NU 1977/78:34

Näringsutskottets betänkande
1977/78:34

med anledning av propositionen 1977/78:40 om åtgärder för att
främja de mindre och medelstora företagens utveckling jämte
motioner

Ärendet

Genom propositionen 1977/78:40 har regeringen dels berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad statsministern har anfört om åtgärder för att främja de
mindre och medelstora företagens utveckling, dels förelagt riksdagen vad
cheferna för industri-, ekonomi-, budget- och handelsdepartementen har
anfört för åtgärder som de har hemställt om (bilagorna 1-4 till propositionen).

Såvitt gäller bilaga 3 har propositionen hänvisats till skatteutskottet, som
behandlar detta ärende i betänkandet SkU 1977/78:19. Övriga delar av
propositionen redovisas nedan.

Med anledning av propositionen (utom bilaga 3) har väckts 19 motioner. I
detta sammanhang behandlar näringsutskottet också vissa yrkanden i en
motion som har väckts med anledning av propositionen 1977/78:45 om
inriktningen av den ekonomiska politiken. Motionerna redovisas nedan (s.
4).

Arbetsmarknadsutskottet har avgivit yttrande (AU 1977/78:3 y) i ärendet
såvitt gäller frågan om stöd till uppförande av kommunägda industrilokaler
(bilaga, s. 38).

Protokoll den 31 oktober 1977 från förhandlingar i ärendet enligt 11 § lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) mellan statens förhandlingsråd
(arbetsgivarsidan) samt SACO/SR, SF och TCO-S (arbetstagarsidan)
har överlämnats till utskottet. Protokollet redovisas nedan (s. 9).

Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisation
(TCO) har till utskottet överlämnat ett uttalande av de fackliga
representanterna i företagareföreningarnas styrelser. Uttalandet redovisas
nedan (s. 9).

Propositionen

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås att de näringspolitiska insatserna på regional nivå
breddas och byggs ut kraftigt. Förslag läggs fram om att utvecklingsfonder
byggs upp länsvis i stiftelseform med stat och landsting som huvudmän och

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 34

NU 1977/78:34

2

med uppgift att till de mindre och medelstora företagen tillhandahålla
informations-, rådgivnings-, utbildnings-och konsulttjänster samt lämna lån
på högrisknivå. Fonderna,som föreslås starta sin verksamhet den 1 juli 1978,
avses överta de uppgifter som företagareföreningarna f. n. har. Förslag till lag
om beslutanderätt för stiftelse som har bildats för att på regional nivå främja
näringslivets utveckling framläggs.

Målgruppen för fondernas verksamhet föreslås vara mindre och medelstora
industriföretag samt vissa serviceföretag med direkt anknytning till
industrin. Frågan om servicenäringarnas behov av finansierings- och rådgivningsinsatser
i stort kommer att utredas. Insatser för att främja produktförnyelse
och marknadsföring föreslås få hög prioritet i fondernas verksamhet.
Även insatser för att främja etablering av nya företag och underleverantörsföretagens
utveckling avses bli ägnade stor uppmärksamhet. Som ett led i
uppbyggnaden av utvecklingsfonderna föreslås att dessa tillförs de medel
som f. n. finns i statens hantverks- och industrilånefond och statens
utvecklingsfond.

För budgetåret 1978/79 avses utvecklingsfonderna för sin kreditverksamhet
tillföras 322 milj. kr., vilket innebär en ökning med 200 milj. kr. i
förhållande till de medel som har tillförts statens hantverks- och industrilånefond
och statens utvecklingsfond under innevarande budgetår. För
budgetåret 1978/79 beräknas statens bidrag till fondernas företagsserviceverksamhet
till drygt 58 milj. kr. Ramen för statlig garanti för lån till
hantverks- och industriföretag beräknas för budgetåret 1978/79 till 300 milj.
kr.

För uppbyggnad av två regionala investmentbolag - dels för Värmland-Bergslagenregionen,
dels för mellersta Norrland - som dotterbolag till
Svenska Industrietablerings AB (Svetab) beräknas för nästa budgetår 40 milj.
kr. Bolagens uppgift avses främst vara att främja etablering av nya
företag.

Vidare föreslås vissa ändringar i riktlinjerna för Företagskapital AB, som
ägs av staten och bankerna gemensamt. Företagskapital har till uppgift att
lämna mindre och medelstora företag kapitaltillskott. I propositionen föreslås
att Företagskapital får möjlighet att lösa ut delägare i sådana företag genom att
förvärva andra än nyemitterade aktier. Vidare föreslås att Företagskapital ges
möjlighet att genom lån underlätta enskildas förvärv av sådana företag eller
företagsandelar.

En förstärkning av statens insatser för att främja den småföretagsinriktade
fortbildningen föreslås också.

Till bidrag för uppförande av kommunägda industrilokaler, avsedda för
uthyrning till mindre och medelstora företag inom främst det inre stödområdet,
beräknas för nästa budgetår 30 milj. kr.

För att främja de mindre och medelstora företagens exportansträngningar
föreslås att verksamheten vid Sveriges exportråd förstärks och breddas.
Förslaget innebär att Exportrådet ges möjlighet att sända ut exportkonsulter

NU 1977/78:34

3

för besök i företagen, att erbjuda företagen fler ”exportchefer att hyra” och att
arrangera fler exportträffar och säljresor. Nya exportörer föreslås få en första
marknadsundersökning utförd till subventionerat pris. Vidare föreslås att
handelssekreterarkontoren till sig får knyta exportfrämjanderåd bestående av
lokalt verksamma affärsmän.

Vidare föreslås att Exportrådet får medel för att fortsätta en informationskampanj
för att främja exporten. Vissa åtgärder för att förbättra exportfrämjandets
lokala förankring i Sverige samt för att förbättra de kommersiella
språkkunskaperna föreslås också.

Det föreslås också att statliga medel ställs till Sveriges turistråds förfogande
nästa budgetår för att i samarbete med regionala och lokala turistorgan
utveckla produktions- och bokningscentraler. Härigenom bör sammansättningen
och utbudet av den svenska turistnäringens tjänster förbättras. Vidare
aviseras att Turistrådet skall få i uppdrag att i samråd med statskontoret
utreda förutsättningarna för att datorisera bokningsrutinerna i vad gäller
svensk turism.

I propositionen aviseras att en särskild småföretagsdelegation skall tillkallas
med uppgift att fortlöpande följa och bevaka utvecklingen på
småföretagsområdet.

Förslag

I bilaga 1 (industridepartementet) föreslås att riksdagen

dels antar förslag till

1. lag om beslutanderätt för stiftelse som har bildats för att på regional nivå
främja näringslivets utveckling

dels godkänner de riktlinjer som chefen för industridepartementet har
förordat för

2. uppbyggnad och organisation av regionala utvecklingsfonder,

3. kreditverksamheten vid utvecklingsfonderna,

4. företagsserviceverksamheten m. m. vid utvecklingsfonderna,

5. omorganisation av den nuvarande verksamheten vid statens utvecklingsfond,

6. småföretagsinriktad fortbildning,

7. inriktningen av verksamheten vid Svenska Industrietablerings AB,

8. stöd till exploateringsföretag,

9. stöd till uppförande av kommunägda industrilokaler,

dels bemyndigar regeringen att

10. i huvudsaklig överensstämmelse med vad chefen för industridepartementet
har förordat träffa avtal mellan staten och vederbörande landsting
samt i förekommande fall kommun utanför landsting om att bilda regionala
utvecklingsfonder,

11. vidta de övergångsanordningar och åtgärder i övrigt som behövs för
förslagens genomförande.

NU 1977/78:34

4

I bilaga 2 (ekonomidepartementet) föreslås att riksdagen bemyndigar
regeringen att träffa tilläggsavtal om Företagskapital Aktiebolag enligt de
grunder som chefen för ekonomidepartementet har förordat.

I bilaga 4 (handelsdepartementet) föreslås att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för Sveriges turistråds insatser för företagen
inom turistnäringen som chefen för handelsdepartementet har förordat,

2. godkänner de riktlinjer för statliga exportfrämjande insatser som chefen
för handelsdepartementet har förordat,

3. till Exportfrämjande åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
700 000 kr.,

4. för budgetåret 1977/78 till Exportfrämjande åtgärder överför 1 100 000
kr. från reserverade medel under reservationsanslagen B 4. Utbildning i
internationell marknadsföring m. m.

Motionerna

Yrkanden

Motionerna är följande:

1977/78:39 av Olof Palme m. fl. (s)-med anledning av propositionen 1977/
78:45 om inriktningen av den ekonomiska politiken - vari, såvitt här är i fråga,
hemställs att riksdagen

8. anhåller om förslag till statlig lånegaranti för marknadsföringsprojekt i
enlighet med vad som anförs i motionen,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
utvidgning av verksamhetsområdet för statens utvecklingsfond,

10. hos regeringen anhåller om förslag till ändring i exportkreditsystemet i
enlighet med vad som anförs i motionen,

1977/78:111 av Fritz Börjesson m. fl. (c, m, fp), vari hemställs att riksdagen
beslutar att ett särskilt investmentbolag, helägt av Svetab, etableras i sydöstra
Sverige och i Kalmar län,

1977/78:112 av Birger Rosqvist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller att det bildas ett tredje särskilt av Svetab helägt
investmentbolag samt att bolaget etableras i sydöstra Sverige och i Kalmar
län,

1977/78:128 av Sven Andersson i Örebro m. fl. (fp, m), vari hemställs att
riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna att i de regionala utvecklingsfondernas
styrelser skall ingå representanter för näringslivet och löntagarnas
organisationer i enlighet med företagareföreningsutredningens förslag,

2. avslår regeringens förslag till omorganisation av den nuvarande verksamheten
vid statens utvecklingsfond,

NU 1977/78:34

5

3. ger de regionala utvecklingsfonderna rätt att bevilja produktutvecklingslån
på maximalt 20 000 kr. inom de låneramar som anges i propositionen,

1977/78:129 av Birger Nilsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen antar
följande förslag till tillägg till propositionen 1977/78:40:

Vid fördelning av anslagen för stiftelsernas verksamhet skall särskild
hänsyn tas till det större behov av stiftelsernas insatser, som finns inom län
med svagt utvecklad industristruktur,

1977/78:130 av Per-Erik Nisser (m)och Allan Gustafsson (c), vari hemställs
att riksdagen uttalar att det i propositionen 1977/78:40 föreslagna investmentbolaget
Värmland/Bergslagen lokaliseras till Karlstad,

1977/78:131 av Olle Westberg i Hofors m. fl. (s), vari hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
statligt stöd till kommunala industrilokaler,

1977/78:146 av Hans Gustafsson (s), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att ett
särskilt investmentbolag med verksamheten förlagd till Blekinge, Kalmar
och Kronobergs län bör upprättas från den 1 juli 1978,

1977/78:147 av Wilhelm Gustafsson (fp), vari hemställs att riksdagen
uttalar att försök med av Svenska Industrietablerings AB helägda investmentbolag
för främjande av nyetablering bör äga rum även i Södra
Älvsborg,

