SfU 1977/78:18

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1977/78:18

med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser anslag
för budgetåret 1978/79 till studiestöd m. m. jämte motioner

Propositionen

Regeringen har i propositionen 1977/78: 100 bil. 12 (utbildningsdepartementet)
under litt. F. Studiestöd m. m. punkterna F 1—F 9
och IV. Statens utlåningsfonder punkten IV: 5 föreslagit riksdagen att
(F 1) till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1978/79
anvisa ett förslagsanslag av 34 036 000 kr.,

(F 2) antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag
om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

(F 2) godkänna att 351 300 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillförs
anslaget Studiebidrag m. m.,

(F 2) till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag
av 809 000 000 kr.,

(F 3) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 200 000
kr.,

(F 4) godkänna att 5 800 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från
de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillförs anslaget
Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning
av studiesocialt stöd,

(F 4) till Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras
handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag
av 4 600 000 kr.,

(F 5) till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av
600 000 kr.,

(F 6) till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret
1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 255 000 kr.,

(F 7) till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1978/79
anvisa ett förslagsanslag av 41 288 000 kr.,

(F 8) godkänna att 14 097 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillförs
anslaget Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m.,

1 Riksdagen 1977/78.11 sami. Nr 18

SfU 1977/78:18

(F 8) till Administration av och information om vuxenstudiestöd
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag om 1 000 kr.,

(F 9) godkänna att 25 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillförs
anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m.

(F 9) till informationsverksamhet bland invandrare för budgetåret
1978/79 anvisa ett belopp av 500 000 kr.,

(F 9) till Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m.
för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 501 000 kr.,

(IV: 5) godkänna att 30 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillförs anslaget
Studiemedelsfonden,

(IV: 5) till Studiemedelsfonden för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag
av 1 020 000 000 kr.

Det i propositionen intagna författningsförslaget är följande.

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrives att 3 kap. 7, 10 och 11 §§, 4 kap. 14 och

40 §§, 5 kap. 3 och 4 §§ samt 6 kap. 4, 5 och 6 §§ studiestödslagen (1973:

349)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

7 §2

Inackorderingstillägg utgår med Inackorderingstillägg utgår med

230 kronor i månaden till stude- 260 kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering, rande som behöver inackordering.

Tillägget omfattar dessutom rätt Tillägget omfattar dessutom rätt

till fria hemresor enligt de närma- till fria hemresor enligt de närmare
bestämmelser som meddelas av re bestämmelser som meddelas av

regeringen eller myndighet som regeringen eller myndighet som

regeringen utser. regeringen utser.

10 §

Inkomstprövat tillägg utgår med Inkomstprövat tillägg utgår med
högst 75 kronor i månaden. högst 105 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om inkomstprövat tillägg meddelas av regeringen.

1 Lagen omtryckt 1975: 359.

2 Senaste lydelse 1977:146.

SfU 1977/78:18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §3

Behovsprövat tillägg utgår med Behovsprövat tillägg utgår med
högst 150 kronor i månaden. högst 175 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om behovsprövat tillägg meddelas av regeringen.

4 kap.

14 §

Har den studerande vårdnaden om barn som ej fyllt 16 år eller är
han skyldig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utge
underhållsbidrag till barn som ej fyllt 16 år, förhöj es det belopp som
den studerande har rätt till enligt 13 § första stycket med barntillägg.
Tillägget utgår för varje barn med 1,39 procent av basbeloppet för varje
hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande och
med 2,78 procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande tidsperiod
om 30 dagar för deltidsstuderande.

Även om båda föräldrarna enligt första stycket har rätt till barntilllägg,
utgår endast ett barntillägg. Detta utges till fadern, eller, om föräldrarna
är ense därom, till modern. Är en av föräldrarna skyldig att
utge underhållsbidrag som avses i första stycket, utges dock tillägget

alltid till denne. Om synnerliga skäl
envar av föräldrarna.

Har studerande, som enligt första
och andra styckena har rätt till
barntillägg på grund av att han är
skyldig att utge underhållsbidrag
till ett barn, tidigare på samma
grund erhållit barntillägg för samma
barn, utgår dock det nya bamtillägget
endast om han uppfyller
något av följande två villkor,
nämligen

1. att i fråga om det senast beviljade
barntillägget ha fullgjort
den skyldighet som avses i 40 §,

2. att ha medgett att det nya
barntillägget får betalas ut till den
som har vårdnaden om barnet.

Studerande till vilken barntillägg
utgått för ett barn enligt 14 §
första och andra styckena på
grund av att han är skyldig att
utge underhållsbidrag till barnet
skall överlämna det belopp som

3 Senaste lydelse 1977:146.

It Riksdagen 1977/78.11 sami. Nr 18

föreligger, får barntillägg utgå till

Har studerande, som enligt första
och andra styckena har rätt till
barntillägg på grund av att han är
skyldig att utge underhållsbidrag
till ett barn, tidigare på samma
grund erhållit barntillägg för samma
barn, utgår det nya bamtilllägget
endast om han visar att han
har betalat ut det barntillägg, som
senast har beviljats, till den som
har vårdnaden om barnet.

SfU 1977/78:18

Nuvarande lydelse

han erhåller i barntillägg till den
som har vårdnaden om barnet
eller medge att beloppet betalas ut
till vårdnadshavaren.

Föreslagen lydelse

han erhåller i barntillägg till den
som har vårdnaden om barnet.

Vid tillämpning av första stycket anses utgående studiemedel i första
hand utgöra barntillägg.

5 kap.

3 §

Timstudiestöd utgår för studietimme
under vilken den studerande
är närvarande och på grund
därav förlorar arbetsinkomst för
en arbetstimme. Den studerande
skall ha minst tio sådana studietimmar
under en tidsperiod som
omfattar två på varandra följande
kalenderkvartal. Timstudiestöd till
samma studerande får ej avse mer
än 35 studietimmar under nämnda
tidsperiod.

Tidsperiod som avses i första
stycket skall i sin helhet infalla
efter utgången av tidsperiod för
vilken den studerande tidigare erhållit
timstudiestöd.

Timstudiestöd utgår för

1. studietimme under vilken den
studerande är närvarande och på
grund därav förlorar arbetsinkomst
för en timme,

2. timme för vilken den studerande
förlorar sin arbetsinkomst
på grund av resor till eller från
den plats där utbildningen äger
rum.

Timstudiestöd enligt första stycket
1 får under ett budgetår utgå
till samma studerande för högst 70
studietimmar. Utgår till den studerande
timstudiestöd enligt såväl
första stycket 1 som första stycket
2 får timstudiestöd under budgetåret
utgå för högst 90 timmar.
Timstudiestöd enligt första stycket
2 utgår dock för högst två timmar
för varje studietillfälle.

Studietimme omfattar det antal minuter som bestämmes av regeringen
eller myndighet som regeringen utser.

4 §*

Timstudiestöd utgör 22 kronor Timstudiestöd utgör 25 kronor
för studietimme. för studietimme enligt 3 § första

stycket 1 och för timme enligt 3 §
första stycket 2.

6 kap.

Inkomstbidrag utgår för varje
dygn under vilket den studerande
deltager i ämneskurs och på grund
därav förlorar arbetsinkomst.

Inkomstbidrag utgår för varje
dygn

i. under vilket den studerande
deltager i ämneskurs och på grund
därav förlorar sin arbetsinkomst,

4 Senaste lydelse 1977: 146.

SfU 1977/78:18

Nuvarande lydelse

Den studerande skall ha minst
två sådana dygn under en tidsperiod
som omfattar två på varandra
följande kalenderkvartal.
Inkomstbidrag till samma studerande
får ej avse mer än fem dygn
under nämnda tidsperiod.

