NU 1977/78:58

Näringsutskottets betänkande
1977/78:58

med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser Datasaab
AB jämte motioner

Ärendet

J detta betänkande behandlas

dels förslag i propositionen 1977/78:100 bilaga 17 (industridepartementet)
till anslag avseende Datasaab AB,
dels tre motioner rörande dataindustrin och elektronikindustrin.

Propositionen

Under angivna punkter i propositionen 1977/78:100 bilaga 17 föreslås
följande:

F 18. Utvecklingsbidrag till Datasaab AB(s. 229-231)
att riksdagen till Utvecklingsbidrag till Datasaab AB för budgetåret 1978/
79 anvisar ett reservationsanslag av 48 750 000 kr.

F 19. Medelstillskott till Datasaab AB(s.231)
att riksdagen till Medelstillskott till Datasaab AB för budgetåret 1978/79
anvisar ett reservationsanslag av 56 250 000 kr.

VI: 1. Teckning av aktier i Datasaab AB(s. 250)
att riksdagen till Teckning av aktier i Datasaab AB för budgetåret 1978/79
anvisar ett investeringsanslag av 75 000 000 kr.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som behandlas här är följande:

1977/78:1313 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär förslag till näringspolitiska åtgärder som innebär
förstatligande av dataindustrin och en planmässig satsning på den nya minioch
mikrodatorteknologin inom denna industri,

2. hos regeringen begär förslag till uppbyggnad av informationssystem
som ger faktaunderlag för samhällsförändringar i folkflertalets intresse,

1977/78:1627 av Sven Andersson i Örebro (fp), vari hemställs att riksdagen
hemställer hos regeringen om en snabb branschutredning avseende svensk
elektronikindustri.

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 58

NU 1977/78:58

1977/78:1640 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt gäller hemställan

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens inflytande i databolaget,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om databolagets produktionsinriktning.

Motivering

I den socialdemokratiska partimotionen 1977/78:1640 presenteras
allmänna riktlinjer för näringspolitiken och en rad förslag till specifika
åtgärder. Motionärerna menar att samhällets insatser när det gäller utredningsverksamhet,
samråd och finansiellt stöd i alltför hög grad har koncentrerats
till de s. k. problembranscherna. Om Sverige på ett effektivt sätt skall
kunna anpassa sig och utnyttja framtida möjligheter på världsmarknaden
krävs emellertid att produktionen inriktas på områden där svenskt näringsliv
har goda möjligheter att snabbt öka produktionen, uttalas i motionen. En
sådan omställning kan i hög grad underlättas av samhället genom olika
näringspolitiska insatser. För att insatserna skall få största möjliga effekt bör
de koncentreras till ett antal områden där förutsättningarna kan anses vara
särskilt goda. Motionärerna menar att det är nödvändigt att tillskapa ett
system med en mera rullande framtidsplanering för utvecklingen av den
svenska industrin. Ett första steg bör vara att identifiera de branschområden
som på grund av sin utvecklingspotential och storlek kan bli betydelsefulla för
den framtida industritillväxten. Bland områden där intensifierade planeringsoch
samrådsinsatser skulle kunna vara av betydelse nämns elektroindustrin,
arbetsmiljöteknik och datastyrda produktionsprocesser. Datasaab AB
behandlas i det avsnitt i motionen som rör forsknings- och utvecklingsarbetet
i företagen. Bolagets tillkomst innebär enligt motionärerna en riktig och
nödvändig satsning på ett för svensk industri viktigt framtidsområde. Den
samordning av insatserna som nu kommer till stånd bör emellertid ske under
samhällets ledning. Motionärerna kräver därför att staten skall aktualisera
frågan om att få ett avgörande inflytande i databolagets styrelse. Vidare
kritiserar de det avtal mellan staten och Saab-Scania AB som ligger till grund
för bildandet av Datasaab. De anser att det för bolagets verksamhet är en
allvarlig brist att vissa delar av kvarvarande dataverksamhet vid Saab-Scania,
främst processtyrning och robotteknik, inte omfattas av avtalet. Det finns
enligt motionärerna starka skäl för att dessa delar bör ingå i det nya
databolaget. Regeringen bör därför undersöka möjligheterna till en sådan
utvidgning av verksamheten.

I motionen 1977/78:1313 från vänsterpartiet kommunisterna efterlyses en
samlad planering av datasektorn. De tendenser som har funnits sedan 1950-talets början till en utveckling av en nationell statlig kompetens på detta
område harenligt motionärerna slukats upp eller krossats av kapitalintressen.

NU 1977/78:58

Statens roll har, hävdar de, här som inom många andra industrisektorer blivit
att garantera kapitalets vinster genom att överta eller subventionera olönsamma
delar. Elektronik- och dataindustrin är, säger motionärerna, en viktig
expansiv sektor. Viktiga delar av svensk verkstadsindustri baseras på
elektromekaniska system, där den nya mini- och mikrodatorteknologin med
prisbilliga komponenter som sätts samman till för varje ändamål specialkonstruerade
system ger stora möjligheter till förbättringar och rationaliseringar
om den kopplas till högvärdiga program. Om dataindustrin förstatligades och
samhället planmässigt satsade på den nya teknologin, skulle det skapas
förutsättningar för att ta till vara svenskt teknologiskt kunnande. Härigenom
skulle sysselsättningen inom dataindustrin öka och verkstadsindustrins
konkurrenskraft bibehållas och utvecklas.

