NU 1977/78:4

Näringsutskottets betänkande
1977/78:4

med anledning av motion om förstatligande av den privata bensinoch
oljehandeln

Ärendet

I motionen 1976/77:883 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
uttalarsig för förstatligande av den privata sektorn av bensin- och oljehandeln
och hos regeringen begär en snabb utredning och förslag i detta syfte.

Motionen

Visserligen har Kooperativa förbundet byggt ut sin raffinaderiverksamhet
och försäljning av petroleumprodukter men den privatkapitalistiska dominansen
på oljeområdet består, uttalar motionärerna. Internationella oljebolag
dominerar den svenska raffmaderiverksamheten och oljehandeln. Gemensamt
för dessa bolag är enligt motionärerna att de redovisar inga eller helt
obetydliga vinster i Sverige och därigenom kan undandra sig skattskyldighet
här. Detta beror enligt motionärerna på att intemprissättningen mellan olika
bolag i de internationella oljekoncernerna konstrueras på sådant sätt att de
kan redovisa vinsten av sin verksamhet i det land där beskattningen är lägst.
Motionärerna erinrar om att bl. a. detta förhållande låg bakom kravet i
Arbetarrörelsens efterkrigsprogram 1944 att oljehandeln skulle förstatligas,
något som senare också föreslogs av 1945 års oljeutredning i betänkandet
(SOU 1947:14) Handeln med olja. De refererar också koncentrationsutredningens
beräkningar i delbetänkandet (SOU 1966:21) Oljebranschen. Dessa
beräkningar tydde på att de utlandsägda dotterbolagen i Sverige i verkligheten
hade ett betydligt bättre rörelseresultat än som redovisades.

Som skäl för ett förstatligande av den privata sektorn av bensin- och
oljehandeln anför motionärerna i huvudsak följande. Erfarenheterna från
den s. k. oljekrisen 1973-1974 visar att Sverige i hög grad är i händerna på de
stora oljebolagen och i allt väsentligt måste underkasta sig följderna av dessa
bolags dispositioner. Detta beroende kan utgöra ett hot mot vår alliansfrihet
och neutralitet. I en verklig eller konstlad bristsituation kan de svenska
konsumenterna komma att utsättas för allt starkare utpressning. En stor
statlig koncern skulle kunna undanröja de nuvarande extra pålagorna genom
att monopolpriserna skulle upphöra. Detaljdistributionen skulle kunna
rationaliseras och förbilligas. Sveriges beroende av utländskt kapital skulle
minska. En kanal för skatteflykt skulle stängas. Samhället skulle få ett samlat
grepp om en viktig näringsgren och möjligheter att planera framtidsutvecklingen.
Vidare skulle ett förstatligande innebära ett konkret stöd åt folken i

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 4

NU 1977/78:4

den tredje världens oljeproducerande länder i deras kamp för den självklara
rätten till sina egna naturtillgångar. Ett statsägt svenskt oljebolag kunde
nämligen sluta avtal för längre perioder med de nationella oljebolagen i dessa
länder, och en handelspolitisk nyorientering skulle kunna ske när det gäller
vår import.

Vissa uppgifter om oljebranschen i Sverige

Följande redogörelse bygger på uppgifter från statens pris- och kartellnämnd
(SPK). En motsvarande redogörelse, avseende förhållandena år 1970,
återfinns i näringsutskottets betänkande NU 1973:8.

År 1976 förbrukades 33,1 miljoner kubikmeter petroleumprodukter i
Sverige. Detta motsvarar ca 1,0 % av den totala oljekonsumtionen i världen.
Den svenska raffinaderikapaciteten utgjorde ca 70 % av den egna konsumtionen
och ca 0,6 % av den totala kapaciteten i världen. Det totala
importvärdet utgjorde ca 13,5 miljarder kr. Bensinens andel av oijemarknaden
utgör i dag 14 96, medan eldningsoljans andel utgör 65 %. 1
nedanstående tabell anges de olika oljebolagens andelar av den totala
försäljningen av oljeprodukter, deras omsättning och deras redovisade vinst i
Sverige.

