NU 1977/78:42

Näringsutskottets betänkande
1977/78:42

med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser vissa anslag
inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Ärendet

1 detta betänkande behandlas propositionen 1977/78:100 bilaga 17 (industridepartementet)
punkterna A 1-5, B 1-9 och 12-19 (vissa anslag under
Industri m. m.), E 1-4 och 6-8(vissa anslag under Energihushållning), F 4-12
(vissa anslag under Teknisk forskning m. m.)och G 1 på driftbudgeten, I.E:1
och V: 16 på kapitalbudgeten samt motioner med anknytning till dessa
punkter.

INDUSTRIDEPARTEMENTET M. M.

1. Industridepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten A 1 (s. 12 f.) och hemställer

att riksdagen till Industridepartementet för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 25 125 000 kr.

2. Teknisk attaché. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
A 2 (s. 13 f.) och hemställer

att riksdagen till Teknisk attaché för budgetåret 1978/79 anvisar ett
förslagsanslag av 255 000 kr.

3. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag underpunkten
A 3 (s. 14 f.) och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar
ett reservationsanslag av 11 000 000 kr.

4. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 4
(s. 15) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1978/79 anvisar ett
reservationsanslag av 385 000 kr.

5. Bidrag till vissa internationella organisationer. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten A 5 (s. 15 f.) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 256 000 kr.

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 42

NU 1977/78:42

INDUSTRI M. M.

6. Statens industriverk: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 1 (s. 30-35) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 26 341000
kr.

7. Statens industriverk: Utredningar m. m. Regeringen har under punkten
B 2 (s. 36-38) föreslagit riksdagen att till Statens industriverk: Utredningar
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 7 902 000
kr.

I motionen 1977/78:1640 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs bl. a. (3) att
riksdagen till Statens industriverk: Utredningar m. m. förbudgetåret 1978/79
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 5 milj. kr. förhöjt
reservationsanslag av 12 902 000 kr.

Motionen

Motionen innehåller en rad förslag rörande näringspolitiken. Bl. a. uttalas
att huvuduppgiften för näringspolitiken nu måste vara att utarbeta ett
långtgående program som driver fram en framtidsinriktning av den svenska
industrin. Under rubriken "Planering och ömsesidig samverkan mellan stat
och företag för framtida industriexpansion” föreslår motionärerna ett system
med mer rullande framtidsplanering för utvecklingen av den svenska
industrin. De erinrar om att regeringen i budgetpropositionen (prop. 1977/
78:100 bil. 17 s. 226) har aviserat ett uppdrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
och styrelsen för teknisk utveckling att göra studier av Sveriges tekniskt
industriella kompetens m. m. Insatser av denna typ betecknar de som
utomordentligt angelägna men knappast tillräckliga för en näringspolitik av
mer framtidsinriktat slag. Det första steget i en sådan politik måste enligt
motionärerna vara att identifiera de branschområden som på grund av sin
utvecklingspotential och storlek kan bli betydelsefulla för den framtida
industritillväxten. På särskilt intressanta områden skall sedan fördjupade
undersökningar kunna sättas i gång. Detta material kan enligt motionärerna
utgöra underlag för samråd mellan företag och samhälle om möjliga insatser
för att förbättra förutsättningarna för en positiv utveckling inom bl. a.
områdena elektroindustri, miljöteknik, arbetsmiljöteknik, datastyrda produktionsprocesser,
medicinsk teknik, industrimineral och transportteknik.
Den föreslagna anslagshöjningen är avsedd för att en sådan planering skall
kunna byggas upp.

Utskottet

Industriverkets utredningsanslag används i huvudsak för att bestrida
kostnader för experter och tillfällig personal, reseersättningar och publika -

NU 1977/78:42

tionstryck samt övriga kostnader som hänger samman med verkets utredningsverksamhet.
Anslaget uppgick budgetåret 1976/77 till drygt 3 milj. kr.
och uppgår innevarande budgetår till ca 4,8 milj. kr. För budgetåret 1978/79
föreslår regeringen en anslagsökning med drygt 3 milj. kr. till ca 7,9 milj.
kr.

I motionen 1977/78:1640 föreslås att anslaget skall höjas med ytterligare 5
milj. kr. utöver regeringens förslag. Detta belopp är avsett för utredningsarbete
kring de branschområden som till följd av sin utvecklingspotential och
storlek kan bli betydelsefulla för den framtida industritillväxten.

Regeringens medelsberäkning för budgetåret 1978/79 innebär en kraftig
förstärkning av verkets utredningsresurser. Utskottet är inte berett att föreslå
en anslagshöjning härutöver, så mycket mindre som de utredningsuppgifter
som skisseras i motionen torde bli uppmärksammade i samband med det
uppdrag att göra studier av Sveriges tekniskt industriella kompetens som i
annat sammanhang har aviserats i budgetpropositionen (prop. 1977/78:100
bil. 17s. 226). Det härbehandlade yrkandet i motionen 1977/78:1640avstyrks
alltså.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionen 1977/78:1640 yrkandet 3 till Statens industriverk:
Utredningar m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 7 902 000 kr.

8. Statens industriverk: Kursverksamhet m. m. Regeringen har under
punkten B 3 (s. 38-43) föreslagit riksdagen att till Statens industriverk:
Kursverksamhet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionen 1977/78:890 av Rune
Carlstein (s) och Gördis Hörnlund (s) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen
uttalar att utlokaliseringen av SIFU påskyndas och att beslutet att förlägga
huvuddelen av SIFU:s verksamhet till Borås fullföljs.

Motionen

Mot bakgrund av en redogörelse för situationen för näringslivet i
Boråsregionen sägs det i motionen att det är synnerligen värdefullt att
regeringen står fast vid 1973 års beslut att lokalisera viss del av statens
industriverks enhet för företagsutveckling (SIFU) till Borås. Det är nämligen
av stor betydelse att regionen får tillskott till tjänstesektorn. Dessutom tillförs
härigenom hela Västsverige värdefull företagsservice inom nära räckhåll.
Motionärerna hävdar att utflyttningen av SIFU inte får förhalas ytterligare.

NU 1977/78:42

Utskottet

1 motionen 1977/78:890 föreslås bl. a. att riksdagen skall uttala sig för att
lokaliseringen till Borås av viss del av SIFU skall påskyndas.