Föreslagen lydelse

2. under vilket den studerande
reser till eller från den plats där
ämneskurs äger rum och på grund
därav förlorar sin arbetsinkomst
för detta dygn.

Inkomstbidrag enligt första stycket
1 får utgå till samma studerande
för högst tio dygn under ett
budgetår. Utgår inkomstbidrag till
en studerande enligt såväl första
stycket 1 som första stycket 2 får
inkomstbidrag utgå för högst tolv
dygn under ett budgetår.

Tidsperiod som avses i första
stycket skall i sin helhet infalla
efter utgången av tidsperiod för
vilken den studerande tidigare erhållit
inkomstbidrag.

Intcrnatbidrag utgår för varje
dygn under vilket den studerande
deltager i ämneskurs, om den studerande
har sådana särskilda kostnader
för resa, kost eller logi i
samband med kursen som är av
betydelse. Den studerande skall
ha minst två sådana dygn under
en tidsperiod som omfattar två på
varandra följande kalenderkvartal.
Internatbidrag till samma studerande
får ej avse mer än fem dygn
under nämnda tidsperiod.

Bestämmelsen i 4 § tredje stycket
äger motsvarande tillämpning.

Internatbidrag utgår för varje
dygn

1. under vilket den studerande
deltager i ämncskurs och på grund
därav har sådana särskilda kostnader
för resa, kost eller logi i samband
med kursen som är av betydelse,

2. under vilket den studerande
reser till eller från den plats där
ämneskursen äger rum och på
grund därav har sådana särskilda
kostnader för resa, kost eller logi
som är av betydelse.

Internatbidrag enligt första stycket
1 får utgå till samma studerande
för högst tio dygn under ett
budgetår. Utgår internatbidrag till
en studerande enligt såväl första
stycket 1 som första stycket 2 får
internatbidrag utgå för högst tolv
dygn under ett budgetår.

SfU 1977/78:18

6 §5

Inkomstbidrag utgör 110 kronor Inkomstbidrag utgör 125 kronor

Internatbidrag utgör 100 kronor Internatbidrag utgör 125 kronor

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

Motionerna

I motionen 1977/78: 367 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för och hos regeringen hemställer om förslag
till en ändring av det studiesociala stödet i enlighet med följande:

a. att det studiesociala stödet görs enhetligt och att det skall omfatta
alla över 16 år,

b. att totalbeloppet höjs till 200 % av basbeloppet,

c. att bidragsdelen höjs till 25 % av totalbeloppet,

d. att fribeloppet höjs till 200 % av basbeloppet,

e. att barntillägget höjs till 50 % av basbeloppet och att det görs
återbetalningsfritt,

f. att äktamakeprövningen omedelbart slopas,

g. att en förändring och förbättring av återbetalningsreglerna genomförs
på ett sådant sätt att normalinkomstläget för en heltidsarbetande
görs återbetalningsfritt och att återbetalningsbeloppet därefter ökar med
stigande inkomst,

h. att hela det återstående skuldbeloppet avskrivs vid pensionering,

i. att inackorderingstillägget utgår med 350 kr. per månad,

j. att det inkomstprövade liksom det behovsprövade tillägget utgår
med maximalt 200 kr.,

k. att inkomstgränsen höjs till 42 000 kr. för det inkomstprövade tilllägget
och till 50 000 kr. för det behovsprövade,

1. att åldersgränsen för erhållande av inkomstprövat tillägg skall vara
16 år,

m. att vuxenstudiestödet i sin helhet utgår som bidrag,

n. att åldersgränsen för erhållande av särskilt vuxenstudiestöd höjs till
60 år,

0. att ungdomsstuderande med resväg över 80 mil beviljas tio fria
hemresor per år och att dessa får företas med flyg,

2. att riksdagen uttalar sig för att det nuvarande studiesociala stödet
bör ersättas av studielön för alla studerande över 16 år.

I motionen 1977/78:435 av Sture Korpås (c) och Sven Eric Åkerfeldt
(c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär

1. att regeringen utfärdar sådana direktiv för fördelningen av bidra -

för varje dygn.

6 Senaste lydelse 1977:146.

SfU 1977/78:18

gen till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. att dessa fördelas
i enlighet med syftet i riksdagens beslut,

2. att regeringen följer den fortsatta utvecklingen och vidtar de ytterligare
åtgärder som kan visa sig nödvändiga.

I motionen 1977/78: 437 av Margit Sandéhn (s) och Maj-Lis Landberg
(s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av
återbetalningsreglerna av studieskuld för vuxenstuderande över 40 år att
slutbetalning kan ske senast det år man fyller 65 år.

I motionen 1977/78: 439 av Anna-Greta Skantz m. fl. (s) hemställs,
såvitt avser yrkandet 1, att riksdagen hos regeringen begär att avdragsreglema
för särskilda vuxenstudiestödet i vad det gäller bortovaro från
studierna av andra skäl än egen sjukdom och vård av sjukt barn ändras
till samma regler som för utbildningsbidrag.

Yrkandet 2 i motionen har behandlats i utskottets betänkande SfU
1977/78: 17.

I motionen 1977/78: 540 av Sven Aspling m. fl. (s) hemställs att riksdagen 1.

beslutar att beloppet för timstudiestöd enligt studiestödslagen skall
utgå med 30 kr./tim. i stället för av regeringen föreslaget belopp om 25
kr./tim.,

2. beslutar att beloppet för inkomstbidrag inom dagstudiestödet skall
utgå med 150 kr./dag i stället för av regeringen föreslaget belopp om 125
kr./dag,

3. beslutar att vuxenstudiestöd även skall utgå under julferier,

4. avslår regeringens förslag under anslaget Administration av och information
om vuxenstudiestöd m. m. (F 8, utbildningsdepartementet)
om att medel för information om vuxenstudiestöd skall utgå till företagarorganisationer,

5. avslår regeringens förslag under anslaget Bidrag till uppsökande
verksamhet på arbetsplatser m. m. (F 9, utbildningsdepartementet) att
medel för uppsökande verksamhet skall utgå till företagarorganisationer,

6. hos regeringen begär förslag till nästa riksmöte om stöd vid sjukdom
för deltagare i vuxenutbildning m. m.,

7. beslutar att inkomstgränsen för inkomstprövat tillägg och behovsprövat
tillägg inom studiehjälpen höjs till 41 000 kr.,

8. beslutar att den övre reduktionsgränsen för inkomstprövat tillägg
fastställs till 60 000 kr.,

9. till Studiebidrag m. m. (F 2, utbildningsdepartementet) för budgetåret
1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
3 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 812 000 000 kr.

2f Riksdagen 1977/78. 11 sami. Nr 18

SfU 1977/78:18

I motionen 1977/78: 545 av Kerstin Nilsson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen beslutar sådan ändring av studiestödsbestämmelserna att anvisningarna
om fria hemresor för elever vid gymnasieskolor får sådan
utformning att med fri hemresa avses verkliga kostnader för resa gymnasieorten—bostadsorten.

I motionen 1977/78: 546 av Marianne Stålberg m. fl. (s) hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet
av suppleanter i vuxenutbildningsnämnderna.

I motionen 1977/78: 547 av Marianne Stålberg m. fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att vuxenutbildningsnämnderna själva får fördela vuxenstudiestöden.

I motionen 1977/78:1055 av Karin Flodström m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär att centrala studiestödsnämndens bestämmelser
om ”särskild prissättning vid resetillägg” ändras så, att det i
områden med periodkort omfattar hela kalendermånaderna under såväl
höstterminen som vårterminen.