1977/78:149 av Sune Johansson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening uttalar att investmentbolaget för Värmland/Bergslagen lokaliseras
till Karlstad,

1977/78:150 av Gunnel Jonäng m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
uttalar att vid uppbyggnaden av Svetabs investmentbolag för mellersta
Norrland även Gävleborgs län ingår i verksamhetsområdet,

1977/78:152 av Sven Lindberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en
noggrann prövning av investmentbolagets lokalisering till mellersta Norrlands
inland,

1977/78:153 av Iris Mårtensson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna

1. att man vid fördelning av befintliga medel i statens hantverks- och
industrilånefond samt framtida medelstillskott till resp. län tar hänsyn till
verkligt behov i länet nu och i framtiden, så att Gävleborgs län erhåller sin
rimliga del vid fördelningen av pengarna och att man ej enbart fördelar de
redan utlånade medlen (590 milj. kr.) efter ”felaktiga” historiska grunder,

1* Riksdagen 1977/78. 17 samt. Nr 34

NU 1977/78:34

6

2. att Gävleborgs län alternativt det inre stödområdet i Gävleborgs län
innefattas i mellersta Norrlands region beträffande Svetabs nyetableringsfrämjande
insatser,

3. att företagsutbildningsverksamheten i nedre Norrland bör förläggas till
Gävle,

1977/78:154 av Karl-Eric Norrby m. fl. (c, m, fp), vari hemställs att
riksdagen vid sin behandling av propositionen 1977/78:40 uttalar att Svetabs
regionala investmentbolags kontor lokaliseras till Karlstad,

1977/78:155 av Johan Olsson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen vid
behandlingen av här berörda ärende beslutar att Gävle blir lokaliseringsort för
den aktuella utbildningsverksamheten i nedre Norrland,

1977/78:156 av Johan Olsson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen uttalar
att den föreslagna organisationskommittén som bl. a. får i uppgift att ange
riktlinjer för fördelningen av lånemedel till respektive län beaktar vad i
motionen framförts,

1977/78:158 av Per Stjernström (c) och Stina Eliasson (c), vari hemställs att
riksdagen som sin mening uttalar att investmentbolaget för mellersta
Norrland lokaliseras till Östersund,

1977/78:176 av Börje Hörnlund m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen i
anledning av propositionen 1977/78:40 hos regeringen begär att ett "Handelshus
i Västerbottens län” med uppgift att exportera småföretagens
produkter inrättas i enlighet med vad som anförts i motionen,

1977/78:177 av Lars Wemer m. fl. (vpk), vari såvitt här är i fråga, hemställs
(l)att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:40 uttalar sig förde
riktlinjer för näringspolitiken gentemot de små företagen som förordas i
motionen och hos regeringen hemställer om de förslag som föranleds
därav,

1977/78:190 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att styrelserna för företagareföreningarna skall utses enligt de
grunder som anges i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
statens uppföljning och ledning av företagareföreningarnas verksamhet,

3. godkänner vad i motionen anförs om benämning på de regionala
stiftelserna,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
infordrande av uppgifter om avtals- och arbetsmiljöförhållanden vid beredning
hos företagareförening av kreditärenden,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om s. k.
personkrediter,

6. med avslag på propositionen i denna del beslutar att verksamheten vid
statens utvecklingsfond skall bedrivas enligt den organisation och de

NU 1977/78:34

7

riktlinjer som anges i motionen,

7. som sin mening ger [regeringen] till känna vad i motionen anförs om
underleverantörernas situation m. m.

Motionen 1977/78:39 har i övriga delar behandlats av finans-, skatte-,
närings-och civilutskotten i betänkandena FiU 1977/78:10, SkU 1977/78:15,
NU 1977/78:24 och CU 1977/78:3.

Motionen 1977/78:177 behandlas såvitt avser moment 2 av skatteutskottet
i betänkandet SkU 1977/78:19.

Motivering

I detta avsnitt redovisas endast de motioner i vilka mer övergripande
synpunkter på förslagen i propositionen förs fram. I övrigt refereras
motionernas motivering enbart i anslutning till utskottets ställningstaganden
under rubriken ”Utskottet”.

Enligt motionen 1977/78:128 (fp, m) är helhetsbilden av propositionen
positiv. Flertalet av de föreslagna åtgärderna bedöms vara väl ägnade att
förbättra småföretagens situation. Vissa punkter fordrar emellertid, uttalas
det, en fortsatt diskussion.

De frågor som tas upp berör bl. a. sammansättningen av de regionala
utvecklingsfondernas styrelser, behovet att inrätta en särskild småföretagsdelegation
och omorganisationen av den nuvarande verksamheten vid
statens utvecklingsfond.

Den statliga näringspolitiken gentemot de små företagen måste ha helt
andra utgångspunkter än regeringspolitiken, heter det i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion 1977/78:177. Småföretagens svårigheter
kommer enligt motionärerna att bestå även om dessa företag ges ökade
statliga subventioner och skatteförmåner enligt regeringens förslag. Detta
beror på att det kapitalistiska systemet bl. a. karakteriseras av en kamp mellan
de stora kapitalens strävan efter ökad makt och många mindre företags strid
för att överleva.

Motionärerna vänder sig mot att termen ”småföretag” används i propositionen
som en gemensam beteckning på alla företag med upp till 200 anställda
och menar att regeringsförslaget saknar de nödvändiga övergripande målsättningarna
och åtgärderna för tryggare förhållanden för de verkligt små
företagen. I propositionen säger sig motionärerna ingenting finna om att
kapitalkoncentration och monopolism skall motverkas och ingenting om den
satsning på välplanerade stora industriföretag som grund för småföretagsamhet
som krävs i många regioner. De menar att förslagen i propositionen
snarare gynnar de större än de mindre bland företagen i den vidsträckta ickedefinition
av begreppet småföretag som regeringen ger.

Motionärerna sammanfattar i nio punkter olika förslag för att främja
småföretagens utveckling. Med denna annorlunda huvudinriktning av

NU 1977/78:34

näringspolitiken kan regeringens förslag i här icke berörda delar godtas,
uttalar de. De nio punkterna är:

1. Skärpta åtgärder och lagstiftning mot monopolism och kapitalistisk
maktkoncentration.

2. En medveten näringspolitisk styrning av ekonomin efter samhälleliga
mål.

3. Regionala stödåtgärder för näringslivets utveckling måste stå under
landstingens och regeringens omedelbara politiska ansvar.

4. Särskild stimulans av kollektivt ägande av småföretag eller samverkan
mellan småföretag.

5. Avslag på regeringens förslag till ändringar i förmögenhets-, arvs- och
gåvobeskattningen'.

6. Statligt stöd till kommunala industri- och hantverkslokaler till företag
med högst tio anställda.

7. Hyresstopp - vilket också omfattar många småföretagares lokaler.

8. Övergång till lågräntepolitik.

9. Omläggning av arbetsgivaravgiften så att den tas ut efter omsättning,
energi- och råvaruförbrukning.

I en socialdemokratisk partimotion, 1977/78:190, framhålls inledningsvis
att ett genomförande av de förslag som har lagts fram i partimotionen 1977/
78:39 med anledning av propositionen 1977/78:45 om inriktningen av den
ekonomiska politiken och som syftar till att stimulera arbete, utveckling och
investeringar, torde vara det mest verksamma medlet att erbjuda de mindre
och medelstora företagen förbättrade villkor. I motionen hänvisas till vissa
uppgifter om bl. a. lönsamheten hos dessa företag. Slutsatsen av dessa
uppgifter är enligt motionärerna att det inte finns något underlag för
påståenden om att de små och medelstora företagen generellt skulle ha sämre
betingelser än andra företag.

Förslagen i propositionen grundas till stor del på betänkandet (SOU 1977:3)
Utbyggd regional näringspolitik, vilket har avgetts av den av den socialdemokratiska
regeringen år 1975 tillkallade företagareföreningsutredningen.
Enligt motionärernas uppfattning är det väsentligt att företagareföreningarna
kan uppfylla rollen som den regionala organisationen för att förverkliga
målen för den statliga näringspolitiken. Förslagen från utredningen betraktar
motionärerna som i det stora hela väl ägnade att främja en sådan utveckling.
På vissa punkter har emellertid regeringen i propositionen gjort avsevärda
avsteg från utredningens förslag, anför de, och behandlar i det följande bl. a.
sammansättningen av de regionala utvecklingsfondernas styrelser, benämningen
av fonderna, industriverkets ställning i förhållande till fonderna, vissa
frågor rörande kreditbedömningar, verksamheten vid statens utvecklingsfond,
underleverantörernas situation och vissa frågor kring stöd till marknadsföring
i utlandet.

1 Denna punkt behandlas av skatteutskottet i betänkandet SkU 1977/78:19.

NU 1977/78:34

9

MBL-förhandlingar

Enligt protokollet från de MBL-förhandlingar som ägde rum i anslutning
till att propositionen framlades har arbetstagarsidan motsatt sig förslaget att
statens utvecklingsfond skall regionaliseras. Personalorganisationerna har
vidare gjort protokollsanteckningar i fråga om bl. a. dels sammansättningen
av de regionala stiftelsernas styrelser, dels inhämtande av vissa uppgifter från
fackliga organisationer vid behandling av kreditansökan hos stiftelserna.

Uttalande av LO och TCO

Vid överläggningar den 15 november 1977 mellan LO:s och TCO:s
representanter i företagareföreningarnas styrelser har antagits följande uttalande,
som har överlämnats till utskottet:

Vi företräder löntagarna i respektive län i företagareföreningarna med
uppgift att medverka till en effektiv regional näringspolitik i syfte att skapa en
trygg sysselsättning. Erfarenheterna av vårt styrelsearbete gör att vi har den
bestämda uppfattningen att vi tillför föreningarna erfarenhet och kompetens
som är av stor betydelse för att förverkliga de uppställda målsättningarna för
deras verksamhet.

Det är därför med stor förbittring vi reagerar mot att industriministern nu
föreslår att de nya utvecklingsfondernas styrelser skall tillsättas av landstingen
utan rätt för de fackliga organisationerna att nominera egna kandidater.
Våra organisationer har ett starkt intresse av att medverka till att skapa
starka och utvecklingsbara företag. Ofta vädjar regeringen till de fackliga
medlemmarna och deras organisationer när det gäller stöd och hjälp för att
lösa de allt vanligare förekommande kriserna i olika regioner och branscher.
Vi anser emellertid att de fackliga organisationerna även skall ha ett starkt
inflytande över den långsiktiga och förebyggande näringspolitiken som skall
förhindra att kriser uppstår.

Förslaget om att landstingen bör beakta att behovet av erfarenhet från
arbetsmarknaden blir tillgodosett i fondstyrelserna är av ringa värde. Det
värdefulla i en direkt facklig representation är att organisationen kan
användas för att kanalisera det kunnande och den erfarenhet som de anställda
representerar. Vidare är det en stor tillgång att vi som fackliga företrädare i
föreningarna genom våra organisationer har möjlighet att skaffa oss information
och utbyta erfarenheter från olika delar av landet.