Oljebolagens marknadsandelar, omsätt ning och redovisade vinst år 1976

Företag	Andel av total försäljning av ol-jeprodukter %	Andel av försälj-ning av motor-bensin %	Total omsätt-ning exkl. skat-ter milj. kr.	Redovisad net-tovinst i Sverige milj. kr.
BP	13,7	13,6	2 801	2,2
Esso	6,4	13,6	2 590	19,5
Fina	2,4	1,4	325	./. 1,3
Gulf	5,9	12,1	1 108	9,9
Mobil Oil	1,8	4,1	381	6,6
Nynäs	6,9	4,9	1 843	2,5
OK	14,3	19,6	2 932	4,9
Shell	10,6	17,8	2 249	1,5
Texaco	4,4	8,9	1 415	./. 56,7
Övriga	33,6	4,0
	100,0	100,0
Mer än	hälften av marknaden faller på	en grupp bestående av sex

helintegrerade internationella storföretag som har en dominerande ställning
på världsmarknaden. De svenskägda storföretagen Oljekonsumenternas
förbund (OK) och AB Nynäs-Petroleum har en marknadsandel om tillsammans
drygt 20 96. De internationella oljebolagen redovisar i förhållande till
sin omsättning mycket små eller inga vinster alls i Sverige, samtidigt som de
totala koncernvinsterna uppgår till betydande belopp. Huvuddelen av

NU 1977/78:4

vinsterna i oljekoncernerna uppges komma från de verksamheter i vilka
huvuddelen av kapitalet är investerat, dvs. från råoljeledet, raffinaderiledet
och transportfunktionen. Från bolagshåll har framhållits att vinsterna i de
internationella oljekoncernerna främst uppkommer - förutom där de stora
investeringarna görs - där utförsäljningspriset ligger på en relativt hög nivå.
Oljebolagen kan genom sin internprissättning påverka vinsterna i olika led.
Ett lägre internpris skulle emellertid inte nödvändigtvis medföra större
redovisad vinst i Sverige, eftersom avskrivningsmöjligheterna i åtskilliga av
bolagen ännu inte har fullt utnyttjats. Även de svenska bolagen redovisar
små vinster i förhållande till företagens omslutning.

Förhållandena på den svenska oljemarknaden har förändrats i och med
OK:s engagemang i Scanraff, vilket raffinaderi OK tillsammans med Texaco
tog i drift under år 1975. Tidigare hade OK, såsom stort ointegrerat
oljeföretag, kunnat verka prisdämpande genom att göra fördelaktiga inköp på
den s. k. spotmarknaden, dvs. den internationella marknad där överblivna
kvantiteter av oljeprodukter saluförs. Numera försörjs OK huvudsakligen
med produkter från det egna raffinaderiet, som baserar sin produktion på
råolja. Den s. k. spotmarknadens inflytande på den inhemska prisbildningen
har härigenom minskat.

Gällande riktlinjer för oljepolitiken

Strävanden att begränsa vårt beroende av olja angavs i 1975 års energipolitiska
beslut (prop. 1975:30, NU 1975:30, rskr 1975:202) vara ett viktigt inslag
i den svenska energipolitiken. Med denna utgångspunkt skisserades i
propositionen allmänna riktlinjer för en integrerad oljepolitik under samhällelig
ledning. 1 den skulle bl. a. ingå statlig garanti för att underlätta
investeringar i utvinning av fossila bränslen, bilaterala avtal med andra
oljekonsumerande länder, bildandet av ett statligt oljebolag och statligt
deltagande i raffinaderinäringen. Riksdagen anslöt sig till detta program.

Våren 1976 lade regeringen fram en proposition (prop. 1975/76:124) om den
statliga verksamheten på oljeområdet, m. m. I denna proposition angavs som
en huvudlinje i den svenska oljepolitiken att stegvis bygga upp en statlig
organisation på oljeområdet som snabbt kunde utvidgas så snart försörjningsläget
gjorde det motiverat. En central roll i sammanhanget har tilldelats det år
1975 inom Statsföretagsgruppen bildade Svenska Petroleum AB. Detta
företag förutsätts komma att bedriva verksamhet inom olika från försörjningssynpunkt
betydelsefulla led av oljehanteringen. Efter hand avses
sålunda såväl prospektering och råoljeutvinning som transporter, lagring,
raffinering och marknadsföring komma att ingå i verksamheten. Försäljningen
skall i första hand inriktas på större statliga konsumenter. Vidare har
kommuner och landsting samt konsumentkooperationen nämnts som tänkbara
samarbetsparter.

