NU 1977/78:47

Näringsutskottets betänkande
1977/78:47

med anledning av propositionen 1977/78: 86 med förslag till lag
om vissa rörledningar, m. m. jämte motion

Ärendet

I propositionen 1977/78: 86 (industridepartementet) har regeringen —
efter hörande av lagrådet — föreslagit riksdagen att antaga förslag till

1. lag om vissa rörledningar,

2. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387),

3. lag om ändring i vattenlagen (1918: 523),

4. lag om ändring i lagen (1942: 335) om särskilda skyddsåtgärder för

vissa kraftanläggningar.

Med anledning av propositionen har väckts en motion, som redovisas
nedan.

Yttranden i ärendet har avgivits av jordbruksutskottet (JoU 1977/78:

3 y) och civilutskottet (CU 1977/78: 3 y). Yttrandena är fogade till detta
betänkande som bilaga 1 (s. 5) resp. bilaga 2 (s. 8).

Propositionen

Lagförslagen finns på s. 2—9 i propositionen.

Den föreslagna rörledningslagen innebär att rörledning för transport
av bl. a. råolja, naturgas eller produkter av sådana ämnen inte får framdragas
eller begagnas utan särskilt tillstånd (koncession). Koncession
krävs dock inte för ledning som har en längd av högst 20 kilometer
eller som är avsedd för vissa lokala behov. I övrigt upptas i lagförslaget
de grundläggande bestämmelserna om förutsättningar för koncession,
villkor för koncession och upphörande av koncession. Lagförslaget innehåller
inte några regler om ianspråktagande av mark för rörledning,
eftersom regler om detta finns i annan lagstiftning.

Koncessionsbeslut enligt rörledningslagen föreslås få viss bindande
verkan vid en prövning av rörledningsföretaget enligt miljöskyddslagen
eller vattenlagen.

Lagen om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar föreslås
bli tillämplig på rörledning som är koncessionspliktig enligt rörledningslagen.

Lagstiftningen skall enligt förslaget träda i kraft den 1 maj 1978.

Motionen

Yrkande

I motionen 1977/78: 1751 av Per Bergman (s) och Birgitta Dahl (s)

1 Riksdagen 1977/78.17 sami. Nr 47

NU 1977/78: 47

hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag
till åtgärder för att integrera planeringen av vissa rörledningar med
den fysiska planeringen och därmed även med den fysiska riksplaneringen
bör föreläggas riksdagen.

Motivering

Motionärerna erinrar om att de i en motion under allmänna motionstiden
(1977/78: 1674) har framställt önskemål om att regeringen skall
förelägga riksdagen förslag till åtgärder för att integrera planeringen av
kraftledningar med den fysiska planeringen. I den motionen sade de sig
förutsätta att motsvarande samordningsintressen skulle beaktas vid den
fortsatta beredningen av förslag till rörledningslag. Den föreliggande
propositionen visar att så inte har skett, anför de nu. En åtgärd från
riksdagens sida är därför motiverad.

Utskottet

Förslaget till lag om vissa rörledningar bygger på ett utredningsbetänkande
från år 1972. Att det har framlagts nu föranleds av en framställning
från Swedegas AB. Detta företag, i vilket staten har aktiemajoriteten,
har till uppgift att planera och samordna åtgärder för att främja
landets försörjning med naturgas. Swedegas arbetar f. n. med ett importprojekt
som kan komma att innebära att naturgasleveranser till Sverige
börjar hösten 1981.

En sådan rörledning som därvid kan bli aktuell måste under nuvarande
förhållanden prövas enligt flera olika lagar, bl. a. miljöskyddslagen
(1969: 387), naturvårdslagen (1964: 822), vattenlagen (1918: 523) och
byggnadslagen (1947: 385). Syftet med den nya lagen är att samhället
skall få möjlighet att på ett tidigt stadium allsidigt pröva ett rörledningsföretag
i alla de hänseenden där allmänna intressen gör sig gällande. Ett
beslut om sådan lagstiftning innebär inte något ställningstagande i frågan
huruvida naturgas skall utnyttjas som en energikälla i Sverige.

Fråga om koncession skall prövas av regeringen. Statens industriverk
blir beredningsorgan och får också viss beslutanderätt enligt lagen. För
koncession skall krävas att det från allmän synpunkt är lämpligt att rörledningen
dräs fram och begagnas och att sökanden finnes lämplig att
utöva verksamheten. Det är alltså delvis fråga om en i vid mening
näringspolitisk bedömning. Det kan enligt lagen föreskrivas som koncessionsvillkor
att staten får rätt att delta i verksamheten eller att koncessionshavaren
skall betala särskild avgift till staten. Med koncession följer
i princip skyldighet att mot ersättning låta annan än koncessionshavaren
utnyttja ledningen.

