R80NU07501.0S -

NU 1977/78:75

Näringsutskottets betänkande
1977/78:75

med anledning av propositionen 1977/78:111 om statens stöd till
teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. jämte
motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositionen 1977/78:111 (industridepartementet) med förslag om
utökat statligt stöd till teknisk forskning och utveckling m. m.,

dels sju motioner som har väckts med anledning av propositionen,

dels sju motioner som har väckts under allmänna motionstiden.

Propositionen och motionerna redovisas nedan.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats dels av generaldirektör
Sigvard Tomner, styrelsen för teknisk utveckling, dels av företrädare för
Svenska uppfinnareföreningen, dels av företrädare för fackliga organisationer
inom stålindustrin.

Svenska uppfinnareföreningen har inlämnat en skrivelse i ämnet.

Propositionen

Huvudsakligt innehall

I propositionen läggs fram förslag till åtgärder för att främja den tekniska
förnyelsen inom industri och olika samhällssektorer. Åtgärderna avser
huvudsakligen verksamhetsområdet för styrelsen för teknisk utveckling
(STU).

Vissa riktlinjer för STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling föreslås.

Riktlinjerna utgår från de tre roller som statsmakterna tidigare har angivit för
STU, nämligen att främja den tekniska utvecklingen inom olika samhällssektorer,
att främja industrins innovationsnivå och tekniska kvalitet samt att
höja den tekniska forskningens nivå och öka kunnandet inom skilda
områden. En samordning av STU:s sektor- och industripolitiska insatser
avses ske genom att insatserna inom dessa roller sammanförs till ett program
för tekniskt utvecklingsarbete. Insatser för den allmänt inriktade tekniska
forskningen skall enligt förslaget göras inom ett särskilt program för
kunskapsutveckling.

Enligt riktlinjerna skall, för att en mer målinriktad styrning av STU:s
verksamhet från statsmakternas sida skall möjliggöras, s. k. insatsområden

1 Riksdagen I977/7X. 17 sami. Nr 75

NU 1977/78:75

inrättas för större, konkret målinriktade insatser som sträcker sig över flera år.
Liksom hittills avses dock avsevärda resurser finnas tillgängliga för projekt
som faller utanför insatsområdena. Finansiering av institutionsforskningen
avses delvis ske genom att särskilda ramprogram upprättas.

I propositionen föreslås även att förhandlingar inleds om särskilda
ramprogram för teknisk utveckling inom de primär- och landstingskommunal
områdena med anknytning till den kommunala upphandlingen. Vidare
föreslås att STU skall kunna dels biträda offentliga organ vid teknikupphandling,
dels medfinansiera upphandlingsförberedelser.

STU:s organisation föreslås bli föremål för vissa mindre förändringar
jämfört med vad som f. n. gäller.

STU föreslås tillföras kraftigt ökade resurser. Totalt beräknas 364,5 milj. kr.
för budgetåret 1978/79, vilket innebär en ökning på ca 73 milj. kr. jämfört
med innevarande budgetår. De utökade resurserna avses gå till bl. a.
insatsområden och teknikupphandling. Härutöver beräknas en viss utökning
av den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten och en förstärkning av
verksamheten med kontaktsekreterare vid universitet och högskolor. Även
det direkta uppfinnarstödet beräknas få en kraftig förstärkning.

Vissa riktlinjer för de regionala utvecklingsfondernas stöd till produktutveckling
anges i propositionen. Bl. a. föreslås att lånegränsen förde villkorliga
produktutvecklingslånen höjs till 3 milj. kr. Slutligen föreslås vissa riktlinjer
för den framtida finansieringen av Industriellt utvecklingscentrum i övre
Norrland (IUC).

Förslag

I propositionen föreslås att riksdagen

1. godkänner de grunder för statens stöd till teknisk forskning och
industriellt utvecklingsarbete som föredragande statsrådet har förordat,

2. godkänner de av föredragande statsrådet förordade riktlinjerna för
kreditverksamheten vid de regionala utvecklingsfonderna,

3. godkänner de av föredragande statsrådet förordade riktlinjerna för
finansiering av stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland,

4. godkänner de av föredragande statsrådet förordade riktlinjerna för
styrelsens för teknisk utveckling organisation,

5. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1978/79, i enlighet med
vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i
samband med stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
m. m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst
145 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1979/80-1982/83,

6. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1978/79 beställa utrustning
för, inberäknat redan beställd utrustning, högst 4 500 000 kr. under budgetåret
1979/80 och högst 3 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,

7. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling

NU 1977/78:75

för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 353000000 kr.,

8. till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer för
budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

9. till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret 1978/79
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 11 500 000
kr.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är
följande:

1977/78:1846 av Curt Boström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen med
anledning av propositionen 1977/78:111 beslutar

1. att för finansiering av stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre
Norrland för budgetåret 1978/79 anvisas 2 milj. kr. för att täcka driftsunderskott
för verksamhetsåret 1978 samt 4 milj. kr. som engångsanslag för att
täcka avskrivningar av, olönsam utrustning och ge en nödvändig likviditet,

2. att framtida årliga driftsbidrag till stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum
i övre Norrland prövas på sätt som beskrivs i motionen,

1977/78:1847 av Allan Gustafsson (c), vari hemställs att riksdagen uttalar
sig för Karlstad som lämplig förläggningsort för eventuell projektledningshjälp,

1977/78:1848 av Sune Johansson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om teknisk forskning och
industriellt utvecklingsarbete m. m.,

1977/78:1849 av Johan Olsson (c) och Rune Torwald (c), vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsam översyn av gällande
skattebestämmelser för bidrag och olika former av lån från STU och liknande
institut i syfte att öka stimulanseffekten för uppfinningar och utvecklingsarbete
och skapa klarare regler och förutsättningar för uppfinnare,

1977/78:1850 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. till Statens fond för stöd till uppfinnare för budgetåret 1978/79 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
beträffande åtgärder för att förbättra uppfinnarnas situation i Sverige,

3. beslutar att verksamheten vid statens utvecklingsfond skall bedrivas
även efter den 30 juni 1978 enligt den organisation och de riktlinjer som anges

1* Riksdagen 1977/78. 17 saini. Nr 75

NU 1977/78:75

i motionen,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
fördelning av medel under anslaget Bidrag till regionala utvecklingsfonder,

1977/78:1851 av Sten-Ove Sundström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att en försöksverksamhet vid högskolan i Luleå startas med samhällsanställda
civilingenjörer enligt den modell som anges i motionen samt att
försöksverksamheten skall pågå i fem år och därefter utvärderas,

2. att kontaktsekretariatet vid högskolan i Luleå utökas med en kontaktsekreterare,

3. att STU-sekreterarna får rätt att besluta om medel till förundersökningar
enligt den modell som anges i motionen,

1977/78:1852 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för en statlig politik på det teknisk-industriella området i enlighet
med de i motionen utvecklade principerna,

Ytterligare en motion, 1977/78:1853, har väckts med anledning av
propositionen 1977/78:111. Den behandlas av utskottet i betänkandet NU
1977/78:68.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är
följande:

1977/78:307 av Yngve Nyquist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om föreskrifter för styrelsen för teknisk utveckling (STU)
att ordna försöksverksamhet rörande enskilda uppfinnares arbete,

1977/78:390 av Ivan Svanström (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller att denna snarast låter planera och bygga ett industriellt
utvecklingscentrum för Smålandsregionen, förlagt till Hultsfred,

1977/78:805 av Sten-Ove Sundström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
ökade resurser för forskning inom stålhanteringen,

1977/78:1283 av Sven Andersson i Örebro (fp), vari hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad som anförts i motionen rörande ev. tillkommande
ytterligare resurser för stöd till produktutveckling i särskilt mindre
och medelstora företag,

1977/78:1293 av Lars Henrikson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen för
sin del uttalar att ett produktutvecklingscentrum snarast möjligt inrättas i
Linköping,

1977/78:1640 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt gäller hemställan

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

NU 1977/78:75

motionen anförts om ett utvecklingsbolag på bilområdet,

5. att riksdagen till Utvecklingsbolag för transportsystem m. m. för
budgetåret 1978/79 under [fjortonde] huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 200 000 000 kr.,

1977/78:1706 av Claes Elmstedt m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller att en utredning om innovationsverksamhetens betydelse
och innovatörernas situation och arbetsförhållanden tillsätts, i enlighet
med vad som sagts i motionen.