I propositionen uttalades att genom uppbyggnaden av en statlig oljerörelse

1* Riksdagen I977/7R. 17 sand. Nr 4

NU 1977/78:4

även andra viktiga samhällsintressen skulle kunna tillgodoses. Ett sådant
intresse är ökad insyn i oljebranschens förhållanden. Den kännedom om
branschen som kan förvärvas från de i Sverige verksamma bolagen är
begränsad. Genom deltagandet i det internationella energiprogrammet IEP
(jfr prop. 1975:42, NU 1975:29, rskr 1975:180) har Sverige fått ökade
möjligheter till insyn i den internationella oljeindustrin. Ett statligt oljebolag
som har direkt kontakt med oljemarknaden kan ge fördjupad kännedom om
kostnader och konkurrensförhållanden inom olika led av branschen.

Riksdagen (NU 1975/76:44, rskr 1975/76:262) hade inga erinringar mot
dessa riktlinjer för den statliga verksamheten på oljeområdet och bemyndigade
regeringen att godkänna bl. a. ett konsortialavtal mellan statens
vattenfallsverk och LKAB av innebörd att vattenfallsverket skulle inträda
som hälftendelägare i Svenska Petroleum AB. I samband därmed beslöts att
bolagets finansiella resurser skulle byggas upp bl. a. genom en successiv
höjning av det egna kapitalet till 50 milj. kr. Vissa medel fördetta ändamål har
sedermera anvisats för budgetåren 1976/77 (prop. 1976/77:25 bil. 10, NU
1976/77:13, rskr 1976/77:55) och 1977/78 (prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 361,
NU 1976/77:24, rskr 1976/77:206).

I budgetpropositionen 1977 redovisades (prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 150)
att Svenska Petroleum AB genom avtal med Svenska BP AB har fått tillgång
till en landsomfattande distributionsapparat. Inköp och försäljning sker dock
i bolagets egen regi. Svenska Petroleum har inlett sin verksamhet på den
svenska marknaden. Försäljningen omfattar främst eldningsoljor för stora
förbrukare inom industrin och den offentliga sektorn.

Tidigare riksdagsbehandling av ärenden om förstatligande av bensin- och
oljehandeln

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner med förslag om
förstatligande av bensin- och oljehandeln. Före 1973-1974 års försörjningskris
på oljeområdet skedde detta senast vid 1973 års riksdag.

I en motion (vpk) hade i huvudsak två motiv för ett förstatligande angetts.
Dels skulle fördelar kunna uppnås för den svenska folkförsörjningen, dels
skulle ett statligt svenskt oljebolag genom sina inköp kunna stödja de
ansträngningar som görs av folken i de oljeproducerande länderna att själva fl
utnyttja sina rikedomar. Näringsutskottet (NU 1973:8) uttalade bl. a. att ett
förstatligande sannolikt inte skulle göra den svenska oljeförsörjningen
oberoende av de internationella oljebolagen. Genom dessa bolags dominans
på världsmarknaden skulle ett svenskt statligt oljebolag för sina inköp bli
beroende av dessa företags agerande. Prisnivån för oljeprodukter i Sverige var
i internationell jämförelse låg. Utskottet ansåg det vara osannolikt att ett
statligt oljebolag skulle kunna i väsentlig mån sänka prisnivån. Det andra
motivet för ett förstatligande av oljebranschen bemötte utskottet genom att
erinra om att Sveriges andel av den totala konsumtionen av oljeprodukter

NU 1977/78:4

uppgick till endast 1,3 %. Utskottet bedömde det därför inte sannolikt att
Sverige genom ett statligt oljebolags prispolitik i någon avgörande grad skulle
kunna påverka situationen för folken i de oljeproducerande länderna. En
stark ställning för multinationella företag på den svenska marknaden är dock
förenad med betydande problem, fortsatte utskottet och redogjorde för
aktuellt utredningsarbete kring olika aspekter av dessa företags agerande.
Sådana mycket ingripande åtgärder som förordats i motionen fanns det enligt
utskottets mening inte anledning till i dåvarande läge. Vänsterpartiet
kommunisternas representant i utskottet reserverade sig till förmån för bifall
till motionen. Denna avslogs av riksdagen.

