NU 1977/78:67

Näringsutskottets betänkande
1977/78:67

med anledning av propositionen 1977/78:116 med förslag till anslag
till statens vattenfallsverk för budgetåret 1978/79, m. m. och
propositionen 1977/78:125 i vad avser kraftstationer m. m. jämte
motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositionen 1977/78:116 med förslag till anslag till statens vattenfallsverk
förbudgetåret 1978/79, m. m. och tre motioner som har väckts med
anledning av denna proposition,

dels propositionen 1977/78:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten
förbudgetåret 1977/78 bilaga 11 (industridepartementet)punkten 8
(Kraftstationer m. m.)och en motion som har väckts med anledning av denna
proposition,

dels tio motioner rörande energipolitiken vilka har väckts under allmänna
motionstiden.

Propositionerna och motionerna redovisas i det följande.

Generaldirektör Jonas Norrby, statens vattenfallsverk, har inför utskottet
lämnat upplysningar i ärendet.

Propositionen 1977/78:116

Förslag

I propositionen 1977/78:116 (industridepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1978/79 under
statens affärsverksfonder anvisa ett investeringsanslag av 2 310 000 000
kr.

Huvudsakligt innehåll

Över anslaget Kraftstationer m. m. anvisas medel för statens vattenfallsverks
investeringar.

Förslagen i propositionen innebär i vad avser vattenkraftutbyggnad att
tidigare beslutade utbyggnads- och ändringsarbeten avseende Ritsem,
Harsprånget, Porjus och Ligga i Lule älv, Juktån i Umeälven, Söderfors och
Näs i Dalälven samt Lilla Edet i Göta älv kan fortsätta planenligt. Härutöver

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 67

NU 1977/78:67

föreslås att medel ställs till förfogande för planerade utbyggnader av
kraftstationerna vid Åsele och Stenkullafors samt av ytterligare ett aggregat
vid Näs och Messaure kraftstationer.

Medel föreslås ställas till förfogande även för planenlig fortsatt utbyggnad
av kärnkraftblocken 3 och 4 vid Ringhals kraftstation och kärnkraftblocken 1
och 2 vid Forsmarks kraftstation. För block 3 vid Forsmarks kraftstation
föreslås ingen ytterligare medelstilldelning i avvaktan på kommande energipolitiskt
beslut.

Vidare redovisas förslag rörande investeringar i distributionsanläggningar,
huvuddelen hänförande sig till beslutade och påbörjade arbeten, samt vissa
övriga investeringar. Medel föreslås ställas till förfogande för de särskilda
åtaganden från statens sida rörande Gotlands elförsörjning som tidigare har
beslutats.

Propositionen 1977/78:125

Förslag

I propositionen 1977/78:125 bilaga 11 har regeringen under punkten 8,
Kraftstationer m. m. (s. 73-82) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att godkänna konsortialavtal mellan statens
vattenfallsverk och Östersunds Elektriska AB om bl. a. utbyggnad av
Granboforsens kraftverk i vad staten genom avtalet åtager sig att teckna
aktier och i övrigt ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

2. bemyndiga regeringen att godkänna konsortialavtal mellan statens
vattenfallsverk och Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag om utbyggnad av ett
kraftvärmeverk i Botkyrka kommun i vad staten genom avtalet åtager sig att
teckna aktier och i övrigt ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

3. bemyndiga regeringen att medge statens vattenfallsverk att teckna
borgen för lån intill sammanlagt 4 673 000 000 kr., varav högst 140 000 000 kr.
för lån till eldistributionsföretag.

Huvudsakligt innehåll

AB Kattstrupeforsen, där statens vattenfallsverk äger 55 % av aktierna och
Östersunds Elektriska AB 45 %, skall enligt konsortialavtal mellan ägarna
bygga, äga och driva Granboforsens kraftverk i Indalsälven. Vattenfallsverkets
andel vid ökning av aktiekapitalet i AB Kattstrupeforsen skall erläggas
genom att verket som apportegendom skjuter till statens rätt till vattenkraft
och fiske i Granboforsen. Övriga ekonomiska förpliktelser som avses i
hemställan under 1 är borgen av vattenfallsverket intill 60 milj. kr. för lån som
AB Kattstrupeforsen tar upp på den allmänna kapitalmarknaden eller, om
sådant lån inte kan erhållas, motsvarande lån till bolaget.

Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag (SFAB) är Botkyrka och Huddinge
kommuners fjärrvärmeföretag. Tillsammans med vattenfallsverket skall

NU 1977/78:67

SFAB bilda ett aktiebolag, som skall uppföra, äga och driva ett kraftvärmeverk,
Detta skall utgöras av ett mottrycksblock, vars hela nettoproduktion av
elkraft skall disponeras av vattenfallsverket. Aktiekapitalet i bolaget, 5 milj.
kr., skall delas lika mellan SFAB och vattenfallsverket. Utöver aktiekapital
skall vattenfallsverket tillhandahålla 18,5 milj. kr. som delägarlån. Vattenfallsverket
skall åtaga sig borgen för lån intill 280 milj. kr.

Regeringen har riksdagens bemyndigande att medge vatenfallsverket att
teckna borgen intill sammanlagt 3 403 milj. kr. Den utvidgning av borgensramen
med 1 270 milj. kr. som föreslås i propositionen innefattar de båda
ovan nämnda borgensåtagandena. Därtill kommer ytterligare borgensåtaganden
gentemot Forsmarks Kraftgrupp AB, hänförbara till blocken 1 och 2
vid Forsmarks kraftstation. Vidare utvidgas borgensramen för lån till
eldistributionsföretag med 30 milj. kr.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1977/78:116
är följande:

1977/78:1816 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. till vattenfallsverket för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag
av 77 milj. kr. för utbyggnad av Forsmark 3,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
kartläggning och redovisning av vilka konsekvenser dieselkraftverk på
Gotland skulle medföra för hälsa och miljö samt kulturminnesmärken,

1977/78:1856 av Ylva Annerstedt (fp), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att vattenfallsverket utarbetar förslag till alternativ sträckning
för kraftledningen från Forsmark,

1977/78:1857 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen i
anledning av propositionen 1977/78:116 uttalar att statens vattenfallsverk
inte får använda eventuellt överblivna medel på andra områden till block 3
vid Forsmarks kraftstation eller till reaktor- och reaktortanktillverkningar.

Den motion som har väckts med anledning av den här ifrågavarande
punkten i propositionen 1977/78:125 är

1977/78:1882 av Ivar Nordberg (s) och Anna Lisa Lewén-Eliasson (s), vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelning av kostnaderna för en eventuell anläggning
för fasta bränslen.

