NU 1977/78:68

Näringsutskottets betänkande
1977/78:68

med anledning av propositionen 1977/78:110 om energiforskning
m. m. jämte motioner

Ärendet

1 detta betänkande behandlas

dels propositionen 1977/78:110 (industridepartementet), vari framläggs
förslag om dels utökat statligt stöd till forskning och utveckling inom
energiområdet, dels riktlinjer och anslag för verksamheten vid AB Atomenergi,

dels fem motioner som har väckts med anledning av propositionen,

dels fem motioner som har väckts under allmänna motionstiden,

dels en motion som har väckts med anledning av propositionen 1977/
78:111 om statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
m. m.

Propositionen och motionerna redovisas nedan.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats dels av företrädare för
industridepartementet, dels av företrädare för AB Atomenergi.

Propositionen 1977/78:110

Huvudsakligt innehåll

1 propositionen läggs fram förslag om utökat statligt stöd till forskning och
utveckling m. m. inom energiområdet. De största insatserna föreslås i fråga
om förnyelsebara energikällor, särskilt vindenergi och energi ur biomassa,
samt beträffande energianvändning inom bebyggelse och i industriella
processer.

Huvuddelen av insatserna föreslås ske inom ett nytt sammanhållet,
treårigt Huvudprogram Energiforskning. I propositionen läggs fram förslag
om riktlinjer och medelsberäkningar för programmet under budgetåren
1978/79-1980/81.

Vidare framläggs förslag om riktlinjer och anslag för verksamheten vid AB
Atomenergi. Bolaget föreslås få betydande uppgifter i vad gäller utvecklingen
av främst inhemska bränslen.

För treårsperioden 1978/79-1980/81 beräknas i propositionen statliga
insatser om sammanlagt 1 000 milj. kr. Härav utgör 842 milj. kr. en treårig
ram för Huvudprogram Energiforskning och vissa därmed sammanhängande

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 68

NU 1977/78:68

insatser. Som bidrag till verksamheten vid AB Atomenergi beräknas en
motsvarande treårsram om 140 milj. kr.

Förslag

I propositionen föreslås i första hand - under punkten 5 (s. 167) - att
riksdagen godkänner

1. de riktlinjer för inriktningen av forskning och utveckling inom energiområdet
som föredragande statsrådet har förordat,

2. de riktlinjer för ändrad inriktning av verksamheten vid Aktiebolaget
Atomenergi som föredragande statsrådet har förordat.

Vidare framläggs - under punkten 6 - förslag om vissa anslag för
budgetåret 1978/79. Under angivna punkter föreslås:

F 13. Energiforskning (s. 167 f.)
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1978/79, i enlighet med vad
föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i
samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som,
inberäknat löpande beslut, innebär åtaganden om högst 200 000 000 kr. för
vart och ett av budgetåren 1979/80-1981/82,

2. till Energiforskning för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 238 500 000 kr.

F 14. Bidrag till verksamheten vid Aktiebolaget Atomenergi
(s. 168 f.)

att riksdagen till Bidrag till verksamheten vid Aktiebolaget Atomenergi för
budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 46 000 000 kr.

F 15. Energiteknisk forskning och utveckling vid Aktiebolaget
Atomenergi (s. 169)

att riksdagen till Energiteknisk forskning och utveckling vid Aktiebolaget
Atomenergi för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
12 000 000 kr.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är

följande:

1977/78:1808 av Bernt Ekinge (fp), vari hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts angående den fortsatta
verksamheten vid AB Atomenergis anläggning vid Studsvik,

NU 1977/78:68

1977/78:1809 av Rolf Hagel (apk)och Alf Lövenborg (apk), vari hemställs
att riksdagen

1. avslår hemställan att godkänna de riktlinjer för inriktningen av forskning
och utveckling inom energiområdet och den ändrade inriktning av verksamheten
vid AB Atomenergi som förordas i propositionen,

2. beviljar 30 milj. kr. förbudgetåren 1978/79-1980/81 för att bygga upp en
experimentell handelsträdgårdsorganisation i Tornedalen för utnyttjande av
solvärme, i överensstämmelse med Gunnar Hietalas pionjäranläggning, plus
konservindustri, en effektiv försäljnings- och transportorganisation etc.,

3. för upp anslaget Bidrag till verksamheten vid AB Atomenergi med
begärda 48,7 milj. kr. men utan vidhängande ”mer preciserade planeringsförutsättningar”,

4. beviljar ett rambelopp om 10 milj. kr. för fortsatt utvecklingsarbete av
värmereaktorer,

5. förbudgetåret 1978/79 beviljar 5 milj. kr. för insatser i fråga om anrikning
av uran samt metodutveckling och internationellt samarbete beträffande
behandling och slutförvaring av högaktivt avfall samt

6. uttalar sig för ett svenskt forsknings- och utvecklingsprogram för att med
hög prioritet få fram en vätgasdriven bil och vätgas i lättransportabel och
säker form.

1977/78:1810 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande överföringen av 30 milj. kr. från Reserv för oförutsedda behov till
delprogrammet Avancerad energiteknik,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande behovet av övergripande planering för energihushållning i
bebyggelsen,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande organisationen av forskning kring inhemska bränslen och utnyttjandet
av AB Atomenergi i energiforskningsprogrammet,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande nyttiggörande i näringslivet av utvecklingsarbetet på energiområdet,

1977/78:1811 av Olle Svensson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen framhållits om beredningen av förslaget
om den framtida verksamheten vid R 2 i Studsvik,

1977/78:1812 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. med ändring av propositionen 1977/78:110

a) till delprogrammet Åtgärder i transportsystemet för perioden 1978/
79-1980/81 beviljar ett anslag av 14 milj. kr.,

b) till delprogrammet Solvärmesystem och energilagring m. m. för
perioden 1978/79-1980/81 beviljar ett anslag av 70 milj. kr..

1* Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 68

NU 1977/78:68

c) till delprogrammet Lättvattenreaktorer för perioden 1978/79-1980/81
beviljar ett anslag av 30 milj. kr.,

d) till delprogrammet Vindenergi för perioden 1978/79-1980/81 beviljar
ett anslag av 145 milj. kr.,

e) till programmet Allmänna energisystemstudier m. m. för perioden
1978/79-1980/81 beviljar ett anslag av 31 milj. kr.,

0 till delprogrammet Fusionsenergi för perioden 1978/79-1980/81 beviljar
ett anslag av 20 milj. kr.,

2. som sin mening uttalar

a) att forskning för geotermisk energi inom delprogrammet Hetvattenteknik
och för solenergi/energilagring inom delprogrammet Avancerad energiteknik
skall prioriteras samt att någon briderforskning ej skall få förekomma,

b) att Sverige bör utträda ur Euratom den 1 juli 1979.

Den motion som har väckts med anledning av propositionen 1977/78:111
om statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
m. m. är

1977/78:1853 av Rune Ångström (fp) och Börje Hörnlund (c), vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande statligt stöd till en försöksanläggning med en
torveldad panncentral och en därtill anpassad produktionsanläggning för
frästorv inom Skellefteå kommun.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är
följande:

1977/78:343 av Bernt Ekinge (fp), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär utredning om inrättande av en central energimyndighet,

2. uttalar att, om en sådan myndighet inrättas, den bör lokaliseras till
Nyköpings kommun,

1977/78:477 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), såvitt gäller
hemställan (4) att riksdagen uttalar sig för att forskningen beträffande
fusionsenergin (vätekraften) ges det ekonomiska stöd som krävs,

1977/78:636 av Nils Hörberg (fp), vari hemställs

att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen 1977/78:631 -såsom ett led i Sveriges strävan att medverka till en ny ekonomisk
världsordning - hos regeringen begär förslag syftande till snabbare begränsning
av oljeförbrukningen för produktion av värme och el genom stor
satsning på torv de närmaste två å tre årtiondena i avvaktan på att
självförnyande energikällor kan svara för övervägande delen av vår energiförsörjning,
omfattande bl. a.

1. snabbinventering av våra torvmossar,

2. statsstöd till utveckling av torvbearbetningsmaskiner eller till licenstill -

NU 1977/78:68

verkning av t. ex. ryska och finska sådana,

3. utveckling av speciell industristruktur för torvens brytning, pressning,
transport, eldning, kemisk omvandling m. m. och

4. högre statsstöd för övergång till torvbaserad värme- och elframställning,

1977/78:1285 av Fritz Börjesson (c), vari hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna att ett vindenergiaggregat under provomgången vid
kommande disposition av medel och verksamhet bör anbringas på Öland,

1977/78:1637 av Bertil Jonasson (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär

1. att insatserna för information och demonstration om möjligheterna att
gå över till inhemskt bränsle i hushåll, industrier och kraftvärmeverk
intensifieras,

2. att initiativ snarast tas till uppbyggnad av distributions- och mottagningsapparat
för flis och andra vedbränseln.

