NU 1977/78:74

Näringsutskottets betänkande
1977/78:74

med anledning av propositionen 1977/78:123 om statliga garantier
för lån till skogsindustrin och propositionen 1977/78:180 om lån till
Norrlands Skogsägares Cellulosa AB jämte motioner

Ärendet

1 detta betänkande behandlas

dels propositionen 1977/78:123 om statliga garantier för lån till skogsindustrin
och en motion som har väckts med anledning av denna proposition,

dels propositionen 1977/78:180 om lån till Norrlands Skogsägares Cellulosa
AB och tre motioner som har väckts med anledning av denna proposition,

dels fem motioner om skogsindustrin som har väckts under allmänna
motionstiden.

Propositionerna och motionerna redovisas nedan.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av ordföranden i
utredningen (I 1978:02) om vissa frågor rörande skogsägareföretagen, landshövding
Mats Lemne samt av företrädare för Lantbrukarnas riksförbund
(LRF), Svenska Cellulosa- och pappersbruksföreningen, Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund, Norrlands Skogsägares Cellulosa AB samt
Svenska pappersindustriarbetareförbundet, Svenska träindustriarbetareförbundet,
Svenska industritjänstemannaförbundet och Sveriges arbetsledareförbund.

Sågverkens råvaruförening har överlämnat en skrivelse med anledning av
propositionen 1977/78:180.

Med anledning av förslagen i propositionen 1977/78:180 har utskottet från
industridepartementet inhämtat ytterligare skriftligt beslutsunderlag.

Propositionen 1977/78:123

Förslag

I propositionen föreslås att riksdagen

1. godkänner de av föredragande statsrådet anförda riktlinjerna för
åtgärder för att underlätta skogsindustrins upplåning,

2. bemyndigar regeringen att under år 1978 ikläda staten garantier för lån
till skogsindustrin med sammanlagt högst 900 000 000 kr.,

3. till Täckande av förluster vid lånegarantier till skogsindustrin för

1 Riksdagen 1977178. 17 sand. Nr 74

NU 1977/78:74

budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.

Huvudsakligt innehåll

Förslag läggs fram om tidsbegränsade åtgärder för att underlätta skogsindustrins
upplåning i likviditetsförstärkande syfte. Regeringen föreslås fl
bemyndigande att under år 1978 ikläda staten garantier för sådan upplåning
till ett sammanlagt belopp av högst 900 milj. kr. Till kreditgarantierna avses
knytas vissa villkor i fråga om bl. a. ökning av ägarkapitalet i företagen.

Propositionen 1977/78:180

Förslag

I propositionen föreslås att riksdagen till Lån till Norrlands Skogsägares
Cellulosa AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78
under fonden för låneunderstöd an visar ett investeringsanslag av 400 000 000
kr.

Huvudsakligt innehåll

Det föreslagna beloppet är avsett för lån med villkorlig återbetalningsskyldighet
till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (NCB). Avsikten är att
regeringen vid behov skall, helt eller delvis, kunna ställa lånet till NCB:s
förfogande. Regeringens beslut kommer enligt propositionen att ske på
grundval av bl. a. den analys och de förslag till åtgärder i syfte att säkerställa
företagets fortsatta drift i rationella former som kan komma att läggas fram av
en särskilt tillkallad kommitté.

Motionerna

Yrkanden

Den motion som har väckts med anledning av propositionen 1977/78:123

är

1977/78:1817 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
godkänner de i motionen redovisade riktlinjerna för åtgärder för att
underlätta skogsindustrins upplåning.

De motioner som väckts med anledning av propositionen 1977/78:180 är
följande:

1977/78:1954 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen [som sin
mening] ger regeringen till känna vad som anförts [i motionen] beträffande
villkoren för lån till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB,

NU 1977/78:74

1977/78:1963 av Hans Lindblad (fp)och PerGahrton (fp), vari hemställs att
riksdagen

1. i enlighet med motionens tankegångar uttalar att regeringen inte bör
fatta beslut om eventuellt finansiellt stöd till NCB förrän konsekvenserna för
sysselsättning och skogsindustrins exportmöjligheter vid olika alternativ
blivit belysta,

2. som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen för de
föreslagna stödåtgärderna bör vara att om möjligt bevara arbetsplatser och
sysselsättning,

1977/78:1964 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs

1. i första hand att riksdagen för bifall till propositionen uppställer följande
villkor:

a) ovillkorlig återbetalningsskyldighet,

b) att sysselsättningen vid fabrikerna i Sandviken och Hissmofors garanteras
intill dess annan sysselsättning ordnats av företaget,

c) att riksdagen ges full insyn i hur pengarna används,

2. i andra hand om yrkandet under 1 icke vinner riksdagens bifall att
riksdagen avslår propositionen 1977/78:180.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas i detta sammanhang
är följande:

1977/78:347 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för ett överförande av den privatägda skogsindustrin i statlig
ägo,

1977/78:480 av Gunnar Olsson (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om lämpliga styrmedel för att användas i de fall
driftstopp hotar en skogsindustri på grund av brist på råvara,

1977/78:599 av Åke Gillström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en strukturutredning för skogsindustrin i allmänhet och
pappers- och massaindustrin i synnerhet och att därvid övervägs behovet av
ytterligare förädling av skogsråvaran, varvid lokalisering av behövlig industri
till Gävleborg prövas,

1977/78:602 av Ivar Högström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till statligt stöd för uppförande av stubbupparbetningsanläggningar,

1977/78:1638 av Gustav Lorentzon m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen 1.

uttalar sig för bildandet av ett bolag, bestående av staten och skogsbolagen
som medintressenter, med uppgift att omhänderta och i största möjliga
utsträckning i produktion utnyttja fiberbankarna i sjöar och vattendrag,

2. hos regeringen hemställer om omedelbara åtgärder för bildandet av

NU 1977/78:74

detta bolag och att förslag föreläggs riksdagen, vari även innefattas fördelning
av kostnadsansvaret.

Motivering

I det följande lämnas en särskild redogörelse för motiveringen för de under
den allmänna motionstiden väckta motionerna om skogsindustrin.

Ett förstatligande av den privatägda skogsindustrin krävs i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion 1977/78:347. Motionärerna hänvisar till en
facklig opinion och anför att de privata skogsbolagen bedriver en hänsynslös
skogsskövling och under senare år har gjort rekordprofiter. När konjunkturerna
dämpats har dessa bolag från staten tagit emot miljongåvor, vilka enligt
regeringen är sysselsättningsskapande åtgärder, uttalar motionärerna. De
anför vidare att skogsföretagens export av kapital har mer än sexdubblats på
fem år, att nedläggningar av massaindustrier och sågverk fortsätter i en
strukturomvandling helt på profitörernas villkor och att bolagen satsar på
utlandet medan Sverige i allt väsentligt får tjänstgöra som råvaru- och
halvfabrikatbas. 1 stället bör en framtida skogsindustripolitik bygga på en
höggradig förädling inom landet, anser de.

I motionen 1977/78:599 behandlas skogsindustrins struktur, varvid förhållandena
i Gävleborgs län uppmärksammas särskilt. Motionärerna nämner
åtgärderna inom specialståls- och handelsstålsbranscherna som exempel på
statlig medverkan i en nödvändig strukturöversyn och menar att motsvarande
översyn och omorganisation av skogsindustrin är nödvändig. Gävleborgs
län är enligt dem ett typexempel på län som är sysselsättningsmässigt
starkt beroende av pappers- och massaindustrin. De erinrar i detta sammanhang
om att länsstyrelsen i Gävleborgs län i Länsplanering -77 har
aktualiserat frågan om strukturutredning för pappers- och massaindustrin
efter mönster av specialstålutredningen. Enligt motionärerna skulle en
strukturutredning dels ge en utgångspunkt för att hålla skogsnäringen
långsiktigt slagkraftig, dels på ett tidigt stadium ge möjlighet att i strukturbedömningarna
väga in riskerna för problem på de orter som är ensidigt
beroende av pappers- och massafabriker.

Råvaruförsörjningen för skogsindustrin tas upp i tre motioner. I motionen
1977/78:480 skisseras ett system i vilket skogsägarna skulle avkrävas
obligatoriska skogsbruksplaner. Ett sådant system kommer att bli nödvändigt,
uttalar motionären, om inte skogsägarna tar sitt ansvar när det gäller att
förhindra att sågverk och andra virkesförbrukande enheter tvingas lägga ner
driften på grund av brist på råvara. För att säkerställa råvaruförsörjningen för
framförallt sådana köpsågverk som kan bedömas ha en avgörande betydelse
för sysselsättningen i glesbygderna kan det enligt motionären behöva införas
ett system med regionala kvoter.

Som bakgrund för förslaget i motionen 1977/78:602 om statligt stöd för
uppförande av stubbupparbetningsanläggningar lämnas en redogörelse för

NU 1977/78:74

det s. k. Projekt Helträdsutnyttjande. Detta forsknings- och utvecklingsprojekt
har genomförts av företrädare för skogsnäringen och skogshögskolan och
har syftat till att utreda förutsättningarna för ett bättre utnyttjande av
befintliga fibertillgångar. Resultatet visar enligt motionärerna att stubbar
utgör det största potentiella råvarutillskottet för massaindustrin. En första
anläggning för upparbetning av stubbar har nyligen tagits i bruk i Mackmyra,
och ytterligare en anläggning planeras i Ådalen. Kostnaderna för sådana
anläggningar blir emellertid särskilt höga i Norrland, varför ett särskilt statligt
stöd bör utgå. Motionärerna anser att ett sådant stöd kan utgå antingen inom
ramen för lokaliseringsstöd vid investeringar eller i form av ett särskilt
skogsvårdsstöd.