Den av industriministern föreslagna beredningsgruppen blir i praktiken ett
slags referensgrupp utan beslutskompetens. Vi ifrågasätter starkt den formen
av representation och finner förslaget utmanande.

Vi kräver att de fackliga organisationernas nomineringsrätt till företagareföreningarnas
styrelser bibehålles vid den omorganisation av föreningarna
som förestår.

NU 1977/78:34

10

Utskottet

Propositionen 1977/78:40 innehåller förslag till en mångfald åtgärder i syfte
att främja de mindre och medelstora företagens utveckling. Förslagen hör
hemma inom fyra departements verksamhetsområden. Näringsutskottet
behandlar här förslag från industri-, ekonomi- och handelsdepartementen.
Samtidigt behandlar skatteutskottet (SkU 1977/78:19) förslag från budgetdepartementet,
vilka avser skattefrågor.

Förslagen framförs mot bakgrund av bl. a. redogörelser för småföretagens
situation och utvecklingstendenser i Sverige och för internationella förhållanden
på området. Till väsentlig del är de grundade på företagareföreningsutredningens
betänkande (SOU 1977:3) Utbyggd regional näringspolitik.
Flera andra utredningar och framställningar redovisas också som underlag för
propositionen.

Den analys och de förslag som presenteras i propositionen betecknas som
ett första steg i regeringens program för en översyn och efTektivisering av
näringspolitiken. Senare steg som aviseras är förslag till omställningar och
strukturförändringar inom olika branscher, till åtgärder avseende teknisk
forskning och utveckling och till riktlinjer för näringspolitiken i ett längre
perspektiv.

Vissa allmänna synpunkter

Förslagen läggs fram mot bakgrund av ett anförande av statsministern, där
han översiktligt redovisar regeringens syn på småföretagens situation och
problem. Statsministern uttalar bl. a. följande.

Förutsättningarna för att bedriva verksamhet i mindre skala varierar
mellan olika näringsgrenar. Småföretagen är helt dominerande i sådana
näringar som jordbruk, handel, samfärdsel, privata tjänster och byggnadsverksamhet.
Inom industrin finns det stora delområden där stordriftsfördelar
har drivit fram verksamhet i större skala. Andelen småföretag är här mindre.
Inom tillverkningsindustrin sysselsätts ungefär en tredjedel av det totala
antalet yrkesverksamma i småföretag. Denna andel tenderar dock att
minska.

Tillverkningsindustrins utveckling mot ökad koncentration har i hög grad
styrts av tekniska och efterfrågebetingade faktorer. På så sätt har företagssammanslagningar
oftast haft rationella motiv. I andra fall har emellertid
fusionerna och företagsöverlåtelsema i stor utsträckning haft sin grund i
bristande framtidstro. Det allmänna företagsklimatet har uppfattats som
negativt av många enskilda företagare. Det finns också exempel på att
samgåenden huvudsakligen har haft skattemässiga orsaker. Därutöver har
olika institutionella förhållanden spelat en betydande roll. Företagens
finansieringsmöjligheter samt tillgången till utbildad personal och experter
påverkar företagens kostnadsbild och utvecklingsmöjligheter. De krav som

NU 1977/78:34

11

samhället ställer på företagen i form av uppgiftsskyldighet och lagstiftning
kan påverka stora och små företag olika. Det är också numera väl
dokumenterat att det finns utvecklingsländer, som är bromsande för
småföretagens utveckling. Det är enligt regeringens uppfattning angeläget att
komma till rätta med dessa problem och i övrigt förbättra förutsättningarna
för en gynnsam utveckling för småföretagen.

Ett bättre utnyttjande av resurserna och utvecklingsmöjligheterna inom
småföretagen skulle på ett väsentligt sätt förbättra hela det svenska
näringslivets utveckling. Det finns inom småföretagssektom outnyttjade
möjligheter att öka produktionsvolymen och sysselsättningen, produktiviteten,
produktutvecklings- och annan förnyelseverksamhet samt exporten.

En allmän förutsättning för att dessa möjligheter skall kunna utnyttjas
bättre är en generell ekonomisk politik som underlättar företagens expansion
och vidareutveckling. Så måste t. ex. inom ramen för den nuvarande
restriktiva kreditpolitiken i första hand företagens kreditbehov tillgodoses.
Småföretagen är särskilt beroende av en jämn tillgång på bankkrediter. Ett par
viktiga utgångspunkter för regeringens insatser för småföretagen berörs
särskilt. Vårt näringsliv bygger huvudsakligen på marknadsekonomins
principer, men samhället modifierar på olika sätt marknadens krafter för att fl
systemet att fungera smidigt och för att undvika de negativa effekter som kan
följa med ett renodlat marknadssystem. Åtgärder som sätts in för att
underlätta utvecklingen inom en viss grupp företag får inte utformas så att de
försvårar för andra företag eller snedvrider konkurrensförhållandena. Av
detta skäl bör de utvecklingsstimulerande insatserna för småföretagen i
princip ha karaktären av åtgärder som utjämnar orättvisor mellan små och
stora företag eller som hjälper företagen över olika tröskelproblem. Marknadsekonomin
bygger också på principen att de enskilda företagen har ett
eget företagsekonomiskt ansvar och ett eget ansvar för företagens vidareutveckling.
Samhällets åtgärder skall inte utformas så att detta företagsansvar
lyfts över på samhälleliga organ. De skall i stället syfta till att ge ”hjälp till
självhjälp”. Det är företagen själva som bestämmer om de skall utnyttja de
resurser och hjälpmedel som samhället ställer till deras förfogande.

Samhällets insatser för småföretagen har hittills, konstaterar statsministern,
varit splittrade och svåröverskådliga. De är inriktade främst på att
underlätta företagens kapitalförsörjning och på att tillgodose deras behov av
extern information och rådgivning, utbildning och annan service. På
kapitalförsörjningsområdet finns bl. a. företagareföreningarna, lokaliseringsstödet,
Norrlandsfonden, AB Industrikredit, AB Företagskredit, Sveriges
Investeringsbank AB, Företagskapital AB, Svenska Industrietablerings AB
(Svetab), AB Svensk Exportkredit, styrelsen för teknisk utveckling (STU),
statens utvecklingsfond samt olika slags lånegarantier som staten tillhandahåller.
Ändamål, villkor och former för insatserna varierar i hög grad. Den
statliga och statsunderstödda företagsservice som erbjuds småföretagen är
inriktad på information, rådgivning och utbildning. Företagsservice i olika

NU 1977/78:34

12

former lämnas av bl. a. företagareföreningarna, STU, statens industriverk
inkl. dess enhet för företagsutveckling (SIFU), Industriellt utvecklingscentrum
i övre Norrland (1UC) och Sveriges exportråd. Denna splittring har
lett till alltför många program och alltför många ”dörrar att knacka på” för
företagen. Statsministern betecknar det som angeläget att man försöker
förbättra samordningen och minska avstånden mellan myndigheter och
företag.

Sammanfattningsvis, uttalar statsministern (s. 16), bör de förslag till
åtgärder som nu redovisas på småföretagsområdet på ett aktivt sätt kunna
bidra till att erbjuda gynnsamma utvecklingsbetingelser för dessa företag.
Åtgärderna utgör därmed enligt regeringens bedömning ett viktigt led i
strävan att uppnå grundläggande mål för den övergripande ekonomiska
politiken och bör samtidigt ses som ett första steg i ett fortlöpande
reformarbete på småföretagsområdet.

För att ytterligare förstärka kontaktvägarna mellan regeringen och småföretagsamheten
avser regeringen att tillkalla en särskild småföretagsdelegation,
meddelas det i propositionen (s. 16). Delegationens huvuduppgift blir att
fortlöpande följa och bevaka utvecklingen på småföretagsområdet samt
initiera olika åtgärder på detta område. Verksamheten avses skola bedrivas
direkt under regeringen. I delegationen kommer att ingå företrädare för bl. a.
företagens och de anställdas organisationer, landstingen samt vissa myndigheter
och organ inom det näringspolitiska området. I detta sammanhang
aviseras också att regeringen avser att ta initiativ till olika informationsinsatser
rörande företagandets villkor. Dessa insatser, som förutsätter en nära
samverkan mellan företagens och anställdas organisationer, beräknas kunna
verka stimulerande på intresset att starta och driva företag.

I den socialdemokratiska partimotionen 1977/78:190 erinras om att en
betydande del av den socialdemokratiska näringspolitiken har varit inriktad
på att stödja de mindre och medelstora företagen. Efter en exemplifiering av
vidtagna åtgärder med detta syfte anförs det i motionen att sådana insatser
kan vara betydelsefulla för att undanröja de särskilda hinder och problem som
de mindre företagen ibland ställs inför. Den avgörande betydelsen för dessa
företags utveckling har emellertid den allmänna utvecklingen inom näringslivet,
varför enligt motionen den ekonomiska politiken torde vara det mest
verksamma medlet för att erbjuda de mindre och medelstora företagen
förbättrade villkor. Motionärerna menar att tillgänglig statistik (SOS Företagen
1975) inte visar att lönsamheten skulle vara sämre för företag med ett
litet antal anställda och att en likartad bild erhålls genom en undersökning
som Sveriges verkstadsförening har gjort av lönsamheten år 1976 inom
verkstadsföretagen. De drar härav slutsatsen att inget underlag finns för
påståendet att de små och medelstora företagen generellt skulle ha sämre
betingelser än andra företag. På en rad punkter riktas i denna motion kritik
mot propositionen och framläggs alternativa förslag.

Argumentationen i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1977/

NU 1977/78:34

13

78:177 har helt andra utgångspunkter än förslagen i propositionen 1977/
78:40. Motionärerna menar att regeringen vill bevara kapitalismen och den
otrygghet denna medför främst för arbetare och tjänstemän men också för
småföretag. Motionärerna efterlyser i stället ”en politik som syftar till en
samordning och planering av produktionen” och sammanfattar en sådan
politik i bl. a. följande punkter: skärpta åtgärder och lagstiftning mot
monopolism och kapitalistisk maktkoncentration, en medveten näringspolitisk
styrning av ekonomin efter samhälleliga mål, ett omedelbart politiskt
ansvar inför landsting och regering beträffande regionala stödåtgärder för
näringslivets utveckling, särskild stimulans av kollektivt ägande av småföretag
eller samverkan mellan småföretag, statligt stöd till kommunala
industri- och hantverkslokaler för företag med högst tio anställda, hyresstopp,
övergång till lågräntepolitik samt omläggning av arbetsgivaravgiften så
att den tas ut efter omsättning, energiförbrukning och råvaruförbrukning.

Utskottet vill när det gäller de allmänna utgångspunkterna uttala följande.
De förslag till åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens
utveckling som läggs fram i propositionen synes - såvitt avser åtgärder som
näringsutskottet har att yttra sig över - i det stora hela vara väl ägnade för sitt
syfte. På vissa betydelsefulla punkter, främst i fråga om lämpligheten av den
föreslagna omorganisationen av verksamheten vid statens utvecklingsfond
och i fråga om sammansättningen av de nya regionala stiftelsernas styrelser,
går meningarna inom utskottet isär. Till dessa frågor återkommer utskottet i
det följande. I övrigt ställer sig utskottet alltså positivt till de grundläggande
tankegångarna i propositionen.