Av stor betydelse i ärendet är hur förhållandet mellan rörledningslagen
och annan lagstiftning regleras. Det kan noteras att lagförslaget inte upp -

NU 1977/78: 47

tar några bestämmelser om ianspråktagande av mark för rörledningar.
Regler i ledningsrättslagen (1973: 1144) och expropriationslagen
(1972: 719) blir tillämpliga härvidlag. I övrigt behandlas hithörande
frågor relativt utförligt i de yttranden som näringsutskottet har fått från
jordbruksutskottet beträffande naturvårds- och andra miljöskyddsintressen
och från civilutskottet beträffande samhällsplaneringen. När det gäller
samordningen mellan å ena sidan rörledningslagen och å andra sidan
miljöskyddslagen, naturvårdslagen, vattenlagen och byggnadslagstiftningen
— inkl. riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen — hänvisar näringsutskottet
till dessa yttranden.

Civilutskottet behandlar i sitt yttrande också den motion, 1977/78:
1751, som har väckts med anledning av propositionen. Den går ut på att
åtgärder bör vidtas för att integrera koncessionsprövningen enligt rörledningslagen
med planering enligt byggnadslagen m. m.

Näringsutskottet instämmer i alla delar med vad de båda övriga utskotten
har anfört. Vad motionen beträffar innebär detta att näringsutskottet
finner det befogat med ett uttalande av riksdagen att den samordningsfråga
som motionärerna har tagit upp bör beaktas i samband
med arbetet på en ny byggnadslagstiftning.

I den energipolitiska debatten har på senare tid frågan om hetvattentransport
i rörledningar över längre sträckor varit aktuell. Sådan transport
berörs inte i förslaget till rörledningslag och dess förarbeten. Näringsutskottet
utgår från att, om så visar sig motiverat, regeringen föranstaltar
om en komplettering av det nu föreslagna koncessionssystemet
så att det också kommer att omfatta rörledningar för transport av hetvatten.

I övrigt ger propositionen inte anledning till något särskilt uttalande
från näringsutskottets sida. Utskottet tillstyrker alltså lagförslagen.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. antar de i propositionen 1977/78: 86 framlagda förslagen till

a) lag om vissa rörledningar,

b) lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387),

c) lag om ändring i vattenlagen (1918: 523),

d) lag om ändring i lagen (1942: 335) om särskilda skyddsåtgärder
för vissa kraftanläggningar,

2. med anledning av motionen 1977/78: 1751 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 4 april 1978

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

lf Riksdagen 1977/78.17 sami. Nr 47

NU 1977/78: 47

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar
(m), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven
Andersson i örebro (fp), Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c),
Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Sten
Svensson (m), Rune Jonsson i Husum (s) och Holger Bergqvist (fp).

NU 1977/78: 47

Bilaga 1

Jordbruksutskottets yttrande
1977/78: 3 y

över propositionen 1977/78: 86 med förslag till lag om vissa rörledningar,
m. m.

Till näringsutskottet

Genom beslut den 7 februari 1978 har näringsutskottet berett bl. a.
jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen 1977/78:
86 med förslag till lag om vissa rörledningar, m. m. Jordbruksutskottet
får med anledning härav anföra följande.

De i propositionen framlagda lagförslagen innebär att en viss samordning
skall ske mellan rörledningslagen och annan lagstiftning, bl. a.
miljöskyddslagen (ML), naturvårdslagen (NvL) och vattenlagen (VL).
Syftet med samordningen är att undvika onödig dubbelprövning av ett
rörledningsföretag. Enligt de remitterade förslagen skall således koncessionsprövning
enligt rörledningslagen vara bindande vid prövning
enligt miljöskyddslagen. Vidare avses att en faktisk samordning med
naturvårdslagen skall äga rum, så att ledningens framdragande i en
huvudsakligen bestämd sträckning enligt koncessionsbeslutet inte skall
kunna hindras genom att länsstyrelse sedermera beslutar föreläggande
enligt naturvårdslagen eller vägrar tillstånd som behövs på grund av
lagen eller förordnande som meddelats med stöd av denna. I sistnämnda
hänseende uttalar föredraganden, att det får förutsättas att länsstyrelsen
i sitt yttrande till regeringen i koncessionsärendet inte bara har
uppmärksammat att planerad rörledning kan komma att beröra mark
som ingår i naturreservat eller naturvårdsområde utan även har tagit
ställning till huruvida undantag från gällande föreskrifter kan medges
för att möjliggöra ledningens framdragande.

Mot denna bakgrund erfordras att regeringen i koncessionsärendet
gör en prövning av det tilltänkta företagets förenlighet med miljöskyddslagens
krav och de intressen som skyddas genom naturvårdslagen
och förordnanden som meddelats med stöd av denna.

Utredningen angående oljeledningar har inte ansett det möjligt att ge
några närmare riktlinjer för prövningen i vad avser ledningens inverkan
på natur- eller miljövården.