Motionen 1977/78:477 behandlas i övrigt i utskottets betänkanden NU
1977/78:67, 1977/78:69 och 1977/78:70.

Uppgifter i anslutning till vissa motioner

Tidigare behandling av motion om forskning rörande vindkraft

Näringsutskottet behandlade våren 1977 ett motionsyrkande som syftade
till att ett vindkraftsaggregat skulle uppföras på Öland. Utskottet hänvisade
(NU 1976/77:24) till att förutsättningarna föratt anlägga vindkraftverk i olika
geografiska regioner utreds inom ramen för delprogrammet Vindenergi.
Utskottet utgick från att undersökningarna även skulle komma att innefatta
möjligheten att förlägga ett vindkraftverk till Öland. Utskottet avstyrkte
motionen, som avslogs av riksdagen.

Svar på fråga om inrättande av energistyrelse

Statsrådet Olof Johansson besvarade den 9 mars 1978 (RD 1977/78:92 s. 3)
en fråga (1977/78:317) av Lennart Pettersson om planerna på en statens
energistyrelse. Frågan gällde dels om regeringen avsåg att ge den planerade
utredningen om organisationen på energiområdet sedvanlig parlamentarisk
sammansättning, dels om regeringen avsåg att ge utredningen sådana
direktiv att såväl tidsmässiga som andra garantier skulle ges för en allsidig
prövning av lämpliga organisationsformer på energiområdet.

Statsrådet anförde att direktiv till en kommitté med uppdrag att se över
myndighetsorganisationen på energiområdet förbereds inom industridepartementet.
Det väsentliga är då, sade statsrådet, att kommittén för en

NU 1977/78:68

förankring genom representation för berörda fackliga organisationer. Detta
utgör inget hinder för att utredningsarbetet skall kunna bedrivas skyndsamt.

I svaret angavs vidare att kommitténs huvuduppgift avses bli att pröva om
de uppgifter på energiområdet som nu ankommer på bl. a. statens industriverk,
energisparkommittén, delegationen för energiforskning och statens
vattenfallsverk i egenskap av myndighet bör föras samman inom ramen för
en energimyndighet. Därvid skall även möjligheterna till en decentralisering
av uppgifterna övervägas.

Utskottet

Allmänna riktlinjer

En väsentlig del av det energipolitiska program som riksdagen godkände år
1975 var en omfattande satsning på forskning och utveckling. Ett energiforskningsprogram,
med en löptid av tre år och en ekonomisk ram av 360
milj. kr., fastställdes. Det långsiktiga syftet angavs vara att
energiförsörjningssystemet skulle förändras mot återhållen energikonsumtion
och tryggare energiförsörjning. På kort sikt bedömdes forskning och
utveckling vara viktiga medel för att öka effektiviteten i det befintliga
systemet. Den nu föreliggande propositionen innehåller förslag till ett nytt
treårigt program för forskning och utveckling inom energiområdet. Det
framhävs att huvudmålet för programmet bör vara att bidra till den kunskap
som behövs för att förutse och möta de energiproblem som förändringarna i
omvärlden kommer att ställa det svenska samhället inför. I anslutning till
regeringsförklaringen den 8 oktober 1976 understryker föredraganden att
kunskapen om inhemska och förnyelsebara energikällor är särskilt viktig.
Energiforskningen bör underbygga samhällets planering och därigenom bidra
till handlingsfrihet på lång sikt. Härför krävs dock att forskningsinsatserna
har tillräcklig bredd. Följande mål för forskningsprogrammet anges också.
Det skall ge underlag för bedömning av förutsättningarna för introduktion av
ny teknik eller nya systemlösningar. Det skall stödja utvecklingen av sådan
teknik som kan bidra till att förändra energiförsörjningssystemet i enlighet
med de energipolitiska målen. I begränsad utsträckning skall det bidra till
spridning av ny teknik och nya systemlösningar för förbättrad energiförsörjning.
Slutligen framhålls att forskningen i den utsträckning det är förenligt
med övriga mål bör medverka till att den svenska industrins internationella
konkurrenskraft stärks.

De angivna målen innebär att energiforskningsprogrammet kommer att ha
många skilda avnämare - statliga myndigheter, kommuner, företag av olika
slag. Enligt propositionen bör insatserna inom energiforskningsprogrammet
inriktas på att samarbete med avnämarna etableras så tidigt som möjligt.
Verksamheten bör inte drivas längre än till dess att avnämarna själva kan ta
över ansvaret för den fortsatta utvecklingen. Ett nära samarbete med

NU 1977/78:68

industrin är, påpekas det, särskilt viktigt. Utgångspunkten för bedömning av i
vilken utsträckning och i vilka former Sverige bör delta i internationellt
energiforskningssamarbete bör, uttalas det, vara strävan att uppnå en effektiv
internationell arbetsfördelning inom ramen för det svenska energiforskningsprogrammets
mål.

Propositionens förslag går ut på att ett nytt sammanhållet treårigt
Huvudprogram Energiforskning, innefattande även statens särskilda stöd till
grundläggande forskning för energiområdet, skall genomföras under budgetåren
1978/79-1980/81. De mål för forskningsverksamheten som ställs upp
bygger i allt väsentligt på förslag som delegationen för energiforskning (DFE)
har lagt fram i betänkandet (SOU 1977:56) Energi - program för forskning,
utveckling, demonstration.

Vidare anges i propositionen vissa riktlinjer för verksamheten vid AB
Atomenergi. Denna verksamhet föreslås få en delvis ny inriktning mot
bränsle- och värmeteknik. Detta sammanhänger med den bedömning som
görs att statens engagemang vad gäller bl. a. kärntekniska servicefunktioner
på sikt kommer att minskas.

Den allmänna inriktningen av energiforskningsprogrammet godtas i stort
sett i de motioner som har väckts med anledning av propositionen. Ett
undantag är dock motionen 1977/78:1809. Där kritiseras att forskningsprogrammet
inriktas mot alternativa energikällor som torv, biomassa och
solvärmesystem medan forskningen rörande kärnkraftens utnyttjande dras
ned. Motionärerna betecknar detta som en avveckling av modern vetenskap
och teknologi. De hemställer att riksdagen icke skall godkänna de allmänna
riktlinjer för inriktningen av forskning och utveckling inom energiområdet
som föreslås i propositionen. Dock uttalar de att avslagsyrkandet inte
omfattar alla delprogram inom huvudprogrammet energiforskning. De
kommer också med konkreta förslag som anknyter till olika delprogram.

Utskottet kan ansluta sig till de allmänna mål för energiforskningsprogrammet
som ställs upp i propositionen. Programmet skall bidra till att trygga
energiförsörjningen och bevara handlingsfriheten för framtiden. Med hänsyn
bl. a. till det svenska samhällets beroende av importerade bränslen är det
viktigt att forskningen inriktas på att inhemska och förnyelsebara energikällor
skall kunna användas. Liksom det forskningsprogram som ingick i
1975 års energipolitiska beslut tar även detta program sikte på att få fram
metoder för att minska energianvändningen i samhället. Utskottet erinrar om
att energikommissionen nyligen har lagt fram sitt huvudbetänkande (SOU
1978:17) Energi, som är avsett att ligga till grund för ett långsiktigt
energipolitiskt beslut av'riksdagen under riksmötet 1978/79.

Mot bakgrund av vad här sagts avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Programstruktur m. m.

Regeringens förslag beträffande indelning av energiforskningsprogrammet
och ekonomisk ram för detta bygger på vad DFE har förordat. Huvudpro 1**

Riksdagen 1977/78. 17 samt. Nr 68

NU 1977/78:68

grammet Energiforskning bör enligt propositionen indelas i sex program, av
vilka några uppdelas på delprogram. Totalt för treårsperioden beräknas en
medelsram om 842 milj. kr. Härav avser 242 milj. kr. budgetåret 1978/79. För
programmen och delprogrammen anges medelsbehovet dels för det
kommande budgetåret, dels för hela treårsperioden. Regeringen anser att det
härutöver bör finnas medel reserverade för ett antal kostnadskrävande
insatser under den kommande treårsperioden. Bl. a. kan vissa större
försöksanläggningar komma att uppföras. Forén sådan t. v. ofördelad reserv
inom huvudprogrammet skall därför totalt 96 milj. kr. avsättas. Föredraganden
understryker att de angivna beloppen får ses som preliminära
beräkningar och att justeringar och omfördelningar kan komma att aktualiseras
mot bakgrund av de erfarenheter som successivt erhålls under
programperioden. De programansvariga organen föreslås få rätt att i viss
utsträckning göra fleråriga åtaganden. Det förutsätts få ankomma på
regeringen att besluta om den närmare fördelningen av medel mellan olika
program och delar därav liksom om den närmare programindelningen. I
propositionen redovisas inriktningen av forsknings- och utvecklingsarbetet
inom de olika programmen och delprogrammen. Utskottet går i det följande
in på olika inslag i forskningsprogrammet endast i samband med motionsyrkanden.
I övrigt hänvisar utskottet med instämmande till vad som uttalas i
propositionen.

