NU 1977/78:72

Näringsutskottets betänkande
1977/78:72

med anledning av motion om anslag till teckning av aktier i Sveriges
Investeringsbank AB

Ärendet

I detta betänkande behandlas motionen 1977/78:1640av OlofPalmem. fl.

(s), såvitt gäller hemställan (10) att riksdagen till Teckning av aktier i Sveriges
Investeringsbank AB på tilläggsbudget II för budgetåret 1977/78 anvisar ett
investeringsanslag av 500 000 000 kr.

Motionen

För ökade investeringar i företagen och samtidigt för ökad forsknings- och
utvecklingsverksamhet kommer att ställas starkt ökade krav på företagens
kapitalförsörjning, säger motionärerna. Det problem som skapas härigenom
kan inte lösas enbart genom bättre tillgång till normala bankkrediter. Det är
fråga om sådana behov - stora belopp och ett inte obetydligt risktagande -som Sveriges Investeringsbank AB har till uppgift att tillgodose. Motionärerna
finnér det angeläget att Investeringsbanken snarast får möjlighet att öka
sin utlåning och sitt risktagande. Betydande kursförluster till följd av
devalveringarna har minskat bankens förmåga till engagemang i projekt med
viss risk, anför de.

Gällande bestämmelser, m. m.

Sveriges Investeringsbank AB, som bildades år 1967, har enligt 2§
bolagsordningen till föremål för sin verksamhet att bidra till finansiering av
sådana investeringar inom näringslivet som inriktas på rationalisering,
strukturanpassning och utveckling samt att medverka vid finansieringen av
svensk export.

Investeringsbanken har rätt att ta upp lån eller ingå garantiförbindelser till
ett belopp högst motsvarande åtta gånger bankens eget kapital. Med
nuvarande kapitalbas uppgår bankens upplåningsrätt till drygt 8 000 milj. kr.

Banken har därmed möjlighet att låna ut över 9 000 milj. kr. Banken kan
vidga sin upplåningsrätt genom att ta upp förlagslån som får räknas in i det
egna kapitalet. Denna möjlighet har dock inte utnyttjats eftersom den av
banken anses medföra alltför höga upplåningskostnader. Staten har utfärdat
garantier för bankens förpliktelser upp till 4 000 milj. kr.

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 72

NU 1977/78:72

Framställning från Investeringsbanken år 1976; riksdagsbeslut år 1977

I en framställning till industridepartementet hösten 1976 framhöll Investeringsbanken
att det för utlåning och garantigivning tillgängliga utrymmet
på 6 500 milj. kr. inte räckte till för de kreditanspråk som då riktades mot
banken. Vid den tidpunkten hade banken en återstående utlåningsmarginal
på ca 1 000 milj. kr., vilket skulle ställas mot kreditanspråken, som tydde på
en ökning av ca 2 000 milj. kr. under kommande tolvmånadersperiod.
Banken ansåg att upplåningsmöjligheterna borde ökas, dels genom att den
skulle få ett ytterligare tillskott av eget kapital med 500 milj. kr., dels genom
att den multipel som reglerar bankens upplåningsrätt ökades från högst fem
gånger bankens egna kapital till högst åtta gånger det egna kapitalet, samt att
den statliga garantin för bankens förpliktelser samtidigt borde öka från 2 000
milj. kr. till 5 000 milj. kr.

Regeringens förslag(prop. 1976/77:100 bil. 14 s. 80 f.joch riksdagens beslut
(NU 1976/77:20, rskr 1976/77:151) med anledning av Investeringsbankens
framställning innebar att multipeln ökades från fem till åtta gånger det egna
kapitalet. Därtill ökades den statliga garantin med 2 000 milj. kr. till 4 000
milj. kr. Industriministern förutskickade dessutom en utvärdering av
bankens hittillsvarande verksamhet samt en översyn av de riktlinjer som
gäller för bankens verksamhet.

I en socialdemokratisk partimotion begärdes att Investeringsbanken skulle
få även det önskade tillskottet till det egna kapitalet. Näringsutskottet
anförde att den ytterligare ökning av utlåningskapaciteten som skulle följa
därav inte skulle få någon direkt betydelse för bankens engagemang under
den period som närmast var aktuell. De socialdemokratiska ledamöterna
reserverade sig till förmån för motionsyrkandet. Riksdagen avslog motionen.

Departementspromemoria om Investeringsbanken

Investeringsbankens verksamhet har nyligen analyserats i departementspromemorian
(Ds I 1978:4) Sveriges Investeringsbank AB:s framtida verksamhet.