Lagrådet har dock ansett vissa i propositionen närmare redovisade
uttalanden kunna göras om de allmänna riktlinjer som bör iakttas vid
koncessionsprövningen.

Med anledning av vad lagrådet uttalat erinrar föredraganden om att

NU 1977/78: 47

en förutsättning för att koncessionsprövningen skall kunna göra en
prövning enligt ML eller NvL obehövlig är att naturvårds- resp. miljöskyddsintresset
sådant detta kommit till uttryck i NvL resp. ML kan
beaktas i koncessionsärendet. Föredraganden framhåller att NvL:s och
ML:s regler till den del detta kan ske givetvis skall tillämpas.

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot vad föredraganden
i detta hänseende har anfört. Som i propositionen på annat ställe framhålls
bör en ordning som innebär att ett och samma företag måste prövas
av olika myndigheter vid skilda tidpunkter naturligtvis upprätthållas
endast om detta är sakligt befogat. Från de synpunkter utskottet har att
anlägga finns inget att invända mot vad föredraganden i propositionen
(s. 69—73) anför rörande förhållandet mellan den föreslagna rörledningslagen
och den lagstiftning som ligger inom utskottets beredningsområde,
alltså ML, NvL och VL. I förevarande sammanhang vill utskottet
för sin del framhålla det angelägna i att natur- eller miljövårdsintressena
beaktas redan på ett tidigt stadium av handläggningen av
koncessionsärenden enligt rörledningslagen.

7 § i förslaget till rörledningslag innehåller en bestämmelse för det
fall att verksamhet, för vilken koncession har meddelats enligt lagen,
medför betydande olägenhet som inte förutsågs när koncessionen meddelades.
I sådant fall får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
statens industriverk föreskriva villkor som är ägnat att förebygga
eller minska olägenheten för framtiden. En liknande bestämmelse
finns i 25 § ML. Utskottet finner för sin del naturligt att industriverket
i dylikt fall, så snart natur- och miljöskyddsintressen är berörda,
vidtar sina åtgärder i nära samråd med de miljövårdande samhällsorganen.

Utskottet förutsätter att frågan om samordning mellan den nu förordade
rörledningslagen och ML kommer att tas upp på nytt, när utredningen
(Jo 1976: 06) om översyn av miljöskyddslagstiftningen lagt
fram sitt förslag. Frågan om samordning av koncessionsprövning enligt
rörledningslagen och prövning av företag enligt VL synes vidare böra
ånyo prövas i samband med att slutlig ställning tas till vattenlagsutredningens
förslag.

Utöver vad nu anförts föranleder det remitterade ärendet inte något
särskilt uttalande från utskottets sida.

Stockholm den 14 mars 1978

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Hans Wachtmeister
(m), Maj Britt Theorin (s)*, Bertil Jonasson (c), Eric Enlund

NU 1977/78: 47

(fp)*, Åke Wictorsson (s), Gunnar Olsson (s), Märta Fredrikson (c),
Håkan Strömberg (s), Ingemar Hallenius (c)*, Stig Alftin (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Wivi-Anne Radesjö (s)* och Ingrid Andersson (m).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

NU 1977/78: 47

Bilaga 2

Civilutskottets yttrande
1977/78: 3 y

över propositionen 1977/78: 86 med förslag till lag om vissa rörledningar,
m. m., jämte motion

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett civilutskottet tillfälle att avge yttrande över
propositionen 1977/78: 86 med förslag till lag om vissa rörledningar,
m. m., jämte eventuella motioner. Härefter har väckts motionen 1977/
78:1751 av Per Bergman (s) och Birgitta Dahl (s).

Civilutskottet har behandlat propositionen i de delar som närmast
berör utskottets beredningsområde samt den väckta motionen. Utskottet
avger följande yttrande.

Lagförslaget innebär i fråga om samordning med byggnadslagstiftningen
att koncessionsbeslutet inte ges en formellt bindande verkan i
förhållande till någon del av denna lagstiftning (prop. s. 70). Motivet
för detta är att berörda kommuner skall få tillfälle att föra fram sin
mening i ett koncessionsärende och att det därigenom bör bli möjligt att
åstadkomma en faktisk samordning mellan ledningsintresset och de intressen
som ligger bakom planbestämmelserna i byggnadslagen (BL).

Koncessionsprövningen innebär bl. a. att en i huvudsak bestämd
sträckning av ledningen läggs fast. Prövningen medger emellertid inte
en detaljreglering av ledningsföretaget med hänsyn till dess inverkan på
motstående intressen. Expropriation anges i propositionen kunna bli ett
medel för att genomföra företaget. En fråga som uppkommer när annan
än markkommunen ansöker om tillstånd till expropriation är vilket medinflytande
vid tillståndsprövningen som skall ges till markkommunen.
Enligt grunderna för 2 kap. 12 § expropriationslagen bör kommunens
åsikt frångås endast om mycket starka skäl talar därför (prop. 1972:
109 s. 219). Denna princip bör enligt utskottets mening vara vägledande
även vid prövningen av koncessionsärende.