I motionen 1977/78: 1056 av Karin Flodström m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändringar av centrala
studiestödsnämndens regler angående personuppgifter för den som inte
är svensk medborgare i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen 1977/78: 1060 av Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel
Nilsson (s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att CSN:s
anvisningar må ändras så att gotländska elever vid gymnasiestudier på
fastlandet alternativt kan erhålla ersättning för resa med flyg i stället för
båt vid färd från och till Gotland.

I motionen 1977/78: 1073 av Christina Rogestam (c) och Kerstin
Göthberg (c) hemställs att riksdagen uttalar att en reformering av studiestödet
för 18—19-åringar bör prioriteras framför andra studiesociala
åtgärder.

I motionen 1977/78: 1076 av Olle Westberg i Hofors (s) och WiviAnne
Cederqvist (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts i motionen angående resetillägg inom
studiehjälpssystemet.

SfU 1977/78:18

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens anslagsframställning
på det studiesociala området jämte ett antal motioner beträffande
frågor om studiestöd.

Studiestöd

Under anslaget F 2, Studiebidrag m. m., föreslås att riksdagen anvisar
medel för studiestöd som utgår i form av bidrag till de studerande. Anslag
till återbetalningspliktiga studiemedel föreslås på kapitalbudgeten
under Statens utlåningsfonder IV: 5, Studiemedelsfonden.

Studiehjälp

Elever som studerar på gymnasial nivå erhåller studiestöd i form av
studiehjälp till dess de fyller 20 år. Studiehjälpen består av studiebidrag
jämte olika tillägg samt återbetalningspliktiga studiemedel. Studiebidraget
utgår till alla elever och utgör f. n. 175 kr. i månaden. Beloppet kommer
enligt riksdagsbeslut hösten 1977 (prop. 1977/78: 61, SfU 14, rskr
90) att höjas fr. o. m. den 1 april 1978 till 188 kr. i månaden. Inkomstprövat
tillägg och behovsprövat tillägg liksom återbetalningspliktiga studiemedel
utgår efter prövning av elevens och föräldrarnas eller, om eleven
är gift, egen och makes ekonomi, medan övriga tillägg, resetillägget
och inackorderingstillägget, utgår utan prövning.

I propositionen föreslås för budgetåret 1978/79 att det inkomstprövade
tillägget, som f. n. utgår med högst 75 kr. i månaden, skall räknas upp
till högst 105 kr. i månaden. Vidare föreslås en höjning av det behovsprövade
tillägget från 150 kr. till 175 kr. och av inackorderingstillägget
från 230 kr. till 260 kr. likaledes per månad räknat. I fråga om resetilllägget
föreslås såväl en justering av avståndsintervallerna som en uppräkning
av beloppen, från f. n. 105, 140, 190, 220 och 255 kr. för avstånd
om resp. 6, 15, 25, 35 och 45 km till 115, 150, 190, 220, 265 och
300 kr. för avstånd om resp. 6, 13, 19, 27, 36 och 46 km. Samtidigt föreslås
höjning av inkomstgränsen för de inkomstprövade och behovsprövade
tilläggen från 35 000 kr. till 38 000 kr. Slutligen föreslås att
återbetalningspliktiga studiemedel skall kunna utgå med 5 000 kr. per
läsår i stället för som f. n. med 4 500 kr. och att generösare regler skall
kunna tillämpas vid behovsprövningen.

Ett flertal motioner tar upp frågor om ytterligare förbättringar på studiehjälpens
område. Sålunda yrkar Sven Aspling m. fl. i motionen 540
en höjning av inkomstgränsen för det inkomstprövade och det behovsprövade
tillägget med ytterligare 3 000 kr. till 41 000 kr. Samtidigt yrkas
mildare avtrappningsregler för det inkomstprövade tillägget genom höjning
från 54 000 kr. till 60 000 kr. av den inkomstgräns vid vilken en
kraftigare reduktion av tillägget inträder. Förslagen medför att anslaget

SfU 1977/78:18

bör räknas upp med 3 milj. kr. I motionen 367 av Lars Werner m. fl.
yrkas höjning av inkomstgränsen för det inkomstprövade tillägget till
42 000 kr. och för det behovsprövade tillägget till 50 000 kr. Samtidigt
vill motionärerna att maximibeloppet för det inkomstprövade tillägget
höjs till 200 kr. och att åldersgränsen för att få tillägget sänks från 17 till
16 år. Motionärerna vill också ha en uppräkning av det behovsprövade
tillägget till 200 kr. i månaden och av inackorderingstillägget till 350 kr.
i månaden. Motionen innehåller slutligen yrkande om att det studiesociala
systemet skall göras enhetligt och omfatta alla studerande över 16
år samt att nuvarande stödformer skall ersättas av studielön till alla som
uppnått den åldern.

De förbättringar som föreslås i propositionen på studiehjälpens område
och som är motiverade av kostnadsutvecklingen får i nuvarande
statsfinansiella läge anses skäliga. Utskottet anser sig därför inte kunna
biträda yrkandena i motionerna 540 och 367 om ytterligare förbättringar
av de inkomstprövade och behovsprövade tilläggen eller av inackorderingstillägget.
Det finns enligt utskottets mening inte heller anledning
för riksdagen att göra några uttalanden om hur studiestödet
skall vara konstruerat i framtiden och därmed föregripa det arbete med
en översyn av hela det studiesociala stödet som pågår inom studiestödsutredningen
<U 1975: 16).

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till samtliga nu nämnda
yrkanden i motionerna 540 och 367.

I såväl motionen 367 som motionerna 545 av Kerstin Nilsson m. fl.
och 1060 av Torsten Gustafsson och Per-Axel Nilsson berörs frågor om
den till inackorderingstillägget knutna rätten till fria hemresor för inackorderade
elever. Inackorderade elever som går i skola belägen inom
egen gymnasieregion eller inom 25 mil från hemmet har rätt till fyra
fria hemresor per månad, medan övriga inackorderade elever har rätt till
två fria hemresor under samma tid. I allmänhet utgår förmånen i form
av fria s. k. hemresekort, som eleven kan använda för färd på tåg eller
buss mellan skolan och hemorten. I de fall allmänna samfärdsmedel
saknas på en längre sträcka än 6 kilometer kan i stället kostnadsersättning
utgå i form av schablonbelopp beräknade med hänsyn till färdvägens
längd. Är avståndet mellan hemmet och skolan längre än 50 mil
utgår dock förmånen i form av hemresekort om inte särskilda skäl föreligger.
Motionärerna i motionen 367 anser att elever med en resväg till
skolan överstigande 80 mil bör få företa 10 fria hemresor med flyg per
läsår och motionärerna i motionen 1060 att elever från Gotland som
studerar på fastlandet bör ha rätt till hemresekort för resor med flyg.
Motionärerna i motionen 545 anser att — i de fall allmänna samfärdsmedel
saknas — hemreseersättningarna bör beräknas så att de täcker
elevernas verkliga kostnader för hemresan, alltså även kostnader för
egen bil eller taxi.

SfU 1977/78:18

Resetilläggens konstruktion kritiseras i motionen 1055 av Karin Flodström
m. fl. Motionärerna framhåller att man i vissa fall — som exempel
anges Örebro län — infört ett enhetligt månadspris för resor inom
länet — typ 50-kort. Eleverna kan då enligt gällande bestämmelser endast
få ersättning för denna kostnad. Eftersom samtidigt resetillägg under
ett normalläsår endast utgår för nio månader innebär detta enligt
motionärerna att eleverna själva får bekosta sina resor under de dagar
skolan pågår i juni och augusti. Motionärerna vill därför att riksdagen
skall begära en ändring av nuvarande regler så att resetillägg kan utgå
även för dessa månader.