Uppgifter i anslutning till vissa motioner

Aktuella utredningar

Chefen för industridepartementet har den 13 oktober 1977 tillkallat en
särskild utredningman med uppgift att analysera alternativa utvecklingsvägar
för svensk bilindustri. Utredningsmannen, bankdirektör Bert Lindström,
skall, enligt uttalande av industriministern, i nära samverkan med
berörda företag och fackliga organisationer analysera utvecklingen av
marknadsförhållanden och konkurrensförutsättningar förden svenska biltillverkningen
på såväl personbils- som lastbilsområdet. Frågan om det tekniska
utvecklingsarbetets betydelse skall ägnas särskild uppmärksamhet. Mot
denna bakgrund samt med hänsyn till både företagsekonomiska och
samhälleliga effekter skall utredaren analysera alternativa utvecklingsvägar
för svensk bilindustri.

Statens industriverk harden 13 oktober 1977 fått i uppdrag att utreda vissa
frågor rörande den svenska bilindustrin. I direktiven till utredningen erinrar
industriministern om det ovan nämnda utredningsuppdraget och uttalar att
de resultat som utredningsmannen kan komma att lägga fram under år 1978
bör baseras på bl. a. industriverkets utredning och utgöra grunden för verkets
fortsatta utredningsarbete på området. Följande riktlinjer för utredningsarbetet
lämnas.

För det första bör utvecklingen av marknads- och konkurrensförhållanden
bedömas. Såvitt avser förhållandena inom landet bör industriverket därvidlag
samråda med statens pris- och kartellnämnd.

För det andra bör industriverket uppmärksamma de moment av biltillverkningen
där ny teknik kan väntas medverka till en betydande rationalisering
eller automatisering av verksamheten. Undersökningen bör härvid
begränsas till sådan känd teknik som kan förutses bli introducerad inom en
femårsperiod, med utblick mot ytterligare fem år.

För det tredje bör industriverket kartlägga och analysera bilindustrins roll i
det svenska produktionssystemet. Underleverantörsfrågan har här central
betydelse och bör därför ägnas särskild uppmärksamhet.

I samband därmed bör utredningen även ta upp frågan om vissa större och
mindre orters speciella beroende av verksamheten inom bilindustrin. Det

NU 1977/78:75

påpekas att möjligheterna att genom länsplaneringsmaterial och berörda
länsstyrelser utvärdera de regionala konsekvenserna av skilda alternativa
utvecklingsvägar för svensk bilindustri särskilt bör uppmärksammas vid
analysen av olika regioners beroende av dessa arbetstillfällen.

Tidigare behandling av motioner om industriella utvecklingscentra

Näringsutskottet har behandlat förslag om inrättande av nya industriella
utvecklingscentra i olika regioner, bland dessa Smålandsregionen, åren 1976
och 1977 (NU 1975/76:54, 1976/77:30). År 1976 uttalade utskottet att det
måste ankomma på statens industriverk och de regionala och lokala
intressenterna att i samverkan pröva förslag av den typ som framfördes i de då
aktuella motionerna. Först därefter kunde frågan om beslut av statsmakterna
om ett nytt industriellt utvecklingscentrum aktualiseras. Utskottet avstyrkte
ifrågavarande motioner, som avslogs av riksdagen.

År 1977 hänvisade utskottet - med anledning av bl. a. förslag om
inrättande av ett produktutvecklingscentrum i Linköping - till pågående
utredningsarbete inom statens industriverk och styrelsen för teknisk utveckling.
Enligt direktiven för utredningsarbetet borde en eventuell uppbyggnad
av specialistkompetens och teknisk utrustning för regional produktutvecklingsservice
i första hand ske i sådana regioner som kännetecknas av dels
betydande industritäthet, dels begränsat utbud av extern teknisk utvecklingsservice.
Utskottet avstyrkte motionerna, som avslogs av riksdagen.

Utskottet

Allmänna riktlinjer för statens stöd till teknisk forskning och utveckling

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är statens centrala organ för stöd till
teknisk forskning och utveckling och därigenom ett viktigt instrument för
statsmakternas långsiktiga näringspolitik. STU:s insatser är i stor utsträckning
inriktade på industriella utvecklingsprojekt. Vidare finansierar STU
olika kollektiva forskningsprogram tillsammans med industrin. Landets
största resurs förteknisk-vetenskaplig forskning är universiteten och högskolorna.
Kostnaderna förden totala forsknings- och utvecklingsverksamheten i
Sverige år 1975 beräknas av statistiska centralbyrån till 5 005 milj. kr. Härav
utfördes ca 61 96 inom industrin, ca 22 96 vid universitet och högskolor samt
18 % vid myndigheter, affärsverk, privata institut och organisationer.
Industrin finansierade ca 55 96 av de totala kostnaderna, medan staten stod
för resten. Av de riktlinjer som statsmakterna har dragit upp för STU:s
verksamhet framgår att verket har tre huvuduppgifter. Den första är att i den
mån det inte finns särskilda organ för detta främja den tekniska utvecklingen
inom olika samhällssektorer. Den andra är att främja industrins innovationsnivå
och tekniska kvalitet. Den tredje är att verka för höjd vetenskaplig nivå

NU 1977/78:75

och ökat kunnande inom skilda områden genom insatser inom den tekniska
forskningen.

Som framhålls i propositionen är en fortgående teknisk utveckling
nödvändig för att den svenska industrins internationella konkurrenskraft
skall kunna bibehållas. Det är därför viktigt att innovationsverksamheten
inom industrin ligger på en hög nivå. Tre syften med samhällets insatser på
området anges i propositionen. Ett är att säkra svensk industris industriella
konkurrenskraft för att därmed långsiktigt säkra sysselsättning och välstånd.
Ett annat är att medverka till att ta fram ny teknik och ny kunskap som
förbättrar människornas omgivning och levnadsförhållanden. Ett tredje syfte
är att ta fram ny teknik som bidrar till lösning av viktiga nationella och
internationella problem. Det är mot denna bakgrund som förslagen i
propositionen bör ses. Dessa förslag omfattar allmänna riktlinjer såväl för det
statliga stödet till teknisk forskning och utveckling som för STU:s organisation
och verksamhet. Regeringens ställningstaganden bygger på de förslag
som STU-utredningen har redovisat i betänkandet (SOU 1977:64) STU:s stöd
till teknisk forskning och innovation. Vidare behandlas anslagsfrågor för
budgetåret 1978/79. Utskottet tar i det följande upp regeringens förslag i
huvudsak endast i den mån de berörs av motionsyrkanden.

STU tillhör de myndigheter som får anslag anvisade i programtermer. De
allmänna grunder för statens stöd till teknisk forskning och utveckling som
anges i propositionen påverkar utformningen av STU:s programstruktur.
Utskottet redogör först för de allmänna riktlinjerna för stödet och därmed
sammanhängande frågor och tar därefter upp programindelningen i samband
med riktlinjerna för STU:s organisation.

STU bör, understryks i propositionen, klart skilja mellan de innovationsprojekt
som främst motiveras av industrins intressen och de som främst
motiveras av samhällets intressen. Det är emellertid viktigt att STU vid
bedömning av ett innovationsprojekt som främst har betydelse för industrin
även beaktar hur projektet påverkar olika samhällsintressen.

STU:s finansiella stöd till innovationsprocessen bör, sägs det vidare, i stort
sett omfatta endast den tekniska utvecklingsfasen. Den forskning som
organiskt ingår i ett större innovationsprojekt bör få stöd från samma program
som det övriga tekniska utvecklingsarbetet. Sådan forskning som inte har
anknytning till innovationsprojekt bör stödjas inom ett särskilt program. Ett
skäl för denna uppdelning är enligt propositionen att den grundläggande och
långsiktiga forskningen därigenom får ökade möjligheter att konkurrera med
mer kortsiktiga forskningsinsatser.

I fråga om stödet till tekniskt utvecklingsarbete anförs i propositionen att
det är viktigt att STU på ett tidigt stadium beaktar även exploateringsfaser
som ligger efter de delar av innovationsprocessen som STU normalt stöder.
Parallellt med den tekniska bedömningen bör projekten utvärderas kommersiellt.
STU bör således lägga ökad vikt vid att projektens resultat nyttiggörs.
Det påpekas att STU:s stöd till utvecklingsarbete skall omfatta såväl rent

1** Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 75

NU 1977/78:75

finansiellt projektstöd som rådgivnings- och förmedlingsservice. Stödet till de
kollektiva forskningsinstituten bör syfta till att främja en verksamhet som
inriktas mot för samhället och industrin angelägna behov. I propositionen
framhålls att det är viktigt att stödet till de forsknings- och utvecklingsresurser
som ligger närmast den industriella tillämpningen i viss omfattning
koncentreras till områden där det bäst främjar svenskt näringslivs konkurrenskraft
eller där det främjar andra samhällsmål.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1977/78:1852 kritiseras
propositionen såsom alltför passiv, teknokratisk och mållös. Motionärerna
anser att det krävs nya och klart markerade riktlinjer för den tekniska
forskningen och utvecklingen. Dessa måste utgå från vilken produktionsoch
samhällsstruktur som skall befrämjas. En rad principer anges för
utformningen av en statlig politik på det tekniskt industriella området.
Hemställan i motionen är att riksdagen skall uttala sig för dessa principer.