Ett motionsyrkande av likartad innebörd avstyrktes av utskottet vid
behandlingen av budgetpropositionen 1977 och avslogs av riksdagen (NU
1976/77:26 s. 2 f.). I propositionen 1977/78:40 om åtgärder för att främja de
mindre och medelstora företagens utveckling omtalade föredragande statsrådet
sin avsikt att inom kort redovisa sina ställningstaganden i detaljfrågorna
kring den förestående omlokaliseringen (bil. 1 s. 179). Detta gav inte utskottet
anledning till något särskilt uttalande. Utskottet finnér inte heller nu skäl att
föreslå något uttalande av riksdagen av den innebörd som förordas i
motionen. Denna avstyrks sålunda i här behandlad del.

Vad som i den nu föreliggande propositionen anges beträffande kursverksamhet
m. m. vid statens industriverk ger inte utskottet anledning till särskilt
uttalande.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Statens
industriverk: Kursverksamhet m. ni. för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1977/78:890 yrkandet 1.

9. Statens industriverk: Bidrag tili kursverksamhet m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 4 (s. 43 f.) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet
m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
10 400 000 kr.

10. Statens industriverk: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 5 (s. 44) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Utrustning för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 180 000 kr.

11. Sprängämnesinspektionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten B 6 (s. 45 f.) och hemställer

att riksdagen till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 2 707 000 kr.

12. Branschfrämjande åtgärder. Regeringen har under punkten B 7
(s. 46-60) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de ändringar i riktlinjerna för de branschfrämjande åtgärderna
som föredragande statsrådet har förordat,

2. till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1978/79 anvisa ett
reservationsanslag av 46 160000 kr.

NU ! 977/78:42

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionen 1977/78:1289 av Bengt
Fagerlund m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär

1. en snabb utvärdering av stödet till den manuella glasindustrin,

2. att åtgärder vidtas för att säkra branschens framtid i ett längre
tidsperspektiv.

Motionen

Motionärerna erinrar om det treårsprogram för stöd till den manuella
glasifidustrin som beslöts av riksdagen år 1977. På många håll finns stor oro
för den framtida sysselsättningen, uttalar de och framhåller dels att någon
uppräkning av stödbeloppen med hänsyn till inflationen inte har skett i
budgetpropositionen, dels att där inte heller sägs något om fortsatt stöd efter
treårsperiodens slut. Enligt motionärerna behövs programperioder på nio till
tolv år för att branschfrämjande åtgärder skall få effekt på branschens
struktur.

Utskottet

De i propositionen föreslagna ändringarna i riktlinjerna för de branschfrämjande
åtgärderna innebär bl. a. följande. Medel för särskilda strukturinsatser
och exportfrämjande åtgärder för skoindustrin anvisas inte längre
under industridepartementets huvudtitel. Löptiden för branschprogrammen
avseende den träbearbetande industrin, gjuteriindustrin och metallmanufakturindustrin
förlängs t. o. m. budgetåret 1978/79. En vidgning av branschprogrammet
för den träbearbetande industrin sker på så sätt att också
trähusindustrin skall kunna få del av hela åtgärdsprogrammet för den
träbearbetande industrin. Också branschprogrammet för metallmanufakturindustrin
skall vidgas genom att branschgrupperingarna annan byggnadsmetallvaruindustri
och annan metallvaruindustri skall kunna omfattas av
åtgärderna inom programmet. Den nu gällande speciella inriktningen på vissa
regioner av branschprogrammet för metallmanufakturindustrin föreslås
upphöra. I stället bör för denna bransch strukturinsatserna koncentreras till i
första hand delbranschprojekt och de exportfrämjande åtgärderna till i första
hand kollektiva projekt, företrädesvis i anslutning till delbranschprojekt.

De föreslagna ändringarna av riktlinjerna för de branschfrämjande åtgärderna
tillstyrks, liksom vad i övrigt föreslagits under denna punkt, av
utskottet.

Föredragande statsrådet erinrar under denna punkt (s. 59) om att riksdagen
hösten 1977 beslöt om ändrade bestämmelser för konsultbidrag så att dessa
skall kunna ges för kollektiva marknadsföringsåtgärder med inriktning på
hemmamarknaden.

Med anledning härav finner utskottet anledning erinra om att enligt det
åberopade riksdagsbeslutet (prop. 1977/78:25 s. 81, NU 1977/78:32, rskr

1» Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 42

NU 1977/78:42

1977/78:108) ”reglerna för bidrag till konsultundersökningar i omställningsfrämjande
syfte ändras så att bidrag kan ges för kollektiva marknadsföringsåtgärder
såsom mässor, utställningar, försäljningskampanjer m. m. med
inriktning på hemmamarknaden i syfte att stärka avsättningsmöjligheterna
för svenska tekoprodukter”. Denna ändring av bidragsreglerna bör uppfattas
så, att bidrag skall kunna ges inte bara för konsultundersökningar rörande
olika kollektiva marknadsföringsåtgärder i syfte att stärka avsättningsmöjligheterna
för svenska tekoprodukter utan även för genomförandet av sådana
marknadsföringsåtgärder. Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen
detta till känna som sin mening.

Utskottet övergår så till frågan om stödet till den manuella glasindustrin.
Särskilda stödåtgärder fö denna bransch inleddes budgetåret 1970/71 med
treåriga utbildnings- och exportprogram. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har
åtgärderna kompletterats med s. k. omställningsfrämjande åtgärder och med
strukturgarantier. Under år 1975 inträffade en klar försämring av läget inom
branschen. Mot denna bakgrund beslöt riksdagen våren 1977 om fortsatta och
ökade industripolitiska insatser för den manuella glasindustrin (prop. 1976/
77:61, NU 1976/77:37). Insatserna, som omfattar perioden 1977/78-1979/80,
avser dels exportfrämjande åtgärder och strukturstöd för branschen, dels ett
särskilt investeringsstöd med avskrivningslån för investeringar i effektivitetshöjande
produktionsutrustning och bättre arbetsmiljö. Det totala medelsbehovet
under treårsperioden beräknades till 25 milj. kr., varav 15 milj. kr. till
investeringsstöd. För budgetåret 1977/78 har anvisats 12 milj. kr., varav 9
milj. kr. till investeringsstöd, och nu föreslås för budgetåret 1978/79
medelsanvisningar om 6 milj. kr., varav 3 milj. kr. till investeringsstöd. I detta
sammanhang bör också nämnas ytterligare en stödform, nämligen det
forsknings-och utvecklingsstöd till den manuella glasindustrin som utgår via
styrelsen för teknisk utveckling. Medelsbehovet för detta stöd har av
föredragande statsrådet beräknats till 1,2 milj. kr. för treårsperioden 1977/
78-1979/80 (prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 227).