1 motionen berörs även möjligheterna att utnyttja datatekniken för
kunskapsinsamling i folkflertalets tjänst. Motionärerna anger som exempel
på sådan kunskap det material som har samlats in av låginkomstutredningen
och levnadsnivåundersökningen och de medicinska data som har använts för
att bevisa vissa arbetsmiljöers hälsofarlighet. De anför att man med
datateknik kan systematiskt kartlägga dessa och andra viktiga men i dag
okända delar av svensk verklighet. De nuvarande informationssystemen i
samhället är enligt motionärerna alltför statiska och i huvudsak uppbyggda
för administration. De är därför ofta otillräckliga även för att ge faktaunderlag
inför föreslagna reformer.

1 motionen 1977/78:1627 anförs att elektronikbranschen, och särskilt då
teleproduktindustrin, tillhör de industribranscher vilka räknas till framtidsbranschema
och inom vilka svensk industri skulle kunna utveckla internationell
slagkraft. Elektronikbranschen i Sverige domineras volymmässigt av
ett litet antal mycket stora multinationella företag, säger motionären. De små
och medelstora företagen inom industrin är dock av stor betydelse. Där finns
stort tekniskt kunnande, flexibilitet och korta utvecklingstider. Om inte
konstruktiva motåtgärder snabbt sätts in kan elektronikindustrin emellertid
komma att drabbas av en kris. En rad faktorer pekar enligt motionären i
denna riktning, bl. a. högt kostnadsläge, hård exportkonkurrens, avsaknaden
av möjligheter att inom landet utveckla och tillverka många viktiga
elektronikkomponenter och delsystem, främst inom halvledarområdet,
vikande försvarsbeställningar samt inte minst bristen på ett samlat grepp om
branschen, såväl vad gäller forskning och teknisk utveckling som vad gäller
specialiserad företagsservice och stimulans för företagsetablering. Motionären
menar att det är nödvändigt med en långsiktig planering och ett statligt
utvecklingsstöd. Detta förekommer i en rad andra länder, exempelvis Norge.
I Sverige inskränker man sig f. n. till att göra prognoser och delutredningar. I
andra länder lämnas ett betydande statligt stöd för forskning och utveckling
inom elektronikindustrin. I Sverige svarar teleproduktindustrin värde- och
sysselsättningsmässigt för ca 5 % av industrins volym. Den andelen är

NU 1977/78:58

internationellt sett låg för en industrination och räcker inte för en ”självgenererande”
utveckling. Motionären erinrar om att det svenska försvaret i
många år genom sina materielbeställningar och utvecklingsuppdrag har
erbjudit en omfattande och välplanerad bas för svensk elektronikindustri. De
minskade försvarsanslagen leder till en drastisk reduktion av det stöd som på
det sättet har getts till teleproduktindustrin. Detta kan få återverkan på
utvecklingen inom branschen. En första åtgärd för att stödja den svenska
elektronikindustrin är enligt motionären en snabb och bred branschutredning
i nära samverkan mellan olika intressenter. Utredningen bör, utöver
kartläggning av nuläge och utvecklingstendenser, också innefatta förslag
avseende bl. a. behovsanalyser, långsiktig planering, produktutveckling,
samordning av branschintressen, branschservice, provningsverksamhet,
utbildning och systematisk uppföljning av den internationella utvecklingen.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Dataindustrin och elektronikindustrin

Vid sin behandling år 1977 av motioner om dataindustrin redovisade
utskottet (NU 1976/77:27) bl. a. följande uppgifter.

Elektroni kindustrin bestod - enligt statistiska centralbyrån - år 1974 av 166
arbetsställen med ca 50 700 anställda och en omsättning på ca 6 500 milj. kr.
Härutöver förekommer elektronikverksamhet inom många företag som
hänförs till andra näringsgrenar på grund av att elektroniken utgör en mindre
del av den totala verksamheten. Utvecklingen bedöms gå mot att allt fler
företag blir beroende av elektroniken som ett hjälpmedel i sina produkter eller
processer och därför skaffar egna elektronikavdelningar. Ibland tar företag
upp försäljning av produkter som från början var avsedda endast för deras
egen användning. Gränsen för vad som skall klassificeras som elektronikindustri
är således svår att dra. Inom ramen för ett av styrelsen för teknisk
utveckling bedrivet projekt rörande elektronikindustrin har även visst arbete
med kartläggning av den svenska elektronikindustrin utförts. I denna
kartläggning uppskattas antalet företag inom branschen år 1975 till ca 300
med tillsammans ca 60 000 anställda och med en total omsättning av 8 500
milj. kr. Elva företag med vartdera mer än 1 000 anställda svarade för närmare
80 % av omsättningen och en koncern - LM Ericsson - stod för 40 %. Bland
de större svenskägda företagen med elektronikverksamhet nämndes ASEA
AB, AB Bofors, AB Electrolux, Telefon AB LM Ericsson, Hugin Kassaregister
AB, Incentive AB, Luxor Industri AB, Ellemtel Utvecklings AB samt
de företag som numera tillsammans har bildat Datasaab AB. Därtill kom
utlandsägda företag, såsom AEG-Telefunken Elektriska AB, IBM Svenska
AB, Svenska AB Philips, Siemens AB och Standard Radio & Telefon AB.