Motionärerna anger i huvudsak följande riktlinjer för en statlig politik. Den
måste utformas enligt medvetna nationella riktlinjer. Den nuvarande
oöverskådligheten och splittringen måste upphöra. Forskning och utveckling
måste inriktas på att höja förädlingsgraden i produktionen och ta sikte på
systemlösningar. Industriforskningen måste syfta till att skapa bättre
hushållning med råvaror och energi och att komma till rätta med arbetsmiljöoch
andra miljöproblem. Utvecklingsarbetet bör höja kvaliteten hos produkterna.
Sådan teknik och utveckling som är viktig för den sociala nyttan och
folkflertalets behov måste främjas på den rent kommersiellt motiverade
teknologins bekostnad. Slutligen uttalas i motionen att de arbetande måste
ges den ledande rollen i hela den beslutsprocess som avgör den tekniska
forskningens och det industriella utvecklingsarbetets inriktning och utformning.

Motionärernas kritik mot regeringens förslag är kortfattad och allmänt
hållen. Den har enligt utskottets mening föga fog för sig. 1 vissa avseenden
överensstämmer synpunkterna till stor del med vad som anförs i propositionen.
Innovationsproblemen är i det moderna samhället ofta mycket
komplexa, konstateras i denna. Föredraganden anför att det därför är viktigt
att STU inte ger en alltför snäv definition av aktuella forskningsuppgifter
utan, då detta är erforderligt, genom en mångvetenskaplig insats skapar
förutsättningar för ett helhetsperspektiv på de tekniska forsknings- och
utvecklingsinsatserna och på den omgivning i vilken de skall fungera.
Utskottet anser sig inte ha anledning att föreslå riksdagen att göra ett
uttalande enligt motionen 1977/78:1852.

Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till de allmänna grunder för
samhällets stöd till teknisk forskning och utveckling som presenteras i
propositionen. Vissa frågor som kan innefattas i dessa allmänna grunder tar
utskottet ställning till i det följande i samband med motionsyrkanden. I övrigt
hänvisar utskottet med instämmande till vad som uttalas i propositionen.

NU 1977/78:75

Stöd lill tekniskt utvecklingsarbete

För att den svenska industrins internationella konkurrenskraft skall kunna
vidmakthållas är det väsentligt att man finner vägar för att stimulera tekniska
innovationer och stödja den tekniska utvecklingen. Staten kan på olika sätt
understödja tekniskt utvecklingsarbete antingen genom att direkt påverka
innovationsprocessen eller genom att påverka tillgången av de resurser som
behövs för innovationsverksamhet. Bland olika metoder för att stödja
innovationer nämns i propositionen möjligheten att påverka marknaden
genom att utnyttja den offentliga upphandlingen i syfte att uppnå en teknisk
utveckling. Andra stödformer syftar till att minska kostnaderna för innovationsaktiviteterna
och risken för ett ekonomiskt misslyckande. 1 dessa fall
lämnas stödet genom olika typer av direkta bidrag, genom lån på fördelaktiga
villkor eller genom avdrag vid beskattningen. Genom att förbättra avkastningen
av framgångsrika innovationer kan man från statens sida öka enskilda
personers och företags intresse för att bedriva innovationsverksamhet. Detta
sker bl. a. genom att upprätthålla patentsystem. Det påpekas dock i
propositionen att det är mycket svårt för en enskild person att helt livnära sig
på innovationsverksamhet. Andra sätt för staten att stödja sådan verksamhet
är att uppmuntra till nyetablering av företag, att påverka innovationsprojektens
organisation och ledning och att lämna produktutvecklingsservice.

De enskilda uppfinnarnas situation tas upp i flera motioner. I motionen
1977/78:1849 aktualiseras frågan om en översyn av gällande skatteregler för
anslag, bidrag och lån som lämnas till uppfinnare. Motionärerna ifrågasätter
om inte dessa bidrag borde vara skattefria. Vidare anser de att det borde
klargöras på vilket sätt uppfinnare kan få lyfta av mervärdeskatt som belöper
sig på material och tjänster som de använder för sin uppfinnarverksamhet.
Yrkandet i motionen går ut på en skyndsam översyn av gällande skattebestämmelser
för bidrag och lån från STU och liknande institut i syfte att öka
stimulanseffekten för uppfinningar och utvecklingsarbete och att skapa
klarare regler och förutsättningar för uppfinnare.

Frågan om möjligheten att ändra nuvarande beskattningsregler för att
därigenom underlätta för kreativa personer att ägna sig åt innovationsverksamhet
berörs i propositionen. Föredraganden erinrar om att företagsskatteberedningen
(Fi 1970:77) i sitt nyligen avgivna slutbetänkande (SOU 1977:86)
Beskattning av företag har föreslagit genomgripande ändringar i reglerna för
beskattning av rörelseinkomster. En viktig del av förslaget avser ändringar i
bestämmelserna om skattemässig resultatutjämning. 1 propositionen
påpekas att sådana ändringar kan få stor betydelse för dem som bedriver
innovationsverksamhet. Föredraganden aviserar att frågan om det finns
behov av att vid sidan av de allmänna reglerna för rörelsebeskattning ha
särskilda bestämmelser som kan underlätta innovationsverksamhet skall
övervägas i samband med att regeringen tar ställning till beredningens
förslag. Utskottet förutsätter att motionärernas önskemål om översyn av

NU 1977/78:75

skattereglerna för statliga bidrag till uppfinnare och innovatörer också
kommer att prövas i detta sammanhang. Förslag om avdrag för forskningsoch
utvecklingsarbete m. m. behandlas även av skatteutskottet i dess
betänkande SkU 1977/78:54. Mot denna bakgrund finner utskottet inte
anledning att föreslå riksdagen att göra någon särskild framställning i denna
sak till regeringen.

I den socialdemokratiska partimotionen 1977/78:1850 uttalas att uppfinnare
och andra innovatörer i dagens läge ofta arbetar under otillfredsställande
villkor. Deras möjligheter till kreativt arbete minskas inte sällan genom att de
har problem med ekonomisk försörjning och social trygghet. Motionärerna
anser att regeringen i sitt förslag inte tar tillräcklig hänsyn till de enskilda
innovatörernas situation. De förordar en rad åtgärder och yrkar att riksdagen
skall göra ett uttalande till förmån för dessa. De betecknar det som angeläget
med en genomgripande översyn av de enskilda uppfinnarnas nuvarande
arbetsvillkor och av åtgärder som samhället kan vidta. Bl. a. bör enligt
motionärerna möjligheterna till kontakter mellan forskare och uppfinnare
förbättras. Liknande synpunkter förs fram i motionen 1977/78:1706.1 denna
yrkas att en utredning om innovationsverksamhetens betydelse och innovatörernas
situation och arbetsförhållanden skall tillsättas. Motionärerna
lämnar vissa riktlinjer för utredningsarbetet. De tänker sig bl. a. att utredningen
skall undersöka möjligheten av att samhället ger en inkomstgaranti
till ett antal innovatörer. Vidare bör det prövas att 2 % av regional- och
industri politiska satsningar för stöd åt näringslivet avsätts för forsknings- och
utvecklingsarbete.

Uppfinnare och andra tekniskt kreativa personer fyller en viktig funktion
för innovationsverksamheten och produktförnyelsen inom näringslivet.
Olika åtgärder för att förbättra uppfinnarnas situation ingår också som en
viktig del i regeringens förslag. En kraftig förstärkning av det direkta stödet
till uppfinnarna föreslås. Inom STU:s delprogram har totalt 20 milj. kr.
beräknats för projekt från enskilda uppfinnare.

Med anledning av motionärernas önskemål om en särskild översyn vill
utskottet peka på att innovatörernas problem har analyserats dels av statens
industriverk i utredningen (SIND 1977:14) Regional produktutvecklingsservice,
dels av STU i en rapport om resultatet av STU:s uppfinningsstöd åren
1968-1975. Utskottet räknar med att STU även framgent noga följer dessa
frågor och finner därför inte att en särskild utredning enligt förslagen i
motionerna nu är påkallad. Utskottet avstyrker alltså ifrågavarande motionsyrkanden.

Bland de önskemål som förs fram i motionen 1977/78:1850 är att
uppfinnare skall få möjlighet att utnyttja lokaler och utrustning i samhällets
ägo, t. ex. i gymnasieskolor med teknisk linje och i omskolningscentra.