I motionen 1977/78:1289 föreslås att en snabb utvärdering av stödet till den
manuella glasindustrin görs och att åtgärder vidtas för att säkra branschens
framtid i ett längre tidsperspektiv.

Syftet med det fr. o. m. innevarande budgetår kraftigt förstärkta stödet till
glasindustrin är, som framhölls i utskottets betänkande 1976/77:37 (s. 4), att
stärka branschens långsiktiga konkurrenskraft och därmed trygga sysselsättningen
förde anställda. Relativt omfattande rationaliseringsåtgärder kan visa
sig nödvändiga för att branschen skall kunna bli livskraftig på lång sikt. I detta
sammanhang uttalade utskottet också (s. 5) att det finns mycket som talar för
att ett stöd till glasbrukens exportansträngningar kan komma att behövas
även efter de tre år som det nu löpande branschprogrammet omfattar.
Utskottet förutsatte att regeringen noga skulle följa utvecklingen och att en
utvärdering av behovet av ett förlängt exportstöd skulle komma att göras.

Under den här behandlade punkten (s. 56) aviseras ett uppdrag åt statens

NU 1977/78:42

industriverk att i anslagsframställningen för budgetåret 1979/80 mot
bakgrund av bedömningar av de olika branschernas utveckling och behov av
stödåtgärder om möjligt redovisa förslag om när de olika branschprogrammen
lämpligen kan avslutas. Enligt vad utskottet erfarit har ett uppdrag
av denna innebörd nyligen getts. Det omfattar även bransch programmet för
den manuella glasindustrin. Med hänsyn härtill är någon särskild framställning
av riksdagen till regeringen av den innebörd som föreslås i motionen inte
erforderlig. De båda yrkandena i motionen avstyrks sålunda.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om gällande riktlinjer för de branschfrämjande
åtgärderna avseende tekoindustrierna,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag

a) godkänner de ändringar i riktlinjerna för de branschfrämjande
åtgärderna som föredragande statsrådet har förordat,

b) till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1978/79 anvisar
ett reservationsanslag av 46 160 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1289.

13. Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa
industribranscher. Regeringen har under punkten B 8 (s. 60-63) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna de ändringar i riktlinjerna för strukturgarantierna som
föredragande statsrådet har förordat,

2. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1978/79 ikläda staten
förpliktelse i form av strukturgarantier, som inberäknat löpande garantier
innebär åtaganden om högst 170 000 000 kr.,

3. till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom
vissa industribranscher för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag
av 2 200 000 kr.

Utskottet

De ändringar i riktlinjerna för strukturgarantier som förordas i propositionen
innebär dels att nya strukturgarantier inte skall beviljas skoföretag
efter innevarande budgetårs utgång, dels att verksamheten med strukturgarantier
fortsätter för nu ingående branscher utom skoindustrin under
budgetåret 1978/79 och därvid omfattar även trähusindustrin och branschgrupperingarna
annan byggnadsmetallvaruindustri och annan metallvaruindustri.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen

1. godkänner de ändringar i riktlinjerna för strukturgarantierna
som föredragande statsrådet har förordat,

NU 1977/78:42

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1978/79 ikläda
staten förpliktelse i form av strukturgarantier, som inberäknat
löpande garantier innebär åtaganden om högst 170 000 000

kr.,

3. till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag
inom vissa industribranscher för budgetåret 1978/79 anvisar ett
reservationsanslag av 2 200 000 kr.

14. Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom
vissa industribranscher. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 9 (s. 63 f.) och hemställer

att riksdagen till Täckande av förluster på grund av strukturgarantier
till företag inom vissa industribranscher för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 6 000 000 kr.

15. Täckande av förluster vid investeringsgarantier till vissa företag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 12 (s. 69 f.) och
hemställer

att riksdagen till Täckande av förluster vid investeringsgarantier till
vissa företag för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.

16. Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. Regeringen har under
punkten B 13 (s. 70-73) föreslagit riksdagen att till Bidrag till regionala
utvecklingsfonder m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag
av 58 150 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna

1977/78:890 av Rune Carlstein (s) och Gördis Hörnlund (s), såvitt gäller
hemställan (2)att riksdagen uttalar att lokalkontoret vid företagareföreningen
i Borås förstärks med ytterligare tjänster samt att regeringen ställer särskilda
medel till förfogande för att finansiera en sådan förstärkning,

1977/78:1291 av Ingemar Hallenius m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att statens industriverk eller annat organ får i uppdrag
att inom ramen för befintliga resurser pröva möjligheterna att inrätta en
försöksverksamhet med exportfrämjande åtgärder i Skaraborgs län i enlighet
med vad som anförs i motionen.

Motionerna

Mot bakgrund av en redogörelse för situationen för näringslivet i
Boråsregionen påpekas i motionen 1977/78:890 att Älvsborgs läns företagareförening
har totalt 16 anställda, varav fem är placerade vid lokalkontoret i

NU 1977/78:42

Borås och de övriga i Vänersborg. Det finns enligt motionärerna ett mycket
stort behov av service, rådgivning, information, m. m. till de många mindre
företagen i den södra länsdelen.

I motionen 1977/78:1291 erinras om det program för exportfrämjande
åtgärder som f. n. genomförs i Skaraborgs län. En redogörelse för detta
program lämnades i propositionen 1977/78:40 om åtgärder för att främja de
mindre och medelstora företagens utveckling, varvid industriministern
uttryckte en förhoppning om motsvarande åtgärder även i andra län (bil. 1 s.
169). F. n. planeras i Skaraborgs län ytterligare utredningsinsatser som grund
för konkret samarbete på exportsidan mellan de mindre företagen och
storföretagen i länet. Några resurser för detta utredningsarbete finns dock
enligt motionärerna inte disponibla. Om projektet kommer till stånd och leder
till resultat kan det tjäna som förebild för andra regioner, varför de anser det
motiverat att statliga medel ställs till förfogande.

Utskottet

Riksdagen har nyligen fattat beslut om åtgärder för att främja de mindre
och medelstora företagens utveckling (prop. 1977/78:40, NU 1977/78:34, rskr
1977/78:110). Besluten innebär bl. a. att utvecklingsfonder byggs upp länsvis
i stiftelseform med stat och landstingskommuner som huvudmän. Fonderna
skall börja sin verksamhet den 1 juli 1978 och avses ta över de uppgifter som
företagareföreningarna nu har. En organisationskommitté (1 1977:08) för
bildandet av regionala utvecklingsfonder har tillkallats (Dir 1977:127).