Dataindustriutredningen har i lägesrapporten (SOU 1973:6) Data och

NU 1977/78:58

näringspolitik (s. 99-110) lämnat en redogörelse för dataindustrin i Sverige.
Huvudparten av maskinvara, komponenter och tillbehör produceras i andra
länder och importeras samt marknadsförs genom dotterbolag till de utländska
tillverkarna eller genom svenska agenter, konstateras det i rapporten. Viss
tillverkning förekommer dock inom landet. Utredningen redogör översiktligt
för dataindustrins struktur och lämnar mera detaljerade uppgifter om sex
svenskägda och tolv utlandsägda datorföretag. I betänkandet (SOU 1974:10)
Data och näringspolitik 74 (s. 174-196) behandlas även komponentindustrin,
varjämte för datorindustrin lämnas en kompletterande redogörelse för
utvecklingen sedan lägesrapporten skrevs.

Stålens industriverks dataindustri- och datatjänstutredning har nyligen lagt
fram rapporten (SIND 1978:1) Datamarknaden inför 1980-talet. Utredningen
påpekar att dataindustrin kan indelas i en varu- och en tjänsteproducerande
delbransch. Den förra benämns dator- eller datamaskinindustrin och den
senare datatjänstebranschen. Denna uppdelning är emellertid inte entydig,
eftersom datorindustrin även producerar datatjänster (programvaror, databehandlingstjänster
m. m.).

I rapporten lämnas bl. a. följande uppgifter om den internationella
utvecklingen på datormarknaden.

Värdet av installerade datorsystem i världen uppgick år 1975 till ca 76
miljarder dollar. 1980 beräknas det samlade installationsvärdet ha ökat till
120-135 miljarder dollar. Vad gäller värdet av installerade generella datorer
beräknades detta under 1975 uppgå till 65 miljarder dollar. Värdet av
datorbeståndet 1972-1973 uppgick till ca 2,6 96 av bruttonationalprodukten
(BNP) i USA och till ca 1,4 % av BNP i de europeiska gemenskaperna (EG)
och Japan. Motsvarande andel för Sverige var 1975 ca 1,6 96. Datormarknaden
i USA och Västeuropa har under perioden 1970-1975 ökat med ca
15 96 per år. Av de totala datorleveranserna till västvärlden svarar amerikanska
företag för ca 90 96, europeiska för ca 5 96 och japanska för ca
5 96.

Med hänsyn till datorindustrins tillväxttakt är det troligt att denna bransch
i betydelse, mätt i procentuell andel av BNP, kommer att passera stål- och
flygindustrierna före utgången av detta årtionde.

Datorindustrin och datatjänstebranschen har haft en relativt likartad
marknadsutveckling. Betydande skillnader föreligger däremot vad gäller
industristrukturen. Datorindustrin, som började växa fram under 1950-talet,
blev multinationell redan från början. De första datortillverkarna hade långt
före datateknikens genombrott en etablerad utlandsproduktion och utlandsförsäljning,
framför allt inom kontorsmaskinområdet.

Datorindustrin är i hög grad beroende av utländska marknader. Av IBM:s
totala intäkter från data verksamheten år 1976-12,7 miljarder dollar-svarade
de utomamerikanska marknaderna för ca 50 96. För de åtta största amerikanska
datorföretagen låg motsvarande andel mellan 34 96 och 55 96.

NU 1977/78:58

Datamaskinindustrin är en av de mest forskningsintensiva industribranscherna.
I USA uppgick kostnaderna för forskning och utveckling (FoU)
under 1976 till 5,4 % av omsättningen och 2 350 dollar per anställd. De totala
FoU-kostnaderna för branschen uppgick till inemot 2 miljarder dollar, varav
IBM svarade för drygt hälften. I Sverige uppgick hela tillverkningsindustrins
samlade FoU-kostnader under 1975 till ca 3,1 miljarder kronor.

Datorindustrins internationella struktur är en följd av bl. a. de mycket
påtagliga stordriftsfördelar som föreligger i många av dess produktionsprocesser.
För att ett datorföretag skall kunna tillgodogöra sig stordriftsfördelarna,
vilket är nödvändigt för att företaget skall kunna finansiera en
kontinuerlig utveckling av nya datormodeller och kompensera sig för
sjunkande maskinvarupriser, måste företaget vara etablerat på världsmarknaden.
Även om vissa länder har vidtagit åtgärder för att skydda delar av
hemmamarknaden åt de inhemska företagen torde varje marknad vara så
pass konkurrensutsatt att inget datorföretag på sikt kan existera enbart utifrån
hemmamarknaden.

Rapporten berör även datorindustrin och datapolitiken i Europa och Japan.
De europeiska och japanska datorindustrierna svarar som ovan nämnts för ca
5 % vardera av marknaden i OECD-länderna. Endast i Japan har den
inhemska datorindustrin en större marknadsandel (54 %) än de amerikanska
företagen. I samtliga länder har IBM en större marknadsandel än något annat
företag.