Promemorian innehåller ett relativt omfattande material till underlag för
bedömning av frågan om Investeringsbankens verksamhet och därav
föranledda behov av kapital etc. Sålunda behandlas investerings-, lönsamhets-
och soliditetsutvecklingen inom industrin under perioden 1968-1977
och de nya möjligheter för finansiering av industriinvesteringar som har
tillkommit under senare år. Bankens upplåning, utlåning, garantigivning och
ägarengagemang studeras. Bland frågor som därefter diskuteras är bankens
utlåningspolitik, kursrisker i bankens upplåning, industrins framtida lånebehov
och kreditmarknadens institutionella förutsättningar att tillgodose
dessa behov.

Investeringsbankens utlåning belyses med följande tabell.

NU 1977/78:72

Investeringsbankens utlåning åren 1968-1977

1967/68	1969	1970	1971	1972	1973	1974	1975	1976	1977 (prel.)
Under året bevil-jade krediter och garantier antal	16	21	63	56	59	56	128	157	146	290
milj. kr.	536	554	569	901	1 212	627	1 525	2 073	1 398	2 100
Beviljade krediter och garantier milj. kr.	536	1 068	1 583	2 090	2 921	2 867	3613	4 865	5 676	6 444
Under året utbeta-lade lån milj. kr.	29	143	368	537	515	465	788	1 021	823	1 337
Utestående lån milj. kr.	29	170	533	961	1 389	1 653	2 127	2 795	3 286	4 088

I anslutning därtill lämnas bl. a. följande uppgifter. Vid slutet av år 1977
beräknas beviljade krediter och garantier uppgå till 6 400 milj. kr. Utestående
lån var vid 1976 års utgång 3 286 milj. kr. och vid slutet av år 1977 ca 4 100
milj. kr. Som nämnts tidigare kan banken låna ut medel eller ställa garantier
för sammanlagt ca 9 000 milj. kr., vilket sålunda lämnar en kvarstående
marginal för utlåning på ungefär 2 600 milj. kr. Bankens utlåningsvolym har
följt utvecklingen i industrins investeringar och finansiella situation.

Vidare diskuteras Investeringsbankens inriktning. Vissa förslag läggs
också fram beträffande samarbetet mellan de regionala utvecklingsfonderna
och Investeringsbanken.

I fråga om Investeringsbankens kreditkapacitet anförs bl. a. följande (s.
62 f.):

Anspråken på krediter från banken beräknas bli mycket stora de närmaste
åren. Förutom den normala utlåningsexpansionen som beror på utvecklingen
av industrins finansiella sparande och på investeringsutvecklingen kräver
strukturförändringarna i vissa branscher under de närmaste åren stora
insatser. Kreditbehovet på dessa områden kan uppskattningsvis bli 1 å 2
miljarder kronor per år under åren 1978-1980. Kreditbehovet därefter för
dessa ändamål kan inte beräknas nu. Därtill kommer sannolikt en ökad
efterfrågan på utlåning till mindre företag i samarbete med de blivande
regionala utvecklingsfonderna.

Mycket talar för att de krav som de närmaste åren riktas mot banken blir
något större än den mera långsiktiga tendensen i bankens hittillsvarande
verksamhet. Åren efter år 1980 går inte nu att överblicka. I den mån
industriföretagens självfinansiering ökar kan behovet av insatser från banken
stabiliseras.

NU 1977/78:72

Investeringsbankens möjligheter att möta ökade krav beror på storleken på
bankens eget kapital samt på den svenska och den utländska upplåningen.
Det egna kapitalet uppgick vid 1977 års utgång till ca 1 400 milj. kr., inklusive
reserveringar. Den svenska upplåningen, huvudsakligen i AP-fonderna,
uppgick till ca 1 700 milj. kr. Investeringsbankens utländska upplåning
uppgick till ca 1 300 milj. kr. Därtill kommer icke realiserade kursförluster på
400 milj. kr. Banken har möjlighet att öka sin upplåning och garantigivning
till totalt ca 8 000 milj. kr., dvs. med ytterligare knappt 5 000 milj. kr. Av detta
är 3 000 milj. kr. redan intecknat i form av beviljade krediter och garantier.