I motionen 1977/78:1638 påpekas att under årens lopp stora mängder
cellulosafibrer har samlats i de vattendrag som ligger i anslutning till
massafabriker. Dessa s. k. fiberberg utgör en svår miljöpåverkan. Det borde
emellertid vara möjligt att ta till vara fiberbergen för återanvändning i
massaprocessen.

Utredningsarbete rörande skogsindustrin

Näringspolitiskt program, m. m.

Näringsutskottet lämnade våren 1977 en redogörelse för visst utredningsarbete
rörande skogsindustrin som pågick vid denna tidpunkt och för vissa
uttalanden om skogsnäringen som hade gjorts av regeringen (NU 1976/77:43
s. 5-9). Som komplettering av denna redogörelse bör följande nämnas.

1973 års skogsutredning har avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1978:6)
Skog för framtid, vilket f. n. remissbehandlas.

Statens industriverk har färdigställt utredningen (S1ND 1977:7) Sågverksindustri
och skivindustri.

En särskild av industriministern tillkallad utredare har överlämnat
rapporten (Ds 1 1978:6) Träfiberskiveindustrin - förslag till framtida struktur.

Inom ramen för industridepartementets pågående arbete med skogsindustrifrågorna
har färdigställts två utredningar, nämligen Konkurrenskraften
hos Sveriges massa- och pappersindustri (konsultrapport) och Skogsbrukets
lönsamhetsutveckling 1970-1987 (konsultrapport).

I ett svar på tre interpellationer (1977/78:136, 1977/78:141 och 1977/
78:142) om skogsindustrins framtid informerade industriminister Åsling i
riksdagen den 3 april 1978 om att resultatet av dels det pågående utredningsarbetet
inom industridepartementet rörande skogsindustrin, dels den pågående
beredningen av skogsutredningens betänkande SOU 1978:6 avses
utgöra underlag för ett näringspolitiskt program för skogsnäringen.

Industriministern uttalade härvid att förutsättningarna för skogsindustrins
framtida utveckling har ändrats i flera viktiga hänseenden under den tid

NU 1977/78:74

arbetet med detta näringspolitiska program har pågått. Marknadsutvecklingen
har för flertalet produkter varit mycket ogynnsam. Stora överlager, lågt
kapacitetsutnyttjande och prisfall på färdigvaror är några faktorer som
samverkat till att flertalet av de större skogsföretagen har fått vidkännas
betydande förluster. Den finansiella styrkan i branschen har därmed
försämrats starkt. Samtidigt har vissa tecken framkommit som tyder på att
man får räkna med dels en långsammare ökning av konsumtionen av
skogsindustriprodukter än som tidigare beräknats, dels en successivt ökad
konkurrens om marknadsutrymmet på våra traditionella exportmarknader.
De ändrade förutsättningarna för skogsindustrin har lett till att tidsplanen för
utredningsarbetet måste förskjutas, uttalade industriministern. Någon exakt
tidpunkt för ett förslag till riksdagen var han för dagen inte beredd att ange.
Avsikten är emellertid att regeringen skall lägga fram en proposition senast i
början av år 1979. De frågor som härvid kommer att tas upp kommer i första
hand att avse de mer långsiktiga frågorna för skogsnäringen.

I en av dessa interpellationer (1977/78:141) ville interpellanten ha besked
om vad regeringen kommer att föreslå i den kommande propositionen vad
gäller styrmedel föratt påverka skogsindustrins framtida regionala struktur. I
svaret påpekade industriministern att formerna för samhällets medverkan i
skogsindustrins långsiktiga utveckling självfallet är en av de frågor som nu
övervägs i arbetet med ett näringspolitiskt program för skogsindustrin.

Också i andra sammanhang pågår utredningsarbete med anknytning till de
frågor som tas upp i de här behandlade motionerna från allmänna motionstiden.
Sålunda har skogsindustrins branschföreningar och skogshögskolan
underåren 1974-1977 genomfört dets. k. Projekt Helträdsutnyttjande, vilket
har finansierats gemensamt av branschen och staten via skogshögskolan och
styrelsen för teknisk utveckling. Kostnaderna för projektet har utgjort
sammanlagt ca 12 milj. kr., vilka delats lika mellan de två parterna. Dessutom
har enskilda företag satsat 19-20 milj. kr. på förslag inom projektets
intressesfär. Projektet har syftat till att undersöka förutsättningarna att ta till
vara och utnyttja även de delar av trädets biomassa som med konventionella
avverkningsmetoder lämnas kvar i skogen, såsom toppar, grenar, stubbar,
rötter och klena träd. En sammanfattande slutrapport har publicerats av
Sveriges skogsvårdsförbund. I denna rapport återfinns bl. a. en förteckning
över ett 80-tal delrapporter.

På initiativ av länsstyrelsen i Västernorrlands län undersöker sedan år 1976
en informell arbetsgrupp, den s. k. Kramforsgruppen, olika sysselsättningsskapande
projekt i regionen. I gruppen ingår företrädare för bl. a. skogsnäringen.
Gruppen diskuterar bl. a. vilka möjligheter som kan finnas att ta till
vara sjunktimmer i vattendragen. Också frågan om tillvaratagande av s. k.
fiberberg i dessa har berörts. Arbetet med dessa uppslag har dock ännu inte
lett till några konkreta slutsatser eller förslag.

NU 1977/78:74

Utredning om vissa frågor rörande skogsägareföretagen

1 anslutning till framläggandet av propositionen 1977/78:180 om lån till
Norrlands Skogsägares Cellulosa AB tillkallades en kommitté med uppdrag
att utreda visa frågor rörande skogsägareföretagen (I 1978:02; ordförande:
landshövding Mats Lemne).

Enligt direktiven (Dir 1978:38) står det klart att problemen i skogsägareföretagen
är omfattande. Det erinras om förslaget i propositionen 1977/
78:180 om lån till NCB. Innan ytterligare åtgärder övervägs från samhällets
sida bör en samlad analys och bedömning göras av skogsägareföretagens
nuvarande situation och utveckling på något längre sikt. Kommitténs uppgift
är att göra en sådan analys och bedömning och lämna förslag till åtgärder som
syftar till att säkerställa denna företagsgrupps fortbestånd i rationella former.
Kommitténs arbetsuppgifter preciseras enligt i huvudsak följande.

I ett första skede bör kommitténs arbete inriktas på en närmare analys av de
akuta problem av främst finansiell natur som har uppstått inom NCB.
Kommittén skall därvid utreda de åtgärder som kan vara erforderliga för att
åstadkomma en långsiktigt rationell struktur i företaget. Förslag till åtgärder
bör utformas så att de inte utgör hinder för de strukturella och andra åtgärder
som kan aktualiseras som resultat av kommitténs fortsatta arbete.

Kommittén bör därefter analysera frågan om lämplig struktur inom
skogsägareföretagen. Härvid bör uppmärksammas bl. a. de eventuella effektivitetsvinster
som kan uppnås genom ökat samarbete mellan skogsägareföretagen.
Kommittén är oförhindrad att också undersöka om positiva effekter
kan uppnås genom strukturåtgärder där även andra skogsindustriföretag
berörs. Också skogsägareföretagens långsiktiga finansiering bör studeras
närmare. Som ett huvudalternativ bör undersökas möjligheterna att konsolidera
företagen utan särskilda statliga finansiella insatser. För det fall
samhällets medverkan i en eller annan form kan komma att föreslås bör
kommittén beakta dels förslagens eventuella konkurrenspåverkande effekter
gentemot andra typer av skogsindustriföretag, dels att förslagen skall ges
sådan utformning att de är förenliga med Sveriges handelspolitiska åtaganden.

Kommittén är oförhindrad att pröva även andra frågor som hänger
samman med de förhållanden som har berörts i direktiven. Utredningsarbetet
bör bedrivas i nära samarbete med skogsägareföreningarna och företagsledningarna
hos berörda företag samt i nära kontakt med berörda fackliga
organisationer och även andra berörda parter. Kommittén bör redovisa
resultatet av sitt arbete successivt och bedriva utredningsarbetet med stor
skyndsamhet.

NU 1977/78:74

Tidigare riksdagsbehandling av frågan om förstatligande av den privata
skogsindustrin

På förslag av näringsutskottet har riksdagen alltsedan år 1974 varje år
avslagit motionsyrkanden från vänsterpartiet kommunisterna om förstatligande
av den privata skogsindustrin. 1 det betänkande, NU 1976/77:43, som
våren 1977 låg till grund för riksdagens beslut anfördes (s. 12) att utskottet
mot bakgrund av bl. a. pågående utredningsarbete inför ett näringspolitiskt
program för skogsindustrin ansåg att det inte fanns anledning för riksdagen
att uttala sig i frågan. -I samma betänkande finns också (s. 9 f.)en redogörelse
för frågans tidigare riksdagsbehandling.