När det gäller grundskola eller gymnasieskola finns redan en sådan
möjlighet enligt 50 § skollagen (1962:319; ny lydelse av 50 >j 1975:159). Där

NU 1977/78:75

föreskrivs att mark och lokaler bör upplåtas för annat än skolans behov om
inte större olägenhet vållas. Enligt vad utskottet har inhämtat förekommer
det att utbildningslokaler av olika slag utnyttjas av uppfinnare. Något särskilt
uttalande av riksdagen är alltså inte behövligt.

Ett förslag i motionen 1977/78:1850 tar direkt sikte på att de enskilda
uppfinnarnas ekonomiska villkor skall förbättras. Motionärerna föreslår att
en särskild fond skall inrättas och att 5 milj. kr. under nästa budgetår skall
anvisas under ett nytt anslag, Statens fond för stöd till uppfinnare. Fonden
skall ha resurser för att fördela totalt 5 milj. kr. om året till förslagsvis 100
uppfinnare. Ansökan om stöd från fonden bör enligt motionen göras via de
regionala utvecklingsfonderna. Medlen skall fördelas av en särskild fondstyrelse.

Förslaget i motionen 1977/78:307 syftar till att minska uppfinnarnas
initialsvårigheter genom att införa en stipendieform för oprövade uppfinnare.
Stipendierna skulle även kunna omfatta hjälp till att anskaffa lokal, maskiner
och verktyg.

Förslagen i propositionen innebär att stödet till uppfinnare kommer att
byggas ut väsentligt. Utskottet vill också erinra om att föredraganden särskilt
understryker vikten av att STU ges möjlighet att aktivt medverka till att
förbättra uppfinnarnas situation. Detta kan ske genom att det ekonomiska
stödet i form av stipendier, pristävlingar o. d. byggs ut. Att komplettera dessa
stödformer med särskilda stipendier för oprövade uppfinnare enligt förslaget i
motionen 1977/78:307 synes inte befogat. Utskottet anser sig inte heller ha
skäl att förorda att ytterligare ett särskilt organ på detta område inrättas i form
av en sådan särskild stipendiefond som föreslås i motionen 1977/78:1850.

Stöd till forskningsområden

I tre motioner argumenteras för ökade resurser till olika forskningsområden.
Önskemål om förstärkning av stålindustrins forsknings- och utvecklingsverksamhet
förs fram i motionerna 1977/78:805 och 1977/78:1848.
Situationen vid Stiftelsen för metallurgisk forskning (MEFOS) i Luleå tas upp
i den först nämnda motionen. Stiftelsen bedriver forskning vid två anläggningar,
Metallurgiska forskningsstationen (MF) och Bearbetningstekniska
forskningsstationen (BTF). Verksamheten finansieras dels genom anslag från
staten och stålföretagen, dels genom uppdragsforskning. Motionärerna anför
att det nuvarande kärva läget för den svenska stålindustrin gör att företagen
skär ned sina anslag till forskning. För att säkra verksamheten vid MF och
BTF anser de att det skulle behövas ett årligt stöd från staten av 3 milj. kr.
resp. 2 milj. kr. Motionärerna vill att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad som anförts i motionen om ökade resurser för
forskning inom stålhantering.

I motionen 1977/78:1848 föreslås likaså att riksdagen skall göra ett
uttalande enligt de synpunkter på teknisk forskning och utvecklingsarbete

NU 1977/78:75

inom stålområdet som motionärerna presenterar. I denna motion behandlas
även frågan om organisation av och inflytande på forskning och utveckling
inom stålbranschen. Detta problem berör utskottet närmare i samband med
behandlingen av regeringens förslag om STU:s organisation. I fråga om
forskningsresurser påpekas att det totalt sett krävs en ökad forskningsintensitet
i branschen. I första hand bör ytterligare resurser lämnas genom STU och
andra statliga organ, men även företagens egen verksamhet bör stimuleras.
Motionärerna anser att sådan forskning som är av mer långsiktig betydelse för
samhället, t. ex. om nya stålprocesser, bör få ökade resurser. De gör även
avvägningar mellan olika forskningsområden. Sålunda anser de att det är
nödvändigt för specialstålindustrin att prioritera produktutvecklingssidan.
Vidare måste mer långsiktiga satsningar göras beträffande processutveckling,
och en gemensam marknadsforskning måste snarast komma till stånd.

I stort sett kan utskottet instämma i motionärernas bedömning av behovet
av ytterligare satsningar på stålforskning. Det är nödvändigt med kraftfulla
forsknings- och utvecklingsinsatser om svensk stålindustri skall kunna
hävda sig internationellt. Statsmakterna har också beslutat om långtgående
åtgärder inom stålområdet. Frågan om resurser för forskning och utveckling
har därvid spelat en viktig roll (prop. 1977/78:87, NU 1977/78:45). Utskottet
vill i detta sammanhang påpeka att föredraganden i sin bedömning av STU:s
insatser under nästkommande budgetår räknar med en förstärkt insats på
stålområdet. STU har också påbörjat en flerårig planeringsstudie som avser
utformningen av framtida järnverk.

Vad avser förslagen om stöd till MEFOS vill utskottet nämna att av det
totala kollektiva forskningsstödet inom järn- och stålområdet - 5,55 milj. kr. -bidrag om 2,3 milj. kr. utgår till MF och BTF i Luleå. Regeringen har vidare i
februari 1978 beslutat om ett lokaliseringsbidrag på 24,7 milj. kr. till MEFOS
avsett för en expansion av verksamheterna vid MF och BTF. Med hänsyn till
vad här anförts finner utskottet inte anledning att föreslå riksdagen att göra de
framställningar till regeringen som föreslås i de nu nämnda motionsyrkandena.

I den socialdemokratiska partimotionen 1977/78:1640, väckt under
allmänna motionstiden, uttalas vissa farhågor för att forsknings- och
utvecklingsarbetet inom företagen är på väg att stagnera och i vissa fall att
minska. Motionärerna finner det motiverat att företagens insatser får stöd
genom såväl generella som selektiva åtgärder. De påpekar att bilindustrin
svarar för en betydande del av industrins sysselsättning och export. I
dagsläget står denna industri inför stora problem, bl. a. genom en skärpt
konkurrens från utlandet. Det forsknings- och utvecklingsarbete som är
nödvändigt inom bilindustrin innebär ett långsiktigt arbete med stora
kostnader och betydande risktaganden. Motionärerna anser att staten bör
engagera sig genom att ta initiativ till att ett utvecklingsbolag för bilområdet
bildas. I detta bolag bör bilföretagen AB Volvo och Saab-Scania AB ingå.

NU 1977/78:75

F. n. är, som framgår av redovisningen i det föregående, utvecklingen
inom bilindustrin föremål för utredning. Regeringen har i oktober 1977
uppdragit åt en särskild utredare att göra en analys av alternativa utvecklingsvägar
för svensk bilindustri. Resultatet av denna analys beräknas kunna
presenteras under sommaren 1978. Samtidigt har även statens industriverk
fått i uppdrag att utreda vissa frågor rörande den svenska bilindustrin.
Industriverkets utredningsarbete skall bl. a. omfatta en fördjupad analys av
utvecklingen av marknads- och konkurrensförhållandena på bilområdet
samt en kartläggning och analys av bilindustrins roll i det svenska produktionssystemet.
Underleverantörsfrågan och det regionala beroendet av
bilindustrins verksamhet skall ägnas särskild uppmärksamhet.

De synpunkter på utvecklingen inom bilindustrin som motionärerna för
fram överensstämmer i stora delar med regeringens. Det finnsonekligen goda
skäl som talar för ökade statliga insatser för att stimulera bilindustrins
forsknings- och utvecklingsverksamhet. Utskottet anser dock att resultatet
av pågående utredningsarbete bör avvaktas. Därtill kommer aktuella förändringar
som berör Volvo. Nu ifrågavarande motionsyrkande avstyrks alltså.

I samma motion, 1977/78:1640, uttalas att staten bör ta ledningen inom tre
nya utvecklingsområden och genom offensiva satsningar åstadkomma en
snabbare teknisk utveckling. Detta skall ske genom att tre nya utvecklingsbolag
inrättas. Ett av utvecklingsbolagen skall lägga ut en beställning till
Volvo och Saab-Scania på rationella och ekonomiska transportsystem. Det
andra utvecklingsbolaget skall verka för beställning och utveckling av
hjälpmedel inom utbildningsområdet. Det tredje bolaget skall ansvara för
utveckling av och stöd till medicinsk teknik. Bolagen skall nära samarbeta
med primärkommuner och landsting. Motionärerna föreslår att sammanlagt
200 milj. kr. skall anvisas för budgetåret 1978/79 till ett utvecklingsbolag för
transportsystem m. m.

