ut den erlagda inkomstskattens andel av det allmännas utgifter
av olika slag. Utan att ta närmare ställning till frågan anser utskottet mot
bakgrund av dessa svårigheter att förslaget i vart fall inte bör genomföras utan
en föregående försöksverksamhet i mindre skala med en uppföljande
undersökning beträffande de skattskyldigas bedömning av värdet av en så
detaljerad information.

Informationsverksamhet på skatteområdet är en av de centrala uppgifterna
för riksskatteverket. Utskottet anser sig därför kunna förutsätta att riksskatteverket
prövar värdet av motionärernas uppslag mot bakgrund bl. a. av dess
tekniska och ekonomiska konsekvenser och med hänsyn till möjligheterna
att på annat sätt tillgodose syftet med motionen. Med det anförda anser
utskottet sig ha besvarat motionen 1972:105.

Ett likartat yrkande framfördes också 1974 och utskottet (SkU 1974:45)
intog vid behandlingen därav en mera negativ attityd till förslaget om en
individuellt anpassad skatteinformation med följande motivering:

Då utskottet behandlade frågan 1972 ställde utskottet sig positivt till
förslaget men framhöll samtidigt vissa svårigheter, bl. a. i fråga om beräkningen
av kommunala utgiftsposter. Utskottet förutsatte att riksskatteverket,
RSV, skulle pröva förslaget. Som framgår av motionen har motionärerna
senare informerats av RSV att verket anser att en informationsverksamhet av
angivet slag bör initieras av statsmakterna. Med anledning härav begärs i
motionen en riksdagsskrivelse angående den föreslagna informationsverksamheten.

Utskottet ställer sig nu liksom vid frågans tidigare behandling positivt till
tanken på en vidgad och mera detaljerad information om skatternas
användning men vill samtidigt uttala visst tvivel om att den föreslagna
metoden verkligen kommer att ge en rättvisande bild av skatternas
fördelning. Till svårigheterna hör förutom tidigare antydda beräkningssvårigheter
på det kommunala området också den indirekta beskattningens
ökande del av statens totala inkomster liksom även det förhållandet att större
delen av statens inkomster används för transfereringar i form av barnbidrag,
bostadstillägg m. m. Att under sådana förhållanden informera den familj som
erhåller mera i form av statliga bidrag än vad den betalat i statlig skatt om att

SkU 1977/78:2

den bidragit till försvarskostnaderna med ett visst belopp utan att samtidigt
tala om med vilka belopp familjen betalat mervärdeskatt och annan indirekt
skatt skulle kunna betraktas som en missvisande information. Det kan även
diskuteras om inte en sådan ofullständig information mera skulle ge
anledning till missnöje och irritation än att klargöra skatternas egentliga
användning. Utskottet befarar också att den individuella informationen
skulle kunna leda till att de skattskyldiga får en felaktig totalsyn på
beskattningen, där man lätt tappar bort den bärande principen att skatten
beräknas utgå efter förmåga och att fördelningen av de gemensamma
inkomsterna inte har något direkt samband med varje skattebetalares
enskilda bidrag. Med hänsyn till dessa invändningar anser utskottet det
lämpligare att en information om skatternas användning i stället utformas
som en mera allsidig men lättfattlig orientering. Riksrevisionsverket publicerar
årligen en skrift benämnd Statens finanser, som f. n. går ut i liten
upplaga och betingar ett förhållandevis högt pris, men som på ett pedagogiskt
sätt belyser statsutgifternas fördelning. Enligt utskottets uppfattning skulle
ett koncentrat av denna publikation och några enkla räkneexempel kanske ge
en bättre och riktigare bild av skatternas användning än den individuella
information som motionärerna i första hand har tänkt sig.

Utskottet vill på intet sätt förringa värdet av motionärernas förslag, som i
vissa fall säkert skulle mötas av intresse från de skattskyldigas sida. Med
hänsyn till att en information av angivet slag måste bli så knapphändig att den
skulle kunna vilseleda de grupper som kanske har det största behovet därav
anser utskottet sig inte f. n. kunna tillstyrka förslaget. Utskottet förväntar
emellertid att de närmast berörda myndigheterna i samverkan försöker finna
lösningar som kan tillgodose det informationsbehov som motionärerna pekat
på. Med det anförda anser utskottet motionen 1974:603 besvarad.