Även i motionen 1076 av Olle Westberg i Hofors och Wivi-Anne Cederqvist
framförs kritik mot resetilläggens belopp. Motionärerna påpekar
att elever som bor mellan 25 och 35 km från skolan, med propositionens
förslag, inte får någon höjning av sina resetillägg, trots att en höjning av
biljettpriserna sannolikt kommer att ske under våren 1978. Motionärerna
menar att resetilläggen bör vara bättre anpassade till de verkliga
kostnaderna för resorna och att riksdagen därför bör begära en översyn
av tilläggen i fråga.

Utskottet behandlade under hösten 1977 (SfU 1977/78: 6) en motion
med yrkanden om en bättre anpassning av resetilläggen till de verkliga
resekostnaderna. Utskottet pekade då på att studiestödsutredningen i sitt
principbetänkande Studiestöd — alternativa utvecklingslinjer (SOU 1977:
31) föreslagit att man skulle ge kommunerna, som i dag har ett samlat
ansvar för grundskoleelevernas resor och inackordering, ett liknande
ansvar i fråga om de studiehjälpsberättigade eleverna. På så sätt skulle
man enligt utredningen kunna slopa rese- och inackorderingstilläggen
inom studiehjälpen. Utredningen ansåg att den ändrade kostnadsfördelning
mellan stat och kommun som ett sådant förslag skulle medföra
borde prövas i ett större sammanhang och hänvisade till det arbete som
pågick inom 1976 års kommunalekonomiska utredning (KEU 76).

KEU 76 har i sitt slutbetänkande Kommunerna — Utbyggnad, Utjämning,
Finansiering (SOU 1977: 78) anslutit sig till studiestödsutredningens
uppfattning att kommunerna bör ta över ansvaret för gymnasieelevernas
inackordering och resor.

Med hänsyn till KEU:s ställningstagande i fråga om rese- och inackorderingstilläggen
inom studiehjälpen kan det enligt utskottets mening
förutsättas att studiestödsutredningen i sitt fortsatta arbete kommer
att ägna denna fråga särskild uppmärksamhet. Härigenom får utredningsyrkandet
i motionen 1076 anses vara tillgodosett.

De i motionen 1055 påtalade problemen avseende ersättning för dagliga
resor mellan hemmet och skolan under månaderna juni och augusti
har under ett flertal år uppmärksammats av Centrala studiestödsnämnden
(CSN) och Svenska kommunförbundet. I flertalet fall har frågan
kunnat lösas så, att eleverna inte åsamkats några extra kostnader för

SfU 1977/78:18

dessa resor. Utskottet förutsätter att CSN och förbundet även i fortsättningen
följer utvecklingen på området och genom underhandlingar med
berörda trafikföretag söker nå fram till en för alla elever likartad lösning.
Motionen 1055 får härigenom anses besvarad.

På grund av det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1055
och 1076.

Även om de frågor om inackorderade elevers hemresor som tagits upp
av motionärerna i motionerna 367, 545 och 1060 också har samband
med förslaget från KEU 76 och studiestödsutredningens fortsatta arbete
anser utskottet likväl att det finns anledning att närmare beakta de synpunkter
som framförts i motionerna. Enligt vad utskottet erfarit kommer
CSN att under våren 1978 företa en utvärdering av systemet med de
fria hemresorna för inackorderade elever och i detta sammanhang särskilt
uppmärksamma problemen för de elever som studerar långt från
hemmet och vilkas möjligheter att resa hem skulle väsentligt underlättas
om de fick ersättning för flygresor. Även de problem som sammanhänger
med att eleverna inte har möjlighet att få kostnadstäckning i
de fall allmänna kommunikationsmedel saknas kommer enligt vad utskottet
erfarit att beaktas av nämnden. Utskottet vill i anslutning härtill
understryka angelägenheten av att utvärderingen sker så att en anpassning
till syftet med de fria hemresorna kan uppnås även för dessa elever
och att utredningsarbetet bedrivs så att förslag i frågan kan föreläggas
1978/79 års riksmöte. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
Härigenom får motionen 367 i denna del och motionerna 545 och 1060
anses tillgodosedda.

Som inledningsvis nämnts utgår studiestödet till elever på gymnasial
nivå i form av studiehjälp till dess eleverna fyllt 20 år. Genom att rätten
till studiehjälp delvis prövas mot föräldrarnas ekonomi har många myndiga
ungdomar, som efter uppnådd myndighetsålder flyttat från föräldrahemmet,
problem med att finansiera sina studier så länge de inte
är berättigade till studiemedel. Studiestödsutredningen har särskilt uppmärksammat
dessa problem och i sitt principbetänkande Studiestöd —
alternativa utvecklingslinjer lagt fram förslag om provisoriska förbättringar
i studiestödet för 18—19-åringar i gymnasial undervisning.

Christina Rogestam och Kerstin Göthberg understryker i motionen
1073 angelägenheten av att regeringen skyndsamt lägger fram ett förslag
i frågan och begär ett riksdagsuttalande om att en reformering av
studiestödet till 18—19-åringar bör prioriteras framför andra studiesociala
frågor.

Utskottet har tidigare betonat vikten av en förstärkning av ungdomsstudiestödet.
Redan vid 1975/76 års riksmöte (SfU 1975/76: 23) ansåg
sig utskottet ha anledning förutsätta att frågan om stödet till ungdomar
mellan 18 och 20 år i gymnasieskolan skulle komma att få en snar lösning
och angelägenheten av en förstärkning av detta stöd underströks

SfU 1977/78:18

ytterligare av utskottet 1977 (SfU 1976/77: 18). Studiestödsutredningens
förslag om provisoriska regler för stödet till de ungdomar motionärerna
avser har numera remissbehandlats och övervägs f. n. inom regeringskansliet.
Det bör enligt utskottets mening därför finnas tillräckligt underlag
för ett förslag i frågan snarast. Utskottet förutsätter att riksdagen
föreläggs ett sådant förslag och att studiestödsutredningen får tilläggsdirektiv
som ger utrymme för att finna en mera varaktig lösning av
frågan inom ett framtida studiestödssystem. Utskottet tillstyrker följaktligen
bifall till yrkandet i motionen 1073.

Gymnasieelever som saknar svenskt medborgarskap måste göra en
särskild ansökan om studiehjälp vid läsårets början till CSN, som prövar
ansökan inom den till nämnden knutna delegationen för utländska studerande
(DUS).

I motionen 1056 av Karin Flodström m. fl. påpekar motionärerna att
handläggningstiderna inom DUS är så långa att eleverna i fråga får
vänta 1—2 månader på att få sin studiehjälp. För att undanröja denna
olägenhet föreslår motionärerna att samma ansökningsförfarande som
gäller för svenska elever skall tillämpas för elever som saknar svenskt
medborgarskap men som gått igenom grundskolans högstadium.

De i motionen påtalade problemen har berörts i årets budgetarbete,
och departementschefen ansluter sig i propositionen till ett av CSN
framlagt förslag av innebörd att prövningen av rätten till studiestöd för
sådan icke svensk medborgare, som är under 20 år och är barn till icke
svensk medborgare som fått arbetstillstånd, skall decentraliseras till regionala
myndigheter (skolstyrelser, studiemedelsnämnder och vuxenutbildningsnämnder).
Motionens syfte blir härigenom tillgodosett och utskottet
anser därför att någon åtgärd i anledning av densamma inte är
påkallad.