Energianvändning i industriella processer m. m.

I propositionen anges att detta program bör omfatta forskning och
utveckling som avser dels den direkta energianvändningen vid produktion
inom industrin och de areella näringarna, dels den direkta och indirekta
energibesparing som kan erhållas genom återvinning och genom utnyttjande
av energiinnehållet i avfall. Programmet omfattar sex delprogram, nämligen
Allmänna studier, Trämassa och papper, Järn och stål, Övriga processer inom
industrin, Jordbruk och trädgårdsnäring samt Samhällets varuflöden.
Medelsbehovet beräknas för treårsperioden till 86 milj. kr. och för budgetåret
1978/79 till 22 milj. kr.

I motionen 1977/78:1809 begärs en vidgning av treårsramen med 30 milj.
kr. Motionärerna önskar att ett stöd av denna omfattning skall lämnas för att
bygga upp en experimentell handelsträdgårdsorganisation i Tornedalen för
utnyttjande av solvärme. De hänvisar till positiva erfarenheter som har gjorts
vid en handelsträdgård i Tornedalen där växthusen uppvärms med solvärme.
En effektiv försäljningsorganisation och en konservindustri skulle byggas
upp i anslutning till handelsträdgårdsorganisationen.

1 propositionen framhålls att DFE har föreslagit att stödet inom delprogrammet
Jordbruk och trädgårdsnäring framför allt skall inriktas på teknik
som kan leda till minskning av energianvändningen för uppvärmning av
växthus. Utskottet vill vidare erinra om att stöd till prototyper och

NU 1977/78:68

demonstrationsanläggningar lämnas av statens industriverk enligt förordningen
(1975:44) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet
m. m. (omtryckt 1977:388). Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Medelsramen för och inriktningen av programmet Energianvändning i
industriella processer m. m. godtas av utskottet.

Energianvändning för transporter och samfärdsel

Detta program är indelat i två delprogram: Åtgärder i transportsystemet
och Energianvändning i drivsystem. Totalt beräknas för treårsperioden en
ekonomisk ram om 32 milj. kr., varav 9,5 milj. kr. är avsedda för budgetåret
1978/79. Totalbeloppet föreslås fördelat med 8 milj. kr. resp. 2,5 milj. kr. på
det förra delprogrammet och 24 milj. kr. resp. 7 milj. kr. på det senare
delprogrammet. I motionen 1977/78:1812 föreslås att medelsramen för
delprogrammet Åtgärder i transportsystemet vidgas med 6 milj. kr. till totalt
14 milj. kr. för perioden 1978/79-1980/81. Motionärernas förslag anknyter till
DFE:s beräkning av medelsbehovet för ifrågavarande delprogram. De anför
att nedskärningen av det belopp som DFE har förordat är allvarlig, eftersom
systemändringar krävs för att mera omfattande besparingar av energi och
människoliv skall bli möjliga.

Utskottet finner inte skäl att föreslå att medelsramen för forskning rörande
åtgärder i transportsystemet skall ändras.

Utskottet tar i detta sammanhang också upp ett yrkande i motionen 1977/
78:1809 att riksdagen skall uttala sig för ett forsknings- och utvecklingsprogram
för att med hög prioritet få fram en vätgasdriven bil och vätgas i
lättransportabel och säker form. Motionärerna anser att vätgas är det mest
miljövänliga motorbränsle som kan tänkas och att det kan bli framtidens
motorbränsle.

Till delprogrammet Energianvändning i drivsystem hänförs bl. a. insatser
för att klarlägga förutsättningarna för att anpassa dagens motortyper till
alternativa drivmedel, t. ex. metanol, etanol, syntetisk bensin och på längre
sikt väte. Föredraganden anger som ett första mål för insatserna inom
delprogrammet att klarlägga förutsättningarna för anpassning av dagens
bensin- och dieselmotorer till alternativa drivmedel. Ett andra mål skall vara
bl. a. att få säkrare underlag för en bedömning i övrigt av drivsystemens
framtida utveckling. I propositionen redovisas även att vissa långsiktigt
motiverade insatser rörande väte som drivmedel avses ingå i delprogrammet.
Mot denna bakgrund finner utskottet inte att ett särskilt uttalande från
riksdagens sida enligt det senast nämnda motionsyrkandet är motiverat.

Energianvändning för bebyggelse

Insatserna inom detta program avser dels den direkta energianvändningen
för bebyggelse av olika slag, dels energianvändningen för byggnads- och

NU 1977/78:68

anläggningsverksamhet. Programmet är indelat i följande fem delprogram:
Effektivare energianvändning, Värmepumpar, Solvärmesystem och energilagring
m. m., Planering, styrfaktorer, statistik, Brukarkrav samt Planering
och uppföljning av forskningsinriktat experimentbyggande. För programmet
beräknas 155 milj. kr. för hela perioden och 46 milj. kr. förbudgetåret 1978/
79. I motionen 1977/78:1812 begärs en utvidgning av anslagsramen med 35
milj. kr. Det tillskott som motionärerna önskar avser i sin helhet delprogrammet
Solvärmesystem och energilagring, till vilket för treårsperioden
skulle anslås 70 milj. kr. i stället för de 35 milj. kr. som föreslås i
propositionen. Motionärerna erinrar om att DFE har föreslagit 60 milj. kr. för
detta delprogram. De motiverar sitt förslag med att ytterligare försök med
stora solvärmecentraler bör genomföras.

Ett av målen för insatserna inom programmet börenligt propositionen vara
att genom forskning och utveckling göra det möjligt att i ökad utsträckning
använda förnyelsebara energikällor. Av den närmare redovisning för delprogrammet
som lämnas i propositionen framgår att förutsättningarna för att
solvärmesystem skall komma i allmänt bruk skall studeras. Föredraganden
uttalar att det är särskilt angeläget att solvärmeanläggningar för större grupper
av byggnader studeras och att i anslutning härtill möjligheter till kombination
av solvärmeutnyttjande med större distributionssystem för varm- eller
hetvatten belyses. Utskottet anser sig inte böra föreslå någon ändring i den
medelsram som föreslås i propositionen för ifrågavarande program. Det
nämnda yrkandet i motionen 1977/78:1812 avstyrks alltså.

I detta sammanhang tar utskottet också upp ett yrkande i motionen 1977/
78:1810 att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behovet av övergripande planering för energihushållning
i bebyggelsen. Motionärerna anser att beskrivningen av programmet
Energianvändning för bebyggelse saknar den nödvändiga helhetssynen på en
övergripande samhällsplanering. För att åstadkomma energihushållning
samtidigt som miljövärden bevaras krävs det enligt motionärerna en
sammanhållen bebyggelseplanering och markanvändning.

Utskottet vill erinra om att insatserna inom programmet bl. a. syftar till att
underbygga samhälleliga styr- och stimulansåtgärder av olika slag. Förslag
om åtgärder för bebyggelseplanering och markanvändning har lagts fram
genom propositionen 1977/78:76 med energisparplan för befintlig bebyggelse.
De synpunkter som motionärerna för fram överensstämmer med
yrkanden som har väckts i detta sammanhang och som behandlas i
civilutskottets betänkande 1977/78:31. Näringsutskottet finner inte anledning
att föreslå riksdagen att göra ett sådant uttalande som motionärerna
förespråkar.

I programmet har för nästa budgetår också beräknats 11 milj. kr. för
planering och uppföljning av forskningsinriktat experimentbyggande. Beräkning
av medel för detta ändamål på statsbudgeten står i överensstämmelse
med riksdagens tidigare principbeslut (prop. 1976/77:107 s. 44-49, CU 1976/

NU 1977/78:68

77:32 s. 21, rskr. 1976/77:244). För innevarande budgetår har regeringen den
27 oktober 1977 medgett att statens råd för byggnadsforskning, inom ramen
För medel tillgängliga i fonden För byggnadsforskning, För ändamålet får
disponera 14 milj. kr. Avsikten synes ha varit (prop. 1977/78:122 s. 4, CU
1977/78:30) att behovet av medelstillskott till fonden för att ersätta de medel
som sålunda förskjutits från den skulle beaktas vid anslagsberäkningen För
nästa budgetår under anslaget Energiforskning

Experimentbyggandet som sådant finansieras med reguljära lån intill vad
vanliga värderingsmetoder kan motivera och med särskilda stående och
räntefria lån till den del av investeringskostnaderna som motiveras av
experimentsyftet. Dessa senare lån Finansieras över anslaget Lån till experimentbyggande
m. m. under Fonden För låneunderstöd och faller inom
bostadsdepartementets och civilutskottets beredningsområde.

