SfU 1977/78:1

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1977/78:1

med anledning av motion om ferievårdbidrag för handikappade barn
som fyllt 16 år

Motionen

I motionen 1976/77:689 av Elvy Nilsson (s) och Olle Göransson (s)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av bestämmelserna
gällande handikappade barn på institution, så att samma förmåner gäller även
sedan barnet fyllt 16 år.

Motionärerna erinrar om att föräldrar till handikappade barn under 16 år på
institution har rätt till ferievårdbidrag under tio dagar per kvartal om barnet
vistas i hemmet. När barnet fyllt 16 år, upphör rätten till ferievårdbidrag.
Motionärerna anser kontakten mellan föräldrar eller andra anhöriga och
handikappade barn vara lika värdefull vare sig barnen fyllt 16 år eller ej. Enligt
motionärernas uppfattning bör därför vårdbidrag kunna utgå även efter det
ett handikappat barn uppnått denna ålder.

Socialförsäkringsutskottet har inhämtat yttranden över motionen från
riksförsäkringsverket, Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Försäkringskasseförbundet.

Gällande bestämmelser

Vårdbidrag utgår till försäkrad förälder för vård av barn som inte har fyllt 16
år om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat
handikapp för avsevärd tid är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid
bedömningen av rätt till vårdbidrag skall också beaktas sådana merutgifter
som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp (9 kap. 4 §
AFL).

Vårdbidraget utgår allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och
merutgifternas storlek med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension
till ensamstående jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen. Behovet
av bidrag omprövas i regel vart tredje år. Vårdas försäkrad i anstalt som tillhör
eller till vars drift utgår bidrag från staten, kommun eller landstingskommun
utges inte vårdbidrag. Sådant bidrag kan dock utgå för tid då barnet vistas
utanför anstalten utan att vårdas genom dess försorg (9 kap. 5 § tredje stycket
AFL), om vistelsen omfattar minst tio dagar per kvartal.

Handikappersättning kan utgå dels som tilläggsförmån till ålders- och
förtidspension, dels som självständig förmån till försäkrad som inte uppbär
pension enligt AFL. Sådan ersättning tillkommer vissa försäkrade som har
fyllt 16 år och som före 65 års ålder har fått sin fysiska eller psykiska

1 Riksdagen 1977/78. 11 sami. Nr 1

SfU 1977/78:1

2

funktionsförmåga nedsatt för avsevärd tid. Som ytterligare förutsättning
gäller att funktionsförmågan skall vara nedsatt i sådan omfattning att den
försäkrade antingen i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp
av annan eller, för att kunna förvärvsarbeta, behöver fortlöpande hjälp av
annan eller eljest får vidkännas betydande merutgifter. Vid bedömning av
frågan om rätt till ersättning skall den handikappades vård- och hjälpbehov
vägas samman med hans merkostnader till följd av handikappet. Föreligger
behov av hjälp i den dagliga livsföringen eller för utförande av förvärvsarbete
samtidigt med merutgifter i annat avseende skall bedömningen således
grundas på det sammanlagda behovet av stöd. Med försäkrad som utför
förvärvsarbete jämställs försäkrad som studerar om han uppbär studiestöd
eller endast på grund av behovsprövning är utesluten från sådan förmån.
Handikappersättning utgår alltid till försäkrad som är blind, döv eller gravt
hörselskadad om handikappet har inträtt innan den försäkrade har uppnått 65
års ålder (9 kap. 2 § AFL).

Handikappersättningen utgör för år räknat 60,45 eller 30 % av basbeloppet
allt efter hjälpbehovets omfattning eller merutgifternas storlek. Handikappersättning
till blind utgör för tid före den månad då ålderspension eller hel
förtidspension börjar utgå 60 % av basbeloppet. För tid därefter utgår
handikappersättningen med 30 % av basbeloppet om inte stödbehovet ger
anledning till högre ersättning. Till försäkrad som är döv eller gravt
hörselskadad utgör handikappersättningen 30 % av basbeloppet. Högre
ersättning kan dock utgå om stödbehovet ger anledning härtill (9 kap. 3 §
AFL).

Liksom i fråga om vårdbidrag gäller att handikappersättning inte utgår då
den försäkrade vårdas i vissa anstalter. Bestämmelser liknande dem som
ovan redovisats i fråga om vårdbidrag för försäkrad som vistas utanför anstalt
har dock fr. o. m. den 1 juli 1976 införts i 10 kap. 2 § fjärde stycket AFL och
5 8 kungörelsen (1962:393) om rätt i vissa fall för kommun eller annan att
uppbära folkpension. Dessa bestämmelser innebär att kommun eller annan
som uppbär folkpension skall avstå pension då den pensionsberättigade vistas
hos förmyndare eller anhörig, såvida vistelsetiden uppgår till minst 10 dagar
per kvartal för den som är skolpliktig enligt lagen angående omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda och två veckor i övriga fall.

Remissyttrandena m. m.

Riksförsäkringsverket anser i likhet med motionärerna att det finns
anledning överse bestämmelserna om handikappersättning till försäkrad som
vistas på institution.

Verket har numera lämnat ett betänkande ”Erfarenheter av handikappersättningen”
(Ds S 1977:6), i vilket verket bl. a. föreslåratt bestämmelserna i 9
kap. 5 § AFL ändras så att handikappersättning, under samma förutsättningar
som i fråga om vårdbidrag, kan utgå då den försäkrade vistas utom

SfU 1977/78:1

3

institution. En reform av angivet slag har av verket beräknats medföra en
årlig kostnadsökning av ca 3 milj. kr., motsvarande sammanlagt omkring
160 000 feriedagar.