Studiemedel

Studiemedel kan utgå till elever på högskolenivå och elever över 20 år
på gymnasial nivå. Till heltidsstuderande utgår studiemedel med 7,78 %
av basbeloppet för varje studieperiod om 15 dagar, medan deltidsstuderande
erhåller samma belopp för en 30-dagarsperiod. Detta innebär att
studiemedlen för ett normalläsår uppgår till 140 % av basbeloppet för
heltidsstuderande och till ett hälften så stort belopp för deltidsstuderande.
Den övervägande delen av studiemedlen är återbetalningspliktig. Bidragsdelen
utgör f. n. 2 178 kr. för en heltidsstuderande per normalläsår,
eller 12,7 % av de totala studiemedlen. Har den studerande barn,
kan barntillägg utgå med 25 % av basbeloppet. Barntillägget är i sin
helhet återbetalningspliktigt.

Studiemedlen utgår efter en prövning mot egen och i förekommande
fall makes ekonomi. Prövningen för den som studerar heltid minst 4
månader per kalenderhalvår medför reduktion av studiemedlen när den

SfU 1977/78:18

egna inkomsten överstiger 55 % av basbeloppet och makens inkomst
300 % av basbeloppet per kalenderhalvår. Makarnas förmögenhet påverkar
också studiemedlens storlek.

Återbetalningen av studiemedlen sker genom årliga avgifter. Återbetalningsbeloppet
fördelas jämnt över återbetalningstiden, och återbetalningen
skall normalt vara fullgjord vid 50 års ålder. De som inleder studierna
först vid vuxen ålder och börjar återbetala studiemedlen när de
är mellan 36 och 51 år måste fullgöra återbetalningarna under en 15-årsperiod. De får således en betydligt kortare återbetalningstid än ungdomsstuderande.

Några ändringar av studiemedelssystemet föreslås inte i propositionen.
Ett flertal sådana ändringsförslag framförs däremot i motionen 367
av Lars Werner m. fl. Förslagen går ut på att studiemedlens årliga belopp
höjs till 200 % av basbeloppet med en icke återbetalningspliktig
bidragsdel om 25 %, att fribeloppet för år vid prövningen mot egen inkomst
höjs till 200 % av basbeloppet, att barntillägget höjs till 50 % av
basbeloppet och blir i sin helhet icke återbetalningspliktigt samt att
prövningen mot makes ekonomi såväl vid tilldelning som återbetalning
av studiemedel helt slopas. Motionärerna vill också att återbetalningsreglerna
ändras så att den som under ett år inte har en inkomst överstigande
en fastställd normalinkomst befrias från återbetalningsskyldighet
för samma år, medan den som har högre inkomst blir återbetalningsskyldig
i förhållande till denna. När studiemedelstagaren pensioneras
bör enligt motionärerna hela det återstående skuldbeloppet avskrivas.

Frågan om återbetalning tas också upp i motionen 437 av Margit
Sandéhn och Maj-Lis Landberg. Motionärerna vill att den som börjar
återbetala studiemedlen efter 40 års ålder skall kunna få återbetalningstiden
förlängd till 65 års ålder.

De långtgående krav på förändringar i studiemedelssystemet som
framförts i motionen 367 utgör ett led i förverkligandet av vänsterpartiet
kommunisternas önskemål om att alla studerande över 16 år
skall ha rätt till studielön. Ett yrkande i motionen om studielön har
av utskottet avstyrkts ovan med hänvisning till den prövning av det
studiesociala stödet som pågår inom studiestödsutredningen. Av samma
skäl och mot bakgrund av det statsfinansiella läget avstyrker utskottet
bifall också till nu nämnda yrkanden i motionen 367. Utskottet är inte
heller berett att — innan resultatet av studiestödsutredningens arbete
föreligger — föreslå någon ändring av reglerna om återbetalning av
studiemedel. Utskottet avstyrker följaktligen bifall även till motionen
437.

Vuxenstudiestöd

Vuxenstudiestöd kan utgå vid såväl längre som kortare studier. Det
särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier är avsett främst för stu -

SfU 1977/78:18

derande på grundskole- och gymnasienivå. Stödet utgår under kurstiden
dels som ett skattepliktigt bidrag motsvarande 65 % av det utbildningsbidrag
den studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning, dels
i form av återbetalningspliktiga studiemedel. De senare kan utgå med
så stort belopp att vuxenstudiestödet för den studerande når samma
nivå som ett beskattat utbildningsbidrag. Den som fyllt 45 år kan få
stödet endast om det är motiverat av särskilda skäl. Liksom studiemedlen
utgår det särskilda vuxenstudiestödet för 15-dagarsperioder till
heltidsstuderande och för 30-dagarsperioder till deltidsstuderande. Vid
avbrott i studierna upphör stödet. I praxis tillämpas denna regel så att
i de fall de studerande avbryter sina studier av annan anledning än
sjukdom under mer än tre dagar under en månad stödet minskas med
halva månadsbeloppet medan stödet för hela månaden faller bort vid
frånvaro mer än 12 dagar per månad.

Under budgetåret 1977/78 har beräknats medel tillräckliga för
10 000 årsplatser med särskilt vuxenstudiestöd. För nästa budgetår beräknas
medel i propositionen för 12 800 årsplatser.

Sven Aspling m. fl. yrkar i motionen 540 att vuxenstudiestödet skall
kunna utgå även under julferier och att detta skall finansieras inom
ramen för det beräknade medelsbehovet genom ett mindre antal årsplatser.
Lars Werner m. fl. yrkar i motionen 367 att stödet helt skall
utgå som bidrag och att även personer mellan 45 och 60 år skall kunna
få stödet utan särskild prövning. Anna-Greta Skantz m. fl. yrkar i motionen
439 att en reducering av det särskilda vuxenstudiestödet skall
ske per dag när den studerande är borta från studierna av annan anledning
än egen eller barns sjukdom.

Frågan om vuxenstudiestöd under julferier och en dagberäkning av
särskilt vuxenstudiestöd har aktualiserats i årets budgetarbete genom
förslag härom från CSN. Departementschefen har emellertid inte ansett
sig beredd tillstyrka förslagen. Utskottet finner inte anledning att
nu frångå denna bedömning och avstyrker följaktligen bifall till motionerna
540 och 439 i nämnda delar. Vad härefter angår yrkandena i
motionen 367 har yrkanden av samma innebörd som de nu redovisade
under en följd av år prövats och avvisats av riksdagen på förslag av
socialförsäkringsutskottet (se SfU 1976/77: 18). Utskottet anser att riksdagen
bör vidhålla sin tidigare uppfattning och avstyrker följaktligen
bifall även till dessa yrkanden i motionen 367.

Vid kortare studier utgår vuxenstudiestödet i form av tim- och dagstudiestöd.
Timstudiestödet är främst avsett för deltagare i studiecirklar,
medan dagstudiestödet, som utgår som inkomstbidrag och internatbidrag,
främst är avsett för deltagare i kortare ämneskurser vid folkhögskolor.
Timstudiestödet utgår med 22 kr. per timme och dagstudiestödet
med 110 kr. per dygn i inkomstbidrag och 100 kr. per dygn i internatbidrag.
Den studerande skall ha haft inkomstbortfall i minst 10 studie -

SfU 1977/78:18

timmar under två på varandra följande kalenderkvartal för att få rätt
till timstudiestöd och minst 2 dagar under motsvarande tid för att få
rätt till dagstudiestöd. Under tidsperioden kan timstudiestöd utgå för
högst 35 timmar och dagstudiestöd för högst 5 dygn.