Beslut om såväl bidragen för planering och uppföljning som de särskilda
lånen fattas av byggforskningsrådet, vilket vid beredningen av ansökningarna
m. m. biträds av en särskild prövningsnämnd. Bakom medelsberäkningarna
för bidrag resp. lån ligger och avses ligga ett för båda ändamålen
gemensamt avsatt utrymme inom vilket medel fördelas mellan bidrag och
lån. 1 prop. 1977/78:110 (s. 136) anges att det ankommer på regeringen att
lämna erforderliga föreskrifter om dispositionen av bidragsmedlen. I prop.
1977/78:122 föreslås att regeringen skall kunna ändra en angiven låneram i
samband med motsvarande ändring av de medel som står till förfogande för
bidrag.

Utskottet har ingen erinran mot att medel för planering och uppföljning av
experimentbyggandet nu beräknas under programmet Energianvändning för
bebyggelse. Motivet för regeringens förslag därom torde ha varit en önskan
att hålla samman de forskningsinriktade insatserna. Experimentbyggandet
som sådant inkl. planeringen och uppföljningen av det är emellertid en såväl
sakligt som tekniskt och administrativt sammanhållen enhet. Enligt utskottets
mening bör det därför övervägas om inte bidragsmedlen fortsättningsvis
budgetmässigt bör bedömas och beredas i-anslutning till lånemedlen.

Frågan huruvida byggforskningsfonden genom den nu föreslagna anslagsberäkningen
har kompenserats för sina under innevarande budgetår
Förskjutna medel är inte entydigt besvarad. Utskottet Förutsätter att klarhet
därom skapas i samband med kommande budgetförslag.

E nergiprod uktion

Fördetta program föreslåsen ram för treårsperioden om 393 milj. kr., varav
133 milj. kr. för det nu kommande budgetåret. Föredraganden uttalar att
verksamheten inom programmet behöver ha en viss bredd. Den bör bedrivas
med sikte på att det senast mot mitten av 1980-talet skall finnas underlag för
beslut om att antingen driva verksamheten vidare med syfte att införa en viss
energikälla eller energiråvara i vårt energisystem eller att avveckla de

NU 1977/78:68

särskilda forsknings- och utvecklingsinsatserna. Programmet är indelat i åtta
delprogram, nämligen Inhemska bränslen, Kol, Syntetiska drivmedel, Lättvattenreaktorer,
Hetvattenteknik m. m., Vindenergi, Avancerad energiteknik
och Fusionsenergi. Denna indelning avviker från den som hittills har gällt
och skiljer sig även från den programindelning som DFE har föreslagit.
Indelningen kritiseras i motionen 1977/78:1810, och utskottet kommer i det
följande att närmare diskutera den. Utskottet tar först, i anslutning till olika
motionsyrkanden, upp delprogrammen Inhemska bränslen. Hetvattenteknik
och Vindenergi för att därefter i ett sammanhang behandla frågor rörande
kärnkraftsforskning.

Några motionsyrkanden kan hänföras till delprogrammet Inhemska bränslen.

I motionen 1977/78:636 hemställs att riksdagen - som ett led i Sveriges
strävan att medverka till en ny ekonomisk världsordning - skall begära
förslag som syftar till en snabbare begränsning av oljeförbrukningen för
produktion av värme och elenergi genom en stor satsning på torv under de
närmaste två å tre årtiondena. Förslaget skulle omfatta följande åtgärder: en
snabb inventering av torvmossarna, statsstöd till utveckling av torvbearbetningsmaskiner
eller till licenstillverkning av t. ex. ryska eller finska maskiner,
utveckling av en speciell industristruktur för olika moment i torvens
bearbetning och användning samt högre statsstöd för övergång till torvbaserad
värme- och elframställning. I den motivering för detta yrkande som
lämnas i motionen 1977/78:631 anför motionären bl. a. att den svenska
oljeförbrukningen snabbt bör begränsas. Han anför att torv är en inhemsk
energikälla som - i avvaktan på att självförnyande energikällor utvecklas -kan ersätta oljan i fråga om produktion av värme och elkraft.

Förslaget i motionen 1977/78:1853 syftar till att få till stånd en försöksverksamhet
för utvinning och utnyttjande av torv för energiproduktion.
Motionärerna önskar att riksdagen skall göra ett uttalande om att Skellefteå
kommun och Boliden AB bör få statligt stöd för en försöksanläggning med en
torveldad panncentral och en därtill anpassad produktionsanläggning för
frästorv. De anför att stödet bör ta hänsyn till den inriktning på forskning och
utveckling som anläggningen skulle ha. Styrelsen för teknisk utveckling
(STU) skulle ansvara för uppföljning, övervakning och utvärdering av
försöksverksamhetens resultat.

I propositionen uttalas att torv kan få stor betydelse för energiförsörjningen.
Målet för forskning och utveckling i fråga om torv anges vara att ta
fram bättre underlag för bedömning av torvens möjliga roll i energiförsörjningen
vad gäller dels vilken teknik för torvhantering och energiutvinning
som behöver utvecklas, dels vilken total torvutvinning som är möjlig och
lämplig på längre sikt. DFE har i sitt huvudalternativ förordat en ram om 33
milj. kr. för treårsperioden för forskning rörande torv. Flera av de åtgärder
som anges i motionen ingår i olika forsknings- och utvecklingsprojekt som
stöds av nämnden för energiproduktionsforskning. Utskottet vill vidare

NU 1977/78:68

erinra om att överstyrelsen för ekonomiskt försvar har i uppdrag att förhandla
med några kommuner som har kraftvärmeverk för att klargöra möjligheterna
att utnyttja torv i någon sådan anläggning. Energikommissionen har
föreslagit vissa åtgärder som syftar till att torvtillgångarna skall kunna ge
bidrag till energiförsörjningen.

Insatser på torvområdet är enligt utskottets mening angelägna även om
forskningsverksamheten först på sikt kan få praktiska resultat i någon större
omfattning. Som framgår av vad utskottet ovan anfört ingår flertalet av de
åtgärder som motionärerna förordat i det nu pågående forsknings- och
utvecklingsarbetet. Vidare kan enligt riksdagens beslut (prop. 1977/78:131,
NU 1977/78:61) bidrag till demonstrationsanläggningar med inriktning på
annat bränsle än olja lämnas av statens industriverk. I detta sammanhang vill
utskottet erinra om den nyligen tillsatta utredningen (I 1977:11) om
omställningsbara eldningsanläggningar m. m. Enligt direktiven (Dir 1977:
134) till denna utredning är det angeläget att främst nytillkommande större
eldningsanläggningar utförs så att de kan eldas också med fasta bränslen.
Utskottet anser sig därför inte ha anledning att föreslå riksdagen att göra en
sådan framställning till regeringen som föreslås i de nu nämnda motionsyrkandena.

1 motionen 1977/78:1637 föreslås att insatserna för information och
demonstration om möjligheterna att gå över till inhemskt bränsle i hushåll,
industrier och kraftvärmeverk skall intensifieras. Hemställan, som inte
närmare motiveras i motionen, har nära samband med ett andra yrkande.
Detta går ut på att riksdagen skall begära att initiativ snarast tas till
uppbyggnad av en distributions- och mottagningsapparat för flis och andra
vedbränslen. Motionärerna argumenterar utförligt för detta förslag. De anser
att den föreslagna åtgärden är angelägen om erfarenheterna av de pågående
projekten med produktion av energiskog och tillvaratagande av hyggesavfall
visar på en möjlig praktisk tillämpning. Med anledning av det först nämnda
yrkandet vill utskottet framhålla att omfattande informationsinsatser ingår
som en nödvändig del i en politik som syftar till hushållning med energi.
Energisparkommittén har till uppgift att stödja och samordna myndigheternas
informationsinsatser. Utskottet anser sig inte ha skäl att förorda
särskilda insatser på grundval av motionsyrkandet.

Bland de projekt som får stöd från nämnden för energiproduktionsforskning
märks en utredning om en terminal för beredning av skogsavfall för
bränsleändamål. Som framgår av redogörelsen i det föregående har DFE
föreslagit vissa insatser bl. a. för utveckling av metoder att hantera biomassa,
vari även flis och andra vedbränslen ingår. Utskottet avstyrker motionen
1977/78:1637 även i återstående del.