Vissa uppgifter om NCB-koncernens ekonomiska ställning

I bilaga till detta betänkande (s. 20 f.) återges, som komplettering av de
upplysningarom NCB-koncernen som lämnas i propositionen 1977/78:180,
vissa uppgifter ur NCB:s redovisning av verksamheten år 1976. Någon
motsvarande, offentligt tillgänglig, redogörelse för år 1977 föreligger inte,
eftersom nästa bokslutsperiod omfattar tiden den 1 januari 1977- den 30 juni
1978.

Ur materialet i bilagan kan utläsas bl.a. att moderbolagets aktiekapital
uppgick till 72 milj. kr. vid utgången av år 1976. NCB:s ägare har vidare
tecknat s. k. industrilån till ett belopp som vid nämnda tidpunkt uppgick till
ca 146 milj. kr. Summan av industrilån, aktiekapital och fonder utgjorde för
moderbolagets del ca 259 milj. kr. och för koncernen som helhet ca 240 milj.
kr. Som långfristiga skulder redovisade moderbolaget ca 736 milj. kr. och
koncernen som helhet ca 965 milj. kr.

Med ledning av uppgifterna i bokslutet för år 1976 kan soliditeten räknas
fram. Denna kan för moderbolagets del anges till 19 % om industrilånen inte
beaktas och 26 96 om hänsyn tas till dessa. För koncernen som helhet var
soliditeten, framräknad på samma sätt, 11 96 resp. 17 96.

Utskottet har haft tillgång till ytterligare uppgifter om koncernens och
moderbolagets finansiella situation. De bedömningar som har presenterats
för utskottet tyder på att förlusten för verksamhetsperioden 1 januari 1977-30
juni 1978 kan komma att uppgå till storleksordningen 500 milj. kr. för
koncernen som helhet. Det bör i detta sammanhang erinras om att i
propositionen anges den beräknade förlusten för perioden 1 januari-31
december 1977 till ca 300 milj. kr. för koncernen.

Skrivelse från Sågverkens råvaruförening

Sågverkens råvaruförening är intresseorganisation för köpsågverken, dvs.
för sågar utan egen skog. Föreningen har i skrivelse till utskottet krävt att
NCB-stödet skall inordnas i det generella skogsindustristöd av lånegarantityp

NU 1977/78:74

som föreslås i propositionen 1977/78:123. Om ett särskilt stöd till NCB skall
utgå bör det enligt föreningen föreskrivas att NCB inte får expandera sin
industri förrän lånet har åberbetalts. Föreningen anför bl. a. följande.

Skogsindustrin är f. n. kraftigt överetablerad. Om samhället stöder ekonomiskt
svaga skogsföretag är risken stor att hittills ekonomiskt sunda
enheter inte klarar den snedvridna konkurrensen på såväl råvaru- som
färdigvarumarknaden.

Enligt föreningen kommer i framtiden en ökad andel av skogsråvaran att
förädlas till sågade varor. F. n. gäller att cellulosaindustrins råvaruförsörjning
baseras till en tredjedel på råvara från träindustrin i form av flis och spån och
till en tredjedel på oomtvistlig massaved från skogen. Den sista tredjedelen
inköps som rotposter i konkurrens med sågverken och omfattar såväl timmer
som massaved. Ett samhällsstöd till massaindustrin påverkar därför råvaruförsörjningen
för sågverken, vilka enligt föreningens uppfattning betalar
sådana priser att det är de som håller skogsbruket vid liv.

Utskottet

Inledning

Skogsindustrin spelar en central roll i det svenska näringslivet. De senaste
åren har inneburit kraftiga påfrestningar för många företag i branschen.
Analyser inom regeringskansliet av ett tjugotal av de största skogskoncernerna
har visat att akuta likviditetsproblem kan komma att uppstå i vissa av
företagen inom en snar framtid. Mot denna bakgrund har regeringen i
propositionen 1977/78:123 föreslagit tidsbegränsade åtgärder - i form av
kreditgarantier om högst 900 milj. kr. - för att underlätta skogsindustrins
upplåning i likviditetsförstärkande syfte. Regeringen har därefter - sedan
ytterligare analyser visat att den finansiella situationen för Norrlands
Skogsägares Cellulosa AB (NCB) är så allvarlig att företagets fortbestånd är i
omedelbar fara - i propositionen 1977/78:180 föreslagit att 400 milj. kr. skall
ställas till NCB:s förfogande såsom lån. Utskottet behandlar i det följande
först dessa båda frågor och därefter ett antal motionsyrkanden från allmänna
motionstiden rörande skogsindustrin.

Si a iliga garantier för lån lill skogsindustrin

Innebörden av förslagen i propositionen 1977/78:123 är i huvudsak
följande. Staten ikläder sig särskilda garantier inom en ram av 900 milj. kr. för
att möjliggöra en kortfristig upplåning, avsedd att överbrygga likviditetsproblem
i företagen. Prövningen av frågor om garantier ankommer på regeringen.
Garantier lämnas endast under år 1978. Löptiden för garantierna
begränsas till högst fem år. Låntagaren erlägger en årlig garantiavgift till
staten, motsvarande 1 % ränta på det under resp. år genomsnittligt utestå -

1* Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 74

NU 1977/78:74

ende garantibeloppet. För lån mot garanti ställs säkerhet som regeringen
godkänner. Lån mot statliga garantier får inte användas (orätt minska andra
kreditgivares åtaganden.

Som villkor för kreditgaranti skall enligt propositionen gälla att företaget
under garantitiden skall tillföras externt riskvilligt kapital, varvid ett
riktmärke bör vara att sådant kapitaltillskott motsvarar en fjärdedel av
garantibeloppet och till en väsentlig del har formen av bundet eget kapital.
Vidare skall som villkor föreskrivas att kapital som är disponibelt för
utdelning på aktier stannar kvar i företaget under hela eller delar av
kreditgarantins löptid.

I den socialdemokratiska partimotionen 1977/78:1817 tillstyrks förslaget
att staten skall ikläda sig särskilda garantier för upplåning i syfte att förstärka
likviditeten hos skogsindustriföretagen. Förslaget bör emellertid enligt
motionärerna kompletteras i följande avseenden. Det bör finnas möjlighet för
regeringen att under de två första åren medge amorteringsfrihet på lånen,
liksom anstånd med räntebetalningar. Löptiden för garantin bör utsträckas
till sju år. För att underlätta för företagen att uppfylla det av regeringen
föreslagna villkoret om tillförsel av externt riskvilligt kapital bör samhället
vidta aktiva åtgärder för att förstärka företagens eget kapital. Motionärerna
pekar på möjligheten till nyemission eller konvertibla skuldebrev, finansierade
av Sveriges investeringsbank eller av allmänna pensionsfondens fjärde
fondstyrelse.

Som allmänt villkor för att erhålla garantier bör vidare enligt motionärerna
gälla att företaget åtar sig att inte vidta några nedläggningar av fabriksenheter
under de två första åren, såvida inte alternativ ny sysselsättning har
tillskapats av företaget dessförinnan. Motionärerna föreslår, i syfte att
företagens möjligheter att uppfylla detta villkor skall ökas, att ett system med
75 % bidrag till övertalig personal tillämpas under de närmaste två åren för
skogsindustrin efter mönster från stålindustrin.

Systemet med tillfälligt sysselsättningsbidrag till vissa företag med dominerande
ställning på orten, det s. k. 75 ‘Ai-bidraget, infördes våren 1977(prop.
1976/77:95, AU 1976/77:26, rskr 1976/77:281). Systemet innebär att tillfälligt
sysselsättningsbidrag kan utgå till större industriföretag med avgörande
betydelse för sysselsättningen på den lokala arbetsmarknaden, vilka måste
minska produktionen avsevärt och därför har en långsiktigt övertalig
arbetsstyrka som måste sägas upp. Bidrag utgår med 75 % av företagets
lönekostnader och sociala kostnader för de arbetstagare som ingår i den
övertaliga arbetsstyrkan. Från bidraget är textil- och konfektionsindustrierna
samt varvsindustrin undantagna. Systemets giltighetstid har successivt
förlängts. I kompletteringspropositionen 1978 (prop. 1977/78:150 bil. 3)
föreslås en förlängning t. o. m. den 31 december 1978. Hösten 1977 infördes
ett särskilt för stålindustrin avpassat stöd, vars giltighetstid omfattar tiden
t. o. m. år 1979 med möjlighet för regeringen att förlänga giltigheten t. o. m.
år 1980 (prop. 1977/78:59, AU 1977/78:17, rskr 1977/78:85). Enligt beslut av

NU 1977/78:74

riksdagen nyligen kan även gruvföretag komma i åtnjutande av detta stöd
(prop. 1977/78:172, AU 1977/78:35, rskr 1977/78:306).

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning i propositionen 1977/
78:123 att det behövs statliga kreditgarantier till skogsindustrin i syfte att
likviditeten inom branschen skall förstärkas. Utskottet har heller ingen
erinran mot den föreslagna omfattningen, 900 milj. kr., av dessa garantier.

Med anledning av förslagen i motionen 1977/78:1817 konstaterar utskottet
att det inte finns några hinder för att det tillfälliga sysselsättningsbidraget kan
utgå också till företag inom skogsindustrin.