I propositionen föreslås att timstudiestödet höjs till 25 kr. per timme
och inkomst- och internatbidraget till vardera 125 kr. per dygn. Vidare
föreslås att stöden skall kunna utgå för varje timme resp. dag som den
studerande förorsakas inkomstbortfall, dock högst för 70 timmar resp.
för 10 dagar under en tidsperiod som motsvarar det statliga budgetåret.
Stöden föreslås också kunna utgå under restid som medför inkomstbortfall,
dock med de begränsningarna att timstudiestöd får utgå för
högst två timmars restid vid varje studietillfälle och att stödet per period
för studerande med restid får ökas till högst 90 timmar resp. 12 dagar.
Medel har beräknats för 65 000 timstudiestöd om 35 timmar och för
30 000 dagstudiestöd om 5 dagar mot för innevarande budgetår 57 000
resp. 19 000 stöd.

Motionärerna i motionen 540 av Sven Aspling m. fl. anser höjningarna
av timstudiestödets och inkomstbidragets belopp otillräckliga.
Timstudiestödet bör enligt motionärerna höjas till 30 kr. per timme,
inkomstbidraget till 150 kr. per timme, och höjningarna finansieras
genom att man medger ett mindre antal stöd.

Propositionens förslag innebär en avsevärd förbättring för studerande
med tim- och dagstudiestöd. Den avvägning som gjorts mellan å ena
sidan en förstärkning av de enskilda stöden och å andra sidan det antal
stöd som skall utgå inom ramen för tillgängliga resurser finner utskottet
skälig. Utskottet anser sig därför inte kunna förorda en höjning
av ersättningsbeloppen som skall finansieras genom en begränsning av
antalet stöd och avstyrker följaktligen bifall till motionen 540 i nu angivna
delar.

Motionärerna i motionen 540 hemställer också att riksdagen skall
begära förslag om stöd vid sjukdom för deltagare i vuxenutbildning
m. m. till nästa riksmöte.

Samtidigt som vuxenstudiestödsreformen beslöts av riksdagen 1975
antogs provisoriska bestämmelser om rätt till vuxenstudiestöd under
sjukdom. Riksförsäkringsverket, som samma år fick i uppdrag att utreda
bl. a. denna fråga, har i maj 1977 lagt fram förslag i betänkandet
Stöd vid sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning m. fl. (Ds S
1977:4). Enligt propositionen har betänkandet remissbehandlats, och
de framlagda förslagen bereds f. n. inom regeringskansliet.

Eftersom det kan förutsättas att förslag föreläggs riksdagen när beredningen
avslutats anser utskottet att riksdagen saknar anledning att
nu göra något särskilt uttalande i frågan. Utskottet avstyrker därför
bifall även till det nu aktuella yrkandet i motionen 540.

De medel till vuxenstudiestöd som beräknas under anslaget Studie -

SfU 1977/78:18

bidrag m. m. disponeras med vissa belopp för respektive vuxenstudiebidrag,
timstudiestöd och dagstudiestöd. Vuxenstudiebidraget i sin tur
disponeras med vissa belopp för respektive yrkesteknisk högskoleutbildning,
studier på gymnasienivå och studier på grundskolenivå. Medlen
betalas ut till CSN som, med undantag för medlen till studerande
i yrkesteknisk högskoleutbildning, fördelar dem mellan de för varje län
inrättade vuxenutbildningsnämnderna. Medlen till studerande vid yrkesteknisk
högskoleutbildning fördelas på studiestödsnämnderna. CSN har
möjlighet att göra mindre omfördelningar inom ramen för det särskilda
vuxenstudiebidraget. Inför det sista av de fyra ansökningstillfällena
under budgetåret får även vuxenutbildningsnämnderna i begränsad utsträckning
omfördela de medel som tilldelats respektive län för de
olika slagen av vuxenstudiestöd.

Marianne Stålberg m. fl. framhåller i motionen 547 att vuxenutbildningsnämnderna
stundom tvingas avslå ansökningar om en form av
studiestöd för att medlen är slut, trots att det finns medel kvar för en
annan form av sådant stöd. En vuxenutbildningsnämnd bör enligt motionärerna
därför ha rätt att själv besluta hur mycket av disponibla
medel som får användas till de olika formerna av vuxenstudiestöd.

Förslaget i motionen innebär att regering och riksdag helt skulle
avhända sig inflytande över hur de till vuxenstudiestödet anvisade
medlen kommer till användning. En sådan ordning anser utskottet sig
inte kunna medverka till, och utskottet avstyrker följaktligen bifall till
motionen.

Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m.

En del av medlen från vuxenutbildningsavgiften och skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden används för CSN:s administration
av vuxenstudiestöden och vuxenutbildningsnämndernas verksamhet
samt för den information om stöden som sker genom fackliga organisationer.
Medlen för ändamålen tillförs anslaget F 8, Administration av
och information om vuxenstudiestöd m. m.

Vid medelsberäkningen har departementschefen utgått från att inte
bara de fackliga organisationerna utan även Lantbrukarnas riksförbund
(LRF), Sveriges fiskares riksförbund (SFR) och Sveriges hantverks- och
industriorganisation (SHIO) skall få del av medlen för information om
vuxenstudiestöden. En sådan disposition av medlen möter kritik i motionen
540 av Sven Aspling m. fl. som, med åberopande av att vuxenutbildningsavgiften
finansieras genom avgifter från arbetsgivare, yrkar
avslag på förslaget om att medel för information om vuxenstudiestöd
skall utgå till företagarorganisationer.

Dagstudiestöd i form av inkomstbidrag och timstudiestöd kan endast
ges till arbetstagare, medan särskilt vuxenstudiestöd och dagstudiestöd

SfU 1977/78:18

i form av internatbidrag kan ges även till annan person. Det är enligt
utskottets uppfattning därför rimligt att även företagarorganisationerna
får möjlighet att informera om rätten till vuxenstudiestöd. I anslutning
till det sagda vill utskottet hänvisa till departementschefens uttalande i
propositionen om att han avser ge CSN i uppdrag att utforma ett förslag
till stöd som kan utgå till andra grupper än löntagare och som i
ekonomiskt avseende motsvarar nuvarande tim- och dagstudiestöd.
CSN skall enligt departementschefen i detta sammanhang också beakta
finansieringsformen. På grund av det anförda biträder utskottet förslaget
i propositionen. Utskottet avstyrker således bifall till motionen 540 i
denna del.

Vuxenutbildningsnämnder finns i varje län och består av nio ledamöter.
Av dessa utser regeringen fem, varav tre på förslag av LO och
två på förslag av TCO. Övriga fyra ledamöter, som skall företräda utbildningsväsendet
i länet, utses av landsting eller i vissa fall kommun.
Nämnderna är beslutsföra när ordföranden eller vice ordföranden och
fyra andra ledamöter är närvarande.

Marianne Stålberg m. fl. anser i motionen 546 att det finns ett behov
av suppleanter i vuxenutbildningsnämnderna. För en sådan ordning talar
enligt motionärerna inte bara risken för att nämnden inte skall vara
beslutsför när ledamöter är frånvarande utan också att man vid ledamots
frånvaro kan få en ändrad sammansättning av de olika intressegrupperna
inom nämnden.

Som tidigare nämnts har departementschefen för avsikt att uppdra åt
CSN att utforma ett förslag till vuxenstudiestöd som kan utgå även
till andra grupper än löntagare. I uppdraget skall enligt propositionen
även ingå att se över vuxenutbildningsnämndernas verksamhet och sammansättning.
Utskottet förutsätter att också den i motionen 546 aktualiserade
frågan kommer att prövas i detta sammanhang. Yrkandet i
motionen kan härigenom redan anses tillgodosett, och någon riksdagens
åtgärd med anledning av densamma är därför inte påkallad.

Uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m.

På anslaget F 9, Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser,
skall utgå medel dels för uppsökande verksamhet på arbetsplatser, dels
planering m. m. av uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga
studieorganisationer. Utgifterna härför täcks helt av medel från vuxenutbildningsavgiften
och de beskattade vuxenstudiestöden. Medlen från
anslaget skall enligt riksdagens beslut (prop. 1976/77:100, UbU 1976/
77: 9) fr. o. m. innevarande budgetår tilldelas inte bara — såsom tidigare
— LO och TCO utan även LRF, SFR och SHIO.

För budgetåret 1978/79 föreslås i propositionen att från anslaget
skall kunna utgå medel även för informationsverksamhet som syftar till

SfU 1977/78:18

att stimulera anställda invandrare att delta i undervisning i svenska.
Kostnaderna härför beräknas till 500 000 kr.

Sture Korpås och Sven Eric Åkerfeldt framhåller i motionen 435 att
erfarenheterna visar att flera vuxenutbildningsnämnder satt sig över
andan i riksdagens beslut och inte medgett bidrag för uppsökande verksamhet
på arbetsplatser till lokalavdelningar av LRF, SFR och SHIO.
Motionärerna vill därför att riksdagen skall begära att regeringen utfärdar
direktiv för fördelning av bidragen till uppsökande verksamhet i
enlighet med riksdagens beslut samt att regeringen följer den fortsatta
utvecklingen på området och vidtar de ytterligare åtgärder som kan
visa sig nödvändiga.

Sven Aspling m. fl. yrkar i motionen 540 — liksom i fråga om medel
för information och administration — att företagarorganisationer inte
skall ha rätt till medel från ifrågavarande anslag.

Utskottet vill starkt understryka betydelsen av att vuxenutbildningsnämndema
följer riksdagens beslut, som innebär att medel skall kunna
utgå till LRF, SFR och SHIO enligt samma grunder som till de fackliga
organisationerna. I enlighet med vad som förordats i propositionen
kommer anslaget att fr. o. m. budgetåret 1978/79 överföras till CSN:s
ansvarsområde. Utskottet förutsätter att CSN noga följer vuxenutbildningsnämndernas
fortsatta verksamhet med att fördela medel från anslaget
och vidtar de åtgärder som kan visa sig erforderliga. Motionen
435 får härmed anses besvarad. Det anförda innebär att utskottet avstyrker
bifall till motionen 540 i nu berörd del.

Utskottet biträder förslaget i propositionen, dock att under anslaget
bör anvisas 500 000 kr. samt att riksdagens beslut bör få en utformning
som innebär en redaktionell ändring i förhållande till propositionens
hemställan.

Mot de delar av propositionen som inte berörts ovan har utskottet
ingen erinran.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. beträffande inkomstprövat och behovsprövat tillägg med bifall
till propositionen 1977/78:100 i motsvarande delar samt
med avslag på motionerna 1977/78: 367, yrkandena 1 j—1
och 1977/78: 540, yrkandena 7 och 8 antar 3 kap. 10 och
11 §§ förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:
349),

2. beträffande inackorderingstillägg med bifall till propositionen

SfU 1977/78:18

i motsvarande del och med avslag på motionen 1977/78: 367,
yrkandet 1 i, antar 3 kap. 7 § förslaget till lag om ändring i
studiestödslagen (1973: 349),

3. beträffande enhetligt studiestödssystem och studielön avslår
motionen 1977/78: 367, yrkandena 1 a och 2,

4. beträffande resetillägg avslår motionerna 1977/78:1055 och
1977/78: 1076,

5. beträffande hemresor för inackorderade elever med anledning
av motionerna 1977/78: 367, yrkandet 1 o, 1977/78: 545 och
1977/78: 1060 ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande studiestöd till myndiga elever med bifall till motionen
1977/78: 1073 ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

7. beträffande utbetalning av studiehjälp avslår motionen 1977/
78: 1056,

8. beträffande rätten till studiemedel avslår motionen 1977/78:
367, yrkandena 1 b—e samt yrkandet 1 f i motsvarande del,

9. beträffande återbetalning av studiemedel avslår motionerna
1977/78: 367, yrkandet 1 f i motsvarande del och yrkandena
1 g och h, samt 1977/78: 437,

10. beträffande tilldelning och återbetalning av särskilt vuxenstudiestöd
avslår motionen 1977/78: 367, yrkandena 1 m och n,

11. beträffande särskilt vuxenstudiestöd under julferier avslår motionen
1977/78: 540, yrkandet 3,

12. beträffande dagberäkning av särskilt vuxenstudiestöd avslår
motionen 1977/78: 439, yrkandet 1,

13. beträffande timstudiestöd och dagstudiestöd, med bifall till
propositionen i motsvarande delar och med avslag på motionen
1977/78: 540, yrkandena 1 och 2, antar 5 kap. 4 § och
6 kap. 6 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen
(1973: 349),

14. antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring
i studiestödslagen (1973: 349) i vad det inte behandlats
i punkterna 1, 2 och 13 ovan,

15. beträffande vuxenstudiestöd under sjukdom avslår motionen
1977/78: 540, yrkandet 6,

16. beträffande rätt för vuxenutbildningsnämnd att fördela vuxenstudiestöd
avslår motionen 1977/78: 547,

17. till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 34 036 000 kr.,

18. godkänner att 351 300 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret
1978/79 tillförs anslaget Studiebidrag m. m.,

SfU 1977/78:18

19. med bifall till propositionens förslag och med avslag på motionen
1977/78: 540, yrkandet 9, till Studiebidrag m. m. för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 809 000 000
kr.,

20. till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 200 000 kr.,

21. godkänner att 5 800 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret
1978/79 tillförs anslaget Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket
för deras handläggning av studiesocialt stöd,

22. till Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för
deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 4 600 000 kr.,

23. till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid
gymnasieskolor m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 600 000 kr.,

24. till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 2 255 000 kr.,

25. till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 41 288 000 kr.,

26. beträffande medel till företagarorganisationer för information
om vuxenstudiestöd avslår motionen 1977/78: 540, yrkandet 4,

27. godkänner att 14 097 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret
1978/79 tillförs anslaget Administration av och information
om vuxenstudiestöd m. m.,

28. till Administration av och information om vuxenstudiestöd
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag av 1 000 kr.,

29. beträffande suppleanter i vuxenutbildningsnämnd avslår motionen
1977/78: 546,

30. beträffande medel till företagarorganisationer för uppsökande
verksamhet på arbetsplatser m. m. avslår motionerna 1977/78:
435 och 1977/78: 540, yrkandet 5,

31. godkänner att 25 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret
1978/79 tillförs anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på
arbetsplatser, m. m.,

32. med anledning av propositionens förslag såvitt avser mom. 2
och 3 under F 9 till Bidrag till uppsökande verksamhet på

SfU 1977/78:18

arbetsplatser, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag
av 500 000 kr.,

33. godkänner att 30 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret
1978/79 tillförs anslaget Studiemedelsfonden,

34. till Studiemedelsfonden för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag
av 1 020 000 000 kr.

Stockholm den 14 mars 1978

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Gillis Augustsson (s), Arne Magnusson
(c), Helge Karlsson (s), Britta Bergström (fp), Doris Håvik (s), Maj
Pehrsson (c), Allan Akerlind (m), Gösta Andersson (c), Ralf Lindström
(s), Elis Andersson (c), Christer Nilsson (s), Lars-Åke Larsson (s),
Christina Rogestam (c) och Yvonne Hedvall (m).