Förslagen i propositionen innebär en kraftig satsning från samhällets sida
på teknisk forskning och utveckling. Ett sätt för statsmakterna att stimulera
utveckling av ny teknik är genom den offentliga upphandlingen. I propositionen
framhålls också att det är angeläget att den offentliga upphandlingen i
ökad utsträckning kopplas till en teknisk utveckling av de upphandlade
produkterna. Utskottet delar denna uppfattning. Två av de områden som det
föreslagna utvecklingsbolaget skulle stödja tillhör de insatsområden som
STU har prioriterat i sin anslagsframställning för nästkommande budgetår.
Med vad här sagts avstyrker utskottet motionsyrkandet.

STU.s verksamhet och organisation

I propositionen föreslås vissa mindre ändringar i STU:s organisation.
Förslagen utgår från en delvis ny programstruktur. F. n. finns fyra enheter
och dessutom en grupp för planering, utredningar m. m. Denna grupp avses

NU 1977/78:75

nu bli ombildad till en enhet för övergripande planering och verksamhetsuppföljning.
I övrigt skall även i fortsättningen finnas fyra enheter. Arbetsfördelningen
mellan enheterna förändras dock i viss mån. Vidare föreslås en
viss förnyelse av den nuvarande nämndstrukturen. Enligt propositionen bör
STU i sin verksamhet inte göra någon åtskillnad mellan insatser som syftar
till innovationer för industrin och insatser som syftar till innovationer för
samhällssektorer. Föredraganden föreslår därför ett program Industriellt och
samhällsinriktat utvecklingsarbete och ett program Kunskapsutveckling.
Dessa två program, som har nära samband, skall handhas av en enhet -utvecklingsenheten - som indelas i fyra till sex projektenheter. En särskild
serviceenhet skall svara för STU:s verksamhet i fråga om information,
dokumentation, patentserviceverksamhet, förmedling till exploatering av
uppfinningar och licenser samt service till mindre och medelstora industriföretag
i samarbete med de regionala utvecklingsfonderna. Den internationella
enheten skall svara för programmet Internationell kontaktverksamhet,
vilket innefattar bl. a. den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten och
biträde till regeringskansliet i internationella överläggningar. Programmet för
utvecklingsarbetet föreslås bli uppdelat på fem olika delprogram: Insatsområden,
Teknikområden, Industriservice, Förmedling och Rymdverksamhet.
Insatsområdena skall omfatta större målinriktade konkreta insatser. Varje
insats förutsätts bli genomförd under en bestämd tid för att därefter ersättas
av andra. STU bör lägga fram förslag till insatsområden i sin årliga
anslagsframställning. I propositionen redovisas att STU har föreslagit olika
insatsområden. Stöd för att utveckla en bestämd produkt, process eller
system skall lämnas under delprogrammet Teknikområden. Inom varje
teknikområde behandlas problem som är gemensamma för flera olika
industribranscher. Delprogrammet Industriservice skall svara för serviceinsatsen
beträffande produktutveckling och produktförnyelse speciellt hos de
mindre och medelstora industriföretagen. Över detta delprogram skall även
STU:s kontaktsekreterarverksamhet finansieras. Med hänsyn till de vidgade
uppgifter som läggs på STU i samband med offentlig teknikupphandling
föreslås ett program Myndighetsservice. Att närmare fördela dessa fem
program på delprogram och programelement bör enligt propositionen
ankomma på regeringen.

De föreslagna förändringarna i STU:s verksamhet och organisation medför
även vissa förändringar beträffande STU:s nämnder. F. n. biträds STU av tio
nämnder, knutna till var sitt behovsområde. Vidare finns en uppfinnarnämnd
och en flygteknisk kommitté. I propositionen föreslås att nämndstrukturen
förnyas så att den får en bättre anknytning till de nya områdena.
Fasta grupper bör inrättas för att planlägga den långsiktiga verksamheten
inom teknik- och kunskapsområden. Verksamheten inom ett insatsområde
bör följas av en styr- och referensgrupp, som läggs ned när insatsområdet
avslutas.

NU 1977/78:75

Dessa förslag tas upp i motionerna 1977/78:1848 och 1977/78:1850.

1 den senare motionen kommenteras den föreslagna förändringen av STU:s
nämnder. Motionärerna anknyter till det förslag som STU-kommittén lade
fram om att två övergripande nämnder borde inrättas inom STU - en
forskningsnämnd och en innovationsnämnd. Motionärerna uttalar att det
finns anledning att överväga att dessa två nämnder inrättas.

I propositionen påpekas att de föreslagna ändringarna av STU:s organisation
gör det önskvärt att förnya den nuvarande nämndstrukturen så att den
för en bättre anknytning till den nya programindelningen. Det är viktigt att en
kontinuitet i arbetet mellan de gamla och nya grupperna upprätthålls. STUutredningens
förslag kritiserades av vissa remissinstanser. En organisationsuppdelning
av STU:s verksamhet inom forskning och innovation på två
särskilda enheter avvisas, bl. a. med motiveringen att detta skulle försvåra
kontakten mellan forskningen och näringslivet. Utskottet finner den i
prospositionen förordade nämndstrukturen ändamålsenlig. Något uttalande
av den innebörd som motionärerna föreslår är inte motiverat.

I motionen 1977/78:1848 begärs att riksdagen skall uttala sig för att de
fackliga organisationerna får inflytande i STU:s beslutande och beredande
organ. Avsikten med den föreslagna förändringen av STU:s nämndstruktur
är enligt propositionen inte att åstadkomma någon minskning av forskares,
teknikers, riksdagsledamöters eller andra intressenters medverkan. STU
förutsätts snarare komma att behöva utnyttja extern kompetens i ökad
utsträckning. Föredraganden räknar också med ett ökat behov av grupper
med mer specialiserade och diversifierade uppgifter. Mot denna bakgrund
finner utskottet det naturligt att de som på olika områden nära berörs av
STU:s verksamhet genom representation i olika organ får möjlighet att
påverka inriktningen av verksamheten. Utskottet räknar därför med att de
fackliga organisationerna liksom hittills kommer att i olika former få
medverka i myndighetens arbete.

Kontaktsekreterarna haren viktig uppgift att fylla som kontaktförmedlare
mellan forskare och näringsliv - speciellt då de mindre företagen. Enligt
propositionen skall en viss utvidgning av kontaktsekreterarverksamheten
komma till stånd. Särskilt nämns att verksamheten i Linköping skall
förstärkas.

En ytterligare utbyggnad av STU:s kontaktsekreterarorganisation föreslås i
motionen 1977/78:1851. Motionärerna vill att kontaktsekretariatet vid
högskolan i Luleå skall utökas med en kontaktsekreterare. De hävdar att
kontaktsekretariatet i Luleå förutom att det fullgör för ett kontaktsekretariat
normala arbetsuppgifter nu också medverkar i projekt för att skapa nya
arbetstillfällen i Norrbotten.

Situationen i Norrbotten motiverar åtgärder av olika slag från samhällets
sida. Utskottet finner det därför väl motiverat att kontaktsekretariatet i Luleå
byggs ut och förutsätter att detta alternativ prövas.

Ytterligare ett förslag i samma motion tar sikte på att förstärka stödet till

NU 1977/78:75

näringslivet i Norrbotten. Motionärerna påpekar att många företag i Norrbotten
drar sig för att anställa civilingenjörer. För att behålla det tekniska
kunnande som representeras av de civilingenjörer som har utexaminerats
från högskolan i Luleå borde denna få medel föra» anställa 20 civilingenjörer
om året. Dessa ingenjörer skulle engageras före» år och under detta år arbeta
för ett och samma företag. Motionärerna tänker sig att verksamheten skulle
fortgå i fem år för att sedan utvärderas. Kostnaden för denna verksamhet
skulle bestridas antingen av STU eller av arbetsmarknadsstyrelsen.

Utskottet vill framhålla att olika initiativ på sistone har tagits för att få till
stånd ett närmare samarbete mellan högskoleforskning och näringslivet. En
försöksverksamhet med näringslivskontakt för forskare skall inledas under
nästa år. Under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan (prop. 1977/
78:100 bil. 12 s. 516) har 3 milj. kr. beräknats härför. Syftet med försöksverksamheten
är att finna lämpliga former för en kontakt mellan forskare,
medelstora och små företag samt myndigheter. Utbildningsutskottet (UbU
1977/78:22) har tillstyrkt att försöksverksamheten genomförs. Vidare haren
kommitté tillkallats i februari 1978 med direktiv (Dir 1978:21) att utreda
högskolans forskningssamverkan med forskningsråd, myndigheter, företag
och organisationer. Till kommittén har som experter knutits ett antal
företrädare för bl. a. löntagar- och näringslivsorganisationer samt berörda
myndigheter. Utskottet anser att resultatet av den föreslagna försöksverksamheten
bör avvaktas och avstyrker därför ifrågavarande motionsyrkande.