De ovannämnda reglerna för det tillfälliga sysselsättningsbidraget och för
bidraget till övertalig personal inom stålindustrin är i allt väsentligt desamma.
För stålindustrins del föreligger dock, som har framgått av det föregående,
redan nu beslut om att bidrag skall utgå även under år 1979 och med möjlighet
för regeringen att förlänga stödet till att omfatta också år 1980. Utskottet
förutsätter att regeringen är beredd att pröva frågan att låta det tillfälliga
sysselsättningsbidraget utgå även efter den 31 december 1978 om strukturomvandlingen
inom vissa branscher, t. ex. skogsindustrin, skulle motivera
detta. Något uttalande av riksdagen behövs därför inte, och motionen
avstyrks i den del frågan om införande av s. k. 75 % -bidrag för skogsindustrin
behandlas.

De övriga i motionen 1977/78:1817 förordade kompletteringarna av
förslaget beträffande åtgärder för att underlätta skogsindustrins upplåning är
utskottet inte berett att tillstyrka. De riktlinjer som föreslås i propositionen
1977/78:123 synes väl avvägda. Förslagen i motionen om möjligheter till viss
amorteringsfrihet och anstånd med räntebetalning, utökad löptid för garantierna
och medverkan av Sveriges investeringsbank eller av allmänna
pensionsfondens fjärde fondstyrelse vid kapitalanskaffning i form av nyemission
eller konvertibla skuldebrev avstyrks sålunda.

Lån till NCB

NCB har i den situation som företaget befinner sig i gjort framställning om
statligt stöd. Regeringen har i propositionen 1977/78:180 föreslagit att 400
milj. kr. skall anvisas för att av regeringen ställas till företagets förfogande
såsom lån med villkorlig återbetalningsskyldighet. Föredragande statsrådet
uttalar att förluster i företaget har uppstått i en sådan takt och omfattning att
ägarna ensamma knappast har möjlighet att inom den tid som står till buds
skjuta till de belopp som är nödvändiga för att skapa en tillfredsställande
finansiell bas i företaget. En snabb och okontrollerad utslagning av företagets
anläggningar kan därför komma att ske om inte särskilda åtgärder vidtas
under samhällets medverkan. I propositionen framhålls i detta sammanhang
att företagets situation har utvecklats så att rationaliseringar och strukturförändringar
är nödvändiga för att göra företaget långsiktigt konkurrenskraftigt

NU 1977/78:74

och lönsamt.

I anslutning till att propositionen 1977/78:180 lades fram har regeringen
tillsätten särskild kommitté, utredningen (I 1978:02) om vissa frågor rörande
skogsägareföretagen (ordförande: landshövding Mats Lemne). Kommitténs
uppgift är att göra en samlad analys och bedömning av skogsägareföretagens
nuvarande situation och utveckling på något längre sikt samt lämna förslag
till åtgärder som syftar till att säkerställa denna företagsgrupps fortbestånd i
rationella former. I ett första skede skall kommitténs arbete inriktas på en
närmare analys av främst de finansiella problemen inom NCB. Kommittén
skall härvid utreda vilka åtgärder som kan behövas för att få till stånd en
långsiktigt rationell struktur i företaget.

Det bör enligt propositionen 1977/78:180 ankomma på regeringen att
besluta om den närmare utformningen av villkoren för det aktuella lånet,
bl. a. i vilken takt och omfattning lån skall ställas till förfogande. Härvid bör
regeringens beslut, sägs det i propositionen, grundas på bl. a. den analys och
de förslag till åtgärder i syfte att säkerställa NCB:s fortsatta drift i rationella
former som kan komma att läggas fram av den nyssnämnda kommittén.

Med anledning av propositionen har väckts tre motioner.

Såväl i den socialdemokratiska partimotionen 1977/78:1954 som i den av
två företrädare för folkpartiet undertecknade motionen 1977/78:1963, liksom
också i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1977/78:1964, anförs att
det beslutsunderlag som presenteras i propositionen är otillräckligt. Krav på
ytterligare underlag finns i de två förstnämnda motionerna. 1 motionerna
1977/78:1954 och 1977/78:1964 föreslås att lån skall ges endast på vissa
villkor. Enligt den sistnämnda motionen bör propositionen avslås om inte de i
motionen föreslagna villkoren vinner riksdagens bifall.

Som motiv för att staten bör medverka till en förstärkning av NCB:s
finansiella ställning anförs i motionen 1977/78:1954 att företaget har en
utomordentlig betydelse för sysselsättningen inom delar av landet där
betydande problem redan råder. Riksdagen bör emellertid enligt motionärerna
fastställa följande fyra villkor för lånet till NCB. För det första bör detta
lämnas mot s. k. konvertibla skuldebrev, som efter en viss tid kan bytas ut
mot aktier. Motionärerna hänvisar till att det statliga lånet tar över mycket av
de risker som annars är förknippade med företagets eget kapital och att det
därför är rimligt att långivaren kan ställa ungefär samma villkor som de som
bidrar med aktiekapital. För det andra borstaten få utse två styrelseledamöter
i företaget. Som tredje villkor bör gälla att en av staten utsedd person får
uppdrag som revisor i bolaget. För det fjärde bör företaget åtaga sig att inte
vidta några nedläggningar av fabriksenheter under de två första åren, såvida
inte någon ny alternativ sysselsättning har skapats av företaget.

Vänsterpartiet kommunisterna har, anförs det i motionen 1977/78:1964,
inga invändningar mot att i ett fall som detta en bondekooperativ rörelse
beviljas statliga lån. Dessa får dock inte ha karaktär av gåva eller subvention.
Återbetalningsskyldigheten för lånet bör därför vara ovillkorlig. Vidare måste
riksdagen ha full insyn i företaget. Ett krav för lån bör enligt motionärerna

NU 1977/78:74

också vara att sulfatfabriken i Sandviken och sulfitfabriken i Hissmofors inte
läggs ner förrän annan sysselsättning har ordnats av NCB.

I motionen 1977/78:1963 framförs farhågor för att vissa former för
finansiellt stöd till NCB kan av utlandet uppfattas som ett otillbörligt
gynnande av företaget. Innan regeringen fattar beslut om lån bör därför
granskas i vad mån ett sådant innebär risker för utländska motåtgärder mot
svensk skogsindustri. Vidare kritiserar motionärerna den hittillsvarande
skötseln av företaget och framhåller att NCB-ledningens agerande måste
granskas förutsättningslöst av den ovan nämnda kommittén. Motionärerna
understryker att det statliga lånet skall användas till att bevara arbetsplatser
och sysselsättning, men inte nödvändigtvis en viss företagsstruktur eller en
viss företagsledning. Kommittén bör enligt motionärerna undersöka om
stödet bör ges till ett oförändrat NCB eller till ett NCB med annan
utformning. Motionärerna pekar härvidlag på möjligheten av samarbete eller
fusion med andra företag. Också alternativet konkurs eller uppgörelse med
företagets fordringsägare och delägare bör granskas. Motionärerna ser det
som mycket angeläget att kommittén skapar klarhet om vilket ansvar som
NCB:s delägare är beredda till i olika alternativ. Delägarna får antas vara
beredda till väsentliga insatser om de själva tror på att NCB har en framtid,
anför motionärerna. Tror inte delägarna att NCB i framtiden kan betala
tillbaka lån, uttalar motionärerna, måste man allvarligt fråga sig om
statsmakterna skall äventyra skattebetalarnas pengar i sammanhanget.

Med hänsyn till i första hand sysselsättningsläget inom NCB:s verksamhetsområde
anser utskottet det befogat att företaget beviljas statliga lån för att
en fortsatt verksamhet skall säkerställas. Utskottet har tagit del av uppgifter
om företagets ekonomiska situation och förordar att det i propositionen 1977/
78:180 begärda beloppet 400 milj. kr. ställs till regeringens förfogande för
angivet ändamål. 1 fråga om regeringens handläggning av ärenden om
utbetalning av lån och om de villkor som bör uppställas vill utskottet
framhålla följande.

Utskottet finner det tillfredsställande att regeringen har tillkallat en
särskild kommitté för att närmare granska det akuta läget inom NCB och
dessutom studera och diskutera förutsättningarna för den skogskooperativa
rörelsen, med uppmärksamhet särskilt på möjligheterna till samordning.

Kommittén har påbörjat sitt arbete och har inför utskottet redovisat vissa
bedömningar. Självfallet kommer regeringen att, vid utformningen av
villkoren för lån till NCB, finna det angeläget att ta till vara sådana kunskaper
om i första hand NCB:s läge som kommittén har skaffat sig. Det synes
naturligt att så sker och att regeringen kommer att infordra förslag från
kommittén såväl beträffande den ordning i vilken lån bör utbetalas, som
beträffande eventuella strukturella och organisatoriska förändringar inom
NCB eller andra i utredningsdirektiven omnämnda företag. Utskottet föreslår
att riksdagen i ett uttalande till regeringen understryker betydelsen av
kommitténs medverkan vid beredningen av ärenden om utbetalning av lån

NU 1977/78:74

till NCB. Ett sådant uttalande innebär också att syftet med motionen 1977/
78:1963 är tillgodosett, varför de uttalanden som föreslås i motionen inte
behövs. Denna bor sålunda avslås.