Delprogrammet Hetvattenteknik omfattar dels distribution och lagring av
het- eller varmvatten för uppvärmningsändamål, dels utnyttjande av geotermisk
energi. 1 motionen 1977/78:1812 yrkas att riksdagen skall uttala sig för
att forskning för geotermisk energi skall prioriteras. Motionärerna motiverar

NU 1977/78:68

inte förslaget närmare. I propositionen uttalas att geotermisk energi möjligen
på lång sikt kan fl betydelse som värmekälla för bebyggelse. Vidare redovisas
att flera av de remissinstanser som har yttrat sig över DFE:s programförslag
har ställt sig skeptiska till värdet av insatser på detta område. Utskottet anser
sig inte ha skäl att föreslå riksdagen att göra ett uttalande i denna fråga.

För delprogrammet Vindenergi beräknas för treårsperioden ett medelsbehov
av 105 milj. kr., varav 35 milj. kr. förbudgetåret 1978/79. De planerade
insatserna avser främst större nätanslutna vindkraftaggregat. Verksamheten
bör enligt föredraganden inriktas främst på uppförande och utvärdering av
minst två fullskaleaggregat och därutöver om möjligt på förberedelser för
ytterligare ett aggregat. Föredraganden understryker att det är angeläget att
möjligheterna till internationellt samarbete inom området tas till vara.
Utskottet instämmer i detta uttalande och förutsätter att regeringen undersöker
möjligheterna att uppföra någon av de föreslagna vindkraftprototyperna
i samverkan med ett annat land där förutsättningarna är likartade dem
som råder i Sverige.

Hemställan i motionen 1977/78:1812 om en vidgning av anslagsramen till
totalt 145 milj. kr. för treårsperioden anknyter till den beräkning av
medelsbehovet som DFE har lagt fram. Motionärerna anför att den prutning
till 105 milj. kr. som föreslås i propositionen är otillfredsställande och inte kan
godtas.

Utskottet anser den medelsram för forskning rörande vindenergi som
föreslås i propositionen vara till fyllest.

Vid val av plats för uppförande av ett fullskaleaggregat bör, anförs i
motionen 1977/78:1285, även Öland komma i fråga. Motionären hemställer
att riksdagen skall göra en framställning till regeringen av denna innebörd.

En omfattande utredning om förutsättningarna för att anlägga vindkraftverk
i olika geografiska regioner pågår. I denna undersökning, som genomförs
av vattenfallsverket, tas hänsyn bl. a. till restriktioner i form av konflikt
med andra planintressen. Utskottet utgår från att undersökningarna även
kommer att innefatta möjligheten att förlägga ett vindkraftverk till Öland. En
särskild framställning härom till regeringen finner utskottet inte anledning
att förorda.

Delprogrammet Lältvaltenreaktorer omfattar enligt förslaget forskning om
bl. a. lättvattenreaktorers säkerhet, upparbetning av utbränt bränsle och
hantering av aktivt avfall, anrikning av kärnbränsle samt värmereaktorer.

Stöd till forskning om andra reaktorsystem än lättvattenreaktorer skall utgå
från delprogrammet A vaneerad energiteknik. Denna indelning medför att det
statliga stödet till kärnkraftsforskning, som under nuvarande programperiod
har lämnats från ett delprogram Fissionsenergi, nu delas upp på två
delprogram. I propositionen anges medelsbehovet för delprogrammet Lättvattenreaktorer
till 14 milj. kr. för budgetåret 1978/79. I avvaktan på ett

NU 1977/78:68

kommande ställningstagande till energikommissionens förslag beräknas inte
någon medelsram för hela treårsperioden. Föredraganden uttalar att medel
förbudgetåren 1979/80 och 1980/81 får tas i anspråk senare av de 96 milj. kr.
som är föreslagna som en t. v. ofördelad reserv. Beträffande de olika
forskningsområden som ingår i delprogrammet erinras om att en omfattande
verksamhet rörande lättvattenreaktorers säkerhet har bedrivits under innevarande
treårsperiod. Dessa insatser bedöms som betydelsefulla. Viss
säkerhetsforskning bör därför alltjämt ingå i energiforskningsprogrammet.
För kompetensuppehållande verksamhet i fråga om upparbetning och
hantering av radioaktivt avfall samt anrikning beräknas vissa medel i
avvaktan på förslag om en mera permanent statlig organisation för kärnbränsleområdet.
Forskningsinsatserna rörande avancerade reaktorsystem och
alternativa kärnbränslecykler inom delprogrammet Avancerad energiteknik
syftar i första hand till bevakning av den internationella utvecklingen inom
området, som underlag bl. a. för Sveriges internationella engagemang i
nedrustnings- och säkerhetsfrågor.

Delprogrammet Avancerad energiteknik innefattar i övrigt insatser inom
områdena energilagring, solenergi, vätgas, avancerad energiomvandling och
akvatisk energi. Medelsramen för detta delprogram har i propositionen satts
till 50 milj. kr. för treårsperioden och 15 milj. kr. för det första budgetåret.

Förslagen i propositionen tas upp i tre motioner.

Omläggningen av programindelningen och den föreslagna medelsreserven
medför, hävdas i motionen 1977/78:1810, att det inte klart framgår av
propositionen hur stort det statliga stödet till kärnkraftsforskningen blir.
Motionärerna anser att riksdagen inte bör acceptera detta. De förordar att
medelsramen för delprogrammet Avancerad energiteknik skall räknas upp
med 30 milj. kr. för treårsperioden. Medel för denna förstärkning skall tas av
de 96 milj. kr. som är beräknade för den ofördelade reserven. Motionärerna
understryker att det är viktigt att den kunskap om kärnkraftsteknologi som
finns i Sverige bibehålls och vidareutvecklas. Även den långsiktiga försörjningen
med anrikningstjänster för det svenska kärnkraftsprogrammet bör ses
över, menar de. Av motionärernas allmänna inställning att döma torde den
forskning som de vill stödja i första hand vara sådan som enligt propositionen
skall ingå i delprogrammet Lättvattenreaktorer och icke, som yrkandet i
motionen ger vid handen, forskning inom delprogrammet Avancerad
energiteknik.

En liknande kritik mot den förändrade anslagsindelningen förs fram i
motionen 1977/78:1812. Motionärerna framhåller att frågor om reaktorsäkerhet
och avfallshantering måste lösas så länge som kärnkraftsreaktorer är i
drift i Sverige. En medelsram för hela treårsperioden bör därför, menar de,
beräknas för delprogrammet Lättvattenreaktorer. Motionärerna anger ett
belopp av 30 milj. kr. för perioden 1978/79-1980/81. Samtidigt förordar de ett
uttalande av riksdagen att ingen forskning om bridreaktorer skall få
förekomma.

NU 1977/78:68

En utvidgning av medelsramen med 15 milj. kr. föreslås i motionen 1977/
78:1809. Motionärerna yrkaratt ett rambelopp om 10 milj. kr. skall anvisas för
fortsatt utvecklingsarbete i fråga om värmereaktorer. Vidare hemställer de att
5 milj. kr. skall anvisas för budgetåret 1978/79 för insatser avseende
anrikning av uran samt metodutveckling och internationellt samarbete i fråga
om behandling och slutförvaring av högaktivt avfall. Vad beträffar det förra
yrkandet hänvisar utskottet till att det under innevarande treårsperiod har
förekommit forskning rörande värmeproducerande lättvattenreaktorer.
Denna verksamhet, som delvis har fått stöd från energiforskningsprogrammet,
har skett i svensk-finskt samarbete. Studien är nu i huvudsak avslutad,
och några ytterligare medel för den beräknas inte i propositionen. I fråga om
upparbetning och hantering av radioaktivt avfall samt anrikning anges i
propositionen att vissa medel har beräknats för kompetensuppehållande
verksamhet.

Programindelningen i propositionen har valts för att ge uttryck åt vilka
tidsperspektiv insatserna huvudsakligen avser. Genom denna indelning
markeras på vilka områden som man kan vänta sig att insatserna kan få
praktiskt resultat inom en nära framtid och på vilka områden de är inriktade
på mycket lång sikt. Till den förra kategorin hör delprogrammet Lättvattenreaktorer,
till den senare delprogrammet Avancerad energiteknik. I propositionen
anförs vidare att indelningen i åtta delprogram är mer överskådlig än
den indelning i femton delprogram som DFE arbetade med. Utskottet har
ingenting att erinra mot programindelningen i propositionen. Vad avser
förslaget om en förändrad medelstilldelning vill utskottet erinra om att
förslag om inriktningen av den framtida energipolitiken kommer att
föreläggas riksdagen under riksmötet 1978/79. De förslag som energikommissionen
har lagt fram i sitt huvudbetänkande och remissinstansernas
ställningstaganden kommer att spela en viktig roll vid utformningen av
regeringens förslag. Mot denna bakgrund finner utskottet det motiverat att
medelsberäkningen omfattar endast budgetåret 1978/79.