I fråga om statliga stödåtgärder redovisas att den inhemska datorindustrin i
Västtyskland, Frankrike, Storbritannien och Japan erhåller statligt stöd i olika
former. Direkta bidrag för FoU och marknadsföring uppgick under perioden
1971-1975 i Västtyskland till 927 milj. dollar, i Frankrike till 355 milj. dollar
och i Japan till 1 196 milj. dollar. Under perioden 1976-1979 beräknas
Västtyskland satsa ytterligare 1 575 milj. DM. Det franska stödet är
huvudsakligen inriktat mot ett fransk-amerikanskt bolag, CII-HoneywellBull,
och kan för en fyraårsperiod uppskattas till ca 2,2 miljarder francs i
direkta bidrag. Vidare garanteras det nybildade företaget under en fyraårsperiod
statliga beställningar till ett värde av sammanlagt 4 miljarder francs.
Andra former för statligt stöd är lån och kreditgarantier, huvudsakligen för
export- och leasingverksamheterna, samt skyddad statlig och kommunal
upphandling.

Den japanska datorindustrin har utvecklats i nära samarbete med staten.
Det japanska stödprogrammet till datorindustrin omfattar 50 % täckning av
FoU-kostnaderna, lån för att finansiera uthyrning av datorer samt lån för
ombyggnad av äldre datorer. År 1974 bidrog japanska staten med över 350
milj. dollar för utveckling av dataverksamheten. Det statliga stödet utgår via
ett antal fonder för maskin- och programvaruutveckling samt för förbättringar
av grundläggande teknologier inom datortekniken.

NU 1977/78:58

Aktuella dataprojekt

Beträffande pågående större dataprojekt i Sverige kan - i anslutning till den
redogörelse som utskottet förra året lämnade i betänkandet NU 1976/77:26 -meddelas följande.

Miljödatanämnden, som inrättades år 1974, leder en systematiskt bedriven
översyn av informationshantering på miljövårdsområdet. Verksamheten
syftar till att åstadkomma en samordnad planering av åtgärder som kan
underlätta och effektivisera myndigheternas informationsbearbetning och till
att därigenom utveckla ett samlat informationssystem för miljövården.

Miljödatanämndens verksamhet behandlas i årets budgetproposition
(prop. 1977/78:100 bil. 13 s. 17). Nämnden har på regeringens uppdrag
redovisat resultatet av sitt utvecklingsarbete och avgett förslag till den
framtida utformningen och organisationen av arbetet inom miljövårdens
informationssystem (Ml). Av rapporten framgår att nämnden hittills bedrivit
17 projekt, varav 14 pågått under budgetåret 1976/77. Inför det fortsatta
arbetet har nämnden föreslagit att en mera ändamålsenlig indelning görs av
verksamheten i två program, betecknade Samordning av ADB och Informationsservice
på miljöområdet. Miljödatanämnden pekar också på vissa inslag
i verksamheten som är av sådan karaktär att de bör betraktas som permanenta
funktioner. Vidare har uppmärksammats vissa frågor som enligt nämnden är
av sådan vikt att de bör föranleda särskilda åtgärder, nämligen behovet av
toxikologisk informationsservice, samlad redovisning av forsknings- och
undersökningsverksamhet på miljöområdet, samordning av epidemiologiska
undersökningar, information om naturresurser och energi samt rationalisering
av insamling av uppgifter om miljöförhållanden. Miljödatanämnden har
övervägt olika alternativ för den fortsatta verksamheten och funnit att
nämnden t. v. bör leda det fortsatta utvecklingsarbetet med MI. Nämnden
avser att i en rapport till regeringen under budgetåret 1979/80 återkomma
med en redovisning av erfarenheterna av verksamheten och att då också
lämna förslag om framtida organisation.

Jordbruksministern uttalar i budgetpropositionen att en samlad redovisning
av arbetet med MI med förslag om den framtida verksamheten bör
lämnas till regeringen före utgången av år 1979. Riksdagen har lämnat detta
uttalande utan erinran (JoU 1977/78:12).

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) stöder inom behovsområdet
informationsbehandling, styr- och komponentteknik, projekt som syftar till
att upprätthålla och vidareutveckla kunskapsnivån inom flera teknologi- och
metodområden, däribland datateknik och elektronik. Behovsområdets
insatser för kunskapsutveckling har riktats bl. a. åt sjukvårdssektorn, där ett
ökat behov av datateknisk metodik har noterats.

LO:s dataråd utgör referensgrupp för forskningsprojektet Demokratisk
styrning och planering i arbetslivet. Projektet, som har pågått sedan juli 1975,
stöds ekonomiskt av Riksbankens jubileumsfond och Arbetarskyddsfonden.

NU 1977/78:58

Syftet med projektet är bl. a. att bidra till löntagarnas och deras fackliga
organisationers kunskapsuppbyggnad inom områdena planering, styrning
och datoranvändning samt till utveckling av arbetsformer för planerings- och
utredningsverksamhet inom fackföreningsrörelsen. Forskningsarbetet sker
till stor del i arbetsgrupper tillsammans med löntagar- och fackklubbar på
olika arbetsplatser.

Centrum för arbetslivsfrågor inrättades den 1 januari 1977 som forskningsinstitut
inriktat på arbetsmarknadsparternas behov av praktiskt utredningsoch
utvecklingsarbete. Syftet är att stödja strävandena att förnya arbetslivet.
Ett forskningsprogram håller på att utformas. De fackliga organisationerna
har visat på omfattande behov av forskning om bl. a. datafrågor samt tekniska
och administrativa styrsystem.

Utöver de projekt som har redovisats ovan kan följande nämnas.
Socialstyrelsen har ett register för sambandet mellan arbetsmiljö och cancer.
Arbetsmarknadsstyrelsen har nyligen upprättat ett landsomfattande arbetsförmedlingsregister.
Justitiedepartementet häri anslutning till rättsväsendets
informationssystem byggt upp ett informationssystem i vilket finns en del
databaser av allmänt intresse.