De motioner som har väckts under allmänna motionstiden och som
behandlas här är följande:

1* Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 67

NU 1977/78:67

1977/78:254 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen 1.

hos regeringen begär förslag om folkomröstning i kärnkraftsfrågan,

2. beviljar ett anslag på 100 000 kr. till Rikskommittén för folkomröstning
om kärnkraft,

1977/78:306 av Nils Hjorth m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin
mening uttalar att det tredje aggregatet i Forsmark snarast får byggas
färdigt,

1977/78:477 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), såvitt gäller
hemställan att riksdagen uttalar sig för

1. att 1975 års beslut om 13 reaktorer bör fullföljas utan ytterligare
dröjsmål,

2. att alla leden i kärnbränslecykeln bör utvecklas inom landet och som
statliga företag,

1977/78:796 av Tore Claeson m. fl. (vpk), vari hemställs

1. att riksdagen hemställer hos regeringen om en aktiv insats för att
ASEA-Atoms och Uddcombs verksamhet får en icke-nukleär inriktning,

2. att riksdagen, därest de övriga delägarna i nämnda bolag inte accepterar
en sådan förändring, hemställer hos regeringen om att avsluta det statliga
engagemanget i de båda företagen,

1977/78:806 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. uttalar sig för en sådan inriktning av energipolitiken att inhemska
förnyelsebara energikällor kraftigt utbyggs och att kärnkraftsenergin helt
avvecklas,

2. anhåller att regeringen snarast fastställer ett preciserat program för
genomförandet av den under 1 angivna energipolitiska inriktningen.

1977/78:1304 av Per-Axel Nilsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begären skyndsam översyn av frågan om elförsörjningen på
Gotland som belyser även miljöeffekterna av olika alternativa lösningar,
varvid organ som Sveriges geologiska undersökning, naturvårdsverket och
andra möjliga expertorgan bereds tillfälle att utveckla sina synpunkter,

1977/78:1405 av Karl-Erik Häll m. fl. (s), såvitt gäller hemställan (2) att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av framtida eventuella utbyggnader
av vattenkraft i Norrbotten och att en sådan utbyggnad möjliggörs i de
statliga företagens regi,

1977/78:1410 av Gösta Andersson (c) och Ivan Svanström (c), vari
hemställs att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen 1977/
78:1409 ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående utredning
av möjligheterna att kraftigt begränsa byggande av nya större kraftledningar
med hänsyn till en ökad energihushållning och en stark satsning på en

NU 1977/78:67

decentraliserad energiproduktion med hjälp av skogsavfall, lövvedsöverskott,
torv, sol- och vindkraft,

1977/78:1641 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen under
B 16 Statens affärsverksfonder: Vattenfallsverket för budgetåret 1978/79
beräknar i förhållande till regeringens förslag med 300 milj. kr. förhöjda
inkomster av 1 555 milj. kr.,

1977/78:1642 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. till Statens vattenfallsverk på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 65 000 000 kr.,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande möjligheterna till avtappning av hetvatten.

Mot iver ina

I detta avsnitt refereras motiveringen i de två motioner som innehåller
synpunkter på energipolitiken i allmänhet.

Vänsterpartiet kommunisterna framlägger i motionen 1977/78:806 ett
energipolitiskt program, vari krävs en rad åtgärder som tillsammans skall
kunna utgöra underlag för en förbättrad planering av energiförsörjningen.
Den sociala nyttan av energianvändning är i vårt land orimligt låg, hävdar
motionärerna. En socialistisk planhushållning skulle ge förutsättningarna för
framtida internationell jämlikhet och för en långsiktig sänkning av den totala
energikonsumtionen i Sverige. Hushållningsåtgärder måste enligt motionärerna
gälla alla områden men bör i första hand riktas mot minoriteternas
överkonsumtion. För att samhället skall kunna utvecklas utan ytterligare
användning av energi och råvaror krävs en behovsinriktad styrning av
produktionen. Motionärerna förnekar att det råder ett direkt samband mellan
sysselsättningsgrad och tillgång på energi.

För att efterfrågan på oljeprodukter skall minska föreslås bl. a. följande
åtgärder. Privatbilismen i städerna skall saneras och kollektivtrafiken byggas
ut. Metanol skall produceras för inblandning i motorbensin. Långväga
godstransporter skall föras till tåg och fartyg. Försök med exploatering av torv
samt odling av energiskog skall inledas. Staten och kommunerna skall i
samarbete göra en omfattande satsning på ett solvärmeprogram.

En fortsatt utbyggnad av kärnreaktorer avvisas med hänvisning till
negativa följder för säkerhet, miljö och demokrati. De reaktorer som nu är
aktiva måste enligt motionärerna avvecklas planmässigt i den takt som blir
försörjningsmässigt möjlig. Ingen svensk upparbetningsanläggning bör
byggas, och uran bör inte brytas i Sverige. En rad åtgärder måste planmässigt
genomföras för att en någorlunda snabb avveckling av kärnkraften skall bli
möjlig. Bl. a. nämns följande åtgärder. Ett snart stopp måste genomföras för
installation av direktverkande elvärme. Staten bör systematiskt satsa på stora
vindkraftverk. Vidare börén samordnad utbyggnad av kommunala kraftvär -

NU 1977/78:67

meverk eftersträvas. Staten bör styra utbyggnad av mottryckskraft i industrin.
Minikraftverk bör byggas i mindre vattendrag. Elskatten bör successivt
höjas för företag och andra storförbrukare.

Motionärerna ställer sig kritiska till ökad användning av kol. Förbränning
av kol ger mycket stora föroreningar, bl. a. i form av ökad koldioxidhalt i
luften, framhåller de. Valet får därför inte stå mellan kärnkraft och kol. Ett
socialistiskt Sverige bör basera sin energiförsörjning på inhemska förnyelsebara
energikällor, deklarerar motionärerna.

En radikal nyorientering av svensk energipolitik förespråkas av arbetarpartiet
kommunisterna i motionen 1977/78:477. Det viktigaste målet är, sägs
det där, att utan ytterligare dröjsmål kraftigt minska beroendet av importerad
olja. För Sveriges vidkommande finns, hävdar motionärerna, under överskådlig
tid endast tre energikällor: kol, vattenkraft och olja. Att ersätta olja
med kol skulle emellertid vara en dålig lösning, och vattenkraften är i stort
sett utbyggd så långt det går utan att oersättliga naturvärden förstörs. Det
enda realistiska alternativet är därför kärnkraften.

Kompletterande uppgifter

Utredning om omställningsbara energianläggningar

Utredningen (I 1977:11) om omställningsbara energianläggningar, m. m.
(ordförande: generaldirektör Sigvard Tomner) skall enligt direktiven (Dir
1977:134) "utreda frågan om att utforma främst nytillkommande större
eldningsanläggningar för drift med alternativa bränslen till olja samt lägga
fram behövliga förslag”. Kommittén skall belysa de tekniska och ekonomiska
förutsättningarna för att utföra värmeproducerande och fossilbaserade
elproducerande anläggningar för drift med fasta bränslen under normala
förhållanden. Den skall gå igenom och belysa kostnaderna för de åtgärder i
fråga om rökgasrening, förbränningsteknik och hantering av restprodukter
som kan vara aktuella från hälso- och miljösynpunkt. På grundval av
utredningsresultatet skall kommittén överväga behovet av lagstiftning eller
andra föreskrifter. Frågor om statsbidrag skall inte prövas av kommittén.