Utskottet har i det föregående anfört sysselsättningsläget inom NCB:s
verksamhetsområde som ett avgörande skäl för statligt stöd till företaget. De
av företaget redovisade skälen för nedläggning av Hissmofors sulfitfabrik och
Sandvikens sulfatfabrik har utskottet inte funnit skäl att ifrågasätta. Nedläggning
av vissa enheter kan sålunda inte uteslutas som nödvändiga inslag i den
fortgående strukturförändringen inom skogsindustrin. Utskottet vill emellertid
med hänvisning till den allvarliga sysselsättningssituationen på de
berörda orterna betona det angelägna i att en ersättningsindustri tillskapas i
Hissmofors och att den planerade utbyggnaden av företagets fabrik i Väja
kommer till stånd så snart som möjligt. För dessa projekt bör erforderliga
finansiella resurser kunna ställas till förfogande bl. a. inom ramen för
lokaliseringsstödet. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad
utskottet anfört i det föregående (s. 11) rörande möjligheterna för företag
inom skogsindustrin att använda det s. k. 75 %-bidraget. Utskottets uttalanden
bör bringas till regeringens kännedom som riksdagens mening.
Därigenom tillgodoses i väsentliga avseenden vad som anförs i motionerna
1977/78:1954 och 1977/78:1964 beträffande sysselsättningen vid nedläggningshotade
anläggningar inom NCB.

Som villkor för lån bör enligt utskottets mening gälla att staten utser en
revisor i företaget. Det är viktigt att denne har goda möjligheter att aktivt följa
den löpande verksamheten i företaget. Ett av förslagen i motionen 1977/
78:1954 tillgodoses om så blir fallet. Att staten, såsom också föreslås i denna
motion, skulle förbehålla sig att få tillsätta två styrelseledamöter vill utskottet
däremot inte medverka till. Utskottet finner det olämpligt att staten, som har
egna skogsindustriföretag som är verksamma i samma geografiska område
som NCB, genom styrelserepresentation skaffar sig insyn i ett konkurrerande
företag.

I motionen 1977/78:1954 föreslås också att lånet skall ställas till NCB:s
förfogande mot konvertibla skuldebrev, som kan omvandlas till aktier efter
viss tid.

Mot tanken på konvertibla skuldebrev är enligt utskottets uppfattning i
detta fall den främsta invändningen att det gäller ett producentkooperativt
företag. Detta drivs visserligen formellt sett i aktiebolagsform, men företaget
ägs helt av producentkooperativa föreningar och utgör en integrerad del av
den producentkooperativa skogsägarerörelsen. Om skuldebreven i en framtid
byts ut mot aktier, skulle staten kunna bli den helt dominerande ägaren av
företaget. En sådan utveckling skulle kunna helt rycka undan grunden för
producentkooperationens insatser i vårt lands näringsliv. Utskottet avstyrker
sålunda motionen 1977/78:1954 såvitt avser förslaget om konvertibla
skuldebrev.

NU 1977/78:74

Motionen 1977/78:1964 tillgodoses i väsentliga delar om riksdagen bifaller
vad utskottet här föreslagit. I övrigt avstyrker utskottet denna motion.

Motioner från allmänna motionstiden

1 motionen 1977/78:347 föreslås att riksdagen skall uttala sig för ett
förstatligande av den privata skogsindustrin. Utskottet avstyrkte våren 1977
ett motionsyrkande av samma lydelse som det nu aktuella med hänvisning
till bl. a. det utredningsarbete inför ett näringspolitiskt program för skogsindustrin
som fortfarande pågår. Någon anledning till ändrat ställningstagande
finns inte. Motionen avstyrks.

Enligt motionen 1977/78:480 bör riksdagen hos regeringen begära förslag
om lämpliga styrmedel för att användas i de fall då driftstopp hotar en
skogsindustri på grund av brist på råvara. I motionen 1977/78:599 begärs en
strukturutredning för skogsindustrin i allmänhet och pappers- och massaindustrin
i synnerhet. Enligt denna motion bör därvid behovet av ytterligare
förädling av skogsråvaran övervägas och lokalisering av behövlig industri till
Gävleborgs län prövas. Utskottet konstaterar att regeringen har aviserat en
skogspolitisk proposition till våren 1979 och utgår från att de önskemål, bl. a.
beträffande regionalpolitiska hänsyn, som förs fram i motionen uppmärksammas
i detta sammanhang. Någon särskild framställning av riksdagen
synes inte erforderlig. Utskottet avstyrker sålunda de båda nu nämnda
motionerna.

Statligt stöd för uppförande av stubbupparbetningsanläggningar begärs i
motionen 1977/78:602. Motionärerna åberopar resultat av undersökningar
inom det av skogshögskolan och skogsbranschen gemensamt genomförda
s. k. Projekt Helträdsutnyttjande, vilka tyder på att stubbar utgör ett stort
potentiellt råvarutillskott för massaindustrin. En första anläggning har
nyligen tagits i bruk i Mackmyra. Utskottet förutsätter att de erfarenheter
som successivt vinns vid anläggningen i Mackmyra, utnyttjas under arbetet
med det aviserade programmet för skogsnäringen och att behovet av statligt
stöd blir prövat i detta sammanhang. Någon särskild framställning i saken till
regeringen finner utskottet inte motiverad, varför motionen avstyrks.

I motionen 1977/78:1638 föreslås att ett särskilt bolag, ägt av staten och
skogsbolagen, skall bildas för att ta till vara de s. k. fiberberg som under årens
lopp har samlats i vattendrag i anslutning till massafabriker. Vissa diskussioner
om de praktiska och ekonomiska möjligheterna för sådant tillvaratagande
har ägt rum i regi av den s. k. Kramforsgruppen, som utgör en informell
arbetsgrupp med anknytning till länsstyrelsen i Västernorrlands län. Några
mer ingående och konkreta undersökningar har dock inte utförts. Utskottet
förutsätter att regeringen uppmärksammar hithörande frågor vid beredningen
av den aviserade propositionen om en ny skogspolitik. Motionen
avstyrks sålunda.

NU 1977/78:74

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande användning av s. k. 75 % -bidrag till företag inom
skogsindustrin

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1817 i ifrågavarande
del,

2. beträffande statliga garantier för lån till skogsindustrin
att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1977/78:123 moment 1 och med
avslag på motionen 1977/78:1817 i ifrågavarande del godkänner
de i propositionen angivna riktlinjerna för åtgärder för att
underlätta skogsindustrins upplåning,

b) med bifall till propositionen 1977/78:123 moment 2 bemyndigar
regeringen att under år 1978 ikläda staten garantier för lån
till skogsindustrin med sammanlagt högst 900 000 000 kr.,

c) med bifall till propositionen 1977/78:123 moment 3 till
Täckande av förluster vid lånegarantier till skogsindustrin för
budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. beträffande ovillkorlig dterbetalningsskyldighet som villkor för län
till NCB

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1964 yrkandet 1 a,

4. beträffande insyn i NCB som villkor för län

att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1954 i
ifrågavarande del och motionen 1977/78:1964 yrkandet 1 c som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
statlig revisor i företaget,

5. beträffande konvertibla skuldebrev som villkor för lån till NCB
att riksdagen avslår motionen 1977/78:1954 i ifrågavarande
del,

6. beträffande anslag för lån till NCB

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:180 och med
avslag på motionen 1977/78:1964 yrkandet 2 till Lån till
Norrlands Skogsägares Cellulosa AB på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd
anvisar ett investeringsanslag av 400 000 000 kr.,

7. beträffande handläggningen av ärenden om utbetalning av lån till
NCB

att riksdagen med avslag på motionen 1977/78:1963 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande sysselsättningen vid nedläggningshotade anläggningar
inom NCB

att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1954 i

NU 1977/78:74

ifrågavarande del och motionen 1977/78:1964yrkandet 1 bsom
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande förstatligande av den privata skogsindustrin
att riksdagen avslår motionen 1977/78:347,

10. beträffande skogsindustrins strukturfrågor
att riksdagen avslår motionen 1977/78:599,

11. beträffande skogsindustrins råvaruförsörjning
att riksdagen

a) avslår motionen 1977/78:480,

b) avslår motionen 1977/78:602,

c) avslår motionen 1977/78:1638.