Vad beträffar medelsramar för delprogrammen Lättvattenreaktorer och
Avancerad energiteknik godtar utskottet de förslag som läggs fram i
propositionen. Detta innebär att utskottet avstyrker de yrkanden i motionerna
1977/78:1809 och 1977/78:1812 som gäller dessa medelsramar.

Förslaget i den sistnämnda motionen om ett uttalande rörande forskning
om bridreaktorer avstyrks också. Enligt propositionen skall insatserna i fråga
om avancerade reaktorsystem syfta främst till att följa den internationella
utvecklingen på området. Utskottet anser inte att riksdagen har skäl att göra
ett sådant uttalande som motionärerna önskar.

Motionen 1977/78:1812 innehåller också ett yrkande om att riksdagen skall
uttala sig för att forskning om solenergi och energilagring prioriteras. Dessa
forskningsområden uppmärksammas inom flera olika program. Stöd tili
utnyttjande av solvärme för byggnadsuppvärmning lämnas från programmet
Energianvändning i bebyggelse. 1 fråga om energilagring uttalas i proposi -

NU 1977/78:68

tionen att effektiva metoder härför är nödvändiga i ett flexibelt energiförsörjningssystem.
Medel för forskning om energilagring utgår bl. a. från
programmet Energirelaterad grundforskning och från delprogrammet
Hetvattenteknik. Utskottet anser inte att riksdagen har skäl att göra en
särskild framställning till regeringen enligt motionsyrkandet.

För delprogrammet Fusionsenergi beräknas en medelsram om 65 milj. kr.
för treårsperioden. För budgetåret 1978/79 föreslås ett anslag av 20 milj. kr.
Dessa medel är avsedda för finansieringen av svenskt deltagande i Euratomsamarbetet,
inkl. uppförande av en stor försöksanläggning, det s. k. JETprojektet.

I motionen 1977/78:1812 föreslås att Sverige skall utträda ur Euratom och
att 20 milj. kr. skall anvisas för treårsperioden till fusionsforskning inom
Sverige. Ett yrkande i motionen 1977/78:477 går ut på att forskning om
fusionsenergin skall få det ekonomiska stöd som krävs. Motionärerna anger
inte vilken anslagsnivå som skulle komma i fråga.

Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden. Såvitt gäller medelsram för
fusionsforskning tillstyrker utskottet alltså propositionen.

Allmänna energisystemsnidier m. m.

Detta program omfattar delprogrammen Allmänna energisystemstudier
och Programsamordning m. m. Medelsramen för programmet beräknas till
27 milj. kr. för treårsperioden och 8 milj. kr. för nästkommande budgetår.
Beloppen föreslås fördelade med 15 milj. kr. resp. 4,5 milj. kr. på det förra
delprogrammet och 12 milj. kr. resp. 3,5 milj. kr. på det senare. Verksamheten
inom delprogrammet Allmänna energisystemstudier har hittills
koncentrerats till studier med ekonomisk inriktning. DFE har föreslagit en
höjning av ambitionsnivån och en breddning av programmet. Medelsbehovet
beräknas i DFE:s huvudalternativ till 21 milj. kr. för treårsperioden. 1
motionen 1977/78:1812 föreslås en utvidgning av anslagsramen för treårsperioden
till totalt 31 milj. kr.

Det är otvivelaktigt väsentligt att, som DFE förespråkar, olika aspekter av
energins roll såväl i det svenska samhället som internationellt belyses från
bl. a. nationalekonomiska, sociologiska och ekologiska utgångspunkter.
Utskottet är dock inte berett att föreslå en så kraftig höjning som motionärernas
förslag innebär. Regeringen bör emellertid, om det beräknade anslaget
skulle visa sig vara otillräckligt, kunna medge att ytterligare medel i viss
utsträckning får disponeras för delprogrammet Allmänna systemstudier
genom en omfördelning inom huvudprogrammet.

I anslutning till behandlingen av forskningsprogrammet tar utskottet upp
yrkandet i motionen 1977/78:1810 om att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad som anförs i motionen om nyttiggörande i
näringslivet av utvecklingsarbetet på energiområdet.

NU 1977/78:68

Resultaten av forsknings- och utvecklingsarbetet bör, säger motionärerna,
komma den svenska industrin till godo. En snabb översyn bör därför göras av
vilka åtgärder som skulle kunna vidtas i detta syfte. En möjlighet att
underlätta ett industriellt utnyttjande av utvecklingsarbetet på energiområdet
vore enligt motionärerna att särskilda utvecklingsbolag bildades.

Medelsramen för energiforskningsprogrammet representerar ett betydande
bidrag till det industriella utvecklingsarbetet i Sverige. Motionärernas
nu refererade förslag står i god överensstämmelse med de riktlinjer för
forskningspolitiken som dras upp i propositionen.

Föredraganden uttalar att det är önskvärt att insatser av den storleksordning
som energiforskningsprogrammet förutsätter leder till utveckling av
teknik som kan öka svensk industris internationella konkurrenskraft. Ett
nära samarbete med industrin betecknas som viktigt. Mot denna bakgrund
finner utskottet inte att ett sådant särskilt uttalande som motionärerna
förespråkar är påkallat.

Övriga frågor rörande energiforskningsprogrammet

De medel som erfordras för Huvudprogram Energiforskning beräknas för
nästa budgetår till 242 milj. kr. I propositionen föreslås att av denna totala
medelsram 238,5 milj. kr. skall tas upp under anslaget Energiforskning.
Återstående 3,5 milj. kr. avses utgå från anslaget Kommittéer m. m. Under
innevarande treårsperiod har stöd till grundläggande forskning för energiområdet
utgått från ett särskilt anslag. I propositionen föreslås att Energi relaterad
grundforskning tas upp som ett särskilt program inom Huvudprogram
Energiforskning.

Förslagen i motionerna 1977/78:1809 och 1977/78:1812 innebär höjningar
av anslaget utöver regeringens förslag. Yrkandena iden förra motionen torde
innebära att ramen för treårsperioden vidgas med 45 milj. kr., varav ca 18
milj. kr. hänför sig till nästa budgetår. I motionen 1977/78:1812 anges
höjningen totalt över treårsperioden till 56 milj. kr., varav ca en tredjedel
torde hänföra sig till nästa budgetår.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslaget med det av regeringen
begärda beloppet. I den mån riksdagens bifall till motionsyrkanden som har
behandlats i det föregående medför krav på ytterligare medel under
budgetåret 1978/79 torde det få ankomma på regeringen att föreslå att dessa
anvisas på tilläggsbudget. Utskottet tillstyrker förslaget om bemyndigande
för regeringen att göra vissa långsiktiga ekonomiska åtaganden i samband
med energiforskningsprogrammet.

AB Atomenergi

I propositionen anges vissa riktlinjer för verksamheten vid AB Atomenergi.
Bolagets uppgifter skall omfatta kärnenergi och kärnteknisk serviceverksamhet,
bränsle- och värmeteknik samt långsiktig forskning. Riktlinjerna
markerar enligt föredraganden att bolagets verksamhet utvidgas utöver

NU 1977/78:68

det kärntekniska området och inriktas mot bränsle- och värmeteknik. Bolaget
bör enligt propositionen utnyttjas främst för omfattande och krävande
uppgifter där dess mångsidiga kompetens, resurser och erfarenhet har stor
betydelse. Främst avses härvid forskning rörande inhemska bränslen och
syntetiska drivmedel. Möjligen blir det också aktuellt med forskning rörande
kolteknik.

Den förordade förändringen av bolagets verksamhet kritiseras i motionen
1977/78:1810. Motionärerna ifrågasätter om den innebär att de kunskaper
som finns i bolaget kommer till effektiv användning. De uttalar att det torde
finnas andra möjligheter att utnyttja AB Atomenergi, vilka innebär både att
personella resurser bättre utnyttjas och att hänsyn tas till regionala och
näringspolitiska aspekter. Motionärerna anser att regeringen snarast bör
redovisa en plan för hur forskningen kring inhemska bränslen skall bedrivas
och hur bolaget kan utnyttjas inom energiforskningsprogrammet. De föreslår
att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd.

Verksamheten vid AB Atomenergi har nyligen utretts. Bolaget har i
samband med anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 redovisat ett
förslag till treårsprogram för verksamheten vid Studsvik. De riktlinjer för
verksamheten som redovisas i propositionen överensstämmer väl med den
allmänna inriktning av energipolitiken som uttrycks i regeringsförklaringen
den 8 oktober 1976. Utskottet finner inte anledning att föreslå riksdagen att
göra ett uttalande av det slag som motionärerna önskar.