Motionärerna anser vidare att kontaktsekreterarnas resurser bör förstärkas
med medel till förberedande undersökningar om projekt som initieras av
företag och fackföreningar. De föreslår att kontaktsekreterarna skall få rätta»
besluta om medel till sådana undersökningar utan att först underställa STU
ärendet. 1 propositionen erinras om att kontaktsekreterarna inte skall fungera
som regionala STU-representanter. De regionala utvecklingsfonderna skall
fylla denna uppgift. Föredraganden menar att det därför vore olämpligt att
delegera beslutsrätten för mindre projekt till kontaktsekreterarna. I och försig
kan utskottet ansluta sig till denna bedömning. Vad motionärerna åsyftar är
dock någonting mindre omfattande, nämligen rent förberedande undersökningar
som skall ligga till grund för beslut om att börja ett visst projekt.
Utskottet utgår från att en sådan verksamhet ingår som en normal del av
kontaktsekretariatens verksamhet. En framställning från riksdagen är därför
inte påkallad.

1 motionen 1977/78:1283, som har väckts under allmänna motionstiden,
uttalas att den organisation och det kontaktnät som STU har byggt upp synes
fungera väl. Motionären anser att de ytterligare åtgärder som vidtas från
samhällets sida för att stödja produktionsutvecklingen i mindre och medelstora
företag bör bygga på existerande organisation. Det är, anför han,
väsentligt att behovet av samordning och utnyttjandet av befintliga resurser
beaktas i samband med överväganden inom regeringskansliet om åtgärder för

NU 1977/78:75

att stödja produktutvecklingen i företagen. Motionären hemställer att
riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd. Såvitt utskottet kan
finna har motionärens synpunkter i stort sett beaktats i regeringens nu
föreliggande förslag. Någon särskild framställning till regeringen finner
utskottet därför inte behövlig.

Regional produktutvecklingsservice

Frågan om en förstärkning av statens insatser när det gäller regional
produktutvecklingsservice tas upp i propositionen i anslutning till de förslag
som har kommit fram i industriverkets utredning om regional produktutvecklingsservice
till mindre och medelstora företag (SIND 1977:14). Någon
utbyggnad av nya fasta resurser av den typ som representeras av IUC i
Skellefteå bör enligt propositionen t. v. inte ske. Föredraganden uttalar
emellertid att förutsättningarna för att få i gång en avgiftsbelagd projektledningshjälp
på några platser i landet bör studeras. En sådan verksamhet bör ha
den regionala utvecklingsfonden som bas och i övrigt organiseras i samarbete
med bl. a. berörda kommuner och landsting. Som lämpliga orter för en sådan
verksamhet med projektledningshjälp nämns Eskilstuna, Jönköping och
Östersund. Verksamheten bör nämligen förläggas till sådana institutioner
som disponerar fasta resurser - högskolor och tekniska gymnasier. I
propositionen aviseras att statens industriverk skall få i uppdrag att i samråd
med STU utarbeta ett program för verksamheten. Yrkandet i motionen 1977/
78:1847 anknyter till detta uttalande i propositionen. Motionären föreslår att
riksdagen skall göra ett uttalande om Karlstad som lämplig förläggningsort
för projektledningshjälp. Han erinrar om att strukturomvandlingen inom
stålindustrin drabbar Värmlands län hårt och att det finns stort behov av
nyetableringar av företag. Utskottet har visserligen förståelse för motionärens
synpunkter men anser inte att det finns underlag för ett riksdagsbeslut av
angiven art. Med hänsyn till industriverkets utredningsuppdrag utgår
utskottet från att även andra orter än de i propositionen nämnda kommer att
övervägas som lämpliga förläggningsplatser för projektledningshjälp.
Utskottet vill även erinra om att enligt riksdagens beslut hösten 1977 (prop.
1977/78:40, NU 1977/78:34) ett regionalt investmentbolag har inrättats för
Värmland-Bergslagenregionen.

I två motioner som har väckts under allmänna motionstiden förordas att
stödet till de mindre industriföretagen byggs ut genom att nya industriella
utvecklingscentra inrättas. I motionen 1977/78:390 yrkas att riksdagen skall
anhålla att regeringen snarast låter planera och bygga ett industriellt
utvecklingscentrum för Smålandsregionen, förlagt till Hultsfred. I motionen
1977/78:1293 hemställs att riksdagen skall uttala att ett produktutvecklingscentrum
snarast möjligt skall inrättas i Linköping.

Vad avser förslaget om ett industriellt utvecklingscentrum i Hultsfred kan
konstateras att motsvarande yrkanden har avstyrkts av utskottet och

NU 1977/78:75

avslagits av riksdagen vid flera tillfällen. Utskottet vill även erinra om att den
utvärdering av verksamheten vid IUC i Skellefteå som industriverket
redovisade år 1975 gav vid handen att uppbyggnaden av specialistkompetens
och teknisk utrustning för företagsservice på produktutvecklingsområdet i
första hand bör ske i sådana regioner som kännetecknas av betydande
förekomst av "teknologitung” industri. Utskottet avstyrker motionen.

Yrkandet i motionen 1977/78:1293 bygger på ett förslag utarbetat av den
särskilda arbetsgrupp för bevakning av sysselsättningsfrågor i Linköping som
regeringen tillsatte år 1974. Arbetsgruppens förslag återges utförligt i
motionen. Det produktutvecklingscentrum som motionärerna förespråkar
skulle på motsvarande sätt som produktutvecklingscentret i Göteborg i hög
grad repliera på de resurser som finns vid universitetet och företagen i
Linköping.

Arbetsmarknadssituationen i Linköpingsregionen motiverar särskilda
åtgärder från samhällets sida. I propositionen föreslås en utbyggnad av
kontaktsekreterarverksamheten i Linköping. Vidare påpekas att de regionala
och lokala myndigheterna i Linköping har beslutat att - på liknande sätt som
sker i Göteborg-bidra till produktutvecklingsservice. Föredraganden uttalar
att det är naturligt att de båda kontaktsekreterarna i Linköping nära
samverkar med de verksamheter som dessa myndigheter kan komma att
besluta om och på uppdrag åtar sig projektledningstjänsterav samma typsom
de i Göteborg. Han tillägger att staten genom STU även i övrigt bör
uppmuntra en intensifierad produktutvecklingsverksamhet vid företagen i
Linköping. Mot denna bakgrund räknar utskottet med att den produktutvecklingsverksamhet
som nu byggs ut i Linköping får samma stöd från staten
som lämnas till produktutvecklingscentret i Göteborg. Motionärernas
önskemål synes i stort sett vara tillgodosett. Något särskilt uttalande från
riksdagens sida är därför inte påkallat.

De regionala utvecklingsfondernas verksamhet tas upp i motionen 1977/
78:1850. Motionärerna kritiserar riksdagens beslut hösten 1977 (prop. 1977/
78:40 bil. 1, NU 1977/78:34) om regionalisering av medlen i statens
utvecklingsfond och överförande av fondens uppgifter på de regionala
utvecklingsfonderna. De anser att detta ställningstagande bör ändras och att
riksdagen bör besluta att verksamheten vid statens utvecklingsfond även
efter den 30 juni 1978 skall bedrivas enligt nu gällande organisation och
riktlinjer. Vidare vill de att riksdagen uttalar sig för att statens utvecklingsfond
från anslaget Bidrag till regionala utvecklingsfonder tillförs ett belopp
som motsvarar de tillskott som utvecklingsfonden har erhållit under senare
år.

Det finns enligt utskottets mening inte något skäl att ändra riksdagens
beslut om regionalisering av utvecklingsfondens verksamhet. Utskottet
avstyrker alltså ifrågavarande motionsyrkanden.

Vissa riktlinjer för de regionala utvecklingsfondernas kreditverksamhet
lämnas i propositionen. Fonderna skall åläggas att för varje produktutveck -

NU 1977/78:75

lingslån tillställa STU avskrift av beslutet med projektbeskrivning. Det
föreslås att lånegränsen för de villkorliga produktutvecklingslånen hos de
regionala fonderna höjs till 3 milj. kr. Regeringen skall dock föreskriva att
samråd med STU skall äga rum innan lån som överstiger 500 000 kr. beviljas.
Den föreslagna ordningen för beviljande av lån överensstämmer med nu
gällande regler.

I motionen 1977/78:1850 kommenteras detta förslag. Motionärerna
påpekar att följden härav blir att fonderna får rätt att beträffande produktutvecklingslån,
vilka är förenade med stort risktagande, bevilja lån upp till 3
milj. kr. medan gränsen för investeringslån sätts vid 500 000 kr. De erinrar
vidare om att det enligt de av riksdagen fastlagda riktlinjerna inte kommer att
ske någon särskild uppdelning av de medel som är tillgängliga för ordinära lån
och för produktutvecklingslån. Motionärerna anser att det finns risk för att
utvecklingsfonderna i sin kreditverksamhet kommer att prioritera lån med
mera betryggande säkerheter framför produktutvecklingslån.