Ett datorbaserat informationssystem om arbetsskador skall enligt riksdagens
beslut (SoU 1977/78:24, rskr 1977/78:147) ersätta nuvarande yrkesskadestatistik
fr. o. m. den 1 januari 1978. 1 propositionen 1977/78:74 med
förslag till riktlinjer för ett informationssystem om arbetsskador, m. m.
framhålls att syftet är att förbättra underlaget för arbetarskyddets förebyggande
arbete. Systemet skall i princip omfatta alla skador, fysiska och
psykiska, som förvärvsarbetande och vissa andra grupper ådragit sig i arbetet.
Arbetsmarknadsministern understryker att redovisningen av skademönstret
i arbetslivet och riskerna för skador bör vara så heltäckande som möjligt. Av
grundläggande betydelse är därför att alla skador och sjukdomar som har
uppstått på grund av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet skall
redovisas.

Pågående utredningsarbete m. m.

Datalagsutredningen (Ju 1976:05; ordförande: riksdagsman Anders Wijkman)
har till uppgift att göra en allmän översyn av datalagstiftningen. Enligt
direktiven bör utredningens arbete i det inledande skedet koncentreras till
frågorna om integritetsskyddet. Därefter bör utredningen i en andra etapp ta
upp frågan om möjligheterna att med hjälp av ADB-tekniken öka tillgängligheten
av den information som finns samlad hos olika samhällsorgan.
Beträffande den senare frågan skall enligt direktiven målet för utredningens
arbete vara att den information som hos det allmänna är lagrad på ADBmedier
såvitt möjligt skall göras mera lättillgänglig för allmänheten, så att den
i ökad omfattning kan komma samhällsdebatt och forskning till del. I första
hand bör kommittén kartlägga vilka medel som står till buds för att öka

NU 1977/78:58

tillgången till de datorlagrade informationerna.

Regeringen har i september 1977 tillsatt en samrädsgrupp under ordförandeskap
av budgetminister Ingemar Mundebo. Gruppen har enligt direktiven
till uppgift att utarbeta de riktlinjer som krävs för en medveten datapolitik.
Riktlinjerna skall i första hand avse förhållandena inom statsförvaltningen.
Gruppen skall avge förslag till sådan organisation för beredning av datafrågorna
att en fastare samordning på området blir möjlig. Vidare skall anges mål
för datapolitiken i vad avser framtida systemstruktur, drifts- och funktionssäkerhet,
användarinflytande m. m. I övrigt nämns integritets- och säkerhetsfrågorna
samt möjligheterna att använda mer decentraliserade system
och smådatorer. Det påtalas att dataproducerade besked av olika slag som går
ut till skilda medborgargrupper ofta inte motsvarar de krav på begriplighet
som mottagarna kan ställa. Det uppdras även åt gruppen att följa beredningen
av datapolitiska frågor inom olika departement. I fråga om användarnas och
övriga personalgruppers inflytande över systemutveckling m. m. anförs
följande:

Erfarenheterna av de gångna årens systemutveckling talar för att ADBsystemen
kommer till störst nytta om olika användargrupper har inflytande
över systemutveckling, driftsfrågor etc. Det är angeläget och naturligt att
systemanvändarna, både myndigheterna och deras personal, aktivt kan följa
och medverka i utvecklingen av systemen och planeringen av driften.

Regeringen har nyligen uppdragit åt styrelsen för teknisk utveckling, i
samarbete med statens industriverk, och Ingenjörsvetenskapsakademien att
var för sig utreda frågor om Sveriges tekniska och industriella kompetens.
Myndigheterna skall dock samverka när det gäller framtagandet av underlagsmaterial.
Syftet med utredningsarbetet är bl. a. att ange branscher eller
tekniska områden där Sverige har eller kan väntas få en fördelaktig ställning
gentemot utlandet i industriellt hänseende. På motsvarande sätt bör
utredningarna påvisa områden där den svenska konkurrenssituationen på
lång sikt kan väntas bli så dålig att uppoffringarna i fråga om ekonomiska och
personella resurser blir orimliga. Slutsatserna skall grundas bl. a. på analyser
av hur existerande och framtida teknik kan utnyttjas med hänsyn till
konsekvenserna fört. ex. miljön och energihushållningen. Utredningsarbetet
skall bedrivas skyndsamt. Delrapporter bör kunna avlämnas.

Vidare har regeringen i februari i år uppdragit åt riksrevisionsverket,
statskontoret och försvarets rationaliseringsinstitut att utreda hur beslutsunderlaget
när det gäller införande av datateknik i statsförvaltningen kan
förbättras. Detta uppdrag omfattar även metoder för att i en rad övriga
hänseenden förbättra statens användning av automatisk databehandling.

Statens industriverks dataindustri- och datatjänstutredning avser att kartlägga
och analysera den svenska dataindustrins (inkl. datatjänstproduktionens)
utveckling samt marknadsutvecklingen för datorer och datakommunikationsutrustning.
Branschens utveckling kommer löpande att följas med
hjälp av ett informationssystem som kan ge svar på frågor om sådant som

NU 1977/78:58

sysselsättning, investeringar, produktion, utrikeshandel, produktutveckling
samt forskning och utvecklingsarbete.