Av vad här sagts följer att utskottet inte delar de helt annorlunda
uppfattningar om hur politiken bör vara inriktad som kommer till uttryck i
motionen 1977/78:177. Utskottet kan inte finna skäl för riksdagen att göra ett
sådant uttalande som föreslås i denna motion och avstyrker alltså
densamma.

Utskottet tar i det följande upp sådana förslag och uttalanden i propositionen
som det enligt utskottets mening finns behov att närmare kommentera.
Vad som i övrigt anförs i propositionen föranleder inga erinringar från
utskottets sida.

Som har nämnts ovan aviseras i propositionen att en s. k. småföretagsdelegation
skall tillkallas och bedriva sitt arbete direkt under regeringen. I
motionen 1977/78:128 framhålls att det-av regeringen utsedda-till statens
industriverk knutna rådet för mindre och medelstora företag har arbetsuppgifter
av just den art som skisseras för småföretagsdelegationen. 1 rådet ingår
företrädare för de flesta av de grupper som enligt propositionen bör vara
representerade i småföretagsdelegationen. Det påpekas i motionen att frågan
om relationen mellan rådets och den föreslagna delegationens uppgifter och
sammansättning inte behandlas i propositionen. Utskottet utgår från att
regeringen i annat sammanhang kommer att aktualisera hithörande
frågor.

1** Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 34

NU 1977/78:34

14

Verksamheten vid statens utvecklingsfond

Statligt stöd till industrins tekniska förnyelsearbete är sedan länge en viktig
del av industripolitiken. I propositionen (bil. 1 s. 164) beskrivs den tekniska
förnyelseprocessen som ett antal skeden från idé till färdig produkt eller
process. Samtidigt pekas på de finansieringskällor som står till buds under
olika skeden.

I det första skedet uppkommer den idé som utgör grunden för hela
förnyelsearbetet. Idéns tekniska och ekonomiska bärkraft analyseras, och
planer förden fortsatta utvecklingen utarbetas. I nästa skede sker det tekniska
utvecklingsarbetet, där forsknings- och konstruktionsarbete utgör viktiga
inslag. Arbetet avslutas ofta med att en fungerande prototyp tas fram, ibland i
laboratorieskala. Stöd till det tekniska förnyelsearbetet i dessa två skeden kan
lämnas av främst STU. För att tillverkningen av en produkt eller fullskalig
tillämpning av en process skall kunna sättas i gång måste produkten eller
processen emellertid först anpassas till kraven vid fullskaleproduktion.

I ett tredje skede anpassas produkten så att produktionskostnaderna blir så
låga som möjligt. Konstruktions- och ritningsunderlag för serietillverkning
utarbetas, och en provserie tas fram. För testning av en process kan en
försöksanläggning behöva byggas. Vissa marknadsundersökningar behövs
också. Lönsamheten är fortfarande så osäker att lån från normala kreditinstitut
är svåra att erhålla. För att stödja den tekniska förnyelseprocessen i
detta skede har statens utvecklingsfond inrättats.

I det sista skedet görs investeringar i produktionsanläggningar och
marknadsföring. Finansieringen sker normalt genom ordinarie kreditinstitutioner
eller genom de s. k. mellanhandsinstituten och företagareföreningarna.
Till speciellt riskbetonade investeringar i detta skede har Investeringsbanken
möjligheter att lämna lån.

Statens utvecklingsfond, som inrättades år 1973, är en självständig
myndighet men är administrativt knuten till STU. Fonden är avsedd att
utgöra ett komplement till STU och Investeringsbanken. T. o. m. budgetåret
1977/78 harden fått 117 milj. kr. att disponera. Lån får inte beviljas till projekt
som kan finansieras på den allmänna kreditmarknaden på normala marknadsmässiga
villkor och inte heller till rena marknadsföringsinvesteringar.
Lån beviljas normalt till högst halva projektkostnaden, och lånevillkoren kan
variera inom vida gränser. Återbetalningsskyldigheten är villkorlig. Misslyckas
ett projekt har utvecklingsfonden möjligheter att efter förhandlingar
med låntagaren skriva ned eller helt skriva av lånet.

1 enlighet med förslag av företagareföreningsutredningen föreslås i propositionen
(bil. 1 s. 165) att utvecklingsfondens medel skall få användas för lån
med villkorlig återbetalningsskyldighet även till rena marknadsföringsinvesteringar.
Det sägs vidare finnas goda skäl för att de regionala stiftelser som
föreslås avlösa företagareföreningarna får rätt att bevilja lån med villkorlig
återbetalningsskyldighet för produktutveckling och marknadsföring. Där -

NU 1977/78:34

15

igenom skulle stiftelserna fö möjlighet att stödja ett projekt ända från den
tidpunkt det först presenteras för stiftelsen till dess produktion kan sättas i
gång. Detta gäller projekt med lågt tekniskt risktagande; projekt med högt
tekniskt risktagande anses liksom hittills böra hänvisas till STU.

Genom att stiftelserna för sina stödmöjligheter utvidgade på detta sätt
skulle de kunna lämna samma typ av stöd som nu lämnas av statens
utvecklingsfond, uttalar industriministern och förordar (bil. 1 s. 166) att de
medel som i dag finns hos utvecklingsfonden regionaliseras och fördelas på
stiftelserna och slås samman med de medel som - enligt propositionen -tillförs stiftelserna genom regionalisering av statens hantverks- och industrilånefond.
Syftet är att produktutvecklingslånen härigenom bättre skall nå ut
till småföretag i olika delar av landet. Regionaliseringen anges också medföra
fördelar i beslutsprocessen.

Förslaget om regionalisering av statens utvecklingsfond kritiseras och
avstyrks i motionerna 1977/78:128 och 1977/78:190.

I motionen 1977/78:190 uttalas därvid inledningsvis att förslaget om
avveckling av statens utvecklingsfond och överförande av medlen till de
regionala stiftelserna är anmärkningsvärt redan av den anledningen att det
inte har föregåtts av någon utredning eller remissbehandling. Som än mer
anmärkningsvärda betecknar motionärerna de argument som anförs i
propositionen, nämligen att produktutvecklingslån därigenom bättre skulle
kunna nå ut till småföretag i olika delar av landet och att fördelar - ej närmare
angivna - skulle uppstå i beslutsprocessen.

Enligt socialdemokratisk uppfattning är stora satsningar på teknisk
forskning och utvecklingsarbete i olika stadier mycket angelägna, sägs det
vidare i motionen. Fem olika skäl anförs mot den föreslagna regionaliseringen.
För det första behövs en viss överblick för att en optimal satsning på
utvecklingsprojekt skall komma till stånd; risken är stor att resurserna
utnyttjas sämre om de splittras upp på de olika stiftelserna. För det andra
torde det vara svårt att vid alla de regionala stiftelserna bygga upp den
sakkunskap som behövs för denna speciella typ av projektbedömning. Den
kreditgivning det här är fråga om skiljer sig, bl. a. genom större risktagande,
väsentligt från den kreditgivning som företagareföreningarna hittills har
bedrivit. För de erforderliga bedömningarna krävs också ett mycket omfattande
kontaktnät. För det tredje torde resultaten av den verksamhet som f. n.
bedrivs av statens utvecklingsfond kunna användas i större utsträckning
inom regionalpolitiken än som skulle bli fallet om medlen fördelas på de olika
regionala stiftelserna; i den mån utvecklingsfonden stöder projekt i företag
utan egen tillverkning stimulerar nämligen fonden till att legotillverkning
förläggs till orter av särskild regionalpolitisk betydelse. För det fjärde är det
inte givet att kontakten med företagen blir bättre om administrationen läggs
över på de regionala stiftelserna; redan nu finns nära kontakter mellan fonden
och företagareföreningarna. För det femte slutligen finns det stor risk för
dubbelarbete; flera olika regionala stiftelser kan komma att lägga ner mycket

NU 1977/78:34

16

arbete på snarlika projekt.

I motionen 1977/78:128 anförs att statens utvecklingsfond har en god
överblick över det tekniska området och besitter en kompetens som sannolikt
inte kan uppnås inom ramen för var och en av de 24 regionala stiftelserna.
Vidare är, sägs det i motionen, i flertalet län antalet utvecklingsprojekt
otillräckligt för att de regionala stiftelserna skall kunna erbjuda lockande
arbetsuppgifter för personer med den typ av kompetens som behövs. En
regionalisering av statens utvecklingsfond skulle kunna leda till att en för
samhällets tekniska utveckling betydelsefull resurs går till spillo. Det finns
också, anser motionärerna, betydande risker för att projekt som inte kan
genomföras inom det egna länet helt kommer vid sidan av systemet, liksom
att man satsar på likartade projekt i flera län samtidigt. Motionärerna drar
slutsatsen att en regionalisering av statens utvecklingsfond inte är ägnad att
främja exploateringen av tekniska utvecklingsprojekt och att verksamheten
vid utvecklingsfonden därför bör fortsätta som hittills. Dock bör behovet av
regionala insatser till stöd för innovationsverksamhet och tekniskt utvecklingsarbete
tillgodoses genom att de nya stiftelserna får rätt att bevilja
produktutvecklingslån på upp till 20 000 kr. inom de låneramar som anges i
propositionen.

Industriminister Nils Åsling har nyligen i ett uttalande (pressmeddelande
från industridepartementet den 30 november 1977) kommenterat den kritik
som sedan propositionen lades fram har riktats mot förslaget om regionalisering
av statens utvecklingsfond. I uttalandet påpekas att den föreslagna
organisationen kommer att innebära att företagen slipper att hålla kontakt
med en mängd olika myndigheter- i framtiden behövs endast kontakter med
resp. regionala stiftelser. Industriministern medger att det finns viss risk för
att ett projekt kan få svårt att få stöd om det startas i ett län och tillverkningen
planeras ske i ett annat. Enligt industriministern skall man emellertid försöka
lösa bl. a. denna fråga i samband med en proposition våren 1978 om
forsknings- och utvecklingspolitiken och om STU:s framtid. Kritiken att man
genom regionaliseringen förlorar den centrala överblicken över utvecklingsverksamheten
bemöts med argumentet att det stora problemet inte är att det
finns för många seriösa och utvecklingsbara projekt utan snarare att det råder
brist på sådana. Vidare påpekas i uttalandet att inte mindre än hälften av
lånen från statens utvecklingsfond har gått till företag i Stockholms län. Detta
betecknas som uppenbart orimligt och anses tala för att besluten nu bör
spridas ut till de regionala stiftelserna i de olika länen.