Regeringens medelsberäkning under detta anslag har skett med hänvisning
till propositionen 1977/78:40 (bil. 1 s. 192). Utskottet tillstyrker
beräkningen.

I det här behandlade yrkandet i motionen 1977/78:890 föreslås att
riksdagen skall uttala sig för en förstärkning av antalet tjänster vid nuvarande
Älvsborgs läns företagareförenings lokalkontor i Borås och som sin mening
ge regeringen till känna att särskilda medel bör ställas till förfogande för detta
ändamål. Enligt motionen 1977/78:1291 bör riksdagen uttala sig för att
statliga medel ställs till förfogande för en försöksverksamhet med exportfrämjande
åtgärder i regi av bl. a. den regionala utvecklingsfonden i
Skaraborgs län.

I betänkandet NU 1977/78:34 behandlade utskottet bl. a. frågan om vilka
principer som bör gälla för regeringens fördelning av de medel som riksdagen
anvisar till de regionala utvecklingsfonderna (s. 21). Utskottet uttalade då att
det inte fann det lämpligt att riksdagen vid den tidpunkten skulle ställa upp
detaljerade villkor för dispositionen av medel som skulle komma att anvisas i
framtiden. Frågan om anslagsvillkor bör snarare, sade utskottet, behandlas i
samband med att riksdagen tar ställning till budgetpropositionen 1978.

Föredragande statsrådet uttalar under den här behandlade punkten i
budgetpropositionen (s. 72) att de anvisade medlen bör disponeras av statens

NU 1977/78:42

industriverk, som har att fördela dem till de enskilda utvecklingsfonderna
och till övriga ändamål enligt anvisningar som regeringen meddelar
senare.

Några förslag om totalt sett ökad medelsanvisning under det här behandlade
anslaget framförs inte i de båda motionsyrkandena. Motionärernas
önskemål måste sålunda tillgodoses inom den medelsram som regeringen har
beräknat och utskottet i det föregående tillstyrkt. Enligt utskottets uppfattning
skulle ett bifall till de båda yrkandena emellertid innebära att riksdagen
knyter villkor till detta anslag som kan försvåra för regeringen att meddela
tillräckligt flexibla anvisningar till industriverket för fördelningen av de
statliga medlen till de olika fonderna. Utskottet vill i sammanhanget också
erinra om att finansieringen av fondernas verksamhet även avses ske med
bidrag av de andra huvudmännen, dvs. landstingskommunerna. De båda
motionsyrkandena bör således avslås av riksdagen. Utskottets uppfattning
innebär givetvis inte någon från motionärerna avvikande åsikt om det
angelägna i behovet av insatser på de områden som tas upp i de båda
motionerna. Särskilt vill utskottet understryka vikten av att olika initiativ
prövas på det regionala planet när det gäller exportstimulerande åtgärder.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till
regionala utvecklingsfonder m. m. förbudgetåret 1978/79 anvisar
ett reservationsanslag av 58 150 000 kr.,

2. att riksdagen avslår

a) motionen 1977/78:890 yrkandet 2,

b) motionen 1977/78:1291.

17. Medelstillskott till regionala utvecklingsfonder. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 14 (s. 73 f.) och hemställer

att riksdagen till Medelstillskott till regionala utvecklingsfonder för
budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
322 000 000 kr.

18. Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till hantverks- och
industriföretag m. fl. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
B 15 (s. 75 f.) och hemställer

att riksdagen

1. medger att för budgetåret 1978/79 statlig kreditgaranti för lån
till hantverks- och industriföretag m. fl. beviljas med sammanlagt
högst 300 000 000 kr.,

2. till Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till hantverksoch
industriföretag m. fl. för budgetåret 1978/79 anvisar ett
förslagsanslag av 10 000 000 kr.

NU 1977/78:42

19. Bidrag till företagsinriktad fortbildning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 16 (s. 76) och hemställer

att riksdagen till Bidrag lill företagsinriktad fortbildning för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 8 000 000
kr.

20. Fränyande av hemslöjden. Regeringen har under punkten B 17 (s. 77)
föreslagit riksdagen att till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1978/79
anvisa ett reservationsanslag av 2 212 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionen 1977/78:598 av Ingrid
Andersson m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i motionen angående stöd för
rådgivning och utbildning främst vad avser marknadsföring av hemslöjdens
produkter.

Motionen

I motionen efterlyses ökat statligt stöd för rådgivning och utbildning,
främst i fråga om marknadsföring, till hemslöjdsföreningarnas affärsverksamhet.
Stöd bör enligt motionärerna också ges till föreningarnas huvudorganisation
för att främja ett ökat samarbete mellan de olika föreningarna. Den
av regeringen nyligen tillsatta utredningen om riktlinjerna för det statliga
stödet till hemslöjden bör särskilt undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för
att förbättra situationen härvidlag, uttalar de.

Pågående utredning

1977 års hemslöjdsutredning (I 1977:05; särskild utredare: riksdagsman
Anna Eliasson) har i uppdrag att göra en översyn av gällande riktlinjer för det
statliga stödet till hemslöjden. Utredningen skall enligt direktiven särskilt
analysera och ta ställning till bl. a. frågan huruvida det statliga stödet även i
fortsättningen bör begränsas till den ideella hemslöjdsverksamheten. Utredningen
är vidare oförhindrad att ta upp även andra frågor med direkt
anknytning till hemslöjden än som särskilt nämns i direktiven. Resultatet av
arbetet bör enligt direktiven redovisas före utgången av oktober 1978.

Utskottet

Från detta anslag lämnas bidrag till olika hemslöjdsändamål enligt
riktlinjer från år 1968 (prop. 1968:1 bil. 9 s. 91-93). Frågan om riktlinjerna för
det statliga stödet till hemslöjden utreds f. n. av 1977 års hemslöjdsutredning
(1 1977:05), vars resultat avses bli redovisat före utgången av oktober
1978.

NU 1977/78:42

I motionen 1977/78:598 föreslås ett uttalande av riksdagen av innebörd att
hemslöjdsutredningen särskilt bör undersöka hur behovet av stöd för
rådgivning och utbildning främst vad avser marknadsföring av hemslöjdens
produkter skall tillgodoses.