Utredning om konsekvenserna av en senare lagd idrifttagning av kärnkraftblocket
Ringhals 3

1 skrivelse till regeringen den 17 maj 1977 meddelade vattenfallsverket att
block 3 i Ringhals kärnkraftverk (R3) tekniskt sett kunde vara klart så att man
under augusti 1977 kunde tillföra reaktorn kärnbränsle och därmed inleda
idrifttagningen. Vattenfallsverket begärde att regeringen skulle ta ställning
till om idrifttagningen kunde inledas i avvaktan på att ansökan om tillstånd
enligt lagen (1977:140) om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle,
m. m. (den s. k. villkorslagen) kunde lämnas in. I svar den 7 juli 1977

NU 1977/78:67

meddelade regeringen att idrifttagningen inte kunde påbörjas förrän ett
sådant tillstånd hade erhållits. Vattenfallsverket inlämnade den 7 december
1977 till regeringen ansökan om tillstånd enligt villkorslagen för idrifttagning
av R3.

1 en utredning den 7 februari 1978 har vattenfallsverket redovisat
konsekvenserna dels av redan inträffad forskjutning av idrifttagningstidpunkten
för R3, dels av ytterligare förskjutningar. Vidare behandlas i
utredningen de förändringar av idrifttagningstidpunkterna för Ringhals
block 4 (R4), Forsmark block 1 (Fl) och Forsmark block 2 (F2) som blir en
följd av att R3 senareläggs. I fråga om ekonomiska konsekvenser belyses ökat
investeringsbehov samt ökade rörliga produktionskostnader för kraftsystemet
enligt tre olika alternativ, som innebär att idrifttagningen hade kunnat
ske vid den sedan sommaren 1977 planerade starttidpunkten, den 1 februari
1978, resp. att den sker med sex resp. tolv månaders senareläggning, allt
jämfört med om idrifttagning hade kunnat ske enligt tidigare planer. De
rörliga produktionskostnaderna har beräknats utifrån olika antaganden om
elkonsumtionsutvecklingen. Nivåerna 120, 130 och 140 TWh år 1985 har
studerats. Elkonsumtionen har antagits öka linjärt till dessa nivåer från den
nivå som Centrala driftledningens (CDL:s) driftutskott har räknat med i sin
prognos för år 1978.

1 en sammanställning - som med hänsyn till den antagna konsumtionsnivån
kan betraktas som ett räkneexempel - anges de totala merkostnaderna
på följande sätt:

Alternativ

	1	2	3
Ökat investeringsbehov	30	300	1 050
Merkostnader:
Anläggning och bränsle	30	200	500
Rörliga produktionskostnader	100	250	600
Summa merkostnader	130	450	1 100

Interpellation- och frågesvar

Statsrådet Olof Johansson besvarade den 21 oktober 1977 (RD 1977/78:13
s. 99) en fråga (1977/78:68) av Eric Enlund (fp) om statens samarbete med
ASEA på kärnkraftsomrädet. Frågan avsåg anledningen till att statsrådet
innan riksdagen hade fattat beslut om energipolitikens långsiktiga inriktning
hade meddelat att konsortialavtalet mellan staten och ASEA om AB AseaAtoms
verksamhet sannolikt skulle sägas upp.

Det ifrågavarande konsortialavtalet gäller under åren 1969-1979, framhölls
i svaret. Samarbetets syfte anges i avtalet vara att bedriva konkurrenskraftig

NU 1977/78:67

och lönsam industriell verksamhet på kärnkraftsområdet. Utbyggnadsplanerna
på kärnkraftsområdet har emellertid de senaste åren skurits ned
kraftigt i de flesta länder. I Sverige innebär villkorslagen (1977:140) nya,
skärpta krav för idrifttagning av ytterligare kärnreaktorer. I en medveten
långsiktig planering för att ta till vara den stora kompetens och de betydande
resurser som finns vid Asea-Atom är det, sade statsrådet, naturligt att
avtalsparterna tar upp en diskussion om bolagets framtid. En prövning av
konsortialavtalet är, fortsatte han, ett naturligt steg i en process för förändring
och långsiktig överlevnad.

Statsrådet Johansson besvarade vidare den 17 april 1978 en interpellation
(1977/78:155)av Birgitta Dahl (s)om utredningsarbete angående utnyttjande
av kärnkraftsanläggningarna för fjärrvärmeproduktion. Interpellanten hade
frågat bl. a. om regeringen skulle se till att den av energikommissionen
begärda utredningen i ämnet genomförs i sådan tid att beslut kan fattas senast
hösten 1978 och när utredningsarbetet skulle påbörjas.

I svaret lämnades bl. a. följande upplysningar. Vattenfallsverket studerar
vilka åtgärder som lämpligen bör vidtas för att hålla möjligheten öppen att
senare utföra Forsmarksanläggningen för avtappning av värme till fjärrvärmenäten
i Uppsala och Stockholm. Frågan om värmeöverföring från
Forsmark diskuteras mellan vattenfallsverket och Stor-Stockholms Energiaktiebolag.

Redan pågående utredningsarbete - rörande Barsebäck, Ringhals och
Forsmark - kan f. n. inte överblickas, tillfogade statsrådet. Han meddelade att
regeringen avsåg att uppdra åt vattenfallsverket att efter samråd med berörda
kommuner och kraftföretag redovisa läget samt återstående planerat utredningsarbete
och eventuellt behov av kompletterande studier.

Utskottet

Detta betänkande ägnas i huvudsak åt frågor om anslag till och andra
ekonomiska åtaganden för statens vattenfallsverk. I anslutning därtill tar
utskottet upp några motionsyrkanden som går ut på mera allmänt hållna
uttalanden om energipolitiken, främst i vad avser utnyttjande av kärnkraft.
Andra aspekter på energipolitiken - bl. a. frågor om energiforskning och om
prospektering efter uran, olja och naturgas - behandlas samtidigt i utskottets
betänkanden NU 1977/78:68-70.

Ekonomiska insatser av staten i ett par särskilda anläggningar för
energiproduktion föreslås i propositionen 1977/78:125.

Den ena av dessa anläggningar är ett planerat kraftvärmeverk i Botkyrka
kommun. Den skall enligt ett villkorligt avtal uppföras och drivas av
vattenfallsverket och Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag, som är gemensamt
för Botkyrka och Huddinge kommuner. Elproduktionen skall disponeras av
vattenfallsverket, värmeproduktionen av kommunerna. Regeringen bör

NU 1977/78:67

enligt propositionen 11 bemyndigande att godkänna avtalet i vad det innebär
ekonomiska förpliktelser för staten. I en första omgång krävs borgen av staten
intill 280 milj. kr. för den upplåning som skall ingå i finansieringen av
kraftvärmeverket.