Utredningen har, som berörts i föregående avsnitt, i februari 1978 lagt fram
rapporten (SIND 1978:1) Datamarknaden inför 1980-talet. Rapporten
omfattar en kartläggning och bedömning av den svenska datamarknadens
omfattning, sammansättning och utveckling fram till år 1980. Vidare
redovisas hur datorutrustningen är fördelad på olika näringsgrenar och
regioner. Rapporten innehåller dessutom en kartläggning av den internationella
dataindustrin, datamarknaden och datapolitiken. De följande utredningsrapporterna
avses bl. a. komma att omfatta en närmare kartläggning och
analys av den svenska datorindustrin och datatjänstebranschen samt olika
datatekniska tillämpningar, framför allt datorstyrda produktionssystem.

Tidigare riksdagsbehandling av liknande frågor

Näringsutskottet har hösten 1977 i samband med behandlingen av
regeringens förslag om bildande av ett av staten och Saab-Scania AB
gemensamt ägt databolag (prop. 1977/78:17) avstyrkt motionsyrkanden om
att staten skulle skaffa sig majoritet i styrelsen för det nybildade databolaget
och att Saab-Scanias tillverkning av industriell och militär elektronik borde
överföras till det nybildade databolaget. Utskottet (NU 1977/78:31) fann i
likhet med regeringen att samarbetsvillkoren för statens del var tillfredsställande.
1 fråga om en utvidgning av databolagets verksamhet påpekade
utskottet att regeringens förslag innebar att databolaget i en uppbyggnadsperiod
inte går in på industrielektronik utan koncentrerar sin verksamhet till
dataområdet. Utskottet ansåg denna begränsning befogad i dagsläget och
avstyrkte alltså motionen. Riksdagen följde utskottet.

Näringsutskottet har åren 1972 och 1976 behandlat motionsyrkanden som
syftar till ett förstatligande av elektronikindustrin. Utskottet (NU 1972:17,
1975/76:59) har avstyrkt motionerna, som avslogs av riksdagen. År 1976
uttalade utskottet att ett förstatligande av dataindustrin inte erfordrades för
att samhället skulle fä önskvärd kontroll över utvecklingen på dataområdet.
Än mindre, anförde utskottet, synes det finnas anledning att aktualisera
frågan om ett förstatligande av elektronikindustrin i dess helhet. Utskottet
noterade att staten genom vissa engagemang i branschen har insyn i
utveckling, produktion och marknadsföring av elektroniska produkter.

År 1977 behandlade näringsutskottet (NU 1976/77:27) ett motionsyrkande
om att en allsidigt sammansatt utredning skulle tillsättas för att klarlägga
problemen med elektronikens påverkan på den elektromekaniska industrin.
Utskottet underströk att de frågor som togs upp i motionen var betydelsefulla.
Utvecklingen på elektronikområdet och effekterna härav för svensk
industri uppmärksammas också, framhöll utskottet, av berörda myndigheter.
Med hänsyn till industriverkets planer ansåg utskottet inte att det fanns skäl
att föreslå att en särskild utredning enligt yrkandet i motionen skulle

NU 1977/78:58

tillsättas. De socialdemokratiska ledamöterna i utskottet reserverade sig till
förmån för en utredning med uppgift att allsidigt och ingående belysa
problemen rörande elektronikens påverkan på den elektromekaniska industrin.
Motionsyrkandet avslogs av riksdagen.

Förslag om en höjning av anslaget till styrelsen för teknisk utveckling
(STU), avsett för att STU skulle kunna initiera forsknings- och utvecklingsprojekt
som syftade till uppbyggande av arbetsmiljö- och näringslivsregister i
statlig och kommunal regi, avstyrkte utskottet (NU 1976/77:26) år 1977.
Riksdagen följde utskottet. Utskottet hänvisade bl. a. till att en viss
forsknings- och utvecklingsverksamhet med användande av datateknik och
med syfte bl. a. att kartlägga arbetsmiljöns påverkan på de anställda pågick
inom olika myndigheter och organisationer.

Arbetsmarknadsutskottet behandlade hösten 1977 ett motionsyrkande om
att en parlamentarisk utredning med facklig representation skulle tillsättas
för att utreda datoriseringens påverkan på sysselsättning och arbetsmiljö.
Därvid uttalade utskottet (AU 1977/78:4) att det är nödvändigt för Sverige att
liksom hittills ligga långt framme i användningen av datatekniken. Utskottet
påpekade att motionärerna uppenbarligen hade samma synsätt. Vidare
anförde utskottet följande:

Mot denna bakgrund och med hänsyn till vad som ovan anförts är det
angeläget att man bygger vidare på tidigare gjorda undersökningar och gören
bred kartläggning av datateknikens framtida effekter på arbetsliv och
sysselsättning. En sådan kartläggning skulle utgöra en betydelsefull komplettering
av den utredningsverksamhet på andra centrala delar av dataområdet

som redan har satts i gång. Vad gäller formerna för utredningsarbetet har

väckts tanken att kartläggningen bör utföras av sysselsättningsutredningen. I
och för sig är detta en möjlighet men enligt utskottets uppfattning bör det
ankomma på regeringen att bestämma vilken form utredningsarbetet bör ha.
Arbetet bör dock ske under medverkan av parlamentariska företrädare och
arbetsmarknadens parter.