Motionärerna har aktualiserat ett viktigt problem. Utskottet förutsätter att
industriverket vid fördelning av lånemedel utfärdar erforderliga anvisningar
för dispositionen och redovisningen av detta lånekapital. Riksdagen bör göra
en framställning till regeringen av denna innebörd. De i propositionen
förordade riktlinjerna för kreditverksamheten i övrigt vid de regionala
fonderna tillstyrker utskottet.

Finansieringen av IUC

Verksamheten vid stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland
(IUC) finansieras f. n. dels genom en grundfond på 12,8 milj. kr. som
avsattes då IUC bildades 1971, dels genom inkomster från olika tjänster.
Industriverket har i sin utredning om regional produktutvecklingsservice
även behandlat frågan om IUC:s framtida finansiering. Verket konstaterar att
IUC:s ursprungliga fondkapital har använts för att täcka de årliga driftsunderskotten.
Vid årsskiftet 1977-1978 uppgick IUC:s likvida tillgångar till ca 1
milj. kr. Vid normal drift kommer tillgångarna enligt industriverket att vara
helt tömda någon gång omkring halvårsskiftet 1978. Verket anser att det är
viktigt att den nuvarande provisoriska finansieringsformen ersätts med en
lösning av mer permanent karaktär och föreslår att IUC i fortsättningen ges
årliga driftsbidrag över statsbudgeten. Enligt verket är det önskvärt att
finansieringen av IUC samordnas med finansieringen av övrig statlig
företagsservice. För budgetåret 1978/79 bör enligt verket 2 milj. kr. anvisas
för att täcka driftsunderskottet. Vidare anser verket att visst eget kapital bör
återupprättas hos IUC genom ett engångsbelopp. Härför beräknas att ett
belopp på 4 milj. kr. erfordras. Regeringen har anslutit sig till industriverkets
uppfattning och föreslår att det statliga stödet till IUC anvisas över anslaget
Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. Omfattningen av det statliga
stödet får sedan bli föremål för en sedvanlig årlig prövning. För att den

NU 1977/78:75

nödvändiga samordningen mellan IUC och berörda utvecklingsfonder skall
åstadkommas skall statens bidrag till IUC kanaliseras via fonderna.

Industriverkets förslag om ett engångsanslag på 4 milj. kr. avvisas i
propositionen.

Motionen 1977/78:1846 anknyter till industriverkets förslag. Motionärerna
hemställer att 2 milj. kr. skall anvisas för budgetåret 1978/79 för
finansiering av IUC. Vidare skall ett engångsanslag om 4 milj. kr. anvisas för
att täcka avskrivningar av olönsam utrustning och för att ge en nödvändig
likviditet. Ytterligare ett yrkande gäller formerna för prövning av det statliga
stödet. Motionärerna anser att en samordning av stödet till IUC med anslagen
till utvecklingsfonderna i Norrbottens och Västerbottens län kan innebära
risk för att medlen för dessa fonders företagsservice kan komma att
begränsas. De föreslår därför att IUC:s framtida medelsbehov skall prövas för
sig och vid sidan av den prövning som avser bidrag till de regionala
utvecklingsfonderna för bl. a. företagsservice.

Utskottet finner det lämpligt att, såsom föreslås i propositionen, stödet till
IUC samordnas med statens stöd i övrigt till företagsservice. Verksamheten
vid IUC och vid de regionala utvecklingsfonderna har i huvudsak samma
syfte, nämligen att främja de mindre och medelstora företagen. Genom att
IUC årligen till berörda fonder redovisar sina medelsbehov och att fonderna i
sin tur till industriverket redovisar resp. läns totala behov av statliga bidrag till
företagsservice kan man åstadkomma en samordning av olika åtgärder.
Härigenom säkras att det statliga stödet används på ett effektivt sätt.
Utskottet vill även peka på den kraftiga förstärkning av stödet till de mindre
och medelstora företagens utveckling som riksdagen beslöt hösten 1977. För
kommande budgetår har riksdagen (prop. 1977/78:100 bil. 14, NU 1977/
78:42) anslagit 322 milj. kr. som bidrag till de regionala utvecklingsfondernas
långivning. Utskottet avstyrker ifrågavarande motionsyrkanden.

Vissa anslags!) ägor, »i. m.

I propositionen föreslås en kraftig förstärkning av anslaget till teknisk
forskning och utveckling. Totalt beräknas för anslaget 353 milj. kr. Vidare
beräknas 11,5 milj. kr. för anskaffning av mer kostnadskrävande utrustning.
Utskottet tillstyrker de i propositionen angivna medelsberäkningarna. I fråga
om stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete gäller
tillstyrkandet också begärt bemyndigande för regeringen att göra vissa
långsiktiga ekonomiska åtaganden.

Vad i övrigt anförs och föreslås i propositionen har inte gett utskottet
anledning till särskilt uttalande eller erinran.

NU 1977/78:75

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande wunder Jor statens stöd till teknisk forskning oell
industriellt utvecklingsarbete

att riksdagen med avslag på motionen 1977/78:1852 godkänner
i propositionen 1977/78:111 moment 1 angivna grunder för
statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete,
såvitt de inte omfattas av utskottets hemställan i det
följande,

2. beträffande översyn av skattebeslänunelser för bidrag och lån från
styrelsen för teknisk utveckling lii. ni.

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1849,

3. beträffande översyn av innovatörernas arbetsvillkor
att riksdagen avslår

a) motionen 1977/78:1850 yrkandet 2 i ifrågavarande del,

b) motionen 1977/78:1706,

4. beträffande särskilt stöd till uppfinnare

att riksdagen avslår motionen 1977/78:307 och motionen 1977/
78:1850 yrkandet 1,

5. beträffande Stiftelsen för metallurgisk forskning
att riksdagen avslår motionen 1977/78:805,

6. beträffande forskning och utveckling inom stålbranschen

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1848 i ifrågavarande
del,

7. beträffande ett utvecklingsbolag på bilområdet

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1640 yrkandet 4,

8. beträffande ett utvecklingsbolag för transportsystem m. m.
att riksdagen avslår motionen 1977/78:1640 yrkandet 5,

9. beträffande inrättande av nämnder vid STU

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1850 yrkandet 2 i
ifrågavarande del,

10. beträffande fackligt inflyt ande i STU.s verksamhet

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1848 i ifrågavarande
del,

11. beträffande utökning av antalet kontaktsekreterare vid högskolan i
Luleå

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1851 yrkandet 2,

12. beträffande viss försöksverksamhet vid högskolan i Luleå
att riksdagen avslår motionen 1977/78:1851 yrkandet 1,

13. beträffande befogenhet för kontaktsekreterare att besluta om
flin mdersökningar

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1851 yrkandet 3,

NU 1977/78:75

14. beträffande intalande om ytterligare resurser för stöd till produktutveckling att

riksdagen avslår motionen 1977/78:1283,

15. beträffande riktlinjer för STU.s organisation

att riksdagen godkänner i propositionen 1977/78:111 moment 4
angivna riktlinjer för styrelsens för teknisk utveckling organisation,

16. beträffande lokalisering av projektledningshjälp
att riksdagen avslår motionen 1977/78:1847,

17. beträffande inrättande av ytterligare utvecklingscentra
att riksdagen avslår

a) motionen 1977/78:390,

b) motionen 1977/78:1293,

18. beträffande verksamheten vid statens utvecklingsfond m. m.

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1850 yrkandena 3 och
4,

19. beträffande riktlinjer Jor kreditverksamheten vid de regionala
utvecklingsfonderna

att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:111
moment 2 godkänner av utskottet angivna riktlinjer för kreditverksamheten
vid de regionala utvecklingsfonderna,

20. beträffande finansieringen av IUC

att riksdagen med avslag på motionen 1977/78:1846 godkänner
i propositionen 1977/78:111 moment 3 angivna riktlinjer för
finansiering av stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre
Norrland,

21. beträffande anslag till teknisk forskning och utveckling, m. m.
att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:111
momenten 5-9

a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1978/79, i
enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda
staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till teknisk
forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. som, inberäknat
löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst
145 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1979/80-1982/
83,

b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1978/79
beställa utrustning för, inberäknat redan beställd utrustning,
högst 4 500 000 kr. under budgetåret 1979/80 och högst
3 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,

c) till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och
utveckling för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 353 000 000 kr.,

d) till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av Jörskningsstationer

NU 1977/78:75

för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

e) till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret
1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 11 500 000 kr.