Stockholm den 25 maj 1978

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c). Nils Erik Wååg (s), Birgitta
Hambraeus (c). Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c). Ivar Högström
(s). Rune Jonsson i Husum (s), Sven Eric Lorentzon (m). Rune Johansson i
Ljungby (s). Olle Wästberg i Stockholm (fp) och Bertil Dahlén (fp).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar
Högström, Rune Jonsson i Husum och Rune Johansson i Ljungby (alla s)

1. beträffande statliga garantier för lån till skogsindustrin (mom. 2)
Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”De övriga”
och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de grundläggande delarna av de i propositionen
föreslagna reglerna och villkoren för garantierna. Dessa regler och villkor bör
emellertid kompletteras i de avseenden som föreslås i motionen 1977/
78:1817. Skälet härtill är att ansträngningarna på likviditeten torde bli
betydande hos ett antal skogsindustriföretag, varför ett mer omfattande
samhällsstöd behövs än vad som föreslås i propositionen 1977/78:123.
Förslagen i motionen gäller möjligheter till viss amorteringsfrihet och
anstånd med räntebetalning, utökad löptid för garantierna och medverkan av
Sveriges investeringsbank eller av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse
vid kapitalanskaffning i form av nyemission eller konvertibla skulde -

NU 1977/78:74

brev. Utskottet tillstyrker de här angivna förslagen i motionen.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1977/78:123 moment 1 och
med bifall till motionen 1977/78:1817 i ifrågavarande del
godkänner de av utskottet angivna riktlinjerna för åtgärder för
att underlätta skogsindustrins upplåning,

b) (= utskottet),

c) (= utskottet),

2. beträffande insyn i NCB sorn villkor för lån (mom. 4)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Sorn
villkor” och slutar med ”konkurrerande företag” bort ha följande lydelse:

Som villkor för lån bör enligt utskottets mening gälla att staten utser två
styrelseledamöter och en revisor i företaget. Utskottet vill understryka att
avsikten med dessa villkor inte är att ge staten ett dominerande inflytande
inom den på producentkooperativ grund arbetande skogsägarerörelsen. De
producentkooperativa skogsindustriföretagen utgör ett från samhällets
synpunkt värdefullt komplement till de statsägda och privatägda företagen i
branschen. Med hänsyn till dels det besvärliga sysselsättningsläget inom
NCB:s verksamhetsområde, dels storleken av de belopp som här är aktuella
måste dock enligt utskottets uppfattning en effektiv statlig insyn i företagets
löpande verksamhet säkerställas under den tid lånet löper. Detta sker bäst
genom styrelserepresentation, kompletterad med en av staten utsedd revisor.
Utskottet tillstyrker sålunda förslaget härom i motionen 1977/78:1954.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1954 i ifrågavarande
del och med anledning av motionen 1977/78:1964
yrkandet 1 c som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om statlig revisor och statliga styrelserepresentanter
i företaget,

3. beträffande konvertibla skuldebrev sorn villkor för län lill NCB (mom. 5)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Mot
tanken” och slutar med ”konvertibla skuldebrev” bort ha följande
lydelse:

Syftet med ett system med konvertibla skuldebrev som kan omvandlas till
aktier är att finna en form som markerar att långivaren/staten med detta lån
tar ungefär samma risk som de som bidrar med aktiekapital - och s. k.
industrilån - till företaget. Utskottet utgår från att det aktuella statliga lånet.

NU 1977/78:74

jämte de övriga åtgärder som kan komma att vidtas för att sanera NCB:s
ekonomi, kommer att leda till avsett resultat. Det statliga lånet kommer då att
kunna betalas tillbaka.

Som framhållits i det föregående visar emellertid analyser av läget för NCB
att den finansiella situationen är så allvarlig att företagets fortbestånd är i
allvarlig fara. Om besvärligheterna icke kan bemästras trots det stöd som nu
föreslås är riskerna givetvis stora för ägarbyte och för att nedläggningar av
flera företagsenheter kan bli aktuella. Detta kan fl betydande regionalpolitiska
konsekvenser.

Av dessa skäl och med hänsyn till den mycket omfattande ekonomiska
satsning som staten på medborgarnas vägnar är beredd genomföra, anser
utskottet det finnas anledning att lånet till NCB utlämnas mot konvertibla
skuldebrev, som i ett förvärrat krisläge helt eller delvis kan omvandlas till
aktier. För de anställda kan det vara en trygghetsfaktor om staten har
möjligheter att som aktieägare vara med och ta ett ägaransvar. Utskottet
tillstyrker sålunda motionen 1977/78:1954 i nu angiven del.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1954 i ifrågavarande
del som sin meni ng ger regeri ngen till känna vad utskottet
anfört.

Särskilt yttrande

beträffande användning av s. k. 75 %-bidrag lill företag inom skogsindustrin
(mom. 1) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly
Hansson, Ivar Högström, Rune Jonsson i Husum och Rune Johansson i
Ljungby (alla s):

I den socialdemokratiska partimotionen 1977/78:1817 föreslås som villkor
för statliga garantier för lån till skogsindustrin att företaget åtar sig att inte
vidta några nedläggningar av fabriksenheter under de två första åren, såvida
inte alternativ sysselsättning har tillskapats av företaget dessförinnan. I syfte
att ge företagen möjligheter att uppfylla detta villkor har också föreslagits att
ett system med 75 %-bidrag till övertalig personal tillämpas under de
närmaste två åren för skogsindustrin efter mönster från stålindustrin.
Motsvarande förslag har framförts i partimotionen 1977/78:1954 med
anledning av regeringens förslag om lån till NCB.

Utskottet har enats om en skrivning som i princip kan komma att tillgodose
våra intressen av att det 75-procentiga stödet tillämpas på företag med
svårigheter även inom skogsindustrin, vilka därmed kan klara sysselsättningen
under den närmaste tiden. Vi vill nu avvakta regeringens kommande
beslut i denna fråga och avstår därför t. v. från vårt krav om att som villkor för
garanti eller lån skall gälla att ingen nedläggning får förekomma under de
närmaste två åren.

NU 1977/78:74

Bilaga

Vissa uppgifter om NCB-koncernen

I propositionen 1977/78:180 lämnas vissa uppgifter om koncernens
ägarförhållanden och om anläggningar, sysselsättning, produktion, m. m.
Det framgår av redogörelsen att företaget under år 1976 redovisade en förlust
på 26 milj. kr. efter avskrivningar och räntor. För år 1977anges den beräknade
förlusten till ca 300 milj. kr. Utvecklingen under år 1978 har enligt
propositionen medfört fortsatta kraftiga förluster. Cellulosafabrikerna i
Hissmofors och Sandviken bedöms ge omfattande förluster även på sikt,
varför NCB för dessa fabriker har beslutat uppta förhandlingarom varsel med
berörda fackliga organisationer.

I det följande återges, som komplettering av de i propositionen lämnade
upplysningarna, vissa uppgifter ur NCB:s redovisning av verksamheten år
1976. Någon senare redovisning föreligger inte, eftersom nästa bokslutsperiod
omfattar tiden 1 januari 1977 - 30 juni 1978.

Koncernens organisation har i verksamhetsberättelsen för år 1976 återgetts
i form av nedanstående tablå.

Organisation

50 000 skogsägare

. Skogsägareforenmgen
! Mellanskog

y	/	'	r		r'
		Norrskog ek.för.
		Medelpads. Ådalarnas		Örnsköldsviks		Västerbottens
		och Jämtlands		Skoqsagareföreninq		' Skoqsagareföreninq
y		Skogsägareföreningar				1

Norrbottens
Skogsagareföreninq

Ncbs bolagsstämma

Ncb-föreningarnas förtroenderåd

Koncernledning

1 r

| Dalaträ

Moderbolaget

Edsbyn Johannedal -

^Hannover

P3D.W Loosbroek Trävaru AB faVL,

j53%i [y j i5o%i \y \y 1149,81 \y

NU 1977/78:74

380 Resultat- och balansräkningar för koncernen och moderbolaget avseende

381 åren 1976 och 1975 har följande utseende inkl. bokslutskommentarer.

Koncernens resultaträkning

	1976		1975
RÖRELSEN	tkr		tkr
Försäljning och övriga rörelseintäkter (Not 1)	1 673 926
Statligt bidrag till lagerökning	53 638
Tillverknings-, försäljnings- och
administrationskostnader	1 550 506
Rörelseresultat före avskrivningar och räntor	177 058
Avskrivningar enligt plan (Not 31	88 983
Rörelseresultat efter avskrivningar	88 075
Pris- och värderingsdifferenser i ingående
varulager (Not 4)	12 352
FINANSIELLA INTÄKTER
OCH KOSTNADER
Utdelning på aktier i utomstående företag .	11		15
Räntor från utomstående	3 898		3 562
Räntor till utomstående	130 253 126 344		97 979
Resultat efter avskrivningar och räntor. . . .	-25 917
EXTRAORDINÄRA INTÄKTER
OCH KOSTNADER
Extraordinära intäkter (Not 5)	19 724
Extraordinära kostnader	1 648
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt	- 7 841
BOKSLUTS DISPOSITIONER
Avskrivningar utöver plan	-4 051		- 17 623
Förändring av lagerreserv (Not 6)	+ 603		- 26 547
Avsättning till investeringsfond för rörelse .	- 278		- 298
Fonder och övriga avsättningar (Not 7) . .	+ 4 103 + 377		+ 25 788
Resultat före skatt	-7 464
Skatt (Not 8)	+ 5 004
Redovisat resultat	-2 460
Varav minoritetens andel	-2 215
KONCERNENS ÅRSRESULTAT	-4 675	/