Som argument mot den föreslagna förändringen har anförts bl. a. att denna
skulle kunna leda till bristande central överblick över utvecklingsverksamheten
och att risk finns för att projekt som inte kan genomföras inom ett och
samma län hamnar vid sidan av systemet. I propositionen uttalas emellertid
att lånevillkoren så långt möjligt bör ges en enhetlig utformning för hela
landet, för att regionala olikheter skall förhindras. Det slås också fast att
stiftelserna bör ha nära kontakt och samråd med STU på samma sätt som

NU 1977/78:34

17

statens utvecklingsfond har i dag. Enligt propositionen elimineras härigenom
risken för dubbelarbete.

Industriministern har i sitt nyss refererade uttalande uppmärksammat de
kritiska argumenten och uttalat sin förståelse för farhågorna. Även utskottet
tillmäter dessa farhågor betydelse. Utskottet utgår emellertid från att
regeringen avser att i den proposition om forsknings- och utvecklingspolitiken
m. m. som har aviserats till våren 1978 lägga fram förslag till vissa
ytterligare åtgärder som motverkar de här berörda riskerna. Mot denna
bakgrund är utskottet berett att tillstyrka förslaget i propositionen rörande
verksamheten vid statens utvecklingsfond. Yrkandena om fonden i motionerna
1977/78:128 och 1977/78:190 avstyrks sålunda.

Förslaget i motionen 1977/78:128 om rätt för stiftelserna att bevilja s. k.
produktutvecklingslån framställs under förutsättning av bifall till det
yrkande i samma motion som går ut på att statens utvecklingsfond skall
bestå. I propositionen föreslås som nämnts att de regionala stiftelserna skall få
rätt att bevilja lån med villkorlig återbetalningsskyldighet för bl. a. produktutveckling.
Av utskottets ställningstagande till förslaget i propositionen följer
alltså att motionens syfte - att ökade lånemöjligheter skall ges för produktutveckling
- redan är tillgodosett. Motionen 1977/78:128 bör därför avslås i
denna del.

Uppbyggnad och organisation av regionala utvecklingsfonder

Såsom har berörts i föregående avsnitt föreslås i propositionen inrättande
av regionala utvecklingsfonder i stiftelseform. Detta skall ske genom att
företagareföreningarna i länen ombildas till stiftelser med staten och resp.
landsting-och i förekommande fall kommun utanför landsting-som stiftare
och huvudmän. Stiftelserna skall överta företagareföreningarnas nuvarande
uppgifter och verksamhet och tjäna som intrument för nya näringspolitiska
insatser.

T re frågor som har att göra med stiftelsernas ställning och organisation har
tagits upp i motioner. Utskottet går först in på frågan om stiftelsernas
organisation och då speciellt sammansättningen av deras styrelser. Därefter
blir det tal om förhållandet mellan statens industriverk och de regionala
utvecklingsfonderna och om lämplig benämning på dessa fonder. I övrigt
föranleder propositionens förslag i denna del inga kommentarer från
utskottets sida. Utskottet tillstyrker alltså att företagareföreningarna
ombildas till stiftelser med angivna uppgifter och att regeringen såsom begärs
i propositionen bemyndigas att träffa de avtal som utgör förutsättning för den
nya organisationen.

I fråga om sammansättningen av regionala utvecklingsfonders styrelser
innebär förslaget i propositionen (bil. 1 s. 41) att sådan styrelse i normalfallet
skall bestå av nio ledamöter, som skall utses av landstinget efter fritt val.
Vidare bör till stiftelsens kansli eller verkställande direktör kunna knytas en

NU 1977/78:34

18

beredningsgrupp som fortlöpande bor delta i kansliets beredning av de
ärenden som skall behandlas i styrelsen. Beredningsgruppen bör utses av
landstinget efter förslag från de anställdas och företagens organisationer.

Enligt propositionen bör följande principer vara vägledande i fråga om
sammansättningen av styrelsen, sättet att utse den och dess storlek. Styrelsen
bör bestå av personer med praktisk erfarenhet från främst industriell
verksamhet eller bank- och kreditväsen. Dessa bör vara väl förtrogna med
länets näringsliv, dess problem och utvecklingsmöjligheter och därför
utgöras av ”personer med professionellt företagskunnande, t. ex. företagsledare,
företrädare forde anställda eller företagens organisationer”. Företrädare
för landstingets förvaltningsutskott eller personer som eljest har en ställning
som ger överblick över den regionala näringspolitiken bör också kunna ingå i
styrelsen. Beslut om styrelsens sammansättning bör fattas på länsnivå och av
landstingen - detta ligger enligt propositionen i linje med kravet på
stiftelsernas självständighet. Det bör emellertid, uttalas det, ligga i landstingens
intresse att vid valet av styrelseledamöter samråda med företagens
och de anställdas organisationer. Vidare bör antalet styrelseledamöter hållas
lågt, så att det skapas förutsättningar för smidiga arbetsformer och en snabb
beslutsprocess. Förutom de nio av landstinget utsedda ledamöterna bör enligt
propositionen en företrädare för personalen vid stiftelserna knytas till
styrelsen.

I motionen 1977/78:190 framförs kritik bl. a. mot förslaget att landstingen
ensamma skall utse stiftelsernas styrelser. I stället föreslås följande ordning.
Styrelserna skall ha nio ledamöter med en majoritet av samhällsrepresentanter,
vilka således skulle vara fem till antalet. Av dessa skall två utses av
regeringen och tre av landstinget. Övriga fyra ledamöter utses av regeringen,
två på förslag från LO och TCO och två på förslag av företagarorganisationerna.

Motionen 1977/78:190 ger uttryck för fyra huvudinvändningar mot
propositionens förslag om styrelsernas sammansättning.

För det forsta riktas en principiell anmärkning mot att statsmakterna, som
kommer att svara för den övervägande delen av stiftelsernas finansiella
resurser, blir helt utan inflytande över personvalet. Det är enligt motionen
viktigt att den som avgör en verksamhets omfattning och inriktning också bär
kostnadsansvaret. Med propositionens förslag är det bara en av huvudmännen
- landstinget - som kan utkräva det politiska ansvaret för
verksamheten.

Den andra invändningen gäller organisationernas representation i styrelserna.
I propositionen uttalas förhoppningen att landstingen vid valet av
styrelseledamöter skall beakta behovet av att ge representation för näringslivsorganisationer
och fackliga organisationer. Enligt motionen finns ingen
garanti för att dessa verkligen blir representerade. Det pekas på att ett
liknande uttalande gjordes i samband med att organisationernas rätt att
nominera ledamöter i länsstyrelsernas styrelser togs bort hösten 1976. Denna
förändring resulterade enligt motionen i att av fjorton personer som tidigare

NU 1977/78:34

19

efter nominering av TCO varit ledamöter i länsstyrelsernas styrelser endast
fem blev återvalda. Det hävdas att organisationerna nu för att bli representerade
måste gå ifrån den partipolitiska neutralitet som t. ex. TCO har
inskriven i sina stadgar.

En tredje invändning tar sikte på stiftelsernas karaktär av aktiva instrument
i den statliga näringspolitiken. Om landstingen utser styrelserna i deras
helhet finns enligt motionen risk för att sådana organ som t. ex. industriverket,
STU och Sveriges exportråd måste bygga upp egna regionala organ för
stöd till enskilda företag i form av uppsökande och rådgivande verksamhet.
Företagareföreningsutredningen förutsatte att med dess förslag detta inte
skulle bli fallet.

För det fjärde kan enligt motionen propositionens förslag innebära ett steg i
riktning mot en situation där landstingen får ställning som överkommuner
gentemot primärkommunerna genom den betydelse styrelsernas beslut kan
få för samhällsplaneringen inom olika kommuner i länet.

Även i motionen 1977/78:128 uttalas farhågor för att förslaget att
landstingen fritt skall få utse ledamöterna i styrelserna kommer att medföra
att det inte blir personer med förankring i företagsverksamheten som väljs
utan personer som är politiskt aktiva på landstingsplanet. Detta skulle kunna
medföra att kontakten mellan fondernas styrelser och företagen i regionen
försämras.

Enligt motionen är det också mindre väl genomtänkt att, såsom förordas i
propositionen, jämsides med stiftelsens styrelse ha en särskild beredningsgrupp
vars uppgifter i stort sett är identiska med styrelsens men vars
befogenheter och sammansättning skiljer sig från styrelsens. Om företrädare
för näringslivet resp. arbetstagarna blir företrädda i styrelserna behövs inte
beredningsgrupperna. I motionen föreslås därför att landstingen - såsom
enligt propositionen - får utse stiftelsemas styrelser men att två ledamöter
skall utses på förslag av näringslivets organisationer och två ledamöter på
förslag av löntagarnas organisationer.

Utskottet ansluter sig till industriministerns uppfattning att stiftelserna
inom de ramar som stiftarna fastställer bör ha stor självständighet. Samhällets
ledning av verksamheten bör således ske genom utlagda program och
fastställda normer, medan stiftelserna själva bör bestämma om uppläggning
och inriktning av den löpande verksamheten. Som anförs i propositionen får
det anses ligga i linje med denna självständighet att besluten om styrelsernas
sammansättning fattas på länsnivå och av landstingen.

Utskottet biträder sålunda propositionens förslag att styrelserna skall utses
av landstingen. Likaså delar utskottet uppfattningen att antalet styrelseledamöter
bör hållas lågt så att det skapas förutsättningar för smidiga arbetsformer.
Nio ledamöter synes vara ett lämpligt antal.

Som anförs i propositionen bör styrelserna få en så allsidig sammansättning
som stiftelsernas verksamhet måste anses kräva. För att stiftelserna skall
kunna fylla sin funktion på ett meningsfullt sätt är det, anser utskottet, viktigt

NU 1977/78:34

20

att personer med såväl professionellt företagskunnande som kunskaper om
resp. läns näringsliv, dess problem och utvecklingsmöjligheter ingår i
styrelserna. Viktigt är det också att representanter för länets arbetstagare och
småföretagare kommer att ingå. Utskottet förutsätter - liksom industriministern
- att detta blir fallet trots att intresseorganisationerna inte får formell
nomineringsrätt.

Med hänsyn till statens ekonomiska ansvar för stiftelsernas verksamhet är
det enligt utskottets mening naturligt att statsmakterna uppmärksamt följer
utvecklingen. Utskottet är emellertid övertygat om att landstingen inte
kommer att ha en annan uppfattning än riksdag och regering om hur
stiftelsernas styrelser bör vara sammansatta för att bäst gagna näringslivet
inom regionen.

Med det anförda tillstyrker utskottet även propositionens förslag i övrigt
beträffande stiftelsernas organisation. Utskottet avstyrker sålunda motionerna
1977/78:128 och 1977/78:190 i de delar som gäller detta ämne.

Vad beträffar förhållandet mellan statens industriverk och de regionala
utvecklingsfonderna är utgångspunkten följande. Enligt propositionen (bil. 1 s.
139) är ett stort antal frågor gemensamma för de regionala stiftelserna. Det
finns alltså behov av samråd och erfarenhetsutbyte mellan huvudmännen
men också mellan stiftelserna. Därför föreslås i propositionen att ett särskilt
organ skapas. I detta skulle ingå företrädare för industridepartementet,
industriverket och landstingen. Även personalen bör genom sina organisationer
vara företrädd i organet. Detta skall inte ha eget kansli, utan
kansliresurser skall tillhandahållas av industriverket.

