NU 1977/78:57

Näringsutskottets betänkande
1977/78:57

med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser vissa anslag
inom ekonomidepartementets verksamhetsområde jämte motion

Ärendet

I detta betänkande behandlas propositionen 1977/78:100 bilaga 10 (ekonomidepartementet)
punkterna B 8-14 och C 3 (anslag avseende bankinspektionen,
försäkringsinspektionen och Nordiska investeringsbanken m. m.).
Frågan om lekmannastyrelser för bankinspektionen och försäkringsinspektionen
tas upp på grundval av en motion.

CENTRALA MYNDIGHETER M. M.

1. Avsättning till banktillsynens fond. Regeringen har under punkten B 8

(s. 43—47) föreslagit riksdagen att

1. godkänna en av föredragande statsrådet förordad omläggning av
redovisningssystemet för finansieringen av bankinspektionens verksamhet,

2. till Avsättning till banktillsynens fond för budgetåret 1978/79 anvisa ett
förslagsanslag av 4 400 000 kr.

Bankinspektionens uppgifter och organisation

Bankinspektionen är central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift att
utöva tillsyn över bankinstituten, dvs. bankaktiebolag, sparbanker och
föreningsbanker. Inspektionen är tillsynsmyndighet även för kreditaktiebolag,
landshypoteks-och stadshypoteksinstitutionerna,Stockholms fondbörs,
fondkommissionärerna samt Värdepapperscentralen VPC AB och fondbolag,
dvs. bolag som förvaltar aktiefond. Andra tillsynsuppgifter följer av bl. a.
lagen (1971:827) om registrering av aktieinnehav. Bankinspektionen är
registreringsmyndighet för bankinstituten. En särskild uppgift är att följa
utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden
inom tillsynsområdet och att föra kartellregister. Förutom genom
banklagstiftningen och lagstiftningen om övriga institut som står under
inspektionens tillsyn regleras verksamheten genom instruktionen (1970:538)
för bankinspektionen (senast ändrad 1971:930).

Enligt banklagstiftningen - lagen (1955:183) om bankrörelse, lagen
(1955:416) om sparbanker och lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen -har bankinspektionen till uppgift att övervaka att bankinstituten följer lagar
och andra författningar som särskilt avser instituten samt bestämmelserna i

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 57

NU 1977/78:57

bolagsordning, reglemente resp. stadgar liksom föreskrifter som har utfärdats
av stämman eller styrelsen. Inspektionen skall även i övrigt med uppmärksamhet
följa bankernas verksamhet i den mån det krävs för kännedom om de
förhållanden som kan inverka på en banks säkerhet eller av andra skäl är av
betydelse för en sund utveckling av verksamheten. Till dessa grundläggande
regler är knutna speciella bestämmelser om inspektionens åligganden och
befogenheter samt om olika sanktionsmöjligheter, ytterst återkallande av
tillståndet att bedriva bankrörelse.

Inspektionen leds av en styrelse. Ledamöter av denna är en generaldirektör,
som också är styrelsens ordförande, två ledamöter som regeringen utser
särskilt samt tre bankinspektörer och en byråchef. För vardera av de särskilt
utsedda ledamöterna finns en suppleant. Inom inspektionen finns tre
avdelningar - en allmän avdelningen kreditavdelning och en redovisningsavdelning
- samt en byrå för administrativa ärenden. Generaldirektören är
chef för myndigheten och bankinspektörerna för var sin avdelning.

Av styrelsen avgörs viktigare författningsfrågor, viktigare frågor om
organisation, arbetsordning eller tjänsteföreskrifter, frågor om framställning
om fastställande av stat för inspektionen och andra frågor av större
ekonomisk betydelse, vissa tjänstetillsättningsfrågor och disciplinära ärenden,
viktigare frågor om stadfästelse av sparbankreglemente eller jordbrukskassas
stadgar, frågor om sammankallande av extra bolagsstämma med
bankaktiebolag eller motsvarande sammankomst för annat institut under
inspektionens tillsyn, frågor om tillstånd, förbud, föreläggande, föreskrift etc.
som kan anses ha särskild betydelse för inrättning eller person som berörs av
inspektionens tillsyn, frågor om anmälan som kan leda till återkallelse av
oktroj etc., frågor om viktigare undersökning av prisbildning eller konkurrensbegränsning
samt andra frågor som generaldirektören hänskjuter till
styrelsen.