Utskottet

Datasaab AB, som till lika delar ägs av staten och Saab-Scania AB, bildades
hösten 1977 (prop. 1977/78:17, NU 1977/78:31, rskr 1977/78:98). Syftet med
samgåendet var att skapa en konkurrenskraftig svensk dataindustri. Enligt
det huvudavtal som ligger till grund för samarbetet mellan parterna har staten
åtagit sig att under åren 1978-1981 lämna bolaget visst stöd för att dels bidra
till det tekniska utvecklingsarbetet, dels täcka det underskott i rörelsen som
väntas de närmaste åren. De i budgetpropositionen föreslagna ekonomiska
insatserna i Datasaab AB innebär att beslutade åtaganden fullföljs. De tre
motioner som utskottet behandlar i detta sammanhang ifrågasätter inte det
föreslagna stödet till bolaget. Utskottet tillstyrker propositionen såvitt gäller
de tre anslagen till Datasaab AB.

I motionen 1977/78:1640 uttalas att samordningen av insatserna på

NU 1977/78:58

dataområdet bör ske under samhällets ledning, bl. a. med hänsyn till
samhällets stora kapitalinsatser. Motionärerna föreslår att riksdagen skall
göra ett uttalande om att staten bör få ett avgörande inflytande i Datasaabs
styrelse.

Förslag om att staten skulle skaffa sig majoritet i databolagets styrelse har
utskottet - som framgår av redovisningen i det föregående - avvisat i
samband med behandlingen av regeringens förslag om bildandet av databolaget.
Utskottet delade då regeringens uppfattning att samarbetsviilkoren för
statens del var tillfredsställande. Utskottet har inte funnit anledning att nu
ändra inställning.

Ett annat förslag i motionen syftar till en utvidgning av Datasaabs
verksamhet. Motionärerna anser att områdena processtyrning och robotteknik
bör ingå i Datasaabs produktion och önskar ett uttalande av denna
innebörd.

Även denna fråga aktualiserades vid behandlingen av ovan nämnda
regeringsförslag. Utskottet påpekade då att propositionens förslag innebar att
Databolaget i en uppbyggnadsperiod skulle koncentrera sin verksamhet till
dataområdet och inte gå in på industrielektronik. Denna begränsning fann
utskottet befogad i dagsläget. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Enligt motionen 1977/78:1313 bör regeringen lägga fram förslag till
näringspolitiska åtgärder som innebär dels att dataindustrin förstatligas, dels
att denna industri gör en planmässig satsning på den nya mini- och
mikrodatorteknologin. Utskottet har åren 1976 och 1977 avstyrkt liknande
förslag med hänvisning till att ett förstatligande av dataindustrin inte är
erforderligt för att samhället skall få önskvärd kontroll över utvecklingen på
dataområdet. Tillkomsten av Datasaab AB innebär att samhällets inflytande
på och kontroll över branschen har utökats väsentligt. Föredragande
statsrådet understryker i budgetpropositionen att de bidrag som föreslås utgå
till Datasaab skall skapa förutsättningar för ett omfattande utvecklingsarbete
inom ett område som är av central betydelse för vårt lands framtida
konkurrenskraft när det gäller leveranser av avancerade produkter och
system. Han påpekar att det statliga utvecklingsstödet kan förknippas med
villkor angående insyn och tillhandahållande av information. Med hänvisning
till vad som anförts avstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkande.

I samma motion föreslås att riksdagen skall begära förslag till uppbyggnad
av informationssystem som ger faktaunderlag för samhällsförändringar i
folkflertalets intresse. Ett skäl som regeringen har angivit för att staten skall
engagera sig i dataindustrin är den betydelse som en inhemsk dataindustri har
för möjligheterna att tillgodose de speciella samhällskrav som kan ställas på
framtida datasystem. Ett aktuellt exempel är det av riksdagen i år beslutade
datorbaserade informationssystemet om arbetsskador (prop. 1977/78:74, SoU
1977/78:24). Detta har till syfte bl. a. att alla skador och sjukdomar som har
uppstått på grund av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet skall

NU 1977/78:58

kunna redovisas. Av den föregående redogörelsen framgår att en viss
forsknings- och utvecklingsverksamhet med användande av datateknik och
med syfte bl. a. att kartlägga arbetsmiljöns påverkan på de anställda pågår
inom olika myndigheter och organisationer. Utskottet finnér inte att
riksdagen bör göra en särskild framställning till regeringen i denna fråga.

Den svenska elektronikindustrin kan komma i en krissituation om inte
konstruktiva motåtgärder snabbt sätts in, hävdas i motionen 1977/78:1627.
Motionären föreslår att elektronikindustrins nuläge och utvecklingstendenser
utreds. Denna branschutredning skulle även få i uppdrag att lägga
fram förslag avseende bl. a. långsiktig planering, produktutveckling samt
samordning av branschintressen.