I motionen 1977/78:190 hävdas att det slutliga ansvaret för det statliga
huvudmannaskapet i stiftelserna bör ligga hos industriverket. Härigenom får,
uttalar motionärerna, verket ansvaret för den ledning och uppföljning av
verksamheten som är behövlig för att staten på ett aktivt sätt skall kunna
utöva sin del av huvudmannaskapet, så att verksamheten utformas i enlighet
med riktlinjerna för den statliga näringspolitiken. Med denna uppläggning
behövs, anser de, inte något särskilt organ för samråd och erfarenhetsutbyte,
utan dessa uppgifter bör kunna utövas av industriverket. Motionärerna
erinrar i detta sammanhang om att verket har möjligheter att samråda med
det till verket knutna rådet för mindre och medelstora företag.

Förslaget i propositionen om att ett särskilt organ för samråd och
erfarenhetsutbyte skall inrättas bygger på tanken att industriverket har tre
uppgifter på detta område (bil. 1 s. 139). För det första skall verket på samma
sätt som gäller för andra centrala myndigheter och organ utnyttja stiftelserna
när det gäller att föra ut olika insatser och program. För det andra skall statens
huvudmannaansvar utövas genom verket. Detta ansvar skall enligt propositionen
ta sig följande uttryck. Verket skall svara för översiktlig planering,
årligen till regeringen redovisa det totala behovet av statliga tillskott till
stiftelserna och med utgångspunkt i regeringens anvisningar fördela de medel
som riksdagen anvisar till stiftelsernas verksamhet. Det skall också medverka

NU 1977/78:34

21

till att behovet av företagsservice och kreditgivning blir allsidigt tillgodosett i
stiftelsernas verksamhet och att aktiviteter som är av riksintresse får
tillräckligt utrymme. Verkets tredje uppgift i sammanhanget blir att ansvara
för den centrala servicen till stiftelserna och allmänt ge råd och stöd åt
dessa.

Utskottet delar den uppfattning om industriverkets ställning i förhållande
till utvecklingsfonderna som uttalas i propositionen. Ett särskilt organ för
samråd och erfarenhetsutbyte behövs. Följaktligen avstyrker utskottet det
yrkande i motionen 1977/78:190 som går ut på att något sådant organ inte
skall inrättas.

I motionen 1977/78:129 refereras ett uttalande i propositionen (bil. 1 s. 139)
att industriverket avses skola med utgångspunkt i regeringens anvisningar
fördela de medel som riksdagen anvisar till stiftelserna. Motionärerna menar
att riksdagen i ett uttalande bör precisera vilka principer som bör gälla för
denna fördelning och föreslår att härvid skall slås fast att särskild hänsyn skall
tas till det större behov av stiftelsernas insatser som finns inom län med svagt
utvecklad industristruktur.

I motionen uppges att den fördelningsgrund som industriverket under
senare år i huvudsak har använt har varit antalet industriföretag i länet.
Härigenom gynnas, menar motionärerna, de industririka länen - där även
annan företagsservice står till buds - på de industrifattigas bekostnad.

Av material från industriverket som utskottet haft tillfälle att ta del av
framgår att verket, i vart fall under år 1977, har fördelat anslagna medel med
hänsynstagande till sådana synpunkter som nu anförs i motionen. Syftet med
denna synes alltså redan vara uppnått. Utskottet finner det f. ö. inte lämpligt
att riksdagen nu ställer upp detaljerade villkor för dispositionen av medel som
kommer att anvisas i framtiden. Frågan om anslagsvillkor bör snarare
behandlas i samband med att riksdagen tar ställning till budgetpropositionen
1978. Utskottet avstyrker sålunda motionen 1977/78:129.

Olika uppfattningar har uttryckts i fråga om benämningen av de regionala
utvecklingsfonderna.

Industriministern uttalar sig i propositionen (bil. 1 s. 142) för att den gamla
benämningen ”företagareförening” inte skall bibehållas. I stället förordas
benämningen ”Stiftelsen x-läns utvecklingsfond”. Ett sådant namn återspeglar
enligt propositionen på ett bättre sätt den verksamhet som stiftelserna
avses bedriva. Enligt motionen 1977/78:190 talar i stället avgörande skäl för
den benämning som föreslogs av företagareföreningsutredningen, nämligen
”Stiftelsen Företagareföreningen i x-län”. Namnet ”utvecklingsfond” kan
enligt motionärerna lätt föra tanken till endast den sida av de nuvarande
företagareföreningarnas verksamhet som syftar till att förbättra företagens
kreditförsörjning, medan de allt viktigare servicefrågorna skjuts i bakgrunden.
Och om man - såsom förordas i bl. a. denna motion (se ovan s. 15) -väljer att behålla statens utvecklingsfond och samtidigt inrättar en utveck -

NU 1977/78:34 22

lingsfond i varje län blir riskerna för sammanblandning och förvirring
betydande, uttalar motionärerna.

Utskottet ansluter sig till de skäl som i propositionen anförs till förmån för
benämningen ”Stiftelsen x-läns utvecklingsfond” och avstyrker sålunda
motionen 1977/78:190 i här behandlad del.

Lagförslaget

I propositionen föreslås att riksdagen skall anta en särskild lag om
beslutanderätt för de här behandlade stiftelserna. Enligt lagförslaget skall
stiftelserna enligt de närmare föreskrifter som beslutats av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer få pröva frågan om bidrag eller annat
stöd till näringsidkare inom stiftelsernas verksamhetsområde. Lagen innehåller
också ett särskilt stadgande om tystnadsplikt för styrelsemedlem
rörande affärs- och driftsförhållanden. Lagförslaget avser att ersätta lagen
(1975:354) om beslutanderätt för företagareförening i fråga om kreditstöd för
arbetsmiljöförbättringar.

Som anförs i propositionen krävs det enligt 11 kap. 6 § regeringsformen
stöd av lag för att förvaltningsuppgift, som innefattar myndighetsutövning,
skall få överlämnas till bolag, förening, samfällighet, stiftelse eller enskild
individ. Den myndighetsutövning som skall tillkomma stiftelserna ges i
lagförslaget en förhållandevis vid och opreciserad omfattning. Avsikten
härmed är enligt propositionen att hålla möjligheten öppen för regeringen att
utan ny lagstiftning överlämna även andra än nu aktuella uppgifter till
stiftelserna.

Utskottet har i och för sig ingen erinran mot att lagen utformas på föreslaget
sätt. Detta är enligt utskottets mening befogat för att lagtexten inte skall
betungas med detaljerade uppräkningar. En så väsentlig fråga som överlämnande
av nya uppgifter till stiftelserna bör dock enligt utskottets mening inte
undandras riksdagen. Nya uppgifter utöver dem som nu är aktuella bör därför
inte överlämnas till stiftelserna utan riksdagens hörande.

Kreditverksamheten vid utvecklingsfonderna

I detta avsnitt behandlas först två frågor som gäller de fackliga organisationernas
inflytande på beredningen av låneärenden hos de nya regionala
stiftelserna. Därefter tar utskottet upp frågan om principerna för hur
lånemedel från statens hantverks- och industrilånefond skall fördelas på de
24 regionala stiftelserna. Vad som i propositionen sägs om riktlinjer för
kreditverksamheten vid utvecklingsfonderna ger i övrigt inte utskottet
anledning till något särskilt uttalande.

Den första frågan gäller inhämtande av uppgifter om vissa avtalsförhållanden
m. m. I propositionen diskuteras (bil. 1 s. 150) huruvida ett villkor för
samhälleliga stödinsatser skall vara att anställningsförhållandena för företa -

NU 1977/78:34

23

gets personal är reglerade genom avtal med behörig facklig organisation. Det
erinras om att riksdagen våren 1976 på förslag av näringsutskottet (NU 1975/
76:51) tog avstånd från tanken att det skulle föreskrivas direkta villkor av
sådan innebörd. För egen del uttalar industriministern i propositionen att
han, även om han anser att förekomsten av kollektivavtal i stort är till gagn
för företagens utveckling, inte är beredd att förorda att dylika avtal skall vara
ett villkor för att stiftelserna skall kunna lämna stöd till företag. Industriministern
förklarar emellertid att han betraktar det som självklart att stiftelserna
vid sin bedömning och analys av ett företag tar hänsyn till i vilken
utsträckning ett avtalslöst förhållande kan påverka företagets kredit värdighet
och utvecklingsmöjligheter i övrigt.

Enligt motionen 1977/78:190 finns det exempel på att företag genom att
undvika att sluta kollektivavtal tillfälligt kan skaffa sig lägre kostnader.
Detsamma kan gälla vid underlåtenhet att förbättra arbetsmiljön. Konkurrensförhållandena
kan härigenom komma att snedvridas och utvecklingen i
riktigt skötta företag att hämmas, uttalar motionärerna. 1 syfte att förebygga
en osund konkurrensutveckling och minska kreditriskerna bör därför, anser
de, föreskrivas att vid beredningen av låneärenden uppgift regelmässigt skall
infordras om avtalsförhållanden och arbetsförhållanden i företagen och att
därvid de fackliga organisationerna skall höras.

Utskottet anser att det, som sägs i propositionen, är självklart att
stiftelserna vid bedömning och analys av ett företag kommer att ta hänsyn till
i vilken utsträckning ett avtalslöst förhållande kan påverka företagets
kreditvärdighet och utvecklingsmöjligheter i övrigt. Ett genomförande av
motionärernas förslag skulle i onödan försvåra en smidig handläggning av
ärendena utan att i tillräcklig mån ge ett nytt och bättre beslutsunderlag.
Motionen avstyrks därför i här behandlad del.

I syfte bl. a. att önskvärda nyetableringar skall möjliggöras och företagsöverlåtelser
underlättas bör enligt propositionen (bil. 1 s. 157) kreditstöd i
undantagsfall kunna lämnas som lån till privatpersoner. Möjligheterna till
sådana s. k. personlän bör, uttalas det, utnyttjas med stor restriktivitet och
endast i den mån ett företags gynnsamma utveckling är i betydande fara eller
en angelägen nyetablering hotar att utebli utan sådant stöd. En allmän
förutsättning bör dessutom vara att inga andra finansieringsalternativ står till
buds. Sådana personlån bör också så snart som möjligt omsättas till i första
hand ordinarie banklån, sägs det i propositionen.

Under de angivna förutsättningarna bör möjlighet till personlån öppnas,
uttalas i motionen 1977/78:190. Motionärerna menar emellertid att vid
beredningen av sådana ärenden de fackliga organisationerna regelmässigt bör
höras om sin uppfattning huruvida de angivna förutsättningarna föreligger.