1 274 326

1 115 056
159 270
80 123
79 147

37 763

94 402
22 508

2 369
243
24 634

- 18 680
5 954
7 000
- 1 046
+ 2 459
1 413

NU 1977/78:74

Koncernens balansräkning

	31/121976
TILLGÅNGAR	tkr
Omsättningstillgångar
Kassa- och bankmedel	57 462
Kortfristiga fordringar	322 903
Varulager (Not 9>	852 867 1 233 232
Spärrkonton hos Riksbanken (Not 10) .	2 291
Anläggningstillgångar
Aktier och andelar i andra bolag	58 658
Långfristiga fordringar	10 780
Fastigheter, maskiner och inventarier.	1 181 029
Anläggningar under uppförande ....	76 730
Goodwill, organisationskostnader etc	2 380 1 329 577
Ej fullgjorda inbetalningar å industrilån. .	5 635
SUMMA TILLGÅNGAR	2 570 735
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Kortfristiga skulder (Not 13)	932 877
Långfristiga skulder (Not 14)
Obligationslån	113 040
Avsatt till pensioner (Not 15)	43 639
övriga långfristiga skulder	808 432 965 111
Särskilda avsättningar
Arbetsmiljöfond	1 391
Särskild investeringsfond	1 138
Investeringsfond för rörelse	3 311
Ackumulerade avskrivningar
utöver plan	221 704
Lagerreserv	155 941
övriga avsättningar	4 771 388 256
Koncernreserv	10 352
Minoritetsintressen (Not 16)	33 763
Industrilån (Not 17)	146 556
Eget kapital
Aktiekapital	72 000
Bundna medel	8 523 80 523
Fria medel
Fria fonder och balanserade
vinstmedel	17 972
Årets resultat	-4 675 13 2971)
Summa industrilån och eget kapital....	240 376
SUMMA SKULDER O. EGET KAPITAL	2 570 735

31/121975

tkr

31 303
225 600

636 834 893 737

72 000
7 376

15 996
1 413

300
8 831
1 125 396
48 594
3 471

7 061

1 186 592

1 732

2 089 122

51 570
38 805
659 598

3 774

2 804

3 141

226 782
152 323

4 352

128 091

79 376

691 331

749 973

393 176
5 595
24 171

17 409

224 876
2 089 122

') Härav åtgår för avsättning till bundna medel 557 tkr

NU 1977/78:74

Moderbolagets

resultaträkning

1975
tkr

763 903

620 370

143 533

40
24
10 076
34 193
99 200
36 327

1 489
6

1 312
6 975
73 137

158

72 014

3 100
12 400

62 714

-19 000
-30 000

13 714
3 607
10 107

	/ 7
	1976
RÖRELSEN	tkr
Försäljning och övriga rörelseintäkter	869 484
Statligt stöd för lagerökning	53 193
Tillverknings-, försäljn.- och adm,kostn. (Not 2). .	781 754
Rörelseresultat före avskrivningar och räntor	140 923
Avskrivningar enligt plan (Not 3)
Kraftstationer och vattenrätter	66
Skogs- och jordbruksfastigheter	25
Industri- och övriga fastigheter	11 540
Maskiner och inventarier	35 390 47 021
Rörelseresultat efter avskrivningar	93 902
Pris- och värderingsdiff. i ing. varulager (Not 4) . .	5 177
FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER
Utdelning på aktier i dotterbolag	51
Utdelning på aktier i utomstående företag	2
Räntor från utomstående	1 163
Räntor från dotterbolag	7 066
Räntor till utomstående	97 833
Räntor till dotterbolag	384 89 935
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader . , ,	9 144
EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER
Koncernbidrag från dotterbolag	—
Koncernbidrag till dotterbolag	—
Nedskrivning av aktier i dotterbolag (Not 12) ....	2 000
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt	7 144
BOKS LUTS DISPOSITION ER
Avskrivningar utöver plan å anläggningstillgångar .	-3 182
Förändring av lagerreserv	—
Avsättning till arbetsmiljöfond	—rr
Avsättning till särskild investeringsfond	—
lanspråktagande av arbetsmiljöfond (Not 7)	+ 2211
lanspråktagande av särskild investeringsfond	+1 658 + 687
Resultat före skatt	7 831
Skatt	3 423
NETTORESULTAT	4 408	/

Medeltal

åren

1972-76

tkr

713 203
13 715
581 185

145 733

33
28
8 782
28 558
108 332
15 959

308
4
931
4 099
62 960
114
66 559

620
2 480
400
64 299

-29 363
-27 359

- 442

- 332

+ 442

+ 332

7 577
2 671
4 906

NU 1977/78:74

Moderbolagets
balansräkning

	31/121976
TILLGÅNGAR	tkr
Omsättningstillgångar
Kassa- och banktillgodohavanden	29 647
Kundfordringar	132 676
Övriga fordringar	48 325
Främmande växlar	9 487
Fordringar hos koncernföretag	86 560
Lager (Not 9)	673 708	980 403
Spärrkonton hos Riksbanken
Särskild investeringsfond	—
Arbetsmiljöfond
Anläggningstillgångar
Aktier i dotterbolag (Not 11 och 12) ....	184 553
Aktier och andelar i andra bolag (Not 11)	49 236
Fordringar hos koncernföretag	324
Fordringar	7 498
Maskiner och inventarier	406 748
Kraftstationer och vattenrätter	1 778
Skogs- och jordbruksfastigheter	25 294
Industrifastigheter (Not 12)	243 845
övriga fastigheter	23 392
Anläggningar under uppförande	72 279	1 014 947
Ej fullgjorda inbetalningar å industrilån		5 635
SUMMA TILLGÅNGAR		2 000 985

31/12 1975
tkr

5 944
104 331

39 468
4 011
90 575
446 515

783
2 211

177 483
83
399

6 937
419 876

1 844
25 364
224 194
24 099
29 045

690 844

2 994

909 324

1 732
1 604 894

NU 1977/78:74

SKULDER OCH EGET KAPITAL
Kortfristiga skulder

Leverantörs- o. övr. skulder (Not 13)

Skulder till koncernföretag

Oguldna skatter

Långfristiga skulder (Not 14)

Skulder till koncernföretag

Obligationslån

Avsatt till PRI-pensioner (Not 15) . . .
Avsatt till andra pensioner (Not 15) .
övriga låneskulder

Särskilda avsättningar

Arbetsmiljöfond

Särskild investeringsfond

Ackumulerade avskrivningar

utöver plan

Lagerreserv

Industrilån, som bolaget efter viss tid har
rätt att utbyta mot B-aktier (Not 17).

Eget kapital

Aktiekapital

Reservfond

Dispositionsfond

Summa industrilån, aktiekapital
och fonder

Vinstmedel

Enligt föreg, års balansräkning

Avgår: avsättning till reservfond ....

Avgår: avsättning till disp. fond

Årets nettovinst

SUMMA SKULDER OCH
EGET KAPITAL

STÄLLDA PANTER

Aktier

Fastighetsinteckningar

Företagsinteckningar

Inteckningar i såväl fastigheter som

näringsverksamhet

Ansvarsförbindelser

	31/12 1976 tkr
	656 298 13 292	669 590 1 608
	3 459 113 040 27 406 14 728 577 843	736 476
	178 782 151 348	330 130
	146 556
72 000 8 165 32 000	112 165
		258 721
	10 152 1 100 9 000	52 4 408
		2 000 985
		27 048 631 889 295 000
		79 507

31/121975

tkr

437 499
11 292

3 215
51 570
23 402
12 769
492 521

2 211
1 658

175 600
151 348

128 091

72 000
7 065

23 000 102 065

5 046
501
4 500

448 791
1 501

583 477

330 817

230 156

45
10 107

1 604 894

27 048
458 971
160 620

50 000
49 787

NU 1977/78:74 26

Bokslutskommentarer

Bokslutskommentarer till koncernens och
moderbolagets redovisning.

I koncernens bokslut ingår moderbolaget,
de bolag vilka ägs till mer än 50% samt
50% av beloppen för hälftenägda Kilafors
Trävaru AB och Kamphuys Loosbroek
Beheer N V. De under 1976 förvärvade
dotterbolagen Sacallain S A och Kamphuys
Loosbroek Beheer N V ingår i koncernbokslutet
för perioden 1976-07-01 —
1976-12-31.

Koncernredovisningen har upprättats enligt
den s k förvärvsmetoden. Denna metod
innebär att inköpskostnaden för aktier
i förvärvade dotterbolag elimineras mot
vid förvärvstidpunkten befintligt eget kapital
inklusive 50% av obeskattade reserver
i respektive dotterbolag vid förvärvstidpunkten.
Resterande 50% av obeskattade
reserver redovisas som latent skatteskuld
i koncernens balansräkning.

De svenska bolagens fordringar och skulder
i utländsk valuta har omräknats till
svenska kronor efter de kurser som rådde
vid årsskiftet liksom de utländska dotterbolagens
resultat- och balansräkningar
och det förvärvade egna kapitalet. Kursvinster
som därvid uppkommit har balanserats
som koncernreserv på balansräkningens
passivsida.

NOT 1 - NETTOFÖRSÄLJNINGSVÄRDE
Nettoförsäljningsvärdet fördelar sig på
produktgrupper på följande sätt:

1976 1975

mkr mkr

Massa och papper .... 1 078,3 886,3

Trävaror, spånskivor,
plywood samt hård

och porös board 241,7 116,2

Hus 171,2 157,7

Säckar, skrivblock och

ritblock 120,8 85,5

övrigt 61,9 28,6

Totalt 1 673,9 1 274,3

NOT 2 - FÖRVALTNINGSKOSTNADER
Moderbolagets allmänna förvaltningskostnader
ingår 1976 med 18 692 tkr, 1975
med 15 040 tkr och genomsnittligt 1972—
1976 med 12 990 tkr.

NOT 3 - AVSKRIVNINGAR
Fastigheter avskrivs med skattemässigt
högsta tillåtna belopp.