Det är angeläget, sägs det i propositionen, att anläggningar av det slag som
det här är fråga om utförs så att de kan eldas även med fasta bränslen.
Föredraganden uttalar att det, bl. a. i brist på utredning, f. n. inte kan ställas
särskilda krav på alternativa eldningsmöjligheter vid kraftvärmeverket i
Botkyrka. Han aviserar emellertid ett uppdrag till vattenfallsverket att
närmare belysa förutsättningarna för att anläggningen kan utföras så att en
framtida övergång till eldning med fasta bränslen underlättas.

Detta uttalande kritiseras i motionen 1977/78:1882. De båda kommunerna
har deklarerat en bestämd vilja att en koleldad anläggning inte skall komma
till ståndläger motionärerna och pekar på ogynnsamma miljökonsekvenser
av kolförbränning. Miljöriskerna bör beaktas vid det fortsatta utredningsarbetet,
betonar de. Ett oavvisligt villkor är också, menar motionärerna, att
staten bär de kostnader som följer av ett eventuellt krav på att anläggningen
skall kunna eldas med fasta bränslen. Motionen utmynnar i ett yrkande om
att riksdagen skall göra ett principuttalande av denna innebörd.

Som nämns i propositionen har nyligen tillkallats en utredning (I 1977:11)
om omställningsbara eldningsanläggningar. Dess uppgift är att utreda hur
främst nytillkommande större eldningsanläggningar skall kunna utformas
för drift med bränslen som utgör alternativ till olja och att lägga fram
behövliga förslag. Bl. a. skall de ekonomiska förutsättningarna belysas. Ett
uttalande av den innebörd som motionärerna föreslår skulle föregripa det
framtida ställningstagandet till utredningens resultat. Utskottet avstyrker
därför motionen.

Det andra särskilda projekt som tas upp i propositionen 1977/78:125 är en
planerad utbyggnad av Granboforsens kraftverk. Utskottet tillstyrker vad som
föreslås därvidlag. Till frågan om totalram för vattenfallsverkets borgensåtaganden
återkommer utskottet i det följande.

Två motioner innehåller önskemål om energipolitiken i stort. Kärnkraftsfrågan
står i båda fallen i centrum. Motionerna företräder motsatta ståndpunkter
i detta avseende. 1 motionen 1977/78:806 begärs att riksdagen skall
uttala sig för en sådan inriktning av energipolitiken att inhemska förnyelsebara
energikällor kraftigt byggs ut och att kärnkraftsproduktionen helt
avvecklas. Regeringen skall anmodas att fastställa ett preciserat program för
genomförandet av en energipolitik med denna inriktning. I motionen 1977/
78:477 betecknas däremot kärnkraften som det enda realistiska alternativet
under överskådlig tid när det gäller att minska Sveriges oljeberoende.
Motionärerna vill att riksdagen skall uttala sig för att 1975 års beslut om 13
reaktorer fullföljs utan dröjsmål och att alla leden i kärnbränslecykeln
utvecklas inom landet genom statliga företag. Härtill ansluter sig ytterligare
några yrkanden som utskottet behandlar i andra betänkanden.

NU 1977/78:67

Energikommissionen har nyligen lagt fram sitt huvudbetänkande (SOU
1978:17) Energi. Det är meningen att riksdagen under riksmötet 1978/79 skall
kunna ta ställning till ett förslag om inriktningen av den framtida energipolitiken.
I avvaktan härpå bör riksdagen inte göra sådana ställningstaganden
som förordas i de nyss angivna motionsyrkandena. Dessa avstyrks
sålunda.

Motionen 1977/78:254 präglas av en avvisande hållning till kärnkraften.
Förespråkarna för kärnkraft är, hävdar motionärerna, visserligen i majoritet
inom riksdagen men i minoritet inom befolkningen. Mot denna bakgrund vill
motionärerna att riksdagen skall begära att regeringen lägger fram förslag om
folkomröstning i kärnkrafts/rågan. De begär också ett anslag av 100 000 kr. till
Rikskommittén för folkomröstning om kärnkraft.

Möjligheten av en rådgivande folkomröstning i energifrågan, ifall
opinionen visar sig vara starkt splittrad, har berörts i regeringsdeklarationen i
oktober 1976 (RD 1976/77:7 s. 46). För dagen finns inte anledning att påkalla
folkomröstning. Yrkandet härom i motionen 1977/78:254 avstyrks alltså.

Utskottet lämnade vissa uppgifter om rikskommittén för folkomröstning
om kärnkraft förra året, när ett likadant yrkande om anslag till kommittén
förelåg (NU 1976/77:23 s. 21). Om riksdagen skulle komma att besluta om
folkomröstning i kärnkraftsfrågan skulle givetvis de olika meningsriktningarna
få medel av staten för sin propagandaverksamhet, framhöll utskottet. I
rådande läge fanns däremot inte skäl för ett särskilt anslag till kommittén,
sade utskottet, som emellertid erinrade om vissa möjligheter för aktionsgrupper
utanför de etablerade organisationerna att få stöd till informationsaktiviteter
på energiområdet. Med hänvisning till förra årets ställningstagande
avstyrker utskottet motionen 1977/78:254 även i vad avser anslag till
den nämnda kommittén.

Framtiden för AB Asea-Atom och Uddcomb Sweden AB berörs i motionen
1977/78:796. Staten äger 50 % av det förra företaget, som konstruerar och
uppför kärnkraftsanläggningar, och 75 % av det senare, som tillverkar tunga
nukleära komponenter. Det står nu klart att någon bestående efterfrågan på
den inhemska reaktorindustrins tjänster inte är att vänta, säger motionärerna.
Staten måste då aktivt verka för att produktionen inom de båda företagen får
en icke-nukleär inriktning. Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett
uttalande av denna innebörd och därvid tillägga att staten bör lämna sitt
engagemang i Asea-Atom och Uddcomb om meddelägarna inte accepterar
förändringen.

Det är en självklar uppgift för de båda företagen och deras ägare att
kontinuerligt bedöma vilka handlingsvägar som mot bakgrund av marknadssituationen
bör väljas för att företagens resurser skall tas till vara och de
anställdas sysselsättning tryggas. Som framgår av redogörelsen i det föregående
har diskussioner mellan Asea-Atoms ägare - staten och ASEA - inletts
med anledning av att konsortialavtalet mellan parterna upphör att gälla år
1979. Inom Uddcomb, där Statsföretag AB svarar för statens ägarandel, har

NU 1977/78:67

redan gjorts betydande insatser för att tinna andra produkter än kärnkraftskomponenter.
Utskottet finnér inte något särskilt uttalande av riksdagen
beträffande de båda företagen erforderligt och avstyrker därför motionen.