Möjligheten för banken att utnyttja detta upplåningsutrymme äremellertid
begränsat. Upplåningen i Sverige begränsas av en avtagande tillväxt i APfondernas
utlåning och deras möjligheter till ytterligare insatser minskar
därför. Däremot verkar likviditeten på utlandsmarknaden, åtminstone för
närvarande, kunna utgöra en fortsatt källa till finansiering för institut av
Investeringsbankens typ. Större delen av bankens resurser kommer under de
närmaste åren att få sökas på de utländska kapitalmarknaderna och bankens
utländska låneandel kommer därför att öka. Utlandsupplåningen ställer dock
höga krav på soliditeten eller andra former av garantier för en låg risk för
långivaren. Dels bör andelen utländska lån, med tanke på valutarisken, inte
bli alltför stor. Dels ställer utländska långivare höga krav på soliditeten och en
god soliditet underlättar att erhålla bra villkor på utlandslånen.

Investeringsbankens soliditet ligger, om hänsyn tas till de icke realiserade
valutaförlusterna, f. n. på 21 96. De utländska lånens andel av det totala
kapitalet är 36 96. I detta läge anser sig banken inte kunna öka sin
utlandsupplåning. För att göra det möjligt för Investeringsbanken att
ytterligare utnyttja den utländska kapitalmarknaden bör åtgärder övervägas
för att höja bankens soliditet. Detta kan i första hand åstadkommas om
aktiekapitalet ökas genom ytterligare statliga tillskott. En statlig valutakursgaranti
kan begränsa storleken på det erforderliga tillskottet. En retroaktiv
valutakursgaranti höjer soliditeten genom att lyfta bort de icke realiserade
valutaförlusterna, och möjliggör en högre andel utländska lån.

Investeringsbanken har f. n. en allmän statlig garanti för sina förbindelser
intill 4 000 milj. kr. Garantin träder in ifall banken kommer på obestånd och är
inte en garanti för de enskilda lånen. Många långivare - särskilt i utlandet -kräver att bankens statliga garanti tillsammans med det egna kapitalet
överstiger den totala upplåningen. För att undvika en fortlöpande försämring
av upplåningsvillkoren bör den statliga garantin, som hittills skett, ökas
beloppsmässigt i takt med att kreditkapaciteten ökar.

I ett följande avsnitt i promemorian presenteras förslag till konstruktion av
en valutakursgaranti för Investeringsbankens upplåning. Två möjligheter
anges. Den ena är att staten garanterar en viss andel av kursförlusterna. Den
andra är att staten garanterar kursförluster gentemot en korg av valutor.

För att illustrera effekten under de närmaste tre åren av några tänkbara
alternativ för utvecklingen av Investeringsbankens kreditkapacitet framläggs
slutligen ett par räkneexempel. De sammanfattas i följande tabell:

NU 1977/78:72

Investeringsbanken: Ökning i eget kapital och utbetalda län åren 1978-1980, tvä
räkneexempel (miljarder kr.)

Ökning i eget kapital Utbetalda lån

1978 1979 1980 Summa 1978 1979 1980

I a. Ett tänkt lånebe-hov tillfredsställs genom kapitalök-ning	0,7	0,4	0,6	1,7	1,8	2,3	2,9
1 b. Ett tänkt lånebe-hov tillfredsställs genom kapitalök-ning och valuta-kursgaranti	0,3	0,3	0,2	0,8	1,8	2,3	2,9
II a. Kreditkapacite-ten med ett givet kapitaltillskott år 1978	0,3			0,3	1,2	1,1	1,1
II b. Kreditkapacite-ten med ett givet kapitaltillskott år 1978 och en va-lutakursgaranti	0,3			0,3	1,8	2,0	1,2

Sammanfattningsvis mynnar analysen alltså ut i förslag om att staten ökar
sitt engagemang i Investeringsbanken genom att under åren 1978-1980
tillskjuta ytterligare aktiekapital.

Remissyttranden över departementspromemorian

Departementspromemorian om Investeringsbanken har remissbehand lats.

Vad gäller Investeringsbankens kreditkapacitet instämmer flertalet remissinstanser
i att denna bör vara sådan att bankens betydelse på kreditmarknaden
blir minst oförändrad. Remissopinionen är däremot delad rörande
förslaget att banken skall få en begränsad statlig garanti för valutaförluster i
upplåningen. Detta förslag tillstyrks av bl. a. bankinspektionen, konjunkturinstitutet,
allmänna pensionsfondens andra och tredje fondstyrelser, LO,
Svenska sparbanksföreningen och LRF. Det avstyrks däremot av fullmäktige
i riksbanken, Sveriges industriförbund, Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF) och Svenska bankföreningen. Några remissinstanser är tveksamma.