Reservationer

Till betänkandet har avgivits sex reservationer av Sven Aspling, Gillis
Augustsson, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Christer Nilsson
och Lars-Åke Larsson (alla s) vilka anser

1. beträffande inkomstprövat och behovsprövat tillägg

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
”De förbättringar” och slutar med ”och 367” bort ha följande lydelse:

De höjningar av inkomstgränserna för inkomstprövat och behovsprövat
tillägg som föreslås i propositionen anser utskottet otillräckliga mot
bakgrund av den faktiska inkomstutvecklingen. För att bibehålla förmånernas
värde bör inkomstgränserna höjas till 41 000 kr. och samtidigt
den övre reduktionsgränsen för det inkomstprövade tillägget höjas till
60 000 kr. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker bifall till motionen
540 i motsvarande delar. I övrigt kan utskottet mot bakgrunden
av det statsfinansiella läget inte förorda några förbättringar på studiehjälpens
område utöver vad som föreslagits i propositionen. Det finns
enligt utskottets mening inte heller anledning för riksdagen att göra
några uttalanden om hur studiestödet skall vara konstruerat i framtiden
och därmed föregripa det arbete med en översyn av hela det studiesociala
stödet som pågår inom studiestödsutredningen (U 1975: 16). Utskottet
avstyrker därför bifall till motionen 367 i nu aktuella delar.

SfU 1977/78:18

dels att utskottet bort hemställa

under 1

att riksdagen beträffande inkomstprövat och behovsprövat tillägg
med bifall till motionen 1977/78: 540, yrkandena 7 och 8, och
med anledning av propositionen 1977/78: 100 i motsvarande
delar samt motionen 1977/78: 367, yrkandena 1 j—1, dels antar
3 kap. 10 och 11 §§ förslaget till lagen om ändring i studiestödslagen
(1973: 349), dels ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om höjning av ekonomiskt underlag och övre
reduktionsgräns,

under 19

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 540, yrkandet 9,
och med anledning av propositionen till Studiebidrag m. m. för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 812 000 000
kr.,

2. beträffande särskilt vuxenstudiestöd under julferier

dels att den mening av utskottets yttrande på s. 15, rad 15 nerifrån,
som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”nämnda delar” bort
ha följande lydelse:

När det gäller stödet under julferier kan utskottet inte dela departementschefens
bedömning. Det särskilda vuxenstudiestödet är avsett att
ersätta inkomstbortfallet under studietiden och det torde ofta vara omöjligt
för de studerande att återgå till arbetet under julferierna. För att de
inte skall få vidkännas ett avsevärt inkomstbortfall anser utskottet det
rimligt att stödet får utgå även under denna tid. Kostnaden härför kan
finansieras genom ett minskat antal stöd. Utskottet tillstyrker följaktligen
bifall till motionen 540 i denna del. Däremot kan utskottet inte tillstyrka
bifall till yrkandet i motionen 439.

dels att utskottet under 11 bort hemställa

att riksdagen beträffande särskilt vuxenstudiestöd under julferier
med bifall till motionen 1977/78: 540, yrkandet 3, ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande timstudiestöd och dagstudiestöd

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med
”Propositionens förslag” och slutar med ”angivna delar” bort ha följande
lydelse:

Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att tim- och dagstudiestöd
är av en sådan storleksordning att de kan stimulera de grupper till
studier man främst velat nå med stöden. De i propositionen föreslagna
höjningarna av timstudiestödet och inkomstbidraget inom dagstudiestödet
kan inte anses tillräckliga för att tillgodose detta syfte. Utskottet

SfU 1977/78:18

förordar därför i enlighet med motionen 540, att timstudiestödet höjs
till 30 kr. i timmen och inkomstbidraget till 150 kr. per dygn och att
detta finansieras genom ett minskat antal stöd.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

att riksdagen beträffande timstudiestöd och dagstudiestöd, med
bifall till motionen 1977/78: 540, yrkandena 1 och 2, och med
anledning av propositionen i motsvarande delar antar 5 kap.
4 § och 6 kap. 6 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen
(1973: 349) i följande såsom reservanternas förslag betecknade
lydelse

Föreslagen lydelse Reservanternas förslag

5 kap.

4§

Timstudiestöd utgör 25 kronor Timstudiestöd utgör 30 kronor
för studietimme enligt 3 § första för studietimme enligt 3 § första
stycket 1 och för timme enligt 3 § stycket 1 och för timme enligt 3 §

första stycket 2. första stycket 2.

6 kap.

6§

Inkomstbidrag utgör 125 kronor Inkomstbidrag utgör 150 kronor

för varje dygn. för varje dygn.

Internatbidrag utgör 125 kronor Internatbidrag utgör 125 kronor

för varje dygn. för varje dygn.

4. beträffande vuxenstudiestöd under sjukdom

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med
”Eftersom det” och slutar med ”motionen 540” bort ha följande lydelse:

De nuvarande reglerna om rätt till vuxenstudiestöd under sjukdom har
betydande brister när det gäller såväl kompensationsgraden som samordningen
med den allmänna sjukförsäkringen. Det är därför angeläget
att riksförsäkringsverkets förslag, som bl. a. tillstyrkts av de stora arbetstagarorganisationerna,
läggs till grund för ett förslag från regeringen
som kan föreläggas nästa riksmöte. Det anförda bör med anledning av
motionen 540 ges regeringen till känna.

dels att utskottet under 15 bort hemställa

att riksdagen beträffande vuxenstudiestöd under sjukdom med
bifall till motionen 1977/78: 540, yrkandet 6, ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. beträffande medel till företagarorganisationer för information om
vuxenstudiestöd

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 17 med
”Dagstudiestöd i” och slutar på s. 18 med ”denna del” bort ha följande
lydelse:

SfU 1977/78:18

Departementschefen framhåller i propositionen att han avser att ge
CSN i uppdrag att utforma ett förslag till stöd som kan utgå till andra
grupper än löntagare och att CSN i detta sammanhang också skall beakta
finansieringsformen. Uttalandet måste enligt utskottets mening tolkas
så att stödet till de åsyftade nya grupperna bör finansieras på annat
sätt än genom arbetsgivaravgifter. Trots detta föreslås nu i propositionen
att företagarorganisationerna skall få del av medel via vuxenutbildningsavgiften
för information om vuxenstudiestöd. Ett sådant förslag hade
enligt utskottets mening bort anstå till dess frågorna om en finansiering
i annan form än genom arbetsgivaravgifter lösts. Utskottet kan därför
inte biträda förslaget i propositionen. Det anförda bör med anledning av
motionen 540 ges regeringen till känna.

dels att utskottet under 26 bort hemställa

att riksdagen beträffande medel till företagarorganisationer för
information om vuxenstudiestöd med bifall till motionen
1977/78: 540, yrkandet 4, ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. beträffande medel lill företagarorganisationer för uppsökande verksamhet
på arbetsplatser m. m.

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med
”Utskottet vill’ och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan (reservationen 5) avstyrkt förslaget att företagarorganisationerna
skall få del av medel för information om vuxenstudiestöd.
Samma skäl som därvid anförts anser utskottet kunna åberopas
mot att låta företagarorganisationerna få del av medel för uppsökande
verksamhet på arbetsplatser m. m. Det anförda, som innebär att utskottet
avstyrker bifall till motionen 435, bör med anledning av motionen
540 ges regeringen till känna.

dels att utskottet under 30 bort hemställa

att riksdagen beträffande medel till företagarorganisationer för
uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. med avslag på
motionen 1977/78: 435 och med bifall till motionen 1977/78:
540, yrkandet 5, ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NOKSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780051