Eftersom de frågor som aktualiseras i motionen ryms inom ramen för de
direktiv som gäller för hemslöjdsutredningen, anser utskottet inte att
riksdagen har anledning att göra något uttalande av den innebörd som
föreslås i motionen. Denna avstyrks sålunda av utskottet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning under anslaget.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Främjande av
hemslöjden för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 2 212 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1977/78:598.

21. Medelstillskott till Norrlandsfonden. Regeringen har under punkten B
18 (s. 77 f.) föreslagit riksdagen att till Medelstillskott till Norrlandsfonden för
budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionen 1977/78:1633 av Åke
Gillström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en
utredning om möjligheterna att skapa en fond för de s. k. södra skogslänen
Gävleborgs län, Kopparbergs län och Värmlands län i enlighet med vad i
motionen anförts.

Motionen

Befolkningsutvecklingen och sysselsättningssituationen i de s. k. södra
skogslänen, dvs. Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län, är, anförs i
motionen, i många avseenden lika. Motionärerna redovisar utförligt situationen
i Gävleborgs län beträffande sysselsättning och regionalpolitiska
stödåtgärder. Dessa är i stort sett väl anpassade till de behov av stöd som
föreligger i de tre aktuella länen, anför de. Men det regionalpolitiska stödet
behöver kompletteras med stöd för utvecklings- och marknadsföringskostnader.
Sådant stöd kan lämnas av Norrlandsfonden. Denna fond har dock i
praktiken begränsat sin verksamhet till de fyra nordligaste länen. För att hjälp
skall ges åt de nämnda länen föreslår motionärerna att en särskild fond
inrättas för dessa län, med i princip samma funktioner som Norrlandsfonden.
Tre olika alternativ för utformningen av en sådan fond skisseras.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan

Motioner med förslag om att Norrlandsfondens geografiska verksamhetsområde
skulle omfatta även Gävleborgs län har behandlats av riksdagen åren

NU 1977/78:42

1971,1974, 1975 och 1976. De har avstyrkts av näringsutskottet (senast NU
1976/77:7)och avslagits av riksdagen. En motion med samma yrkande som
det nu aktuella avstyrktes av utskottet år 1977 (NU 1976/77:36 s. 7 f.) och
avslogs av riksdagen. Utskottet hänvisade härvid till att Norrlandsfonden
hade en speciell bakgrund och inte syntes lämpad som förebild för de här
aktuella regionerna.

Utskottet

Det medelstillskott till Norrlandsfonden som föreslås under denna punkt
tillstyrker utskottet.

I motionen 1977/78:1633 framförs önskemål om en utredning rörande
möjligheterna att inrätta en speciell fond för de s. k. södra skogslänen, dvs.
Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län.

Enligt riksdagens beslut i december 1977 om åtgärder för att främja de
mindre och medelstora företagens utveckling skall de nyetableringsfrämjande
insatser som görs av Svenska Industrietableringsaktiebolaget (Svetab)
försöksvis organiseras inom ramen för två särskilda investmentbolag,
helägda av Svetab. Bolagens insatser avses bli koncentrerade till två
geografiska regioner, Värmland-Bergslagen och mellersta Norrland.

Utskottet finner att denna försöksverksamhet ligger i linje med motionärernas
önskemål vad gäller insatser för Kopparbergs och Värmlands län. 1
fråga om insatser för Gävleborgs län vill utskottet erinra om att föredragande
statsrådet under den här behandlade punkten i propositionen har aviserat en
proposition till riksdagen om Norrlandsfondens verksamhet efter utgången
avår 1978. Utskottet utgår från att frågan om lämpliga insatser för Gävleborgs
län övervägs inom regeringskansliet i samband med beredningen av denna
proposition. Någon framställning till regeringen om utredning enligt motionärernas
önskemål synes därför inte behövas. Motionen avstyrks alltså.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Medelstillskott
till Norrlandsfonden för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 10 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1633.

22. Bidrag till Svenska Industrietableringsaktiebolaget. Regeringen har
under punkten B 19 (s. 78 f.) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Svenska
Industrietableringsaktiebolaget för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionen 1977/78:1286 av Fritz
Börjesson (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att den vid en kommande planering om att främja näringslivet
överväger tillkomsten av ett tredje investmentbolag i Svetabs regi och att
detta förlägges till sydöstra Sverige.

NU 1977/78:42

Motionen

I motionen hänvisas till den del av riksdagens beslut i december 1977 om
åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling som
innebär att de nyetableringsfrämjande insatser som görs av Svenska Industrietableringsaktiebolaget
(Svetab) försöksvis organiseras inom ramen för
två särskilda investmentbolag, båda helägda av Svetab och med insatserna
koncentrerade till två geografiska regioner, Värmland-Bergslagen och
mellersta Norrland. Motionären menar att sydöstra Sverige står närmast i tur
för ett tredje investmentbolag av denna typ.

Utskottet

Regeringens förslag till medelsberäkning under denna punkt bygger på
riksdagens beslut hösten 1977 med anledning av propositionen om åtgärder
för att främja de mindre och medelstora företagen (prop. 1977/78:40 bil. 1 s.
186 och 192, NU 1977/78:34, rskr 1977/78:110). Förslaget tillstyrks av
utskottet.

I motionen 1977/78:1286 uttalas att regeringen bör överväga att ett tredje
investmentbolag i Svetabs regi skall skapas och förläggas till sydöstra
Sverige.

Med anledning av den ovan nämnda propositionen 1977/78:40 framfördes
hösten 1977 i fyra motioner önskemål om etablering av ytterligare investmentbolag.
Riksdagen avslog i december 1977 motionerna på förslag av
utskottet, som framhöll (NU 1977/78:34 s. 26 f.) att verksamheten med av
Svetab helägda dotterföretag avsågs ha försökskaraktär. Det är naturligt att en
försöksverksamhet har begränsad omfattning, uttalade utskottet och fann
inte att i motionerna hade förts fram skäl som borde föranleda en annan
omfattning och inriktning av försöksverksamheten än den som förordades i
propositionen.

Vad utskottet anförde i denna fråga i december 1977 äger fortfarande
giltighet. Utskottet avstyrker sålunda motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till
Svenska Industrietableringsaktiebolaget för budgetåret 1978/79
anvisar ett reservationsanslag av 40 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1286.

ENERGIHUSHÅLLNING

23. Statens elektriska inspektion. Regeringen har under punkten E 1 (s.
157-162) föreslagit riksdagen att till Statens elektriska inspektion för
budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 5 044 000 kr.