Ali män! om lekmannastyrelser för statliga myndigheter

Systemet med lekmannastyrelser för statliga centrala myndigheter har på
senare år vunnit ökat insteg i förvaltningen. Medan år 1946 ungefär en
fjärdedel av de centrala ämbetsverken hade en sådan styrelse, uppgick denna
andel år 1968 till ungefär två tredjedelar och år 1974 till ungefär tre fjärdedelar.
Ett syfte med lekmannastyrelser kan vara att ge representation för intressen
som direkt berörs av myndighetens verksamhet. Det tillkommer regeringen
att utse och besluta om antalet ledamöter i styrelsen för statliga myndigheter.

På förslag av konstitutionsutskottet (KU 1977/78:38) har riksdagen den 26
april 1978 beslutat att hos regeringen begära en beskrivning och analys av
konsekvenserna av de förändringar av förvaltningsorganisationen som
successivt har genomförts, såsom tillkomsten av förtroendemannastyrelserna
och inverkan härav på relationerna mellan regeringen, riksdagen och
förvaltningsmyndigheterna.

NU 1977/78:57

Utredning rörande bankinspektionen

Banklagsutredningen (Fi 1976:04; ordförande: rättschef Kurt Malmgren)
har till uppgift att göra en översyn av banklagstiftningen. Kommittén skall
enligt direktiven också se över de regler som avser bankinspektionens tillsyn
över bankinstituten. Det framhålls att den offentliga tillsynen enligt gällande
regler främst är inriktad på att övervaka de förhållanden som kan inverka på
bankernas säkerhet. Att kontrollera bankernas solvens och likviditet skall
även i fortsättningen vara en huvuduppgift för inspektionen. Av reglerna för
tillsynen bör emellertid klarare än f. n. framgå vilka uppgifter inspektionen
skall ha vid sidan av sin rent kontrollerande funktion. Det erinras om att
riksbanken och bankinspektionen har ett intimt samarbete beträffande
kreditpolitiska frågor och frågor på valutahandelns område. Inspektionens
uppgifter och befogenheter på dessa områden bör eventuellt preciseras
närmare. Utredningen skall närmare ange vilka riktlinjer som bör gälla för
inspektionens övervakning av att bankerna i sin verksamhet uppfyller
godtagbara krav på etik och samhällsansvar. Likaså skall den överväga
riktlinjer för inspektionens verksamhet när det gäller företagsstrukturen
inom bankväsendet. Bankinspektionens uppgift att bevaka även konsumentintressen
har, sägs det vidare i direktiven, under de senaste åren framhållits i
samband med olika reformer på konsumentskyddets område. De gällande
tillsynsreglerna i banklagstiftningen behandlar emellertid inte närmare denna
uppgift. Utredningen skall närmare överväga vad som bör gälla i fråga om
inspektionens granskning av bankernas verksamhet i syfte att i skilda
hänseenden ge ett konsumentskydd åt kunderna.

Utskottet

I propositionen föreslås en omläggning av redovisningssystemet för
finansieringen av bankinspektionens och försäkringsinspektionens verksamhet.
De tillsynsbidrag som erläggs av banker m. fl. resp. av försäkringsanstalter
m. fl. skall fr. o. m. budgetåret 1979/80 föras direkt till reservationsanslag
för de båda myndigheterna och inte som hittills tas upp på
statsbudgetens inkomstsida. För vardera myndigheten skall årligen fastställas
en utgiftsstat. Kostnaderna för bankinspektionens verksamhet skall
bestridas från ett enda anslag. Utskottet finnér den angivna omläggningen
välmotiverad. Förslaget därom liksom till medelsanvisning under denna
punkt för det nu förestående budgetåret tillstyrks.