Landstingsförbundet hänvisar i sitt yttrande till att kommun eller annan
som är berättigad att uppbära handikappads folkpension fr. o. m. den 1 juli
1976 i vissa fall måste avstå pension då den pensionsberättigade vistas utom
anstalten. Genom de nya bestämmelserna har enligt förbundets mening
önskemålet i motionen om ökad ekonomisk stimulans till kontakt mellan
den handikappade och dennes anhöriga blivit tillfredsställande tillgodosett i
fråga om flertalet handikappade ungdomar.

Kommunförbundet anser - i likhet med Landstingsförbundet - att yrkandet
i motionen genom den berörda lagändringen i stort tillgodosetts. Förbundet
finner därför att motionen nu inte behöver föranleda lagändring.

Försäkringskasseförbundet, som tillstyrker bifall till motionen, anser det
otillfredsställande att ungdomar med handikappersättning behandlas annorlunda
än dem med vårdbidrag och föreslår därför att reglerna för handikappersättning
kompletteras med bestämmelser likartade dem som gäller i fråga
om ferievårdbidrag.

Av de försäkringskassor vilka på Försäkringskasseförbundets begäran
yttrat sig i ärendet har fyra tillstyrkt bifall till yrkandet i motionen, medan
likaledes fyra helt avstyrkt bifall till detsamma. De försäkringskassor som
ansett att motionen inte bör föranleda någon åtgärd - det gäller Kronobergs,
Kalmar, Värmlands och Gävleborgs läns allmänna försäkringskassor - har i
huvudsak hänvisat till att institutionsvårdade handikappade barn, vilka fyllt
16 år, tilierkänns förtidspension som i princip skall täcka vederbörandes
försörjning. Några kassor har därvid särskilt pekat på att den som äger
uppbära folkpensionen helt skall avstå från pension som belöper på tid när
den pensionsberättigade vistas hos förmyndare eller anhörig, förutsatt att
vistelsetiden uppgår till minst två veckor och i vissa fall tio dagar.
Försäkringskassan i Stockholms län och Bohusläns allmänna försäkringskassa
har också avstyrkt bifall till motionen men samtidigt uttalat sig för att
anstaltsvårdades rätt till allmänna pensionsförmåner blir föremål för översyn.

Försäkringskassan i Kristianstads län framhåller i sitt yttrande att bidrag
för extrakostnader i samband med vård i hemmet under helger och veckoslut
bör utgå i samma mån före som efter det barnet fyllt 16 år. Kassan anser det
rimligt att ”feriehandikappersättning” utges till barn som fyllt 16 men inte 21
år. Vid 21 års ålder upphör regelmässigt skolplikten enligt omsorgslagen.

Utskottet

Vårdbidrag utgår under vissa förutsättningar till försäkrad förälder för vård
av barn som inte fyllt 16 år. Handikappersättning kan utgå som tilläggs -förmån till ålders- och förtidspension eller som självständig förmån till

SfU 1977/78:1

4

försäkrad som fyllt 16 år.

Vårdbidrag och handikappersättning utges i princip inte för tid då den
försäkrade vårdas i anstalt som tillhör eller til! vars drift utgår bidrag från
staten, kommun eller landstingskommun. Detsamma gäller om den försäkrade
vårdas utanför anstalten men genom dess försorg.

Vistas barn utom anstalten utan att vårdas genom dess försorg utges s. k.
ferievårdbidrag för barn under 16 år om vistelsetiden uppgår till minst tio
dagar per kvartal. Någon motsvarande regel i fråga om handikappersättning
finns inte. Däremot gäller fr. o. m. den 1 juli 1976 i fråga om handikappad som
uppbär förtidspension, att kommun eller annan som äger uppbära den
handikappades pension under anstaltsvistelsen är skyldig avstå pensionen i
den mån den belöper på tid då den pensionsberättigade vistas hos förmyndare
eller anhörig. En förutsättning härvidlag är att vistelsetiden uppgår till minst
två veckor, i vissa fall tio dagar per kvartal.

Motionärerna anser kontakten mellan föräldrar eller andra anhöriga och
handikappade barn vara lika värdefull vare sig barnen fyllt 16 år eller ej.
Ferievårdbidrag bör - menar de - utgå även efter det barnet uppnått 16 års
ålder, och de begär därför en översyn av gällande bestämmelser.

Riksförsäkringsverket har nyligen i ett betänkande (Stencil Ds S 1977:6)
redovisat de första två årens erfarenheter av handikappersättningen samt
föreslagit vissa ändringar i bestämmelserna och deras tillämpning. Verket har
därvid bl. a. förordat att man inför en regel av innebörd att handikappersättning
kan utgå för tid då den försäkrade vistas utom institution utan att vårdas
genom dess försorg, om denna tid uppgår till minst tio dagar per kalenderkvartal.

Riksförsäkringsverkets förslag är f. n. föremål för regeringens prövning. I
avvaktan på resultatet av denna prövning saknar enligt utskottets mening
riksdagen anledning att ta ställning till yrkandet i motionen. Utskottet
avstyrker följaktligen bifall till densamma.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1976/77:689.

Stockholm den 26 oktober 1977

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Per-Eric Ringaby (m), Gillis Augustsson (s),
Arne Magnusson* (c), Helge Karlsson (s). Britta Bergström (fp). Doris Håvik*
(s), Maj Pehrsson (c), Eric Marcusson* (s), Gösta Andersson (c), Ralf
Lindström (s), Elis Andersson* (c), Börje Hörnlund (c), Lars-Åke Larsson (s)
och Yvonne Hedvall (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 55802 Stockholm 1977