1 motionen 1977/78:797 av Tommy Franzén (vpk) och Karl Hallgren (vpk)

NU 1977/78:42

hemställs att riksdagen beslutar om ett förslagsanslag till statens elektriska
inspektion med en uppräkning på 50 % för budgetåret 1978/79 till 7 500 000
kr. och med resterande behov till kommande budgetår, så att inspektionen
ges resurser till 44 handläggande under budgetåret 1979/80.

Motionen

I motionen lämnas vissa upplysningar om statens elektriska inspektions
arbetsuppgifter. Vidare hänvisas tili den översyn av inspektionens verksamhet
som statskontoret nyligen har företagit och till vars resultat
föredragande statsrådet tar ställning under denna punkt i budgetpropositionen.
Enligt motionärerna har inspektionen uppfattningen att det är ”ett
orimligt krav” att, som statskontoret föreslagit och föredragande statsrådet
har anslutit sig till, en viss rationalisering skulle kunna medföra att
inspektionens resurser i högre grad än f. n. skulle kunna användas för tillsyn
och kontroll. Det ter sig enligt motionärerna ohållbart att inte tillmötesgå
”inspektionens sedan många år framställda krav om utökningar av antalet
tjänster”. De hävdar att de som inte vill att den elektriska inspektionen skall
ges större resurser är de som inte vill lägga ner kostnader och arbete på att få
sina elektriska anläggningar i godtagbart skick och alltså vill hålla nere
kostnaderna för dessa anläggningar till förmån för sina profitintressen. En
fördubbling av i första hand den handläggande personalen skulle provisoriskt
kunna förbättra organisationen, uttalar motionärerna.

Utskottet

Statens elektriska inspektion är den lokala statliga organisationen för
ärenden om tillsyn över elektriska starkströmsanläggningar och därmed
sammanhängande frågor. Den är organiserad på fem distrikt, vart och ett
under ledning av en överinspektör. Inspektionen är egen myndighet med
myndighetsansvar och budget. Statens industriverk är emellertid chefsmyndighet
för inspektionen, vilket innebär bl. a. att verket till regeringen avger
förslag till anslagsframställning för inspektionens verksamhet. Det totala
antalet tjänster utgör innevarande budgetår 37, varav 22 för handläggande
personal och 15 för övrig personal. Statskontoret har våren 1977 redovisat
resultatet av en översyn av inspektionens organisation och verksamhet.
Förslaget, som har remissbehandlats, innebär inga större förändringar.
Någon förändring i dagens läge av inspektionens resurser föreslås inte.

Föredragande statsrådet har under denna punkt i stort sett anslutit sig till
de bedömningar som redovisats av statskontoret.

1 motionen 1977/78:797 hävdas bl. a. dels att ”inspektionen” anser
bedömningen av möjligheterna att genom rationaliseringar få till stånd ökade
insatser av inspektionen för tillsyn och kontroll vara orimlig, dels att
inspektionen ”sedan många år” har framställt krav om utökningar av antalet

NU 1977/78:42

tjänster. Dessa krav har enligt motionärerna inte tillgodosetts på grund av
motstånd från dem som vill hålla nere kostnaderna för undermåliga
elektriska starkströmsanläggningar till förmån för sina profitintressen.
Motionärerna föreslår en uppräkning av anslaget med ca 50 % för budgetåret
1978/79 i syfte att antalet handläggande tjänstemän skall fördubblas
budgetåret 1979/80 jämfört med innevarande budgetår.

Utskottet har granskat vad de olika distrikten anfört i sina remissyttranden
över statskontorets översyn i fråga om effekterna av rationaliseringsåtgärder.
Granskningen visar att det från flera håll uttalas tvivel om att de rationaliseringsåtgärder
som har föreslagits kan frigöra resurser i den omfattning som
statskontoret förutser. Några uttalanden av den långtgående innebörd som
anförs i motionen görs emellertid inte.

När det gäller frågan om krav på utökningar av antalet tjänster hos
inspektionen har utskottet inhämtat följande från statens industriverk. Som
underlag för verkets anslagsframställning till regeringen ligger bedömningar
som de fem överinspektörerna utformar under våren samma år som verket
ger in sin anslagsframställning. Verket ser som sin uppgift att granska
motiveringar för och beräkningar bakom dessa bedömningar. Anslagsframställningen
till regeringen avspeglar verkets bedömning av resursbehovet.
När industriverket bildades den 1 juli 1973 uppgick antalet tjänster vid
inspektionen till samma som f. n., dvs. till 37. Verket har sedan hösten 1973
varje år begärt en förstärkning med en tjänst till inspektionen, men
regeringen har inte förelagt riksdagen något förslag härom. Det underlag som
utarbetades våren 1976 och våren 1977 av de fem överinspektörerna inför
anslagsframställningarna för budgetåren 1977/78 och 1978/79 innehåller
önskemål om förstärkningar resp. budgetår med sammanlagt tre å fyra
tjänster. Vissa överinspektörer fann det emellertid inte meningsfullt att
begära nya tjänster, eftersom dels statskontorets översyn pågick, dels frågan
om utformningen av den nya arbetsmiljölagstiftning som träder i kraft den 1
juli 1978-och som kunde påverka resursbehovet inom inspektionen-ännu
inte hade avgjorts.

Vad som anförs i motionen ger inte utskottet anledning att föreslå någon
ändring i förhållande till regeringens förslag under denna punkt. Utskottet
avstyrker sålunda motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionen 1977/78:797 till Statens elektriska inspektion för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 5 044 000 kr.

24. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten E 2 (s. 163-166) och hemställer
att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

NU 1977/78:42

25. Statens kärnkraftinspektion: Kämsäkerhetsforskning. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten E 3 (s. 166-170) och hemställer

att riksdagen till Stålens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning
för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
1 000 kr.

26. Kostnader för vissa nämnder. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten E 4 (s. 170 f.) och hemställer

attriksdagen till Kostnader för vissa nämnder för budgetåret 1978/79
anvisar ett förslagsanslag av 135 000 kr.

27. Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten E 6 (s. 191-196) och hemställer

att riksdagen till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande
syfte för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av
5 000 000 kr.

28. Frälsande av landsbygdens elektrifiering. Regeringen har under
punkten E 7 (s. 196-199) föreslagit riksdagen att till Främjande av landsbygdens
elektrifiering för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av
11 000 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionen 1977/78:1629 av Frida
Berglund (s) och Torsten Stridsman (c), vari hemställs att riksdagen måtte
uttala att fjällstugorna i svenska Könkämädalen får tillgång till elektricitet
genom vattenfallsverkets försorg och att detta lämpligen bör ordnas i
samverkan mellan Sverige och Finland.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under denna punkt.