I samband med behandlingen av den motion rörande lekmannastyrelse vid
försäkringsinspektionen som behandlas i det följande (punkten 6) har
utskottet funnit anledning att ta upp även frågan om en sådan styrelse vid
bankinspektionen. Denna myndighet har redan - till skillnad från försäkringsinspektionen
- en styrelse. Den styrelsen består emellertid till övervägande
delen - fem ledamöter av sju - av de ledande tjänstemännen hos

1* Riksdagen 1977178. 17 sami. Nr 57

NU 1977/78:57

inspektionen. Därtill kommer två ledamöter som regeringen utser särskilt.
De nuvarande särskilda ledamöterna kan närmast betraktas som företrädare
för ekonomisk sakkunskap. Av suppleanterna för dem är f. n. den ene
riksdagsman.

Utskottet anser att det finns goda skäl för att överväga en förändrad
sammansättning av bankinspektionens styrelse efter mönster av de lekmannastyrelser
som förekommer vid majoriteten av de centrala ämbetsverken.
Därför föreslår utskottet att riksdagen uttalar sig för att regeringen låter pröva
denna fråga i lämpligt sammanhang. Därvid bör emellertid särskilt beaktas
vilken betydelse det kan ha att bankinspektörerna såsom nu är fallet har
ställning som styrelseledamöter. Utskottet noterar att frågor rörande bankinspektionens
verksamhet f. n. är föremål för banklagsutredningens (Fi
1976:04) uppmärksamhet.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag

a) godkänner den i propositionen angivna omläggningen av
redovisningssystemet för finansieringen av bankinspektionens
verksamhet,

b) till Avsättning till banktillsynens fond för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 4 400 000 kr.,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om sammansättningen av bankinspektionens styrelse.

2. Avsättning till fondtillsynens fond. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 9 (s. 47) och hemställer

att riksdagen till Avsättning till fondtillsynens fond för budgetåret
1-978/79 anvisar ett förslagsanslag av 700 000 kr.

3. Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 10 (s. 47) och hemställer

att riksdagen till Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 630 000 kr.

4. Avsättning till sparbankstillsynens fond. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 11 (s. 47) och hemställer

att riksdagen till Avsättning till sparbankstillsynens fond för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 3 300 000 kr.

5. Revision av sparbankernas förvaltning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 12 (s. 48) och hemställer

att riksdagen till Revision av sparbankernas förvaltning för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.

NU 1977/78:57

6. Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Regeringen har under
punkten B 13 (s. 48-50) föreslagit riksdagen att

1. godkänna en av föredragande statsrådet under B 8. Avsättning till
bankinspektionens fond förordad omläggning av redovisningssystemet för
finansieringen av försäkringsinspektionens verksamhet,

2. till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för budgetåret 1978/
79 anvisa ett förslagsanslag av 6 344 000 kr.

I motionen 1977/78:387 av Per Gahrton (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer ”att försäkringsinspektionen skall tillföras en demokratisk
styrelse på samma sätt som de flesta andra statliga myndigheter”.

Försäkringsinspektionens uppgifter och organisation

Försäkringsinspektionen har som central förvaltningsmyndighet till
uppgift att utöva tillsyn över försäkringsväsendet. Enligt instruktionen
(1965:709) för försäkringsinspektionen (senast ändrad 1976:468) åligger det
myndigheten särskilt

att ta befattning med inländska försäkringsbolags och utländska försäkringsanstalters
verksamhet enligt lagen (1948:433) om försäkringsrörelse,
lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse
här i riket, trafikskadelagen (1975:1410) och lagen (1976:357) om
motortävlingsförsäkring samt med stöd av dessa lagar utfärdade bestämmelser,

att vara tillsynsmyndighet för understödsföreningar,

att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och
konkurrensförhållanden inom försäkringsväsendet samt föra kartellregister,

att även i övrigt verka för en sund utveckling av försäkringsväsendet
samt

att ombesörja beredskapsplanläggning på försäkringsväsendets område.