Frågan om idrifttagning av kärnkraftblockel Ringhals 3 tas upp i motionen
1977/78:1641. Vattenfallsverket har, framhåller motionärerna, ansökt om
tillstånd att förse detta kärnkraftblock med bränsle, men regeringen har ännu
inte tagit ställning. Försenad idrifttagning förorsakar, beräknas det, kostnader
av ca 50 milj. kr. per månad. Det rör sig härvid om dels ökade anläggningskostnader,
dels ökade kostnader för kraftproduktion när denna måste ske vid
oljebaserade kraftverk. Om Ringhals 3 kunde tas i drift utan fordröjning
skulle, säger motionärerna, investerings- och driftkostnaderna minska med
totalt ca 300 milj. kr. Genom att spara in detta belopp skulle vattenfallsverket
enligt motionärerna kunna i motsvarande mån öka sitt överskott för
budgetåret 1978/79. Inleveransen av överskottsmedel, som i budgetpropositionen
(bil. 1 till bil. 2 s. 132; bil. 2 till bil. 2 s. 3) beräknas till 1 255 milj. kr.,
skulle alltså kunna ökas till 1 555 milj. kr.

1 propositionen 1977/78:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten
för budgetåret 1978/79, m. m. (kompletteringspropositionen) beräknas
vattenfallsverkets inleverans av överskottsmedel alltjämt till 1 255 milj. kr.
för det budgetåret (bil. 3 till bil. 2 s. 47; bil. 4 till bil. 2 s. 2). Vid utskottets
behandling av motionen har dennas förespråkare - med hänvisning till det
resonemang som förs i motionen 1977/78:1970 med anledning av kompletteringspropositionen
- påyrkat att vattenfallsverkets inleverans av överskottsmedel
skall tas upp med 950 milj. kr. utöver det i propositionen angivna
beloppet, dvs. med 2 205 milj. kr.

Utskottet vill först anmärka att idrifttagningen av Ringhals 3 även
villkorslagen 1977:140 förutan skulle ha kommit att inträffa betydligt senare
än enligt vattenfallsverkets ursprungliga tidsplan. Både statens kärnkraftinspektion
och statens strålskyddsinstitut motsatte sig nämligen idrifttagning
enligt denna plan, främst med hänvisning till behovet av kompletterande
analys av befarade framtida rostangrepp på vissa ånggeneratorer i reaktorn.
Slutligt godkännande enligt atomenergilagen (1956:306) kunde lämnas först
den 28 april 1978. Remisstiden för vattenfallsverkets ansökan enligt villkorslagen
har gått ut den 8 maj 1978. Regeringen uppges ha för avsikt att ta
ställning till ansökan så snart de inkomna remissvaren har kunnat beredas
inom regeringskansliet.

Bland förutsättningarna för den ekonomiprognos på vilken vattenfallsverket
baserade sina i budgetpropositionen redovisade kalkyler rörande
överskott för budgetåret 1978/79 ingick att Ringhals 3 skulle tas i drift under
budgetåret. Tidpunkten för start av kommersiell drift beräknades då till den 1
september 1978.1 sin skrivelse till riksrevisionsverket i februari i år med sikte
på den reviderade inkomstberäkning som presenteras i kompletteringspropositionen
anför vattenfallsverket att det med hänsyn till den osäkerhet som

NU 1977/78:67

råder beträffande bl. a. idrifttagningstidpunkten för Ringhals 3 och den
framtida belastningsutvecklingen inte har funnit anledning att frångå sin
tidigare beräkning. Inkomstberäkningen i kompletteringspropositionen
bygger alltså formellt sett alltjämt på den tidigare förutsättningen beträffande
kommersiell drift av Ringhals 3 under budgetåret. Om - såsom nu måste bli
fallet - idrifttagningen inte kan komma till stånd vid den avsedda tidpunkten,
medför detta kostnader som till viss del kan minska vattenfallsverkets
förmåga att leverera in överskott. Denna fråga aktualiseras när regeringen
skall ta ställning till det förslag till driftstat förbudgetåret 1978/79 som verket
enligt föreskrift i sin instruktion skall framlägga senast den 1 juni. Det kan då
visa sig finnas anledning till en viss nedjustering av beloppet för inleverans av
överskottsmedel.

Utom av kärnkraftblockens idrifttagning påverkas vattenfallsverkets
ekonomiska resultat av bl. a. bränsleprisernas utveckling, kärnkraftblockens
drifttillgänglighet, vattentillströmningen och belastningsutvecklingen. Vattenfallsverket
framhåller i sina skrivelser till riksrevisionsverket att beräkningarna
är osäkra. Av väsentlig betydelse i detta sammanhang är vilken typ
av alternativ energiproduktion som ersätter kärnkraftsproduktionen vid
försenad idrifttagning av ett kärnkraftblock. Av vad nu sagts följer att vad
vattenfallsverket har anfört om beräknade kostnadskonsekvenser av en
senarelagd idrifttagning av Ringhals 3 måste betraktas som räkneexempel.

De merkostnader som otvivelaktigt uppstår vid försenad idrifttagning av
ett kärnkraftblock kan delvis avlastas på energikonsumenterna och får då inte
omedelbara statsfinansiella konsekvenser. Vattenfallsverket har emellertid
aviserat att det, för att merkostnaderna till följd av försenad idrifttagning av
Ringhals 3 inte skall belasta verkets kunder, avser att begära nedsättning av
förräntningskravet motsvarande vissa merkostnader samt avskrivningsanslag
för att kompensera ökade anläggningskostnader till följd av förseningen.
Det belopp som kan erhållas som kompensation kommer att påverka
avskrivningar, överskott och inleveranser.

Idrifttagningen av Ringhals 3 för kommersiellt bruk skall enligt vattenfallsverkets
planer föregås av sju månaders provdrift. Inte ens om det i januari
1978, då motionen 1977/78:1641 väcktes, hade kunnat beslutas att provdrift
omedelbart skulle få igångsättas, hade en längre period av kommersiell drift
under budgetåret 1978/79 kunnat åstadkommas än den som vattenfallsverket
redan hade kalkylerat med i sina inkomstberäkningar. Motionärerna
hade alltså då inte grund för att yrka på att inleveransen av överskottsmedel
skulle räknas upp med 300 milj. kr. Än mindre hårde nu, när en kommersiell
drift under motsvarande förutsättningar skulle kunna omfatta högst sex
månader av budgetåret 1978/79, grund för ett yrkande av detta slag, särskilt
inte för ett yrkande som avser ett mycket högre belopp. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionen 1977/78:1641.

Med vad här sagts har utskottet inte bestritt att uppskovet med idrifttag -

NU 1977/78:67

ningen av Ringhals 3 för med sig merkostnader för samhället i stort och för
staten. Dessa kostnader framstår emellertid som en nödvändig följd av den
prioritering av säkerhetsaspekterna som har kommit till uttryck bl. a. genom
villkorslagen och som utskottet faster stor vikt vid. De får behandlas i annat
sammanhang. Med hänsyn bl. a. till minskad belastning på energisystemet
utgår utskottet emellertid från att de kommer att ligga på en avsevärt lägre
nivå än den som motionärerna nu räknar med.