I motionen 1977/78:1629 föreslås att riksdagen skall uttala sig om hur
elektrifiering av vissa fjällstugor bör ordnas. Utskottet har inhämtat att den
fråga som aktualiseras i motionen torde vara löst genom ett beslut av statens
industriverk den 26 januari 1978. Motionen ger alltså inte anledning till någon
åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag till Främjande av landsbygdens
elektrifiering för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 11 000 000 kr.,

2. avslår motionen 1977/78:1629.

NU 1977/78:42

29. Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten E 8 (s. 200-202) och hemställer

att riksdagen till Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m. för
budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av I 000
kr.

TEKNISK UTVECKLING M. M.

30. Europeiskt rymdsamarbete m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 4 (s. 203-206) och hemställer

att riksdagen till Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret
1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 50 840 000 kr.

31. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet. Regeringen har under
punkten F 5 (s. 209-219) föreslagit riksdagen att till Statens provningsanstalt:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna

1977/78:342 av Rune Carlstein (s) och Gördis Hörnlund (s), vari hemställs
att riksdagen uttalar att projekteringen av det ekofria rummet vid statens
provningsanstalt i Borås fullföljs, att projektet placeras in bland byggnadsstyrelsens
reservobjekt och snarast igångsätts,

1977/78:803 av Sture Palm (s), vari hemställs att riksdagen [som sin
mening] ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de fackliga
organisationerna bör vara representerade i styrelsen för statens provningsanstalt.

Motionerna

I motionen 1977/78:342 erinras om att de ursprungliga planerna för statens
provningsanstalts nya lokaler i Borås innefattade uppförandet av ett ekofritt
rum. Byggandet av ett sådant rum har senare ställts på framtiden. Motionärerna
menar att ett ekofritt rum i anslutning till provningsanstaltens lokaler i
Borås skulle tillförsäkra anstaltens verksamhet opartiskhet, kontinuitet,
allmän tillgänglighet samt bättre utnyttjande av redan gjorda investeringar,
förutom att de ursprungliga planerna därmed skulle bli fullföljda. Motionärerna
framhåller också att uppförandet av detta rum skulle utgöra ett
värdefullt tillskott till sysselsättningen för byggnadsarbetare i Borås.

Den centrala ställning som statens provningsanstalt har i fråga om officiell
provnings- och kontrollverksamhet har medfört behov av en vidgad
kontaktyta med olika myndigheter och organ, anförs det i motionen 1977/
78:803. Detta har också kommit till uttryck i sammansättningen av de
rådgivande organ som arbetar i nära kontakt med anstaltens styrelse, uttalar

NU 1977/78:42

motionären. I styrelsen ingår f. n. - utom generaldirektören - två personer
med anknytning till statliga myndigheter, två personer med anknytning till
industrin och en person med anknytning till forskning och utbildning.
Motionären finner det vara en brist att inte även arbetstagarorganisationerna,
vilkas medlemmar i mycket hög grad berörs av anstaltens verksamhet, är
företrädda i styrelsen för anstalten.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan om etl ekofritt rum vid statens provningsanstalt
i Bords

På förslag av näringsutskottet avslog riksdagen våren 1975 en motion i
vilken riktades kritik mot regeringens beslut i juni 1974 att senarelägga
uppförandet av ett ekofritt rum vid statens provningsanstalts akustiska
laboratorium i Borås. Utskottet anförde härvid bl. a. (NU 1975:15 s. 27)att det
delade motionärens uppfattning om att ett sådant rum behövs vid det
akustiska laboratoriet och att det fann det angeläget att denna del av
anläggningarna snarast möjligt kom till stånd. Det ansåg sig dock inte böra ta
ställning till tidpunkten härför på det sätt som hade föreslagits i motionen.

Statens provningsanstalts uppgifter och organisation

Statens provningsanstalts uppgifter och organisation framgår av 2-7 a §§
förordningen (1977:318) med instruktion för anstalten. En översiktlig redogörelse
för verksamheten vid anstalten återfinns i propositionen 1977/78:100
bil. 17 s. 207 f.

Nu gällande riktlinjer för provningsanstaltens verksamhet och organisation
fastställdes av statsmakterna år 1972 (prop. 1972:54, NU 1972:38, rskr
1972:199). Frågan om styrelsens sammansättning diskuterades inte i propositionen
1972:54; däremot påpekades (s. 27) att avsikten med de rådgivande
organen bl. a. var att låta olika intresseinriktningar komma till tals innan
beslut fattas i principiella frågor. I den departementspromemoria som låg till
grund för propositionen anfördes att det i råden borde finnas företrädare för
olika intressegrupper såsom föreskrivande myndigheter, tillverkare,
handelns organ och konsumenter samt för vetenskap och teknik (prop.
1972:54 s. 13).

Ledamöter av anstaltens styrelse är f. n. dess generaldirektör och fem andra
ledamöter som regeringen utser särskilt. Vidare ingår i styrelsen företrädare
förde anställda hos myndigheten enligt kungörelsen (1974:224, ändrad senast
1977:779) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m. m. och
lagen (1976:230) om rätt för arbetstagarorganisation att utse och entlediga
företrädare för de anställda i styrelse eller annat organ vid statlig myndighet.

NU 1977/78:42

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under denna
punkt.

I anslutning härtill behandlar utskottet två motioner rörande provningsanstalten.

I motionen 1977/78:342 föreslås riksdagen uttala att projekteringen av ett
ekofritt rum vid statens provningsanstalt i Borås bör fullföljas och att
projektet bör placeras in bland byggnadsstyrelsens reservobjekt och snarast
igångsättas.

Kostnaderna för ett ekofritt rum beräknades ursprungligen till 1,3 milj. kr. i
prisläget per den 1 april 1973. Nuvarande kostnad har inom industridepartementet
uppskattats till minst 6 milj. kr. Någon bedömning av förutsättningarna
för statens provningsanstalt att täcka kostnaderna för denna
investering föreligger inte f. n. Utskottet, som erinrar om sitt uttalande från år
1975 om angelägenheten av att ett ekofritt rum kan uppföras i anslutning till
provningsanstaltens lokaler i Borås, avstyrker motionen.