Maskiner och inventarier avskrivs enligt
plan med procentsatser fastställda efter
bedömning av tillgångarnas ekonomiska
och tekniska livslängd. Avskrivningarna
beräknas å verklig anskaffningskostnad.

Följande procentsatser har använts:

Kontorsmaskiner och inventarier 20 %

Mobilier 20 %

Maskiner för skrivblockstillverkning 20 %

Maskiner för säcktillverkning 10 %

Maskiner för hustillverkning 10 %

Maskiner för spånskivetillverkning 10 %

Maskiner i äldre sågverk 10 %

Maskiner i nya sågverk 6,67 %

Maskiner i äldre massafabriker 6,67 %

Maskiner i äldre pappersbruk 6,67 %

Maskiner i nya massafabriker 5 %

Maskiner i nya pappersbruk 5 %

Skillnaden mellan inköpskostnaden och
förvärvat eget kapital i förvärvade företag
avskrives enligt plan med 6,67% per år
vad avser anläggningstillgångar och 20%
per år vad avser goodwill.

NOT 4 - PRIS- OCH VÄRDERINGSDIFFERENSER
I INGÅENDE VARULAGER Med

pris- och värderingsdifferenser i ingående
varulager avses de differenser som
uppstått genom att det ingående lagret
omvärderats till årets anskaffningskostnad.

NOT 5 - EXTRAORDINÄRA KOSTNADER
OCH INTÄKTER
Extraordinära intäkter i koncernen avser
till större delen statligt konjunkturstöd
som Ncb’s tyska dotterbolag Hannover
Papier erhållit under 1976.

NOT 6 - FÖRÄNDRING AV VARULAGERRESERV Varulagerreserven

har varit oförändrad
i moderbolaget och en mindre varulagerreservupplösning
på 603 tkr har skett i
koncernen. (Se även not 8)

NOT 7 - FONDER OCH ÖVRIGA
AVSÄTTNINGAR

Beloppet avser i huvudsak ianspråktagande
av arbetsmiljöfond och särskild investeringsfond.
Av det ianspråktagna beloppet
avser 687 tkr kostnader i moderbola -

NU 1977/78:74

get som finns redovisade under tillverknings-,
försäljnings- och administrationskostnader
781 754 tkr.

NOT 8 - SKATT

AB Elementhus har upplöst en del av de
vid Ncb's förvärv befintliga reserverna och
därmed har den latenta skatteskulden i
dessa reserver återförts och reducerat
skattekostnaden.

NOT 9 - LAGER

Varulagret är upptaget till det lägsta av
anskaffningskostnad enligt först-in först-ut
principen respektive återanskaffningskostnad
i enlighet med skatteregler och praxis
i respektive länder. Vid lagerinventeringen
har hänsyn tagits till beräknad inkurans.

NOT 10 - SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING
AV SPÄRRKONTON HOS
SVERIGES RIKSBANK.

Ncb-koncernen 1976 1975

tkr tkr

Insättning av spärrmedel
för

Investeringsfond 28 603

Särskild investeringsfond
— 1 928

Arbetsmiljöfond — 3 662

28 6 193

Uttag av spärrmedel för

Investeringsfond 707

Särskild investeringsfond
1 726

Arbetsmiljöfond 2 365

4 798

Nettoförändring —4 770 6 193

NOT 11 -AKTIER OCH ANDELAR
I samband med nyemission i Hannover
Papier har Ncb tecknat 91 526 aktier å
nominellt 50 DM per aktie.

Under 1976 har Ncb vidare förvärvat aktier
i Sacallain S A, Kamphuys-Loosbroek
Beheer N V, Lilla Edets Pappersbruks AB
samt Dalaträ Persson & Co AB (numera
Dalaträ i Mockfjärd AB).

NOT 12 - UPP- OCH NEDSKRIVNING
Ncb's fastigheter har uppskrivits med
25 000 tkr. Uppskrivningen, som ligger
inom fastigheternas taxeringsvärden, har

tillsammans med 2 000 tkr som extraordinär
kostnad använts till nedskrivning med
27 000 tkr av Ncb's aktieinnehav i AB
Elementhus.

NOT 13 - KORTA SKULDER
Här ingår bland annat leverantörsskulder
för virke, årets amorteringar av långa
skulder, innehållen källskatt och intjänta
men ej utbetalade semesterlöner.

NOT 14 - LÅNGA SKULDER
Specifikation av obligationslån med uppgift
om emitterat belopp, räntesats, löptid
samt återstående skuld.

Ncb —

10 mkr
50 mkr
70 mkr

moderbolaget
6 % 1961-1983

914 % 1975-1990
10 % 1976-1991

31/12 1976
4,9 mkr
46,7 mkr
70,0 mkr
121,6 mkr
—8,6 mkr
113,0 mkr

Avgår amorteringar 1977
Summa obligationslån

Amorteringar under 1977 redovisas bland
kortfristiga skulder.

I långa skulder har medräknats 50% av
vid förvärvstillfället befintliga obeskattade
reserver i förvärvade dotterbolag såsom
latent skatteskuld.

NOT 15 - PENSIONER

Avsättningar till pensioner motsvarar för
de svenska koncernbolagen pensionsskulden
vid räkenskapsårets utgång.

NOT 16 - MINORITETSINTRESSEN
Redovisade minoritetsintressen avser till
största delen Hannover Papier.

NOT 17 - INDUSTRILÄN
Industrilånen tecknas av Ncb's ägare och
löper på 25 år med ensidig rätt för Ncb
att dessförinnan konvertera lånen till aktier.
Ncb har viss rätt att inlösa industrilånen
i förtid. Beträffande en del av de
industrilån som utgivits under 1976 har
även långivarna rätt att efter viss tid,
dock tidigast efter 10 år, begära förtidsinlösen.

NOT 18 - BRANDFÖRSÄKRINGSVÄRDEN Till

de i moderbolagets förvaltningsberättelse
angivna brandförsäkringsvärdena kommer
skogsbrandförsäkringar.

NU 1977/78:74

I verksamhetsberättelsen redovisas också följande finansieringsanalys för
koncernen och för moderbolaget avseende åren 1974-1976.

Finansieringsanalys
för koncernen

1975 1974

tkr tkr

24 634 270 218

80 123 70 917

104 757 341 135

- 7 000 - 9 461

- 1 330 -

96 427 331 674

19 777 12 786

121 575 115 350

3 356

- 6 193 - 258

263

235 205 459 552

145 754 372 312

- 769

145 754 373 081

+ 89 451 + 86 471

+ 251 234 +120 391

+ 4 139 + 31 280

-160 928 - 79 411

- 4 994 + 14 211

+ 89 451 + 86 471

TILLFÖRDA MEDEL

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt .
Avskrivningar som belastat detta resultat

Skatter

Utdelning

Från årets verksamhet tillförda medel

Ökning av industrilån

Ökning av långfristiga skulder

Nyemission

Insättning av spärrmedel på konto hos

Riksbanken

Minskning av långfristiga fordringar

Uttag av spärrmedel från konto hos

Riksbanken

Summa tillförda medel

ANVÄNDA MEDEL

Investeringar i anläggningstillgångar

och aktier

ökning av långfristiga fordringar

Summa använda medel

FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITALET. . .

SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV
RÖRELSEKAPITALET

ökning av varulager

ökning av kortfristiga fordringar

ökning av kortfristiga skulder

ökning/minskning av kassa- och

banktillgodohavanden

Summa förändring

1976

tkr

- 7 841

88 983
81 142
5 004

86 146
14 562
215 138
5 981

4 770
326 597

230 019
1 949

231 968
+ 94 629

+ 216 033
+ 97 303
-244 866

+ 26 159
+ 94 629

NU 1977/78:74

Finansieringsanalys
för moderbolaget

TILLFÖRDA MEDEL

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt .
Avskrivningar som belastat detta resultat

Skatter

Från årets verksamhet tillförda medel

ökning av industrilån

Ökning av långfristiga skulder

Insättning av spärrmedel på

konto hos Riksbanken

Uttag av spärrmedel från

konto hos Riksbanken

Summa tillförda medel

ANVÄNDA MEDEL

Investeringar i anläggn.tillgångar och aktier.

ökning av långfristiga fordringar

Summa använda medel

FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITALET. .

SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV
RÖRELSEKAPITALET

ökning av varulager

ökning av kortfristiga fordringar

ökning av kortfristiga skulder

Ökn./minskn. av kassa- och

banktillgodohavanden

Summa förändring

/	/
1976 tkr		1975 tkr
7 144 49 021		62 714 44 333
56 165 - 3 423		107 047 - 3 608
52 742 14 562 152 999		103 439 19 777 120 264
-		- 2 994
2 994		_
223 297		240 486
154 159 485		100 809 432
154 644		101 241
+ 68 653		+ 139 245
+ 227 193 + 38 663 -220 905		+ 244 267 + 9 098 -110 962
+ 23 702		- 3 158
\| + 68 653	,	+ 139 245

1974

tkr

213 268
34 649
247 917
2 175
245 742
12 786
119 865

378 393

292 702
792

293 494
+ 84 899

+ 46 106
+ 79 593
- 42 066

+ 1 266
+ 84 899

GOTAB 58232 Slockholm 1978