I propositionen ägnas stort utrymme åt frågan om fortsatt utbyggnad av
kärnkraftblocket Forsmark 3. Vattenfallsverket har räknat med ett medelsbehov
av 550 milj. kr. för detta ändamål under budgetåret 1978/79. Härav
skulle 150 milj. kr. tillföras i form av delägarlån och 400 milj. kr. genom extern
upplåning. Med hänsyn till att anläggningens huvudman. Mellansvensk
Kraftgrupp AB, ännu inte tagit ställning till sitt fortsatta engagemang i
projektet har vattenfallsverket begärt att medel motsvarande hela den
beräknade delägarinsatsen skall ställas till verkets förfogande. Verket har
också hemställt att få sin ram för borgensåtaganden utvidgad med 450 milj.
kr. med anledning av de lånebehov som förutses för Forsmark 3 under nästa
budgetår.

Vattenfallsverkets begäran tillgodoses inte enligt propositionen. Föredragandens
utgångspunkt är att det med hänsyn till rådande oklarhet i fråga om
behovet av ytterligare kärnkraftsutbyggnad under 1980-talet och prövningen
enligt villkorslagen är angeläget att minimera den kapitalbindning som
hänför sig till sådan utbyggnad. 1 avvaktan på att en samlad energipolitisk
bedömning kan göras hösten 1978 bör inte, uttalas det i propositionen, medel
ställas till förfogande för "Forsmark 3-specifik komponenttillverkning"
utöver vad som är oundgängligen nödvändigt för att bevara handlingsfriheten.
Tidsplanen för Forsmark 3 bör enligt de riktlinjer som dras upp i
propositionen anpassas till kravet på att den specifika kapitalbindningen
under år 1978 skall bli så liten som möjligt. Med hänvisning till att ett
slutgiltigt ställningstagande till om arbetena med Forsmark 3 skall fullföljas
eller avbrytas blir aktuellt hösten 1978 behandlas i propositionen endast
medelsbehovet för den första hälften av budgetåret 1978/79.

Av tidigare anvisade medel beräknas minst 73 milj. kr. stå till förfogande
vid utgången av innevarande budgetår. Enligt regeringens bedömning skall
detta belopp vara tillräckligt för att dels täcka vattenfallsverkets andel av
sådana kostnader för Forsmark 3 som är ofrånkomliga under hösten 1978,
dels täcka eventuella kostnader för ersättningsuppdrag eller annan reglering
avseende blockets huvudleverantörer. Kostnader av det senare slaget kan bli
en följd av förhandlingar som vattenfallsverket har fatt i uppdrag att föra i
syfte att sådan komponenttillverkning avbryts som inte är nödvändig för att
bevara handlingsfriheten. I avvaktan på det energipolitiska beslutet bör enligt
propositionen inga nya lån avseende Forsmark 3 tas upp på kapitalmarknaden.
Vattenfallsverkets begäran om medgivande att teckna borgen för sådana
lån avvisas. Föredraganden erinrar på tal om Forsmark 3 om att regeringen

NU 1977/78:67

har beslutat att ta fram objekt inom en ram av 100 milj. kr. för att ge
sysselsättningsmöjligheter åt byggnadsarbetare i norra Uppland. Syftet är att
motverka de sysselsättningsproblem som följer av nedtrappningen av
arbetsstyrkan vid kraftverksbygget i Forsmark.

Fyra motioner berör frågan om Forsmark 3. 1 konsekvens med vänsterpartiet
kommunisternas uppfattning att kärnkraftsproduktionen skall
avvecklas begär företrädare för partiet i motionen 1977/78:1857 att riksdagen
skall uttala att vattenfallsverket inte får använda eventuellt överblivna medel
på andra områden till Forsmark 3 eller till reaktor- och reaktortanktillverkningar.
De tre andra motionerna har motsatt innebörd. Mot bakgrund av en
framställning av bl. a. sysselsättningsläget i norra Uppland föreslås i
motionen 1977/78:306 att riksdagen skall uttala som sin mening att Forsmark
3 snarast bör få byggas färdigt. Motionen 1977/78:1642, som liksom den
nyssnämnda motionen väcktes under allmänna motionstiden, innehåller ett
yrkande att vattenfallsverket skall få ett investeringsanslag av 65 milj. kr. på
tilläggsbudget för budgetåret 1977/78. Syftet härmed skulle vara att möjliggöra
en fortsatt utbyggnad av Forsmark 3 enligt vattenfallsverkets planer.
Detta yrkande saknar numera aktualitet. Mot bakgrund av vad som anförs i
propositionen föreslår samma motionärer i motionen 1977/78:1816 att
vattenfallsverket inom ramen försitt investeringsanslag förbudgetåret 1978/
79 skall få 77 milj. kr. för utbyggnad av Forsmark 3. Detta belopp tillsammans
med de 73 milj. kr. som enligt vad ovan sagts beräknas stå till förfogande av
anslaget för innevarande budgetår skulle ge den summa av 150 milj. kr. som
verket har begärt att få till delägarlån avseende Forsmark 3. Utskottet vill
anmärka att även en utvidgad ram för vattenfallsverkets borgensåtaganden
torde erfordras om verket skall kunna svara för fortsatt utbyggnad av
kärnkraftblocket enligt sina egna önskemål.

Utskottet ansluter sig helt till regeringens ställningstagande i fråga om
villkoren för det fortsatta arbetet med Forsmark 3. Härav följer att utskottet
avstyrker de motionsyrkanden som syftar till ändring av dessa villkor.

Av vad nyss sagts framgår att utskottet liksom regeringen anser att
vattenfallsverket inte under den tid som det nu är fråga om bör få öka sina
borgensåtaganden beträffande Forsmark 3. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag i propositionen 1977/78:125 att den beloppsram inom vilken vattenfallsverket
får teckna borgen för lån skall fastställas till 4 673 milj. kr.

I fråga om Forsmark 3 begärs i motionen 1977/78:1642 också ett uttalande
av riksdagen om att i det fortsatta arbetet bör vidtas sådana åtgärder att det
inte blir omöjligt att - för leverans av fjärrvärme från Forsmark - tappa av
hetvatten från reaktorn.

Som framgår av ett interpellationssvar som nyligen lämnades i riksdagen
pågår utredningsarbete om möjligheten att utforma anläggningen i Forsmark
så att hetvatten därifrån kan tappas av till fjärrvärmenäten i Uppsala och
Stockholm.

Med hänsyn därtill finner utskottet inte skäl för något uttalande från
riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet.

NU 1977/78:67

Bland de nya distributionsanläggningar som det i propositionen har
beräknats medel för är en 800-kV kraftledning med sträckningen
Forsmark-Odensala-Granrorp. Koncession har ännu inte meddelats för
denna ledning, och vattenfallsverket skall därför enligt propositionen inte få
disponera medel för ändamålet utan särskilt medgivande från regeringen.