I motionen 1977/78:1808 framförs en rad förslag om den framtida
inriktningen av verksamheten vid Studsvik. De sammanfattas i sju punkter,
vilkas innehåll motionären vill att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna. Några av punkterna har utskottet i sak behandlat i det
föregående.

Motionärens önskemål är bl. a. följande. Forskningen om hanteringen av
radioaktivt avfall bör intensifieras. Studsviksanläggningen bör i vidgad
utsträckning tas i anspråk för forskning om ny energiteknik. Den högskoleutbildning
i kärnkraftsteknik som är förlagd till Studsvik bör fullföljas och
utvidgas. Biblioteket vid Studsvik bör bibehållas som självständigt specialbibliotek
och utvecklas vidare.

Flera av dessa förslag är - som framgår av propositionen - redan beaktade
eller föremål för utredning. Utskottet finner därför inte anledning att föreslå
riksdagen att göra en sådan framställning som motionären önskar.

Verksamheten vid forskningsreaktorn R2 i Studsvik berörs i två motioner,
1977/78:1808 och 1977/78:1811. I propositionen aviserar föredraganden att
verksamheten vid R2-reaktorn skall prövas närmare på grundval av en
departementspromemoria, som bl. a. skall behandla frågan om en eventuell
avveckling av statsanslaget till reaktorns drift. Motionärerna anser att driften
vid R2 bör upprätthållas på nuvarande nivå. I det förra fallet går motionärernas
hemställan ut på ett uttalande av riksdagen om att verksamheten vid

NU 1977/78:68

R2-reaktorn bör säkerställas och att de basresurser som reaktorn representerar
även i framtiden bör stå till forskningens förfogande. I det senare fallet
vill motionärerna att riksdagen skall rekommendera att den framtida
verksamheten vid R2-reaktorn skall övervägas förutsättningslöst av industrioch
utbildningsdepartementen i samråd och att berörda forsknings- och
utbildningsenheter skall få tillfälle att komma till tals i frågan.

R2-reaktorn har utgjort och utgör en värdefull forskningsresurs såväl för
den industriella forskningen och utvecklingen som för den grundläggande
forskningen och forskarutbildningen i Sverige. Utskottet förutsätter att
utredningen om den fortsatta verksamheten vid R2-reaktorn ingående och
förutsättningslöst analyserar och belyser olika konsekvenser av alternativa
handlingsvägar.

I propositionen anges preciserade planeringsförutsättningar för statsanslaget
till Atomenergi. Totalt för treårsperioden beräknas 140 milj. kr., varav
46 milj. kr. för nästkommande budgetår. I fråga om den kärntekniska
verksamheten beräknas medel främst för drift av R2-reaktorn. Vidare
beräknas för bränsle- och värmeteknik medel som skall täcka vissa initialoch
omställningskostnader. För kollektiv energiteknisk forskning och
utveckling föreslås ett anslag av 12 milj. kr. I motionen 1977/78:1809 föreslås
att anslaget till Atomenergi skall höjas med 2,7 milj. kr. till totalt 48,7 milj.
kr., vilket motsvarar det anslag som Atomenergi själv har äskat. Vidare anser
motionärerna att anslaget skall lämnas utan de preciserade planeringsförutsättningar
som anges i propositionen. Utskottet finner inte skäl att föreslå
någon ändring i den medelsram för Atomenergi som föreslås i propositionen.
Att vissa planeringsförutsättningar lämnas bör enligt utskottets mening vara
till fördel för den fortsatta verksamheten inom Atomenergi. Utskottet
avstyrker alltså ifrågavarande motionsyrkande.

Central energimyndighet

Utskottet tar i sammanhanget slutligen upp förslagen i motionerna 1977/
78:343 och 1977/78:1808. I den förra motionen hemställs att riksdagen skall
dels begära att frågan om inrättande av en central energimyndighet utreds,
dels uttala att en sådan myndighet skall lokaliseras till Nyköpings kommun.
Yrkandet iden senare motionen går ut på att en central energimyndighet skall
inrättas och lokaliseras till Nyköpings kommun.

Av det svar som statsrådet Olof Johansson den 9 mars i år lämnade i
riksdagen (RD 1977/78:92 s. 3) på en fråga (1977/78:317) om planerna på en
statens energistyrelse framgåratt direktiv till en kommitté med uppdrag att se
över myndighetsorganisationen på energiområdet håller på att utarbetas
inom industridepartementet. Någon framställning till regeringen med anledning
av de två nämnda motionerna finner utskottet inte motiverad.

NU 1977/78:68

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den allmänna inriktningen av energiforskningsprogrammet att

riksdagen med avslag på motionen 1977/78:1809 yrkandet 1
i ifrågavarande del godkänner i propositionen 1977/78:110
under punkten 5 moment 1 angivna riktlinjer för inriktningen
av forskning och utveckling inom energiområdet såvitt de inte
omfattas av utskottets hemställan i det följande,

2. beträffande bidrag till en experimentell handelsträdgdrdsorganisation
i Tornedalen

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1809 yrkandet 2,

3. beträffande forskning rörande energianvändning för transporter
och samfärdsel

att riksdagen med avslag på motionen 1977/78:1812 yrkandet
1 a godkänner i propositionen 1977/78:110 under punkten 5
moment 1 angivna riktlinjer för inriktningen av forskning och
utveckling inom energiområdet i ifrågavarande del,

4. beträffande forsknings- och utvecklingsprogram rörande vätgas
som drivmedel

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1809 yrkandet 6,

5. beträffande forskning rörande energianvändning för bebyggelse
att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:110
punkten 5 moment 1 i ifrågavarande del och med avslag på
motionen 1977/78:1812 yrkandet 1 b godkänner av utskottet
angivna riktlinjer för inriktningen av forskning och utveckling
inom energiområdet i ifrågavarande del,

6. beträffande uttalande om övergripande planering för energihushållning
i bebyggelsen

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1810 yrkandet 2,

7. beträffande forskning rörande ton
att riksdagen avslår

a) motionen 1977/78:636,

b) motionen 1977/78:1853,

8. beträffande information om användning av inhemskt bränsle
att riksdagen avslår motionen 1977/78:1637 yrkandet 1,

9. beträffande distributions- och mottagningsapparat för vedbränslen att

riksdagen avslår motionen 1977/78:1637 yrkandet 2,

10. beträffande uttalande om forskning rörande geotermisk energi
att riksdagen avslår motionen 1977/78:1812 yrkandet 2 a,

11. bet räffan de forskning rörande vindenergi
att riksdagen

NU 1977/78:68

a) med avslag på motionen 1977/78:1812 yrkandet 1 d
godkänner i propositionen 1977/78:110 under punkten 5
moment 1 angivna riktlinjer för inriktningen av forskning och
utveckling inom energiområdet i ifrågavarande del,

b) avslår motionen 1977/78:1285 om ett vindkraftaggregat på
Öland,

12. beträffande Jonsäll utveckling av värmereaktorer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1809 yrkandet 4,

13. beträffande stöd till forskning om anrikning av uran m. m.
att riksdagen avslår motionen 1977/78:1809 yrkandet 5,

14. beträffande forskning rörande lättvattenreaktorer och rörande
avancerad energiteknik

att riksdagen med avslag på motionen 1977/78:1810 yrkandet 1
och motionen 1977/78:1812 yrkandet lc och yrkandet 2 a i
ifrågavarande del godkänner i propositionen 1977/78:110 under
punkten 5 moment 1 angivna riktlinjer för inriktningen av
forskning och utveckling inom energiområdet i ifrågavarande
del,

15. beträffande forskning rörande solenergi och energilagring

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1812 yrkandet 2 a i
ifrågavarande del,

16. beträffande forskning om fusionsenergi
att riksdagen avslår

a) motionen 1977/78:477 yrkandet 4,

b) motionen 1977/78:1812 yrkandet 1 f,

c) motionen 1977/78:1812 yrkandet 2 b,

17. beträffande allmänna systemstudier

att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:110
punkten 5 moment 1 och med avslag på motionen 1977/78:1812
yrkandet 1 e godkänner av utskottet angivna riktlinjer för
inriktningen av forskning och utveckling inom energiområdet i
ifrågavarande del,

18. beträffande näringslivets möjligheter att utnyttja utvecklingsarbetet
på energiområdet

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1810 yrkandet 4,

19. beträffande anslag till energiforskning m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:110 punkten
6 i vad avser anslaget F 13

a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1978/79, i
enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda
slaten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning
och utveckling inom energiområdet som, inberäknat löpande
beslut, innebär åtaganden om högst 200 000 000 kr. för vart och
ett av budgetåren 1979/80-1981/82,

NU 1977/78:68

b) till Energiforskning för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 238 500 000 kr.,

20. beträffande inriktning av verksamheten vid AB Atomenergi

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:110 punkten

5 moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på

a) motionen 1977/78:1808 i ifrågavarande del,

b) motionen 1977/78:1810 yrkandet 3

godkänner i propositionen 1977/78:110 under punkten 5
moment 2 angivna riktlinjer,

21. beträffande verksamheten vid R2-reaktorn i Studsvik

att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:110
punkten 5 moment 2 i ifrågavarande del, motionen 1977/
78:1808 i ifrågavarande del och motionen 1977/78:1811 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. beträffande bidrag till verksamheten vid AB Atomenergi

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:110 punkten

6 i vad avser anslaget F 14 och med avslag på motionen 1977/
78:1809 yrkandet 3 till Bidrag till verksamheten vid Aktiebolaget
Atomenergi för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 46 000 000 kr.,

23. beträffande anslag till energiteknisk forskning och utveckling vid
AB Atomenergi

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:110 punkten
6 i vad avser anslaget F 15 till Energiteknisk forskning och
utveckling vid Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1978/79
anvisar ett reservationsanslag av 12 000 000 kr.,

24. beträffande inrättande av en central energimyndighet
att riksdagen avslår

a) motionen 1977/78:343,

b) motionen 1977/78:1808 i ifrågavarande del.