Utskottet har nyss avvisat tanken att i samband med beredningen av
kreditärenden hos de nya regionala stiftelserna de fackliga organisationerna

NU 1977/78:34

24

regelmässigt skall höras om vissa avtalsförhållanden. Härvid anförde
utskottet att ett genomförande av förslaget skulle i onödan försvåra en smidig
handläggning av ärendena utan att i tillräcklig mån ge ett nytt och bättre
beslutsunderlag. Detta skäl anser utskottet gälla även i fråga om det nu
behandlade förslaget i motionen 1977/78:190 rörande beredningen av
ärenden om s. k. personlån. Det här behandlade yrkandet i denna motion
avstyrks alltså.

När det gäller riktlinjer i övrigt för kreditverksamheten vid utvecklingsfonderna
aktualiseras frågan om hur tillgängliga medel för utlåning till företagen skall
fördelas på de 24 regionala organen.

I propositionen (bil. 1 s. 162) skisseras en ordning enligt vilken de medel i
statens hantverks- och industrilånefond som motsvarar fordringar på
företagareföreningarna överförs till stiftelserna. Därefter uttalas att medlen
”bör fördelas på de 24 stiftelserna i förhållande till företagareföreningarnas
nuvarande upplåning ur fonden”.

Förhållandena i Gävleborgs län tas i motionerna 1977/78:153 och 1977/
78:156 till utgångspunkt för kritik mot den skisserade ordningen. Motionärernas
motivering kan sammanfattas på följande sätt. Länets företagareförening
var länge underbemannad. Behovet av kraftiga insatser för att stödja
länets näringsliv har på senare tid föranlett landstinget att bevilja medel för en
kraftig personalförstärkning. De nya insatserna har dock ännu ej hunnit i
nämnvärd utsträckning resultera i den typ av långsiktiga insatser som
avspeglas i lån ur statens hantverks- och industrilånefond.

Enligt motionen 1977/78:156 måste vid fördelningen av lånemedlen, såväl
de tidigare som de tillkommande, företas en prövning för varje län där man tar
hänsyn till olika faktorer. I län som av olika anledningar har haft en låg
utlåning måste man enligt motionärerna bedöma om länen inte måste få
relativt större resurser för framtiden för att ha möjlighet att komma till en
bättre regionalpolitisk jämvikt. Län som haren låg industrialiseringsgrad och
som därför har behov av att snabbt öka och utveckla sitt näringsliv måste
likaså få relativt större tilldelning av utlåningsmedel. I motionen 1977/78:153
anförs att behoven av insatser för ytterligare industriell utveckling i
Gävleborgs län bör beaktas vid fördelningen av medel ur statens hantverksoch
industrilånefond.

Utskottet vill framhålla att det ovan citerade uttalandet i propositionen
synes hänföra sig enbart till de medel i hantverks- och industrilånefonden
som motsvarar fordringar på företagareföreningarna, dvs. nu utlånade medel.
Något uttalande om grunderna för fördelningen mellan de regionala stiftelserna
av de medel för kreditverksamhet som i framtiden tillförs stiftelserna
görs inte i propositionen.

Utskottet har i ett föregående avsnitt behandlat en likartad fråga, nämligen
grunderna för hur statens industriverk fördelar de medel som riksdagen
anvisar till stiftelserna. Därvid fann utskottet att frågor om principer för
fördelning av dessa anslag lämpligen behandlas senare i samband med att

NU 1977/78:34

25

riksdagen tar ställning till regeringens anslagsberäkningar. Utskottet har
samma uppfattning i den nu aktuella frågan och avstyrker sålunda motionen
1977/78:153 i här behandlad del och motionen 1977/78:156. Utskottet
förutsätter att faktorer av det slag som nämns i motionerna kommer att
övervägas när det blir fråga om fördelning av nytillkommande medel på de
olika stiftelserna.

Underleverantörernas situation

I propositionen (bil. 1 s. 171) anförs - i ett avsnitt om företagsserviceverksamheten
vid utvecklingsfonderna - att de regionala stiftelsernas insatser på
underleverantörsområdet bör systematiseras och intensifieras. Med instämmande
i ett uttalande av företagareföreningsutredningen förklarar sig
industriministern hysa uppfattningen att ett samhälleligt stöd på detta
område för att bli effektivt måste omfatta en hel serie åtgärder, inordnade i ett
program. Med de variationer som från region till region bedöms erforderliga
bör programmet sålunda, sägs det i propositionen, syfta till att med
stiftelserna som bas fl till stånd ett vidgat och fördjupat samarbete mellan
beställare och leverantörer.

I motionen 1977/78:190 kritiseras bristen på konkreta förslag i propositionen
när det gäller företag som är underleverantörer. Motionärerna anser att
regeringen för att underlätta underleverantörernas situation bör föreslå
åtgärder i syfte att förbättra dessa företags möjligheter till långsiktig
planering. Man bör därvid, anför motionärerna, överväga om inte samhället
kan sätta upp vissa minimikrav som legobeställare har att uppfylla gentemot
leverantörerna. Vidare bör övervägas hur samarbete mellan legoföretag som
kompletterar varandra kan underlättas.

Det utredningsarbete om underleverantörernas problem och den förmedlingsverksamhet
som redovisas i propositionen har skapat en god grund för
fortsatta insatser på området. En sådan ytterligare belysning av underleverantörsfrågan
som efterlyses i motionen 1977/78:190 anser utskottet vara
angelägen. Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen till känna att
frågan om åtgärder för att underlätta underleverantörernas situation bör
övervägas ytterligare - särskilt med sikte på dessa företags möjligheter till en
bättre och mer långsiktig planering. Därvid bör de i detta sammanhang
aktuella synpunkterna i motionen 1977/78:190 beaktas.

Lokalisering av småföretagsinriktad fortbildning

En utbyggnad försöksvis av den småföretagsinriktade fortbildningen bl. a.
i Falun och där med inriktning på Värmlands, Örebro, Västmanlands och
Kopparbergs län föreslås i propositionen (bil. 1 s. 181 f.). Som alternativ
lokaliseringsort anges Gävle, men Falun förordas bl. a. av regionalpolitiska
skäl.

I motionerna 1977/78:153 och 1977/78:155 förordas att utbyggnaden i

NU 1977/78:34

26

stället lokaliseras till Gävle.

Utskottet finner inte skäl för riksdagen att rikta gensaga mot regeringens
uppfattning att den fortbildningsaktivitet som det här är fråga om bör
lokaliseras till Falun. De skäl för en lokalisering till Gävle som motionärerna
anger har varit kända för regeringen när propositionen utarbetades. Utskottet
avstyrker de båda motionerna i här behandlade delar.

De regionala investmentbolagen: lokalisering och verksamhetsområde

Svenska Industrietablerings AB (Svetab), som är dotterbolag till Statsföretag
AB, har till uppgift att skapa industriell verksamhet i regioner med
sysselsättningsproblem. Detta sker i samverkan med olika branschföretag,
främst inom Statsföretagsgruppen. Svetab engagerar sig i projekt antingen på
konsultbasis eller som delägare. I propositionen (bil. 1 s. 186) förordas att
bolagets nyetablerande insatser försöksvis skall organiseras inom ramen för
två särskilda s. k. investmentbolag, båda helägda av Svetab. Investmentbolagens
insatser bör enligt propositionen koncentreras till två geografiska
regioner, nämligen Värmland-Bergslagen resp. mellersta Norrland. Frågan
om till vilken ort bolagen skall lokaliseras berörs inte i propositionen, och inte
heller definieras begreppen ”Värmland-Bergslagen” och ”mellersta Norrland”.

I motionerna 1977/78:130, 1977/78.149 och 1977/78:154 framförs
yrkanden av innebörd att riksdagen skall uttala sig för att investmentbolaget
för Värmland-Bergslagen lokaliseras till Karlstad. Motionen 1977/78:158
innehåller motsvarande yrkande beträffande investmentbolaget för mellersta
Norrland, vilket enligt motionärerna bör lokaliseras till Östersund. I
motionen 1977/78:152 argumenteras för att regeringen vid val av lokaliseringsort
för det sistnämnda investmentbolaget ”noggrant prövar förutsättningarna
för en lokalisering till inlandet”.

Den geografiska avgränsningen av verksamhetsområdet för investmentbolaget
för ”mellersta Norrland” diskuteras i motionerna 1977/78:150 och
1977/78:153. I båda motionerna hemställs om riksdagsuttalanden av innebörd
att Gävleborgs län bör innefattas i bolagets verksamhetsområde. Enligt
ett yrkande i motionen 1977/78:153 bör i varje fall den del av länet som ligger
inom det s. k. inre stödområdet omfattas av bolagets nyetableringsfrämjande
insatser.

Önskemål om etablering av ytterligare investmentbolag förs fram i fyra
motioner. Enligt motionerna 1977/78:111 och 1977/78:112 behövs ett sådant
bolag med inriktning på sydöstra Sverige och Kalmar län. Ett bolag med
inriktning på ungefär samma område, nämligen Blekinge, Kalmar och
Kronobergs län, föreslås i motionen 1977/78:146. I motionen 1977/78:147
argumenteras för södra Älvsborgs län som ett lämpligt verksamhetsområde.

Utskottet vill först framhålla att den i propositionen förordade verksam -

NU 1977/78:34

27

heten med av Svetab helägda investmentbolag avses ha försökskaraktär. En
försöksverksamhet har av naturliga skäl en begränsad omfattning. Utskottet
finnér inte att i motionerna har förts fram skäl som bör föranleda en annan
omfattning och inriktning av försöksverksamheten än den som förordas i
propositionen. Yrkandena härvidlag i motionerna 1977/78:111, 1977/78:112,
1977/78:146 och 1977/78:147 avstyrks alltså.

Utskottet avstyrker vidare motionen 1977/78:150 och det nyss berörda
yrkandet i motionen 1977/78:153 med hänvisning till att det inte finns
anledning för riksdagen att detaljreglera den tillämnade försöksverksamheten.

Likaså anser utskottet att riksdagen inte bör uttala sig i frågan om lämplig
lokaliseringsort för försöksverksamheten med investmentbolag. Motionerna
i detta ämne - 1977/78:130, 1977/78:149, 1977/78:152, 1977/78:154 och
1977/78:158 - avstyrks.

I de riktlinjer för de till Svetab knutna investmentbolagen som dras upp i
propositionen (bil. 1 s. 186-189) talas närmast om nyetableringar av företag.
Utskottet utgår från att dessa riktlinjer inte är avsedda att hindra att
investmentbolagen i vissa fall även kan engagera sig i nya projekt och
expansiv verksamhet hos befintliga företag.

Stöd lill uppförande av kommunägda industrilokaler

Deterinrasipropositionen(bil.ls.l91)omattdetfr. o. m.budgetåret 1977/
78 finns möjlighet för kommuner inom det inre stödområdet och på Gotland
att fä bidrag för att uppföra mindre industrilokaler för uthyrning. Systemet
med statligt stöd till kommunala industrilokaler bör enligt propositionen
byggas ut. Förslaget om utbyggnad anges innebära dels att ytterligare medel
för detta ändamål kommer att beräknas i budgetpropositionen 1978, dels att
stöd i undantagsfall skall kunna lämnas även i andra delar av det allmänna
stödområdet.