I motionen 1977/78:1856 påtalas att den nämnda kraftledningen är
planerad att dras på sådant sätt att Garnsviken och Hjälstaviken berörs.
Garnsviken är en viktig fågellokal och Hjälstaviken en från naturvårdssynpunkt
betydelsefull sankmark, dessutom fridlyst som naturminne. Motionären
vill att vattenfallsverket skall anmodas att utarbeta förslag till alternativ
sträckning för kraftledningen från Forsmark.

För att få dra fram den planerade kraftledningen måste vattenfallsverket ha
tillstånd enligt ellagen (1902:71 s. 1). Det torde bli regeringens sak att pröva
frågan om sådant tillstånd. Representanter för motstående intressen - bl. a.
naturvårdsverket - får yttra sig vid ärendets beredning. Det får förutsättas att
tillbörlig hänsyn till naturvårdsintressena tas vid tillståndsprövningen. Något
uttalande i saken av riksdagen finner utskottet inte motiverat. Motionen
avstyrks sålunda.

Ett generellt utformat yrkande i fråga om kraftledningsbyggandet ställs i
motionen 1977/78:1410. Motionärerna vill att riksdagen skall begära en
utredning av möjligheterna att kraftigt begränsa byggandet av nya större
kraftledningar med hänsyn till en ökad energihushållning och en stark
satsning på en decentraliserad energiproduktion med hjälp av skogsavfall,
lövvedsöverskott, torv-, sol-och vindkraft. 1 motionen 1977/78:1409 föreslår
samma motionärer att riksdagen skall uttala sig för omedelbara begränsningar
av byggande av större nya kraftledningar som tar stora skogsarealer i
anspråk. Den motionen avser alltså den fysiska riksplaneringen och har
hänvisats till civilutskottet.

Möjligheterna att utnyttja alternativa energikällor undersöks f. n. inom
ramen för det pågående energiforskningsprogrammet. Det nya energiforskningsprogram
som föreslås i propositionen 1977/78:110 och som utskottet
behandlar i sitt betänkande NU 1977/78:68 innefattar också avsevärda
resurser för forskning om sådana energikällor. Vid det kommande beslutet
om energipolitiken på längre sikt torde frågan om energiproduktionens
struktur komma att tillmätas stor betydelse. På nuvarande stadium finns det
enligt utskottets uppfattning inte underlag för en sådan utredning som begärs
i motionen 1977/78:1409. Utskottet avstyrker denna men erinrar då om att
civilutskottet som nyss sagts kommer att behandla kraftledningsbyggandet
mot bakgrund av den fysiska riksplaneringen.

Statsmakterna tog i höstas ställning till hur Gotlands elförsörjning skall
tillgodoses i fortsättningen. Som nu nämns i propositionen gick beslutet bl. a.
ut på att ett nytt dieselkraftverk skall uppföras på Gotland. Motionsyrkanden

NU 1977/78:67

om en ny elkabelförbindelse mellan fastlandet och Gotland avvisades. 1
motionen 1977/78:1304 anmäls från miljövårdssynpunkt betänkligheter mot
det tilltänkta dieselkraftverket. Motionärerna önskar en skyndsam översyn
av frågan om elförsörjningen på Gotland. Vid denna översyn skulle
miljöeffekterna av olika alternativa lösningar belysas, och organ som statens
naturvårdsverk och Sveriges geologiska undersökning skulle beredas tillfälle
att utveckla sina synpunkter. Ett likartat yrkande finns i motionen 1977/
78:1816. Det är angeläget att dieseldriftens följder för hälsa och miljö och för
kulturminnesmärkena noggrant kartläggs och redovisas innan beslut fattas
om att den planerade anläggningen skall uppföras, säger motionärerna. De
begär att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd.

Enligt vad utskottet erfarit har vattenfallsverket föranstaltat om utredningar,
bl. a. genom Sveriges meteorologisk-hydrologiska institut (SMHI)
och Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL), för att klarlägga det
planerade kraftverkets miljökonsekvenser. Resultat av utredningsarbetet
kommer inom kort att presenteras i Visby. För att anläggningen skall få
genomföras erfordras tillstånd av myndighet. Sannolikt blir det koncessionsnämnden
för miljöskydd som får pröva frågan. Den tillståndsgivande
myndigheten har att beakta att de krav som kan ställas från miljösynpunkt
blir vederbörligen prövade.

Med hänvisning till vad här sagts finner utskottet det inte erforderligt med
någon framställning till regeringen på grundval av de båda nämnda
motionsyrkandena.

I motionen 1977/78:1405 berörs ett initiativ till utbyggnad av vattenkraft i
Norrbottens län. De i länet verksamma statliga industriföretagen har tillsammans
med vattenfallsverket hos Norrbottendelegationen (1 1976:04) fört fram
förslag att dessa företag i egen regi skulle fa bygga ut bl. a. Kalixälven.
Avsikten skulle vara att länets basindustrier på detta sätt skulle fl tillgång till
en inflationssäker energikälla till förmån för länets industriella utveckling.
Motionärerna vill att riksdagen skall begära hos regeringen att en översyn av
framtida ev. utbyggnader av vattenkraft i Norrbotten skall företas och att en
sådan utbyggnad skall möjliggöras i de statliga företagens regi.

Frågan om ev. ytterligare vattenkraftsutbyggnad hör till dem som
innefattas i det planerade energipolitiska beslutet vid riksmötet 1978/79.
Med hänvisning därtill avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kraftvärmeverk i Botkyrka
att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1977/78:125 bilaga 11 punkten 8
moment 2 bemyndigar regeringen att godkänna konsortialavtal

NU 1977/78:67

mellan statens vattenfallsverk och Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag
om utbyggnad av ett kraftvärmeverk i Botkyrka kommun
i vad staten genom avtalet åtager sig att teckna aktier och i övrigt
ikläder sig ekonomiska förpliktelser,
b) avslår motionen 1977/78:1882,

2. beträffande Granboforsens kraftverk

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:125 bilaga 11
punkten 8 moment 1 bemyndigar regeringen att godkänna
konsortialavtal mellan statens vattenfallsverk och Östersunds
Elektriska AB om bl. a. utbyggnad av Granboforsens kraftverk i
vad staten genom avtalet åtager sig att teckna aktier och i övrigt
ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

3. beträffande principuttalande om energipolitiken

att riksdagen avslår motionen 1977/78:477 yrkandena 1 och 2
och motionen 1977/78:806,

4. beträffande folkomröstning om kärnkraft, m. m.
att riksdagen avslår motionen 1977/78:254,

5. beträffande AB Asea-Atom och Uddcomb Sweden AB
att riksdagen avslår motionen 1977/78:796,

6. beträffande kärnkraftblocket Ringhals 3

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1641,

7. beträffande kärnkraftblocket Forsmark 3 samt anslag till Kraftstationer
m. m.