Kritiken mot förslaget är i huvudsak av följande innebörd. Bankofullmäktige
anser att de insatser som Investeringsbanken gör som låntagare i utlandet
i allt väsentligt bör äga rum på likartade villkor som för andra låntagare. Det
statliga stödet bör inriktas på att ställa erforderligt eget kapital till förfogande
som hittills skett. Industriförbundet anför att ett direkt statligt kapitaltillskott
till Investeringsbanken jämfört med en valutakursgaranti medger bättre
möjligheter för statsmakterna att överblicka såväl Investeringsbankens som

NU 1977/78:72

statens engagemang i den riskfyllda långivningen. En valutakursgaranti
skulle kunna medföra risk för snedvridning av konkurrensen mellan sådana
företag som får möjlighet att låna i Investeringsbanken och sådana vilkas
upplåning sker i affärsbankerna. SAF menar att en valutakursgaranti skulle
innebära att de företag som får lån i Investeringsbanken skulle få en med
statliga medel subventionerad förmån som inte står till förfogande för andra
företag som lånar i utlandet. Bankföreningen gör samma bedömning.

Aviserad proposition

I statsrådsberedningens översedda propositionsförteckning den 24 februari
1978 aviserades en proposition om ökat aktiekapital i Investeringsbanken till
den 7 april. Propositionsarbetet har blivit försenat och pågår alltjämt. F. n.
kan inget bestämt datum för avlämnande av propositionen anges.

Utskottet

En analys av Sveriges Investeringsbank AB:s verksamhet har nyligen
framlagts i en promemoria (Ds I 1978:4) som har utarbetats inom industridepartementet.
Promemorian utmynnar i förslag att staten skall öka sitt
engagemang i Investeringsbanken genom att under åren 1978-1980 tillskjuta
ytterligare aktiekapital. Dessutom föreslås att banken skall få en begränsad
statlig garanti för valutakursförluster i samband med bankens upplåning
utomlands. Syftet med förslagen är att bankens soliditet skall stärkas, så att
banken får större möjligheter att utnyttja sitt upplåningsutrymme genom lån
på utlandsmarknaden. Regeringen har tidigare i år meddelat att en proposition
på grundval av promemorian och remissyttrandena däröver beräknades
bli avlämnad den 7 april. Propositionen harblivit försenad och föreligger ännu
inte, något som torde sammanhänga med svårigheterna att lösa de problem
som är förenade med förslaget om valutakursgaranti. Den kan därför inte
föranleda något beslut av riksdagen förrän hösten 1978.

I motionen 1977/78:1640, som väcktes under allmänna motionstiden, dvs.
innan den nämnda promemorian hade publicerats, påyrkas att staten under
innevarande budgetår skall utöka Investeringsbankens aktiekapital - som
f. n. är 900 milj. kr. - med 500 milj. kr.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en förstärkning av Investeringsbankens
aktiekapital är motiverad. Beslutet härom bör emellertid anstå
tills den aviserade propositionen i ämnet föreligger. Därför avstyrker
utskottet motionen i den del som här är aktuell.

NU 1977/78:72

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1640 yrkandet 10.

Stockholm den 23 maj 1978

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m),
Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils
Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Karl-Anders Petersson (c), Ivar
Högström (s), Rune Jonsson i Husum (s), Wivi-Anne Radesjö (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Rune Johansson i Ljungby (s) och Olle Wästberg i Stockholm
(fp).

Reservation

av Ingvar Svanberg, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Ivar Högström, Rune
Jonsson i Husum, Wivi-Anne Radesjö och Rune Johansson i Ljungby (alla s)
som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

I en analys (= utskottet) 500 milj. kr.

För att Investeringsbanken skall kunna utnyttja sina upplåningsmöjligheter
och sålunda få erforderligt kapital att ställa till företagens förfogande är
det angeläget att bankens soliditet förstärks. Detta kräver en höjning av
aktiekapitalet. Regeringen har på ett oacceptabelt sätt förhalat arbetet på den
proposition i ämnet som har aviserats. I detta läge bör riksdagen besluta om
aktieteckning utan att invänta regeringens förslag. Utskottet tillstyrker
sålunda motionen i den del som här är aktuell.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1640 yrkandet 10 till
Teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB på tilläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under
fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av
500 000 000 kr.

GOTAB 58235 Stockholm 1978