I samband med försörjningskrisen 1973-1974 reste vänsterpartiet kommunisterna
krav på förstatligande av den inhemska oljehandeln.

Carl-Henrik Hermansson (vpk) ställde en fråga (1973:359) om regeringen
avsåg att förelägga nästa års riksdag förslag om förstatligande av oljehandeln.

I sitt svar deklarerade handelsminister Feldt (RD 1973:157 s. 197) att de
instrument skulle finnas som behövdes för att i en krissituation reglera
handeln och förbrukningen av olja inom landet när de allmänna ransonerings-
och förfogandelagarna trätt i tillämpning. Mot denna bakgrund var ett
förstatligande av den inhemska oljehandeln inte aktuellt, fortsatte han.

Den 19 mars 1974 ägde interpellationsdebatter rum om minskat beroende
av multinationella företag, m. m. och om en orientering rörande den framtida
energiförsörjningen (RD 1974:42 s. 85 resp. 110). Olof Johansson i Stockholm
(c) hade i interpellationen 1974:5 frågat bl. a. om industriministern ville lämna
en redogörelse för vilka åtgärder som vidtagits eller planerades i syfte att bryta
eller minska det svenska beroendet av de multinationella oljeföretagen. Jörn
Svensson i Malmö (vpk) hade i interpellationen 1974:10 frågat om regeringen
bl. a. var beredd att låta staten ta över den privata oljehanteringen i Sverige.
Vidare hade Sture Palm (s) i interpellationen 1974:7 frågat om industriministern
var beredd att ge kammaren en översiktlig orientering om det
planerings- och utredningsarbete som pågick inför arbetet på ett program för
den framtida energiförsörjningen och om hur regeringen med hänsyn till det
pågående utredningsarbetet bedömde de problem som hängde samman med
vår framtida energiförsörjning. Industriminister Johansson uttalade i sitt svar
på de båda förstnämnda interpellationerna (RD 1974:42 s. 85) bl. a. att
samhället borde ha ett fastare grepp om oljeförsörjningen. Han redogjorde i
detta sammanhang - liksom i svaret på den tredje interpellationen (RD
1974:42 s. 110) - för olika åtgärder som regeringen undersökte för att
säkerställa den kort- och långsiktiga oljeförsörjningen. Mot den bakgrund
som angavs var det enligt industriministern inte aktuellt med ett förstatligande
av oljehanteringen och oljetransporterna. Under debatterna återkom
han till denna fråga och uttryckte därvid (RD 1974:42 s. 101) sitt beklagande
av att den socialdemokratiska regeringen inte åren 1948-1949 hade gjort ett
aktivare ställningstagande i fråga om oljehanteringen, dvs. gått in för ett
förstatligande. Han ställde också frågan "Hur gör vi i fortsättningen?” och

NU 1977/78:4

besvarade själv frågan med uttalandet ”Vi kan gå successivt fram och efter
hand komma in för att delta i konkurrensen på den svenska marknaden - i
vilken storleksordning får vi så småningom diskutera - om vi också får
möjligheter att skaffa den erforderliga oljan”.

Näringsutskottet behandlade i maj 1974 (NU 1974:26) bl. a. två motioner
(vpk) med yrkanden av innebörd bl. a. att den privata sektorn av oljehanteringen
i Sverige skulle förstatligas. I samma betänkande behandlades också
en motion från socialdemokratiskt håll enligt vilken det borde övervägas om
ett statligt importbolag skulle ha monopol på införsel av råolja och
oljeprodukter. Vidare togs i betänkandet också upp en motion från centerpartihåll,
i vilken uttalades att det var osäkert om ett statligt övertagande av
de nuvarande oljebolagen skulle fylla det syfte som eftersträvades, eftersom
en sådan åtgärd inte skulle ge några garantier för fortsatta oljeleveranser.
Inrättandet av en statlig inköpsorganisation för oljeprodukter skulle enligt
denna motion kunna vara ett alternativ till en nationalisering av de i Sverige
verksamma oljebolagen.