Försäkringsrörelselagen är uppbyggd kring fyra centrala principer. Soliditetsprincipen
innebär att det skall föreligga garanti för att försäkringsbolagen
alltid skall kunna fullgöra ingångna förpliktelser gentemot försäkringstagarna.
Enligt skälighetsprincipen skall de försäkringstekniska grunderna avse
bl. a. att bereda försäkring till en kostnad som är skälig med hänsyn till
försäkringens art. Behovsprincipen innebär att det för koncession att bedriva
försäkringsrörelse krävs att ”rörelsen befinns behövlig och även eljest ägnad
att främja en sund utveckling av försäkringsväsendet”. Principen om
försäkringstagarnas inflytande tar sig beträffande försäkringsaktiebolag -utom rena återförsäkringsbolag - uttryck i krav på att minst en styrelseledamot
skall utses med uppgift att särskilt vaka över att försäkringstagarnas
intressen vederbörligen bevakas. För att ett ömsesidigt bolag - som ägs av
försäkringstagarna själva - skall få koncession krävs att försäkringstagarinflytandet
gestaltas i godtagbar form.

NU 1977/78:57

I ett motivuttalande år 1961 i samband med ändring i försäkringsrörelselagen
(prop. 1961:171 s. 281) konstateras att försäkringslagstiftningen väsentligen
avser att tillvarata försäkringstagarnas intresse av ett effektivt och ändamålsenligt
riskskydd till skäligt pris. Beträffande inriktningen av försäkringsbolagstillsynen
gäller enligt samma källa att det ligger helt i linje med
försäkringsrörelselagstiftningen att försäkringsinspektionen på sitt program
har att i första hand tillvarata försäkringstagarnas intressen. Samtidigt har
understrukits (s. 285) att det är angeläget att inspektionen bedriver konsumentupplysning
på försäkringsområdet.

Chef för försäkringsinspektionen är en generaldirektör. Inom inspektionen
finns tre byråer, nämligen en för försäkringsjuridiska och administrativa
ärenden, en för livförsäkringsärenden och en för skadeförsäkringsärenden.
Byrån för livförsäkringsärenden förestås av en överinspektör och vardera av
de två andra byråerna aven byråchef. Hos inspektionen finns dessutom enligt
instruktionen ”två med ekonomiska frågor väl förtrogna sakkunniga”, som
regeringen utser särskilt.

Generaldirektören beslutarensam i fråga, i vars prövning han deltar, utom i
fråga om disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan, avstängning, läkarundersökning
eller annat skiljande från tjänst eller uppdrag än avskedande. I
sådan fråga beslutar generaldirektören, överinspektören och byråcheferna.
Enligt instruktionen bör överinspektören, samtliga byråchefer och de två
särskilt utsedda sakkunniga om möjligt närvara vid föredragning och
avgörande av viktigare författningsfråga eller viktigare fråga om organisation,
arbetsordning eller tjänsteföreskrifter, fråga om förslag till anslagsframställning
hos riksdagen eller annan fråga av större ekonomisk betydelse, fråga om
tillsättning av tjänst i lägst lönegrad F 13 eller annan fråga av större vikt eller
allmän räckvidd. Som i allmänhet är fallet hos centrala myndigheter får det
överlämnas åt annan tjänsteman än generaldirektören att avgöra ärende eller
grupp av ärenden som inte är av sådan beskaffenhet att prövningen bör
ankomma på generaldirektören. I vanlig ordning gäller att ärende normalt
avgörs efter föredragning som ankommer på chefen för den byrå dit ärendet
hör eller på särskilt förordnad föredragande.

Motionen

Efter att ha redogjort för försäkringsinspektionens uppgifter och organisation
anför motionären följande. 1 jämförelse med den demokratisering som
har genomförts och håller på att genomföras i praktiskt taget alla andra delar
av central, regional och lokal förvaltning framstår försäkringsinspektionen
som ett märkligt undantag. Varken förtroendevalda politiker eller konsumenter
har medinflytande. Detta är klart otillfredsställande. Försäkringsinspektionen
bör få en styrelse på samma sätt som de flesta andra statliga
myndigheter, med representation av såväl politiker som konsumenter.