Stockholm den 17 maj 1978

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s). Fritz Börjesson (c), Nils Erik Wååg (s), Birgitta
Hambraeus (c). Ingvar Carlsson (s), Anders Wijkman (m). Lilly Hansson (s),
Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Rune Ångström (fp). Rune
Johansson i Ljungby (s) och Olle Wästberg i Stockholm (fp).

NU 1977/78:68

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Ingvar Carlsson, Lilly
Hansson, Ivar Högström och Rune Johansson i Ljungby (alla s).

1. beträffande uttalande om övergripande planering för energihushållning i
bebyggelsen (mom, 6)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”motionärerna förespråkar” bort ha följande lydelse:

Ett av målen för energiforskningsprogrammet är att genom nya tekniska
lösningar åstadkomma en minskad energiförbrukning. Sådana insatser för
energihushållning som isolering av byggnader är inte tillräckliga om man
skall kunna åstadkomma en effektiv hushållning med resurser och samtidigt
bevara miljövärden. Det är därför nödvändigt att forskningen rörande
energihushållning i bebyggelsen har sin utgångspunkt i en sammanhållen
planering av bebyggelse och markanvändning.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1810 yrkandet 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. beträffande forskning rörande lättvattenreaktorer och rörande avancerad
energiteknik (mom. 14)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med
”Programindelningen i” och slutar med ”motionärerna önskar” bort ha
följande lydelse:

Som utskottet har påpekat i det föregående har i propositionen det tidigare
delprogrammet Fissionsforskning delats upp i delprogrammen Lättvattenreaktorer
och Avancerade energisystem. I det sistnämnda delprogrammet
inryms också forskning kring andra energislag än kärnkraft. Den kritik som
riktas i motionen 1977/78:1810 mot regeringens sätt att redovisa forskningssatsningen
inom kämkraftsområdet är enligt utskottets mening befogad. Till
följd av att anslagsindelningen ändras jämfört med den som DFE har använt
och att en ofördelad reserv avses stå till regeringens förfogande är det oklart
vad regeringsförslaget innebär i fråga om satsning på kärnkraftsforskning
under den kommande treårsperioden. Denna oklarhet bör inte accepteras av
riksdagen.

Mot bakgrund av DFE:s förslag anser utskottet att anslaget till kärnkraftsforskningen
under delprogrammen Lättvattenreaktorer och Avancerad energiteknik
bör förstärkas med 30 milj. kr. med lika fördelning på de tre åren.

NU 1977/78:68

Detta innebär att utskottet förordar en satsning på kärnkraftsforskning med
totalt 60 milj. kr. under treårsperioden, vilket i huvudsak motsvarar vad DFE
har föreslagit. Resterande 34 milj. kr. bör gå till andra former av avancerad
energiteknik i enlighet med regeringens förslag.

Det bör vidare ankomma på regeringen att fördela det nämnda beloppet av
60 milj. kr. till kärnkraftsforskning inom de två delprogrammen Lättvattenreaktorer
och Avancerad energiteknik i enlighet med DFE:s förslag. Ökade
resurser bör härvid avsättas till säkerhetsforskning i vid mening.

Statsmakterna har alltsedan forsknings- och utvecklingsarbetet kring
kärnkraften inleddes fäst stort avseende vid säkerhetsfrågorna. Så bör det
vara även i fortsättningen. Ytterligare medel bör därför ställas till förfogande
för detta ändamål utöver vad som har föreslagits i propositionen. Utskottet
anser inte att säkerhetsforskningen i energiforskningsorganens regi bör
begränsas till vad som föreslås i propositionen. Även om delar av denna
forskning bör kunna överföras på kraftbolagen är det värdefullt att även
fortsättningsvis i betydande omfattning ha kvar en grundläggande och
kontrollerande forskning kring kärnkraftens säkerhetsfrågor hos forskningsorgan
som står fria från såväl kraftföretag som samhällets reguljära tillsynsorgan
på kärnkraftsområdet.

Utskottet anser därför att inom ramen för anslagsökningen på 30 milj. kr.
ytterligare medel bör ställas till förfogande under treårsperioden för forskning
kring frågor som rör säkerheten i vid mening vid reaktorhaverier.

Även forskning kring avancerade reaktorsystem och alternativa kärnbränslecykler
bör, i enlighet med propositionen, bedrivas. Denna forskning
bör i första hand inriktas på att skaffa fram underlag för värdering av
resultaten av den verksamhet som bedrivs internationellt. Något utvecklingsarbete
i fråga om bridreaktorer bör inte bedrivas. Utskottet föreslår att
riksdagen uttalar sig för en sådan disposition av forskningsresurserna som
utskottet här har angett.

dels att utskottet under 14 bort hemställa

14. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:110
punkten 5 moment 1 i ifrågavarande del, med bifall till
motionen 1977/78:1810 yrkandet 1 och med anledning av
motionen 1977/78:1812 yrkandet 1 c och yrkandet 2 a i ifrågavarande
del godkänner av utskottet angivna riktlinjer för
inriktningen av forskning och utveckling inom energiområdet i
ifrågavarande del,

3. beträffande inriktningen av verksamheten vid AB Atomenergi (mom. 20)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med
”Verksamheten vid" och slutar med ”motionärerna önskar" bort ha följande
lydelse:

NU 1977/78:68

Det förslag om ändrad inriktning av verksamheten vid AB Atomenergi
som framläggs i propositionen är enligt utskottets mening inte tillräckligt väl
underbyggt. Det utgår i huvudsak från det underlag som Studsviksutredningen
(I 1975:05) har presenterat. Denna utredning, vars uppgift var att
utreda Atomenergis framtida verksamhet, avbröt sitt arbete i mars 1977.
Skälet härtill varatt utredningen ansåg att förutsättningarna för utredningsarbetet
hade ändrats på ett sådant sätt att det inte var möjligt att ange
konkreta, långsiktiga handlingsprogram för Atomenergi. Med hänsyn bl. a.
till de stora resurser som satsas på energiforskningsprogrammet är det viktigt
att forskningsverksamheten organiseras på ett sådant sätt att alla resurser -inte minst de personella-utnyttjas på bästa sätt. Atomenergi representerar en
viktig del av svenskt kunnande inom kärnkraftsområdet. Utskottet anser i
likhet med motionärerna att regeringen snarast bör lägga fram en genomarbetad
plan för hur Atomenergi skall kunna utnyttjas inom energiforskningsprogrammet.

Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande lill regeringen av denna
innebörd.

dels att utskottet under 20 bort hemställa

20. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:110
punkten 5 moment 2 i ifrågavarande del och motionen 1977/78
1808 i ifrågavarande del samt med bifall till motionen 1977/
78:1810 yrkandet 3 godkänner av utskottet angivna riktlinjer.

Särskilt yttrande

beträffande /diskning om vindcnergi (mom. 11) av Fritz Börjesson (c):

Att låta de undersökningar som pågår om placeringar av vindkraftaggregal
omfatta även Öland anser jag vara mycket lämpligt. Det är sedan gammalt
känt att vindstyrkan i detta område i allmänhet är mer betydande än
genomsnittligt i landets övriga delar. Öland har en gång haft 3 000^4 000
väderkvarnar, vilket belyser att utnyttjande av vindkraften har gammal
tradition här. 300-400 av dessa kvarnar finns fortfarande kvar av pietetsskäl.
Lämplig mark för vindkraftaggregat finns tillgänglig i tillräcklig omfattning.
På Öland borde också prövas om inte vertikalaxlade vindturbiner kan komma
till användning.

UOTAB 58189 Stockholm 1978