Utskottet, som förutsatte att Kungl. Maj:t övervägde lämplig utformning
av de statliga insatserna för oljeimport och därvid även prövade alternativet
att inrätta ett statligt importbolag (s. 57), hemställde att motionsyrkandet
skulle avslås. I frågan om förstatligande av den privata sektorn av oljehanteringen
i Sverige anförde utskottet (s. 63) att det är nödvändigt att samhället
skaffar sig ett starkare grepp om energiproduktionen och dess utveckling.
Kontroll av energiförsörjningen är av avgörande betydelse för att styra
samhällsutvecklingen i en riktning som gynnar alla medborgare. Utskottet
var emellertid inte berett att omedelbart ta ställning till kraven på en
vittgående nationalisering av energikällorna, ett uttalande som vänsterpartiet
kommunisternas representant i utskottet dock reserverade sig mot. Utskottsmajoriteten
menade att de utredningar på energiområdet som arbetade våren
1974 först borde komma fram med sina förslag men förutsatte att samhällsinflytandet
skulle beaktas i det kommande beslutet om ett långsiktigt
program för energipolitiken. Riksdagen beslöt enligt utskottets hemställan.

Innebörden av 1975 års energipolitiska beslut - såvitt avser oljepolitiken -framgår av den föregående redogörelsen för gällande riktlinjer för oljepolitiken.
Vid riksmötet 1975 förekom inga motioner om förstatliganden inom
oljesektorn. Ej heller ställdes några frågor eller interpellationer till regeringen
inom detta ärendeområde.

En motion (vpk) med i stort sett samma syfte som den nu aktuella väcktes
våren 1976 med anledning av den ovan nämnda propositionen 1976/77:124
om den statliga verksamheten på oljeområdet, m. m.

Näringsutskottet uttalade denna gång (NU 1975/76:44 s. 20) att det genom
sina ställningstaganden till förslagen i propositionen hade angivit vilket syfte
och vilken omfattning statens insatser på oljeområdet enligt utskottets
mening borde ha i dagens läge. Härav följde, fortsatte utskottet, att det inte

NU 1977/78:4

tillstyrkte att oljepolitiken inriktades på nationaliseringsåtgärder enligt
motionärernas förslag. På förslag av utskottet beslöt riksdagen att avslå
yrkanden i motionen av innebörd dels att riksdagen hos regeringen skulle
anhålla om förberedelser omgående för en nationalisering av den privata
oljenäringen med undantag för den kooperativt ägda delen, dels att riksdagen
skulle uttala att en nationell svensk oljepolitik borde vara frigjord från alla
imperialistiska intressen. Vänsterpartiet kommunisternas representant i
utskottet hade reserverat sig till förmån för bifall till dessa yrkanden.

Behandling vid 1975/76 års riksmöte av ärende om de multinationella
företagens beskattning

I april 1976 behandlade skatteutskottet två motioner om de multinationella
företagens beskattning. I en av dessa motioner, av Olof Johansson i
Stockholm (c), hemställdes bl. a. att riksdagen hos regeringen skulle anhålla
om utredning av oljebranschens beskattning.

I en redogörelse för frågans tidigare behandling erinrade utskottet (SkU
1975/76:53) om att 1970 års riksdag hade begärt en utredning om de
multinationella företagens beskattning (BeU 1970:53). Som svar på en enkel
fråga vid 1972 års riksdag hade finansminister Sträng anfört (RD 1972:42 s. 9)
att erfarenheterna från de undersökningar av dessa skatteproblem som pågick
inom OECD:s skattekommitté och på gemensam nordisk bas borde avvaktas
innan en speciell svensk utredning tillsattes.