Riktlinjerna för hushållning med mark och vatten inom den fysiska
riksplaneringen har i sig ingen rättsverkan. De förutsätts bli preciserade
genom kommunal planering enligt BL och vid tillämpning av naturvårdslagen
(NvL) m. fl. lagar. I propositionen (s. 77) har förutskickats att
dessa riktlinjer kan kräva beaktande på samma sätt som en rad andra
angivna samhälleliga intressen. Detta får med hänsyn till regeringens
ansvar för hävdandet av riktlinjerna anses vara en självklarhet. Lagrådet
har anfört (prop. s. 113) att ingrepp i strid mot vissa förordnan -

NU 1977/78: 47

den enligt NvL inte får företas utan tvingande skäl. Detta uttalande bör
enligt utskottets uppfattning kunna få motsvarande tillämpning även
när det gäller riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen.

Det genom motionen 1977/78: 1751 (s) framförda kravet på förslag
till åtgärder för att integrera koncessionsprövningen med planering enligt
byggnadslagen m. m. står inte i strid med vad som anförts i propositionen
eller här ovan. Förslaget syftar till att även när det gäller planeringen
för rörledningar initiera ett arbete i dessa integrationsfrågor av
samma typ som pågår beträffande planeringen av kraftledningar.

Civilutskottet har (CU 1973: 34, 1975/76: 1, 1975/76: 16 och 1977/78:
8) haft anledning att beröra integrationen av kraftledningsplaneringen
med samhällsplaneringen i övrigt. Planverket, naturvårdsverket, vattenfallsverket
och industriverket har i en utredning behandlat frågan om
hur kraftledningsfrågorna skall integreras i samhällsplaneringen. Enligt
vad utskottet erfarit har verkens utredning underställts vissa kommuner
och länsstyrelser. Enligt civilutskottets mening bör initiativ tas för att
även samordna planeringen av rörledningar med samhällsplaneringen.
Det kan nämnas att civilutskottet senare under år 1978 kommer att behandla
motioner om hur kraftledningsplaneringen skall samordnas med
den fysiska planeringen och därmed även med den fysiska riksplaneringen.
En samordning av planeringen för kraftledningar med planeringen
för vissa rörledningar samt frågan om hur dessa båda slag av
ledningar skall integreras med samhällsplaneringen i övrigt finner civilutskottet
väsentlig.

Arbetet på en ny byggnadslagstiftning pågår inom bostadsdepartementet.
Det nu lagda lagförslaget kan inte anses föregripa eller försvåra
detta arbete. Det kan dock antas att förslag på bygglagområdet kommer
att leda till ytterligare överväganden i bl. a. samordningsfrågorna.

Stockholm den 14 mars 1978

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Oskar Lindkvist
(s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Erik Strömberg
(fp), Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Per-Erik Nisser (m), Birgitta
Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s), Eric
Hägelmark (fp), Göthe Knutson (m) och Per Olof Håkansson (s).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780057

; ,:U';

i“- .'ii _ ! . ■ ’i ■ ' ' -■ i . .;

. ;v. : . :. ■ ’ • :

;/i,. :■!. ■ . ;iS ’ • ... / .■

’ri' n i... 1 'i h: . ' :ifi- 1i*.. '■ . .■ >\ r

■ j

. : ii- ;• ••i-ii.: . - i • ; ij; v. -y, ' •; \i

. . ’ . i. ..: . ' - ■, . ,

i; . ■ . »

. - . . . ■ ■ . • ■ :i ••

ino x • . i

•; • ■ ■ ■ :'ji ■ . . ; ; ■■ ■ ; ' ■ . . .- . ; -

. :<;'■> ' ✓ ..! ‘ : , i .■

. .

■ ■ •; I . ■. - ; v - ...... > ' : C;

.... .... ' .

: v ” " v; ■ ■ " ! ; : ■ yw; ' . ;! ' : .v:.- :1_< .c; .. i

. y • ■ ■ , ■■

• v : jTIj 1 • . i . . : . .11! ■■■ 1; . •!. ■.

... ■ ,

-.i. / ■ ' 'J ■' ■ ... . •• .

. : ■■ ' .■ . : ' ; .'i-.. •. • \ --i. j ... ■ '■■■

■ ! . ■. ' . •

. ' ■ v: ' ■ y, ■ h .:.

■ • . ... "

r ' ' ' * ' : ’ ' - ' . ....■'

! ii 1 : - . , -■-BiV.i {,'};■ ■< v=«.i

;. . SJ £ - . . : : . . '

* - . . - . \ .