Utskottet

Utskottet har i olika sammanhang understrukit vikten av information
rörande beskattningen, särskilt vad gäller beskattningsreglernas innehåll och
tillämpning. Detta behov tillgodses bl. a. genom riksskatteverkets ökande
informationsverksamhet. Syftet med denna verksamhet är främst att varje
medborgare skall ha möjligheter att orientera sig i de skatte- och avgiftsregler
som gäller just honom. Detta hindrar inte att många av olika skäl saknar
möjligheter att tillgodogöra sig den befintliga informationen, vilket medför
att ett betydande behov av personlig vägledning måste tillgodoses på annat
sätt. Problemet kan inte lösas genom att man enbart ökar informationsflödet,
vilket skulle kunna motverka syftet genom att skapa en känsla av övermättnad.
Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening angeläget
att noga pröva alla förslag om ytterligare ökning av skatte- och avgiftsinformationen.

De två motionsyrkanden om utvidgad skatteinformation som utskottet
behandlar i detta betänkande och som tidigare upprepade gånger avvisats av
riksdagen har olika utgångspunkter.

I motionen 1976/77:445 begärs att riksskatteverket skall fl i uppdrag att
utarbeta blanketter och anvisningar för angivande av det totala skatte- och

SkU 1977/78:2

avgiftsuttaget och vilket försäkringsmässigt och socialt skydd dessa avgifter
innebär. Motionärerna anser det vara från demokratisk synpunkt av utomordentligt
stor betydelse att medborgarna upplyses om vad de egentligen
betalar i skatter och avgifter och att detta bör ske i samband med att
arbetsgivarna lämnar kontrolluppgifter.

Utskottet finner det av praktiska skäl helt uteslutet att man som
motionärerna avser skulle kunna belasta arbetsgivarna med att i detalj ange
med vilka belopp arbetsgivaravgifter av olika slag utgår för var och en av de
anställda. En redogörelse för vilket socialt skydd som avgifterna innebär
redovisas i socialkatalogen och hör knappast samman med skatte- och
avgiftsmyndigheternas eller arbetsgivarnas uppgifter. Utskottet har tidigare
avvisat motsvarande yrkanden med hänvisning till att det eventuella
informationsbehov som kan föreligga på detta område bör tillgodoses genom
en mera allsidig orientering och inte genom individuellt avpassade uppgifter
som kan leda till missförstånd. Utskottet, som vidhåller denna uppfattning,
avstyrker således bifall till motionen 1976/77:445.

I motionen 1976/77:608 begärs utredning om möjligheterna att i samband
med distributionen av slutskattesedlarna lämna skattebetalarna information
om hur den enligt skattsedeln påförda skatten använts. Syftet är att med hjälp
av datorer för varje skattskyldig redovisa hur mycket han bidragit med för att
finansiera vissa statliga eller kommunala utgifter.

Utskottet har vid tidigare behandling av motsvarande yrkanden ingående
belyst riskerna för att en individuell information av detta slag kan bli
missvisande på grund av bl. a. transfereringarna av statliga medel, skillnader
mellan kommunerna i fråga om avgiftspolitik och den indirekta beskattningens
ökande andel av inkomsterna. Med hänsyn härtill har utskottet även
i denna fråga ansett att en allsidig information om det allmännas utgifter och
inkomster är att föredra framför en individuell information av det slag
motionärerna förespråkar. Utskottet finner inte anledning till något ändrat
ståndpunktstagande med anledning av vad som anförs i den här behandlade
motionen. Utskottet förutsätter också att detta mera allmänna informationsbehov
kommer att beaktas i samband med att resultaten av de nu pågående
skatteutredningarna tas upp till prövning. Med det anförda avstyrker
utskottet bifall till motionen 1976/77:608.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionen 1976/77:445,

2. motionen 1976/77:608.

Stockholm den 12 oktober 1977

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

SkU 1977/78:2

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c), Stig Josefson (c), Tage
Johansson (s). Rune Carlstein (s), Tage Sundkvist (c). Olle Westberg i Hofors
(s), Hagar Normark (s), Johan Olsson (c), Curt Boström (s). Karin Ahrland (fp),
Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp) och Sixten
Pettersson (m).

GOTA B 55743 Stockholm 1977