För egen del anförde utskottet att de multinationella företagens verksamhet
under senare år har ägnats allt större uppmärksamhet både utomlands
och i vårt land. Utskottet erinrade om att det bedrivs ett omfattande och
differentierat utredningsarbete rörande dessa företag inom olika internationella
organisationer, såsom OECD, ILO och UNCTAD. Sverige deltar aktivt i
det internationella samarbetet i nämnda organisationer. Frågan om utlandsägda
företags beskattning undersöktes vid denna tidpunkt enligt utskottet
både inom OECD:s skattekommitté och på initiativ av Nordiska skattevetenskapliga
forskningsrådet. Utskottet redogjorde också för de viktigare
undersökningar om de multinationella företagen som pågick i Sverige och
som gällde vilka åtgärder som bör vidtas för att möjliggöra en ökad insyn i och
kontroll av dessa företags verksamhet från samhällets sida (jfr nedan).

Enligt utskottets uppfattning borde resultatet av pågående utredningsarbete
på det nationella och internationella planet avvaktas, innan ställning tas
till en speciell utredning rörande de multinationella företagens beskattning.
Riksdagen avslog motionerna.

Aktuella utredningar

1 det följande redogörs först för vissa aktuella utredningar som är inriktade
på de specifika problemen inom oljebranschen. Som har framgått av det
föregående kritiserar emellertid motionärerna också förhållanden som torde

NU 1977/78:4

ha generell relevans för de internationellt verksamma, koncernernas verksamhet.
Därför lämnas här också uppgifter om pågående utredningsarbete i
Sverige om dessa företags verksamhet.

I betänkandet (SOU 1970:13) Sveriges energiförsörjning-energipolitik och
organisation föreslog energikommittén bl. a. en komplettering av lagstiftningen
till skydd för energikonsumenterna mot eventuell monopolprissättning.
Kommitténs betänkande anmäldes i propositionerna 1973:41 angående
industripolitisk verksorganisation m. m. och 1975:30 om energihushållning
m. m., vilka dock inte innehöll något förslag i den riktning energikommittén
förordat.

En rad utredningar har under den senaste tioårsperioden ställt samman
uppgifter om olika förhållanden inom oljebranschen. Bland dessa kan
nämnas koncentrationsutredningen i betänkandet (SOU 1966:21) Oljebranschen,
energikommittén i nyssnämnda betänkande (SOU 1970:13), bensinhandelsutredningen
i betänkandet (SOU 1970:24) Rationell bensinhandel,
energiberedskapsutredningen i betänkandet (SOU 1975:60,61) Energiberedskap
för kristid samt petroindustriutredningen i betänkandet (SOU 1976:59)
Petroindustrin i Sverige - petrokemisk industri.

Statens pris- och kartellnämnd (SPK) bevakar fortlöpande utvecklingen av
priserna på petroleumprodukter. SPK offentliggör resultatet av detta arbete i
stencilerade rapporter, fr. o. m. år 1976 i kvartalsrapporten Oljemarknaden.
SPK har också utfört undersökningar om struktur, priser och konkurrensförhållanden
vid bensin- och servicestationer och av återförsäljarkontrakten i
bensinhandeln (Pris- och kartellfrågor 1970:8) samt om utländska oljebolag i
Sverige (Pris- och kartellfrågor 1972:6-7). I en i juni 1977 utgiven skrift,
Oljemarknaden och OPEC, har SPK lämnat en redogörelse för utvecklingen
på den internationella oljemarknaden efter andra världskriget med utgångspunkt
i OPEC:s och de internationella oljebolagens agerande.

År 1973 tillsatte dåvarande industriministern en arbetsgrupp (MNFgruppen)
med uppgift att följa frågor rörande multinationella företag. 1
arbetsgruppen, som fr. o. m. den 25 oktober 1976 leds av industriminister
Nils G. Åsling, ingår statssekreterarna i justitie-, ekonomi-, handels-,
arbetsmarknads- och industridepartementen samt från utrikesdepartementet
biträdande kabinettssekreteraren och statssekreteraren vid avdelningen för
internationellt utvecklingssamarbete. Vice riksbankschefen ingår också i
arbetsgruppen. I de mer betydande arbetsmarknads- och näringslivsorganisationerna
har särskilda ”kontaktmän” utsetts.