att riksdagen

a) avslår motionen 1977/78:1642 yrkandet 1,

b) med bifall till propositionen 1977/78:116 och med avslag på
motionen 1977/78:306 och motionen 1977/78:1816 yrkandet 1
till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1978/79 under statens
affärsverksfonder: statens vattenfallsverk anvisar ett investeringsanslag
av 2 310 000 000 kr.,

c) avslår motionen 1977/78:1857,

8. beträffande borgensåtaganden av statens vattenfallsverk

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:125 bilaga 11
punkten 8 moment 3 bemyndigar regeringen att medge statens
vattenfallsverk att teckna borgen för lån intill sammanlagt
4 673 000 000 kr., varav högst 140 000 000 kr. för lån till
eldistributionsföretag,

9. beträffande utnyttjande av hetvatten från kärnkraftblocket
Forsmark 3

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1642 yrkandet 2,

10. beträffande alternativ sträckning av kraftledning från Forsmark
att riksdagen avslår motionen 1977/78:1856,

11. beträffande begränsning av byggandet av större kraftledningar
att riksdagen avslår motionen 1977/78:1410,

NU 1977/78:67

12. beträffande Gotlands elförsörjning

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1304 och motionen
1977/78:1816 yrkandet 2,

13. beträffande utbyggnad av vattenkraft i Norrbottens län
att riksdagen avslår motionen 1977/78:1405 yrkandet 2.

Stockholm den 17 maj 1978

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m).
Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Sven Andersson i Örebro (fp) (mom.
1-5), Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Ingvar Carlsson (s), Anders
Wijkman (m), Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström
(s), Rune Ångström (fp) (mom. 6-13), Rune Johansson i Ljungby (s) och Olle
Wästberg i Stockholm (fp).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Ingvar Carlsson, Lilly
Hansson, Ivar Högström och Rune Johansson i Ljungby (alla s)

1. beträffande kärnkraftblocket Ringhals 3 (mom. 6)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”Utskottet
vill” och slutar på s. 13 med ”räknar med” bort ha följande lydelse:
Regeringens energipolitik har orsakat allvarliga förseningar och fördyringar
för hela den fortsatta utbyggnaden av kärnkraftverken. Idrifttagningen av
Ringhals 3 är nu på grund härav kraftigt försenad.

Några exakta besked om när ett beslut från regeringens sida kan tas om
Ringhals 3 föreligger ännu inte och därmed orsakas ytterligare kostnader.
Den socialdemokratiska uppläggningen av energipolitiken skulle för vattenfallsverketsdel
ha lett till ett betydligt bättre resultat ekonomiskt sett. I början
av år 1978 beräknades beloppet till 300 milj. kr., men det beräknas nu ha stigit
till 950 milj. kr.

Någon saklig grund för att försena idrifttagningen av Ringhals 3 föreligger
inte. Risk för korrosion i ånggeneratorerna har från vissa håll anförts som ett
skäl att inte ta reaktorn i drift. Detta har dock avfärdats av så gott som
samtliga experter.

I förhållande till regeringens förslag bör inleveransen från vattenfallsverket
uppräknas med 950 milj.kr.

NU 1977/78:67

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1641 under
inkomsttiteln Statens affärsverksfonder: Statens vattenfallsverk
för budgetåret 1978/79 beräknar i förhållande till regeringens
förslag med 950 000 000 kr. förhöjda inkomster av
2 205 000 000 kr.,

2. beträffande kärnkraftblocket Forsmark 3 samt anslag till Kraftstationer
m. m. (mom. 7)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”dessa villkor” bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag beträffande Forsmark 3 är oacceptabelt. Projektet är
redan starkt försenat. Detta medför stora extrakostnader både på kort och på
längre sikt. Omfattande friställning av personal blir ofrånkomlig. Utöver
fortsatt försening skulle nu tillkomma att all planering för tiden bortom
årsskiftet 1978-1979 omöjliggörs. Både samhället och de anställda drabbas
hårt av detta. Utskottet finner det nödvändigt att riksdagen förhindrar en
sådan utveckling genom att ställa tillräckliga medel till förfogande för att
utbyggnaden av Forsmark 3 skall kunna fortsätta utan dröjsmål. Utöver de 73
milj. kr. av reserverade medel som enligt propositionen kommer att stå till
förfogande bör vattenfallsverket genom sitt investeringsanslag för budgetåret
1978/79 få ytterligare 77 milj. kr. för ändamålet. På så sätt tillgodoses verkets
begäran att få möjlighet att under det budgetåret tillhandahålla 150 milj. kr.
till projektet Forsmark 3 i form av delägarlån.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med anledning av propositionen 1977/78:116 och med bifall
till motionen 1977/78:306 och motionen 1977/78:1816 yrkandet
1 till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1978/79 under statens
affarsverksfonder: statens vattenfallsverk anvisar ett investeringsanslag
av 2 387 000 000 kr.,

c) (= utskottet),

3. beträffande borgensåtaganden av statens vattenfallsverk (mom. 8)
Reservanterna anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Av vad” och
slutar med ”milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Under förutsättning att riksdagen bifaller förslaget att ytterligare investeringsmedel
skall anvisas för projektet Forsmark 3 bör vattenfallsverket också
få tillfälle att genom nya borgensåtaganden möjliggöra den externa upplåning

NU 1977/78:67

som erfordras. Den beloppsram inom vilken verket får teckna borgen för lån
bör i detta syfte enligt verkets begäran vidgas med 450 milj. kr. Utskottet
föreslår alltså att riksdagen med ändring av regeringens förslag i propositionen
1977/78:125 fastställer beloppsramen till 5 123 milj. kr.

dets att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:125
bilaga 11 punkten 8 moment 3 bemyndigar regeringen att
medge statens vattenfallsverk att teckna borgen för lån intill
sammanlagt 5 123 000 000 kr., varav högst 140 000 000 kr. för
lån till eldistributionsföretag,

4. beträffande utnyttjande av hetvatten frän kärnkraftblocket Forsmark 3
(mom. 9)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Med
hänsyn” och slutar med ”av motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening angeläget att riksdagen understryker
betydelsen av att denna möjlighet tas till vara. Energikommissionen har
betonat att beslutsunderlaget i fråga om fjärrvärmeproduktion i bl. a.
Forsmark måste föreligga i sådan tid att beslut kan fattas hösten 1978.
Riksdagen har all anledning att instämma i detta.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1642
yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. beträffande Gotlands elförsörjning (mom. 12)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”nämnda motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse.

Utskottet vill understryka betydelsen av att dieseldriftens följder för hälsa,
miljö och kulturminnesmärken klarläggs innan riksdagsbeslutet om
Gotlands energiförsörjning verkställs. De undersökningar som vattenfallsverket
nu föranstaltar om måste kompletteras på sådant sätt att miljökonsekvenserna
av alternativa lösningar blir effektivt belysta. Det är angeläget att
regeringen tar initiativ i detta syfte.

dels att utskottet under 12 bort hemställa

12. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1304 och
motionen 1977/78:1816 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

GOTAB 58209 Slockholm 1978