NU 1977/78:57

Revisionsrapport av riksrevisionsverket

Riksrevisionsverket (RRV) har genomfört ett förvaltningsrevisionellt
projekt vid försäkringsinspektionen. Projektets syfte har varit att granska
verksamheten och utifrån gjorda iakttagelser utforma förslag till förändringar.
- Resultatet av revisionen redovisas i Försäkringsinspektionen -revisionsrapport (den 29 juni 1977), som har överlämnats till försäkringsinspektionen.
RRV:s sammanfattande bedömning är att inriktningen av och
metoderna i tillsynsarbetet bör omprövas med utgångspunkt i en förutsättningslös
analys av försäkringstagarnas och samhällets behov och krav,
branschens utveckling, andra myndigheters verksamhet inom försäkringsområdet
och andra för verksamheten relevanta faktorer. RRV förordar en
organisationsöversyn och utredning av försäkringsinspektionens verksamhet
och anser att inspektionen bör ta initiativ till att sådana utredningar
kommer till stånd. Bland RRV:s synpunkter är att flera skäl talar för att
försäkringsinspektionen får en större roll i konsumentupplysningsarbetet.
Med hänsyn till försäkringsinspektionens uppgift att tillvarata försäkringstagarnas
intressen anser RRV att inspektionen bör hos regeringen aktualisera
frågan om inrättande av en lekmannastyrelse.

Försäkringsrättskommittén

Försäkringsrättskommittén(Ju 1974:09; ordförande: professor Jan Hellner)
har fått i uppdrag att göra en översyn av försäkringsavtalslagen (1927:77)
m. m. och därvid med förtur behandla sådana allmänna regler som direkt
avseratt stärka konsumenternas ställning. Lagen om försäkringsrörelse skall
utredningen inte behandla i vidare mån än som krävs till följd av de ändringar
den föreslår beträffande försäkringsavtalslagen. Sådana ändringar torde enligt
direktiven bli aktuella i huvudsak endast när det gäller tillsynsmyndighetens
kontroll av försäkringsvillkor.

I delbetänkandet (SOU 1977:84) Konsumentförsäkringslag föreslår
kommittén att de vanliga konsumentförsäkringarna (hem-, villa-, fritidshus-,
rese-, motorfordons- och båtförsäkring samt sjuk- och olycksfallsförsäkring) i
fortsättningen skall falla under en särskild konsumentförsäkringslag med
tvingande bestämmelser till försäkringstagarens skydd. Vidare föreslås att,
vid sidan av denna lag, en generalklausul införs i lagstiftningen, enligt vilken,
för försäkring som tecknas av konsument, premie och andra försäkringsvillkor
skall vara skäliga och i övrigt motsvara försäkringstagares och
försäkringshavares intresse av en ändamålsenlig försäkring. Avsikten är att
denna bestämmelse skall utgöra underlag för en fortlöpande granskning från
myndigheternas sida av hur de försäkringar som erbjuds konsumenterna är
utformade.

Kommittén föreslår inte några regler om vilka myndigheter som skall
handha kontrollen av att försäkringsvillkor överensstämmer med de krav

NU 1977/78:57

som uppställs i generalklausulen. Den diskuterar emellertid olika tänkbara
lösningar och vilka fördelar som står att vinna med olika organisatoriska
modeller, inom vilka försäkringsinspektionens resp. konsumentverket/
konsumentombudsmannens sakkunskap kan utnyttjas. Skulle, sägs i betänkandet,
en utredning om försäkringsinspektionens verksamhet-sådan som
riksrevisionsverket har föreslagit - komma till stånd bör även kommitténs
synpunkter beaktas.

Uttalanden av försäkringsinspektionen

Förslag om inrättande av en lekmannastyrelse vid försäkringsinspektionen
har tidigare framförts av inspektionen i dess remissyttrande över betänkandet
(SOU 1960:11) Översyn av lagen om försäkringsrörelse - vilket låg till grund
för den i det föregående nämnda propositionen 1961:171 - och i dess
anslagsframställning för budgetåret 1962/63. Inspektionen anförde i remissyttrandet
att det borde vara möjligt att genom en mindre ökning av antalet
ledamöter som inte är tjänstemän i inspektionen bereda plats för en
ytterligare representation, så vald att viktiga grupper av försäkringstagare
skulle erhålla insyn och medinflytande i inspektionens arbete.