Stockholm den 25 maj 1978

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Bengt Sjönell (c). Erik Hovhammar (m).
Hugo Bengtsson (s). Fritz Börjesson (c), Sven Andersson i Örebro (fp) (mom.
3, 4, 7 och 8), Nils Erik Wååg (s). Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s)
(mom. 9-21), Karl-Anders Petersson (c). Ivar Högström (s) (mom. 9-21),
Ingegärd Oskarsson (c) (mom. 2), Lennart Pettersson (s) (mom. 1-8), Sten
Svensson (m). Rune Jonsson i Husum(s)(mom. 1-8), Wivi-Anne Radesjö(s),
Sivert Andesson (s). Olle Wästberg i Stockholm (fp) (mom. 9-21) och Bertil
Dahlén (fp).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson (nr 5-7),
Ivar Högström (nr 5-7), Lennart Pettersson (nr 1-4), Rune Jonsson i Husum
(nr 1-4), Wivi-Anne Radesjö och Sivert Andersson (alla s)

1. beträffande översyn av innovatörernas arbetsvillkor (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Uppfinnare
och” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkanden” bort ha följande
lydelse:

För innovationsverksamheten och produktförnyelsen inom näringslivet
spelar uppfinnare och andra tekniskt kreativa personer en viktig roll.
Otvivelaktigt är det så som motionärerna hävdar att arbetsvillkoren för dessa
grupper i dag lämnar åtskilligt att önska och att deras problem inte i erforderlig
utsträckning har uppmärksammats i propositionen. Det är således väl befogat
att arbetssituationen för uppfinnare och andra innovatörer blir föremål för en
genomgripande översyn. Därvid bör man undersöka hur samhället skall
kunna kraftfullt öka sina insatser för dessa grupper. En annan fråga som bör
uppmärksammas vid översynen är vilka möjligheter det finns att förbättra
kontakterna mellan forskare och innovatörer samt mellan innovatörer och

NU 1977/78:75

potentiella avnämare av ny teknik och nya produkter. Även de speciella
förslag som tas upp i motionen 1977/78:1706 bör beaktas vid översynen.

ctels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1850 yrkandet 2 i
ifrågavarande del och med anledning av motionen 1977/
78:1706 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

2. beträffande särskilt stöd till uppfinnare (mom. 4)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Förslagen i"
och slutar med "motionen 1977/78:1850” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening nödvändigt att statens stöd till de enskilda
uppfinnarna byggs ut. Inrättande av särskilda stipendier så som föreslås i
motionen 1977/78:1850 skulle verksamt kunna bidra till att uppfinnarnas
situation förbättras. Utskottet tillstyrker därför förslaget om att en särskild
stipendiefond skall inrättas med de uppgifter och resurser som anges i
motionen. Härigenom tillgodoses även önskemålen i motionen 1977/78:307 i
allt väsentligt.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1850 yrkandet 1
och med anledning av motionen 1977/78:307 till Statensfond för
stöd till uppfinnare för budgetåret 1978/79 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.

3. beträffande ett utvecklingsbolag på bi/området (mom. 7)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "De
synpunkter” och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:

Bilindustrin svarar för en betydande del av den svenska industrins
sysselsättning och export. Den är bl. a. genom underleverantörerna av
avgörande betydelse för sysselsättningen på många orter. Som motionärerna
påpekar står bilindustrin i dag inför viktiga avgöranden, vilket bl. a. den
aktuella förändringen inom Volvo visar. Det utvecklingsarbete som är
nödvändigt om svensk bilindustri skall kunna behålla sin konkurrenskraft
innebär en långsiktig insats med utomordentligt stora kostnader och ett
betydande risktagande. Det finns därför starka skäl för ett statligt engagemang
i denna industri. Detta kan lämpligen få den formen att staten

NU 1977/78:75

tillsammans med bilföretagen Volvo och Saab-Scania bildar ett utvecklingsbolag
för bilområdet.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1640 yrkandet 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfort,

4. beträffande eli utvecklingsbolagJor transportsystem m. m. (mom. 8)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Förslagen i”
och slutar med "utskottet motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att samhället genom satsningar
på nya områden bör söka skapa förutsättningar för en acceleration av den
tekniska utvecklingen. Härigenom kan också den svenska exporten på längre
sikt få en ny inriktning. Det finns alltså goda skäl för att - enligt förslaget i
motionen - tre nya utvecklingsbolag bildas för att vart på sitt område aktivt
verka för teknisk vidareutveckling och nyskapande. Ett av dessa utvecklingsbolag
bör ha till uppgift att beställa rationella och ekonomiska transportsystem
hos de två svenska biltillverkarna. Ett annat utvecklingsbolag bör
svara för beställning och utveckling av hjälpmedel inom utbildningsområdet.
Det tredje utvecklingsbolaget bör handha frågor rörande medicinsk teknik
och verka för att skapa en konkurrenskraftig tillverkning av medicinska
produkter i vid mening.

Dessa bolag bör i samverkan med kommuner och landsting uppträda som
beställare och bidra med finansieringen av utvecklingskostnaderna. Staten
bör dock stå för den större delen av det kapital som bolagen behöver.
Utskottet tillstyrker därför att ett anslag om 200 milj. kr. anvisas för tillskott
till dessa utvecklingsbolag.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1640 yrkandet 5
till Utvecklingsbolag för transportsystem m. m. för budgetåret
1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 200 000 000 kr.,

5. beträffande inrättande av nämnder vid STU (mom. 9)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”1
propositionen” och slutar med "inte motiverad" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att två övergripande nämnder
bör inrättas inom STU. Dessa bör anknyta till den programindelning som
föreslås i propositionen. Den ena nämnden skulle ha överinseendet över

NU 1977/78:75

projekt av teknisk grundforskningskaraktär och svara för programmet för
kunskapsutveckling. Den andra skulle vara en övergripande nämnd för
innovationer och anknyta till programmet industriellt och samhällsinriktat
utvecklingsarbete.

Utskottet konstaterar att man inte minst på uppfinnarhåll uttalat sig för
detta. Utskottet instämmer i kravet på att programindelningen på detta sätt
fullföljs också på nämndnivå och föreslår att riksdagen uttalar sig i enlighet
härmed.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1850 yrkandet 2 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

6. beträffande verksamheten vid statens utvecklingsfond ni. ni. (mom. 18)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Det finns”
och slutar med "ifrågavarande motionsyrkanden” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att statsmakternas beslut att avskaffa statens utvecklingsfond
innebär en allvarlig försämring beträffande såväl stödet till företagens
utvecklingsarbete som möjligheterna till regionalpolitiska insatser. Den
breda överblick som är nödvändig för en optimal satsning av resurserna
erhålls knappast genom att de regionala utvecklingsfonderna enligt propositionens
förslag tillställer STU avskrift av beslut om produktutvecklingslån.
Det finns enligt utskottets mening all anledning att bibehålla den nuvarande
verksamheten vid statens utvecklingsfond. Utskottet föreslår att riksdagen
med ändring av tidigare beslut uttalar att så skall ske. Fonden bör för
budgetåret 1978/79 tillföras ett belopp som i stort sett motsvarar det tillskott
som fonden har erhållit för innevarande budgetår. Detta kan lämpligen ske
genom överföring av en del av de medel som riksdagen har anvisat under
anslaget Bidrag till regionala utvecklingsfonder(NU 1977/78:42 s. 10). Det får
ankomma på regeringen att i detalj besluta om medelsdispositionen i enlighet
med vad utskottet här har anfört.

dels att utskottet under 18 bort hemställa

18. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1850 yrkandena 3
och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

7. beträffande finansieringen av IUC (mom. 20)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Utskottet

1977/78:75

finner” och slutar med "ifrågavarande motionsyrkanden” bort ha följande
lydelse:

Den form för finansiering av verksamheten vid IUC som förordas i
propositionen är inte acceptabel. Det finns, som motionärerna påpekar, stor
risk för att de berörda regionala utvecklingsfondernas möjligheter att lämna
företagsservice kommer att begränsas. Utskottet anser därför att det statliga
stödet till IUC:s verksamhet inte skall anvisas över anslaget Bidrag till
regionala utvecklingsfonder enligt förslaget i propositionen utan över ett
särskilt anslag. Med hänsyn till att IUC:s verksamhet bör ses som en speciell
insats motiverad av situationen i övre Norrland bördess medelsbehov prövas
för sig, utan direkt sammankoppling med motsvarande prövning för de
regionala utvecklingsfondernas del. Utskottet tillstyrker motionen i detta
avseende. Vidare tillstyrker utskottet motionärernas förslag att IUC skall
erhålla ett engångsanslag om 4 milj. kr. Detta förslag överensstämmer med
industriverkets bedömning av resursbehovet.

dels att utskottet under 20 bort hemställa

20. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:111
moment 3 och med bifall till motionen 1977/78:1846 godkänner
av utskottet angivna riktlinjer för finansiering av stiftelsen
Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland,

GOTAB 58218 Stockholm 1978