1 den av industridepartementet utgivna tidskriften Aktuellt i industri- och
energipolitiken 1977:1 ges i huvudsak följande information om MNFgruppens
arbetsuppgifter.

NU 1977/78:4

MNF-gruppen har till uppgift att sammanställa information om MNF,
samordna statliga aktiviteter bl. a. i de internationella organisationer där
dessa företag är föremål för diskussion (OECD', ILO, ECOSOC, UNCTAD)
samt initiera förslag till erforderliga ändringar och kompletteringar i existerande
lagstiftning på dessa områden.

MNF-gruppen har ägnat betydande uppmärksamhet åt möjligheterna att
erhålla information om MNF och deras verksamhet. Material rörande MNF
presenteras fortlöpande av statistiska centralbyrån (SCB), som sedan våren
1973 publicerar uppgifter om utlandsägda företag i Sverige. Företagens
betalningar i samband med utrikeshandeln 1973 har också redovisats av SCB,
som vidare har samlat in uppgifter om svenska koncerner med verksamhet
utomlands. En kartläggande undersökning av dels svenskt ägande utomlands,
dels utlandsägda företag i Sverige per den 31 december 1974 har
publicerats.

Riksbanken ger årligen i sin förvaltningsberättelse information om såväl
svenska direkta investeringar i utlandet som utländska i Sverige. En mängd
data om MNF återfinns vidare i olika studier sorn företagits vid Industriens
utredningsinstitut, universitet etc. Den information som det här huvudsakligen
rör sig om är totalsiffror för Sverige.

Ökad uppmärksamhet har ägnats frågan om information vad avser
enskilda MNF:s verksamhet. Sådan information erhålls för närvarande i
första hand ur företagens offentliga årsredovisningar. Den nya aktiebolagslagen
innebär att insynen i svenskägda MNF kommer att förbättras.

MNF-gruppens sekretariat har sökt få en uppfattning om vilken typ av
information som regelbundet insamlas samt hur denna bearbetas, sammanställs
och utnyttjas inom vissa betydande MNF med verksamhet i Sverige. En
fördjupad studie av informationsbearbetningen och beslutsstrukturen -styrningen och kontrollen - i sex särskilt utvalda företag sker för närvarande
inom MNF-gruppens sekretariat. I detta sammanhang kan vidare påpekas att
en speciell MNF-tjänst inrättats vid industriverket.

Samordningen på det internationella planet har exempelvis kommit till
uttryck i arbetsgruppens aktiva medverkan vid planeringen inför diskussionerna
i FN där Sverige är medlem i den kommission som skall följa frågor
rörande MNF på internationell nivå. Arbetsgruppen avger synpunkter inför
viktigare möten som berör MNF i OECD. Gruppen har också medverkat vid
samordningen av aspekter som berört MNF-problematiken i bl. a. ILO och
UNCTAD.

De hittills mest konkreta resultaten av arbetsgruppens arbete återfinns på
utrednings- och lagstiftningsområdet. I februari 1974 presenterades en
promemoria om tillståndsprövningen för svenska direktinvesteringar utomlands
som utarbetats inom industridepartementet i samråd med arbetsgruppen.
Denna promemoria låg till grund för de sedan den ljuli 1974genomförda
ändringarna i valutalagstiftningen, som innebär att den penningpolitiska
bedömningen av utlandsinvesteringarna kompletteras med en prövning
utifrån industri- och sysselsättningspolitiska synpunkter.

Flera utredningar i Sverige har behandlat frågor som berör det internationella
företagandet och dess effekter. Koncentrationsutredningen presenterade
i sitt betänkande (SOU 1975:50) Internationella koncerner i industriländer
en huvudsakligen teoretisk analys av det internationella företagandets
effekter. En sammanställning av remissyttrandena över detta betänkande har
publicerats i Aktuellt i industri- och energipolitiken 1977:1. Näringslivets

NU 1977/78:4

organisationer och Industriens utredningsinstitut har i flera studier belyst
olika delaspekter av det internationella företagandet. Även de fackliga
organisationerna har bedrivit ett omfattande utredningsarbete. Vissa
delfrågor kommer dessutom att bli belysta i en nära framtid. Sålunda har
konkurrensutredningen (H 1974:05) bl. a. till uppgift att studera de speciella
problem som det internationella företagandet kan ge upphov till på konkurrensområdet.
Utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av
svenska företag har till uppgift att föreslå en heltäckande etableringskontroll.
1 december 1976 gav regeringen statens industriverk i uppdrag att utreda de
multinationella företagens betydelse för svensk industriell teknisk utveckling.