1 en redogörelse den 24 oktober 1977 till RRV med anledning av den
revisionsrapport som har refererats i det föregående riktade försäkringsinspektionen
åtskilliga invändningar mot denna. Inspektionen förklarade
emellertid att den avsåg att i remissyttrande över försäkringsrättskommitténs
förslag förorda att en offentlig utredning skall tillsättas med den allmänna
uppgiften att se över tillsynslagstiftningen och i anslutning därtill försäkringsinspektionens
uppgifter, arbetsformer och organisation.

I remissyttrande den 21 april 1978 över det ovannämnda betänkandet
Konsumentförsäkringslag tillstyrker försäkringsinspektionen en lagstiftning
på konsumentförsäkringsområdet med vissa tvingande regler i stort enligt
kommitténs förslag. Förslaget om en generalklausul avstyrks däremot. 1 en
samtidig skrivelse till ekonomidepartementet föreslår inspektionen att en
utredning om försäkringsinspektionens verksamhet tillsätts. I denna skrivelse
åberopas också motionen 1977/78:387 och inspektionens ovannämnda
yttrande år 1960. Den föreslagna utredningen skulle avse en ny allmän
översyn av tillsynslagstiftningen och i anslutning därtill försäkringsinspektionens
uppgifter, arbetsformer och organisation.

Utskottet

Utskottet tillstyrker vad som föreslås i propositionen under denna
punkt.

Försäkringsinspektionen hör till det mindre antal av de centrala ämbetsverken
som inte har någon lekmannastyrelse. Utom när det gäller personalärenden
av disciplinär natur beslutar generaldirektören formellt ensam, när

NU 1977/78:57

han deltar i prövningen av en fråga. I realiteten fattas beslut i viktigare frågor
kollegialt under medverkan av de ledande tjänstemännen hos inspektionen
och dessutom av två sakkunniga som särskilt har utsetts av regeringen. I
motionen 1977/78:387 betecknas den nuvarande styrelseformen vid försäkringsinspektionen
som otillfredsställande. Motionären anser att försäkringsinspektionen
efter mönster av andra statliga myndigheter bör ha en
lekmannastyrelse, där politiker och konsumentrepresentanter ingår.

Utskottet delar i princip motionärens uppfattning att det är motiverat att
försäkringsinspektionen forses med en lekmannastyrelse. Som framgår av
redogörelsen i det föregående har frågor om försäkringsinspektionens
uppgifter och organisation aktualiserats dels av riksrevisionsverket, dels av
försäkringsrättsutredningen i ett förslag till ny lagstiftning på försäkringsområdet
avsedd att stärka konsumenternas ställning. Frågan om en lekmannastyrelse
har också tagits upp av myndigheten själv. Försäkringsinspektionen
har i dagarna hos regeringen föreslagit att en utredning skall tillsättas för en
allmän översyn av tillsynslagstiftningen och i anslutning därtill inspektionens
uppgifter, arbetsformer och organisation.

Det får ankomma på regeringen att ta ställning till frågan om en utredning
med detta vidare syfte. Utskottet inskränker sig till att förorda att riksdagen
uttalar sig för att frågan om en lekmannastyrelse vid försäkringsinspektionen
upptas till prövning i lämpligt sammanhang. Vid denna prövning bör beaktas
önskvärdheten av dels ett parlamentariskt inslag i styrelsen, dels representation
för konsumentintressena.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag

a) godkänner den i propositionen angivna omläggningen av
redovisningssystemet för finansieringen av försäkringsinspektionens
verksamhet,

b) till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 6 344 000 kr.,

2. med anledning av motionen 1977/78:387 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om sammansättningen
av försäkringsinspektionens styrelse.

7. Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 14 (s. 50 f.) och hemställer

att riksdagen till Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 60 000 kr.

NU 1977/78:57

DIVERSE

8. Nordiska investeringsbanken. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten C 3 (s. 53 f.) och hemställer

att riksdagen till Nordiska investeringsbanken för budgetåret 1978/
79 anvisar ett reservationsanslag av 85 000 000 kr.

Stockholm den 2 maj 1978

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c). Hugo Bengtsson (s), Fritz
Börjesson (c). Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik
Wååg (s). Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c). Ingegärd Oskarsson
(c), Lennart Pettersson (s), Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Olle
Wästberg i Stockholm (fp) och Lars Ljungberg (m).

GOTAB 58162 Stockholm 1978