Utvecklingen på datateknikens område och inom elektronikområdet i stort
har under de senaste åren vid flera tillfällen uppmärksammats av riksdagen.
Näringsutskottet behandlade år 1977 ett motionsyrkande om att problem
med elektronikens påverkan på den elektromekaniska industrin skulle
utredas. Utskottet underströk att de frågor som aktualiserades i motionen var
betydelsefulla men ansåg sig med hänsyn till pågående och planerat
utredningsarbete inte böra förorda en sådan särskild utredning som hade
föreslagits. Med anledning av motionsyrkanden om en kartläggning av
datateknikens sysselsättningseffekter har riksdagen i oktober 1977 uttalat sig
för en bred kartläggning av datateknikens effekter på arbetsliv och sysselsättning.
Enligt vad näringsutskottet har inhämtat övervägs f. n. inom
regeringskansliet frågan om en utredning rörande datateknikens och elektronikens
effekter på produktion och arbetsliv. Elektronikområdet kännetecknas
av stark expansion och tekniskt nydanande. Den internationella
utvecklingen har redan i flera avseenden förändrat och kommer ytterligare att
förändra förutsättningarna för den svenska industrin. Mot denna bakgrund
anser utskottet att en utredning som kartlägger elektronik- och databranschens
nuläge och analyserar möjliga utvecklingsvägar bör komma till stånd.
Inom olika myndigheter och organisationer uppmärksammas f. n skilda
aspekter av elektronikbranschen. Utskottet delar motionärens uppfattning
att statmakternas fortsatta handlande bör utgå från en helhetssyn på
elektronikområdets utveckling. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt
och i nära samverkan med de organ som redan är aktiva på området. Även i
övrigt torde de synpunkter på utredningsuppdragets omfattning som motionären
för fram vara värda att beaktas. Särskilt bör utredningen uppmärksamma
möjligheterna att främja en utveckling av produktion på elektronikområdet
i Sverige.

Utskottet hemställer

1. beträffande statsbidrag till Datasaab AB

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:100 bilaga 17
punkterna F 18, F 19 och VI: 1 för budgetåret 1978/79
anvisar

NU 1977/78:58

a) till Utvecklingsbidrag tillDatasaab AB ett reservationsanslag av
48 750 000 kr.,

b) till Medelstillskott till Datasaab AB ett reservationsanslag av
56 250 000 kr.,

c) till Teckning av aktier i Datasaab AB ett investeringsanslag av
75 000 000 kr.,

2. beträffande statlig majoritet i Datasaab AB:s styrelse

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1640 yrkandet 6,

3. beträffande verksamheten vid Datasaab AB

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1640 yrkandet 7,

4. beträffande dataindustrins organisation och verksamhet
att riksdagen avslår motionen 1977/78:1313 yrkandet 1,

5. beträffande databaserade informationssystem

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1313 yrkandet 2,

6. beträffande utredning om svensk elektronikindustri

att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1627 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort.

Stockholm den 27 april 1978

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c),
Sven Andersson i Örebro (fp). Anders Wijkman (m), Lilly Hansson (s), KarlAnders
Petersson (c). Ingegärd Oskarsson (c), Lennart Pettersson (s), KarlErik
Häll (s), Rune Jonsson i Husum (s), Wivi-Anne Radesjö (s), Erik
Johansson i Hållsta (c). Lars Ljungberg (m) och Bertil Dahlén (fp).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Lennart Pettersson,
Karl-Erik Häll, Rune Jonsson i Husum och Wivi-Anne Radesjö (alla s)

1. beträffande statlig majoritet i Datasaab AB:s styrelse (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Förslag om”
och slutar med "ändra inställning” bort ha följande lydelse:

Samhället har enligt det huvudavtal som ligger till grund för bildandet av
Datasaab AB gjort mycket stora ekonomiska åtaganden. Med hänsyn härtill
anser utskottet i likhet med motionärerna att staten bör ha ett avgörande
inflytande i Datasaabs styrelse.

NU 1977/78:58

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1640 yrkandet 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. beträffande verksamheten vid Datasaab AB (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Även
denna” och slutar med ”denna uppfattning” bort ha (oljande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att Datasaabs verksamhet bör
utvidgas till att omfatta även kvarvarande verksamhet vid Saab-Scania på
industrielektronikområdet, främst i vad avser robotteknik och processtyrning.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1640 yrkandet 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfort,

Särskilt yttrande

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Lennart Pettersson,
Karl-Erik Häll, Rune Jonsson i Husum och Wivi-Anne Radesjö (alla s):

Näringsutskottet behandlade förra året ett motionsyrkande från socialdemokratiskt
håll om att en allsidigt sammansatt utredning skulle tillsättas för
att klarlägga problemen med elektronikens påverkan på den elektromekaniska
industrin. Motionen avstyrktes av utskottet och avslogs av riksdagen.
De socialdemokratiska ledamöterna i utskottet reserverade sig till förmån för
motionen. Förslaget i motionen 1977/78:1627 av Sven Andersson i Örebro
(fp) om en snabb branschutredning avseende svensk elektronikindustri
överensstämmer till stor del med det nämnda socialdemokratiska önskemålet.
Denna gång föreslår ett enhälligt utskott bifall till motionsyrkandet.

I detta sammanhang vill vi erinra om att riksdagen i oktober 1977 har ställt
sig bakom motionsyrkanden från det socialdemokratiska partiet om en bred
utredning av datateknikens effekter på arbetsliv och sysselsättning. Vi utgår
från att detta utredningsuppdrag även omfattar en analys av det slag som
förslås i motionen 1977/78:1627. Vi vill nu -genom att tillstyrka motionen -understryka att regeringen snarast bör tillsätta den breda utredning om
sysselsättnings- och struktureffekter på dataområdet som under föregående
år har förordats från socialdemokratiskt håll.

GOTAB 58093 Slockholm 1978