I ett betänkande våren 1977 med anledning av motioner om näringspolitiken
(NU 1976/77:30) behandlade näringsutskottet motioner rörande bl. a.
kontroll av multinationella företag. Utskottet redogjorde därvid relativt
utförligt (s. 14-2 l)för dessa frågor och konstaterade (s. 48) att de i höggrad är
föremål för uppmärksamhet.

Regeringen beslöt den 30 juni 1977 om direktiv för ytterligare två
utredningar som berör arbetsvillkoren för multinationella företag. Sålunda
har ekonomiministern bemyndigats tillkalla en utredning med uppgift att
göra en översyn av valutaregleringen (Dir 1977:85) och industriministern en
utredning om de internationella investeringarnas näringspolitiska effekter
(Dir 1977:94).

Utskottet

Utskottet har såväl före som under och efter oljekrisen 1973-1974 haft
anledning att uppmärksamma ägarförhållandena inom oljesektorn och deras
konsekvenser för vårt lands beroende i olika avseenden av utländska
intressen. Senast var detta fallet våren 1976, när utskottet tillstyrkte de nu
gällande riktlinjerna för statens verksamhet på oljeområdet, vilka bl. a.
innefattade satsningar på det statliga Svenska Petroleum AB (NU 1975/
76:44). I den motion som nu är aktuell föreslås ett principuttalande om att den
privata delen av bensin- och oljehandeln bör förstatligas och en utredning om
hurén sådan förändring skall genomföras. Vid det nyssnämnda tillfället hade
bl. a. väckts en motion med i stort sett samma syfte. Utskottet uttalade då
bl. a. (s. 20) att det genom sina ställningstaganden hade angett vilket syfte och
vilken omfattning statens insatser på oljeområdet borde ha i dagens läge.
Härav följde, fortsatte utskottet, att det inte tillstyrkte att oljepolitiken
inriktades på nationaliseringsåtgärder enligt förslagen i den då aktuella
motionen.

Utskottet står kvar vid den uppfattning som det sålunda gav uttryck för.
Vidare vill utskottet framhålla att frågan om förstatligande inom oljesektorn
inte bör behandlas separat utan som en del av energipolitiken i stort.
Nuvarande riktlinjer för oljepolitiken grundas på 1975 års energipolitiska

NU 1977/78:4

beslut. Ett nytt energipolitiskt beslut avses bli fattat av riksdagen under år
1978. Utskottet förutsätter att förhållandena inom oljesektorn följs med
uppmärksamhet av regeringen under förberedelsearbetet för detta beslut. I
detta sammanhang vill utskottet erinra om att det kooperativt ägda
oljebolaget OK undan för undan har fått en allt starkare ställning på
marknaden.

1 motionärernas motivering för ett förstatligande av den privata bensin- och
oljehandeln ingår också synpunkter som torde ha generell relevans i fråga om
de internationellt arbetande koncernernas verksamhet. Utskottet konstaterade
i maj 1977 (NU 1976/77:30 s. 48) att frågan om kontroll av multinationella
företag i hög grad är föremål för uppmärksamhet. Sedan dess har
ytterligare två utredningar tillkallats med uppgift att granska förhållanden av
betydelse för sådana företags arbetsvillkor.

Mot den bakgrund som här angivits finner utskottet inte anledning att
föreslå sådana åtgärder inom oljesektorn som motionärerna förordar.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1976/77:883.

Stockholm den 25 oktober 1977

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg(s), Erik Hovhammar(m), Hugo Bengtsson(s).
Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils
Erik Wååg (s). Birgitta Hambraeus (c). Ingvar Carlsson (s), Lilly Hansson (s),
Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Sten Svensson (m). Johan
Olsson (c) och Olle Wästberg i Stockholm (fp).

GOTAB 55733 Slockholm 1977