Önskemål om representation för de fackliga organisationerna i provningsanstaltens
styrelse framförs i motionen 1977/78:803. Motionären avser
härmed arbetstagarorganisationerna på central nivå; företrädare för den vid
provningsanstalten anställda personalen ingår redan i anstaltens styrelse i
enlighet med gällande regler om personalföreträdare i statlig myndighets
styrelse.

Systemet med lekmannastyrelser för statliga centrala myndigheter har på
senare år vunnit ökat insteg i förvaltningen. Medan ungefär en fjärdedel av de
centrala ämbetsverken år 1946 hade en sådan styrelse, uppgick denna andel år
1968 till cirka två tredjedelar och år 1974 till ungefär tre fjärdedelar. Ett syfte
med lekmannastyrelser kan vara att ge representation för intressen som
direkt berörs av myndighetens verksamhet. Det tillkommer regeringen att
utse och besluta om antalet ledamöter i styrelsen för statliga myndigheter.

Provningsanstaltens styrelse utgörs f. n. av generaldirektören och fem
andra ledamöter samt personalföreträdarna. Av de nämnda fem ledamöterna
synes f. n. två ha anknytning till andra statliga myndigheter, två till industrin
och en till teknisk utbildning och forskning.

Provningsanstaltens verksamhet berör stora delar av näringslivet och
härigenom också intressen som de centrala fackliga organisationerna ser som
sitt ansvar att bevaka. Det kan därför, som hävdas i motionen 1977/78:803,
vara befogat att också personer med anknytning till dessa organisationer ingår
i styrelsen. Utskottet är medvetet om att lekmannastyrelser i statliga verk inte
bör göras alltför stora men bedömer att i detta fall en viss utvidgning inte
behöver ge anledning till erinran. Regeringen bör således närmare överväga
förutsättningarna för att personer med anknytning till de centrala fackliga
organisationerna knyts till provningsanstaltens styrelse.

NU 1977/78:42

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag till Statens provningsanstalt:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

2. avslår motionen 1977/78.342,

3. med anledning av motionen 1977/78:803 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om sammansättningen
av styrelsen för statens provningsanstalt.

32. Bidrag till statens provningsanstalt. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 6 (s. 219) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 24 389 000 kr.

33. Statens provningsanstalt: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 7 (s. 219 f.) och hemställer

att riksdagen till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret
1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

34. Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten F 8 (s. 221-223) och hemställer

att riksdagen till Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.

35. Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 9 (s. 224) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt för
budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 3 850 000
kr.

36. Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 10 (s. 224 f.) och hemställer

att riksdagen till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning för
budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 990 000
kr.

37. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 11 (s. 225 f.) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för
budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag av 1 085 000 kr.

NU 1977/78:42

38. Bidrag till Standardiseringskommissionen. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 12 (s. 226-228) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret
1978/79 anvisar ett anslag av 6 305 000 kr.

STATSÄGDA FÖRETAG

39. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 1 (s. 237) och
hemställer

att riksdagen

1. beslutar att kyrkofonden för år 1977 skall ersätta domänverkets
fond för utgifter för övertalig personal med 141 000 kr.,

2. till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig
personal för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av
117 000 kr.

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Förenade fabriksverken

40. Byggnader och utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten I. E: 1 (s. 239-245) och hemställer

att riksdagen till Byggnader och utrustning för budgetåret 1978/79
anvisar ett investeringsanslag av 83 600 000 kr.

FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

41. Lån till investeringar inom manuell glasindustri. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten V:16 (s. 248 f.) och hemställer

att riksdagen till Lån till investeringar inom manuell glasindustri för
budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 3 000 000
kr.

Stockholm den 7 mars 1978

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s),
Fritz Börjesson (c)(p. 12-41), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro
(fp), Birgitta Hambraeus (c), Anders Wijkman (m), Karl-Anders Petersson (c),
Ivar Högström (s), Ingegärd Oskarsson (c), Sten Svensson (m)(p. 1-11), KarlErik
Häll (s), Rune Jonsson i Husum (s). Holger Bergqvist (fp) och Rune
Johansson i Ljungby (s).

NU 1977/78:42

Reservationer

1. vid punkten 7 (Statens industriverk: Utredningar m. m.)

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Ivar Högström, KarlErik
Häll, Rune Jonsson i Husum och Rune Johansson i Ljungby (alla s) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Regeringens
medelsberäkning” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande
lydelse:

En av huvuduppgifterna för statens industriverk är att genomföra
utredningar som grund för statsmakternas beslut om industripolitiska
insatser. Som framhålls i motionen 1977/78:1640 behöver nu skapas ett
system med mer rullande framtidsplanering för utvecklingen av svensk
industri. En sådan framtidsplanering bör ske i samverkan mellan stat och
företag. Industriverkets utredningsresurser bör förstärkas kraftigt i syfte att
möjliggöra detta. Enligt vad utskottet erfarit har nyligen inom verkets
utrednings- och planeringsbyrå påbörjats studier vilkas resultat kan läggas till
grund för utredningsarbete fr. o. m. budgetåret 1978/79 med den inriktning
som föreslås i motionen. Utskottet tillstyrker motionsyrkandet att industriverkets
utredningsanslag förbudgetåret 1978/79 tillförs 5 milj. kr. utöver vad
regeringen har föreslagit i budgetpropositionen.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med anledning
av motionen 1977/78:1640 yrkandet 3 till Statens industriverk:
Utredningar m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag
av 12 902 000 kr.

2. vid punkten 22 (Bidrag till Svenska Industrietableringsaktiebolagetjav Fritz
Börjesson (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Vad
utskottet” och slutar med ”sålunda motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om vad som anfördes i det särskilda yttrande som då
fogades till utskottets betänkande (s. 37). I detta framhölls att en utbyggnad av
försöksverksamheten snart bör kunna bli aktuell. Sydöstra Sverige är ett
område som i hög grad är i behov av detta slags insatser. Av budgetpropositionen
1978(prop. 1977/78:100 bil. 17 s. 2) framgår att regeringen stegvis ser
över och effektiviserar näringspolitiken. Utskottet anser att regeringen vid
denna näringspolitiska planering bör överväga tillkomsten av ett tredje
investmentbolag i Svetabs regi, förlagt till sydöstra Sverige. Utskottet
tillstyrker sålunda motionen.

NU 1977/78:42

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1286 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
behovet av ett tredje investmentbolag i Svetabs regi och med
inriktning på sydöstra Sverige.

GOTAB 57699 Stockholm 1978