Enligt motionen 1977/78:131 bör även kommunerna inom den s. k. grå
zonen - dvs. gränsområdet till det allmänna stödområdet (se SFS 1976:379,
1977:787) - kunna fl detta stöd.

Yttrande över propositionen i nu angiven del och motionen har avgetts av
arbetsmarknadsutskottet (AU 1977/78:3 y), som avstyrker motionen.

Med hänvisning till de skäl som anförs i arbetsmarknadsutskottets
yttrande avstyrker näringsutskottet motionen. Propositionen bör sålunda
bifallas i denna del.

Förelagskapilal AB

Företags kapital AB ägs av staten och bankerna gemensamt. Dess verksamhet
är inriktad på att förse småföretag med riskkapital. I bilaga 2 till
propositionen föreslås att bolagets möjligheter härvidlag vidgas genom att det

NU 1977/78:34

28

för tillfälle att förvärva aktier - alltjämt i minoritetsposter - även ur redan
existerande aktiestock och att i samband därmed lämna lån till ny ägare för
förvärv av en majoritetspost. Utskottet finner förslaget välmotiverat och
tillstyrker det.

Exportfrämjande åtgärder m. m.

I bilaga 4 till propositionen anges vissa riktlinjer för insatser av Sveriges
turistråd och för statliga exportfrämjande åtgärder. En rad olika uppslag till
exportfrämjande insatser diskuteras. Det föreslås också att Sveriges exportråd
under innevarande budgetår för ett medelstillskott, avsett för uppsökande
verksamhet, anordnande av exportkonferenser, information till massmedia
m. m. Förslagen ger inte utskottet anledning till annat uttalande än att
propositionen tillstyrks i denna del.

I den socialdemokratiska partimotionen 1977/78:39 - som väcktes innan
den i detta betänkande behandlade propositionen 1977/78:40 hade lagts fram
för riksdagen - föreslås bl. a. vissa exportfrämjande insatser. Sålunda begärs
att riksdagen skall uttala sig för att regeringen skyndsamt lägger fram förslag
till utformning av ett system för statlig lånegaranti för marknadsföringsprojekt
i utlandet, att regeringen utvidgar verksamhetsområdet för statens
utvecklingsfond så att fonden även kan ge stöd för utvecklingsarbete inom
marknadsföringen och att regeringen skyndsamt lägger fram förslag om vissa
ändringar i exportkreditsystemet. Syftet med dessa ändringar skall vara att
förbättra finansieringssituationen för de svenska exportörerna, främst för
dem som exporterar till statshandelsländer och u-länder.

Av propositionen framgår bl. a. (bil. 1 s. 157) att de nya regionala
stiftelserna avses kunna stödja marknadsföringsinsatser. Ett uttalande av
samma innebörd i fråga om medel ur statens utvecklingsfond görs också i
propositionen (bil. 1 s. 165). Utskottet anser att de önskemål som de båda
förstnämnda yrkandena i motionen 1977/78:39 ger uttryck för härigenom har
tillgodosetts i sak. De båda motionsyrkandena bör således avslås av
riksdagen.

I fråga om exportkreditsystemet meddelas i propositionen (bil. 4 s. 30) att
ett förslag om inrättande av en s. k. exportfond f. n. bereds inom regeringskansliet.
Vidare beräknas arbetet i exportfinansieringskommittén (H 1977:01)
vara färdigt i början av år 1978.

Utskottet anser att även det yrkande i motionen 1977/78:39 som gäller
exportkreditsystemet härigenom får anses tillgodosett i sak och att motionen
därför bör avslås i denna del.

I motionen 1977/78:176 framförs förslag om ett ”Handelshus i Västerbottens
län” med inriktning på att främja exporten från länets småföretag.

Utskottet vill erinra om det synsätt som kommit till uttryck vid utskottets
behandling ovan av frågor som sammanhänger med försöksverksamheten
med investmentbolag. Av likartade skäl avstyrker utskottet också motionen
1977/78:176.

NU 1977/78:34

29

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande vissa riktlinjer för näringspolitiken gentemot småföretagen att

riksdagen avslår motionen 1977/78:177 yrkandet 1,

2. beträffande riktlinjer för omorganisation av den nuvarande verksamheten
vid statens utvecklingsfond

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:40 bilaga 1
moment 5 och med avslag på motionen 1977/78:128 yrkandena
2 och 3 samt motionen 1977/78:190 yrkandet 6 godkänner i
propositionen angivna riktlinjer,

3. beträffande riktlinjer för sammansättningen av regionala utvecklingsfonders
styrelser

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:40 bilaga 1
moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen
1977/78:128 yrkandet 1 och motionen 1977/78:190 yrkandet 1
godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

4. beträffande riktlinjer för förhållandet mellan statens industriverk
och regionala utvecklingsfonder

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:40 bilaga 1
moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen
1977/78:190 yrkandet 2 godkänner i propositionen angivna
riktlinjer,

5. beträffande riktlinjer för benämningen av regionala utvecklingsfonder att

riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:40 bilaga 1
moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen
1977/78:190 yrkandet 3 godkänner i propositionen angivna
riktlinjer,

6. beträffande riktlinjer i övrigt för uppbyggnad och organisation av
regionala utvecklingsfonder

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:40 bilaga 1
moment 2 i övrigt och med avslag på motionen 1977/78:129
godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

7. beträffande lagförslaget
att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1977/78:40 bilaga 1 moment 1
antager det i propositionen framlagda förslaget till lag om
beslutanderätt för stiftelse som har bildats för att på regional
nivå befrämja näringslivets utveckling,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om överlämnande av ytterligare uppgifter till sådana stiftelser,

NU 1977/78:34

30

8. beträffande riktlinjer för kreditverksamheten vid utvecklingsfonderna
såvitt avser inhämtande av uppgifter om vissa avtalsförhållanden
m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:40 bilaga 1
moment 3 i ifrågavarande del och med avslag på motionen
1977/78:190 yrkandet 4 godkänner i propositionen angivna
riktlinjer,

9. beträffande riktlinjer för kreditverksamheten vid utvecklingsfonderna
såvitt avser s. k. personlån

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:40 bilaga 1
moment 3 i ifrågavarande del och med avslag på motionen
1977/78:190 yrkandet 5 godkänner i propositionen angivna
riktlinjer,

10. beträffande riktlinjer i övrigt för kreditverksamheten vid utvecklingsfonderna att

riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:40 bilaga 1
moment 3 i övrigt samt med avslag på motionen 1977/78:153
yrkandet 1 och motionen 1977/78:156 godkänner i propositionen
angivna riktlinjer,

11. beträffande riktlinjer för företagsserviceverksamheten m. m. vid
utvecklingsfonderna

att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1977/78:40 bilaga 1 moment 4
godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

b) med anledning av motionen 1977/78:190 yrkandet 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
underleverantörernas situation,

12. beträffande riktlinjer för småföretagsinriktad fortbildning
att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1977/78:40 bilaga 1 moment 6
godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

b) avslår motionen 1977/78:153 yrkandet 3 och motionen
1977/78:155,

13. beträffande riktlinjer för inriktning av verksamheten vid Svenska
Industrietablerings AB

att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1977/78:40 bilaga 1 moment 7
godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

b) avslår motionerna 1977/78:111, 1977/78:112, 1977/78:130,
1977/78:146,1977/78:147,1977/78:149,1977/78:150 och 1977/
78:152, motionen 1977/78:153 yrkandet 2 samt motionerna
1977/78:154 och 1977/78:158,

NU 1977/78:34

31

14. beträffande riktlinjer för stöd till uppförande av kommunägda
industrilokaler

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:40 bilaga 1
moment 9 och med avslag på motionen 1977/78:131 godkänner
i propositionen angivna riktlinjer,

15. beträffande riktlinjer för stöd till exploateringsföretag

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:40 bilaga 1
moment 8 godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

16. beträffande vissa bemyndiganden för regeringen

att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:40 bilaga
1 moment 10 och 11 bemyndigar regeringen att - med
beaktande av riksdagens beslut med anledning av utskottets
hemställan i det föregående - träffa de avtal mellan staten och
vederbörande landsting samt kommuner utanför landsting
ävensom vidta de övergångsanordningar och åtgärder i övrigt
som behövs för förslagens genomförande,

17. beträffande Företagskapital AB

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:40 bilaga 2
bemyndigar regeringen att träffa tilläggsavtal om Företagskapital
Aktiebolag enligt de grunder som chefen för ekonomidepartementet
har förordat,

18. beträffande riktlinjer för Sveriges turistråds insatser för företagen
inom turistnäringen

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:40 bilaga 4
moment 1 godkänner i propositionen angivna riktlinjer,

19. beträffande riktlinjer för statliga exportfrämjande insatser
att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1977/78:40 bilaga 4 moment 2
och med avslag på motionen 1977/78:39 moment 9 godkänner i
propositionen angivna riktlinjer,

b) avslår motionen 1977/78:176 samt motionen 1977/78:39
yrkandet 8,

c) avslår motionen 1977/78:39 yrkandet 10,

20. beträffande anslag till exportfrämjande åtgärder

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:40 bilaga 4
moment 3 och 4

a) till Exportfrämjande åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten
förbudgetåret 1977/78 under elfte huvudtiteln anvisare»
reservationsanslag av 700 000 kr.,

b) bemyndigar regeringen att av reserverade medel på det
under elfte huvudtiteln för budgetåret 1977/78 uppförda reservationsanslaget
B 4 Utbildning i internationell marknadsföring

NU 1977/78:34

32

m. m. ta i anspråk ett belopp av 1 100 000 kr. för ändamål under
reservationsanslaget B 3 Exportfrämjande åtgärder.

Stockholm den 8 december 1977

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Nils Erik Wååg
(s). Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Rune
Ångström (fp), Lennart Pettersson (s), Johan Olsson (c), Holger Bergqvist (fp)
och Lars Ljungberg (m).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Lilly
Hansson, Ivar Högström och Lennart Pettersson (alla s)

1. beträffande riktlinjer för omorganisation av den nuvarande verksamheten vid
statens utvecklingsfond (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Sorn
argument” och slutar på s. 17 med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet finneratt propositionens förslag till omorganisation av verksamheten
vid statens utvecklingsfond är illa underbyggt. Den kritik mot förslaget
som framförs i motionen 1977/78:190 är träffande. Utskottet instämmer i vad
motionärerna uttalar om att både ärendets handläggning och förslagets
sakliga innebörd är anmärkningsvärda. De fem skäl mot förslaget som
motionärerna anför är redan vart för sig tungt vägande och kan tillsammantagna
inte leda till någon annan slutsats än att förslaget måste avvisas.
Industriministern tycks själv ha blivit varse att den tilltänkta omorganisationen
medför nackdelar. Det är påfallande att han i den situationen ställer i
utsikt att regeringen i en kommande proposition skall ge anvisningar om hur
de nu diskuterade olägenheterna skall motverkas. Den slutsats som utskottet
nyss har angivit ändras givetvis inte härigenom. Utskottet avstyrker alltså
propositionens förslag beträffande statens utvecklingsfond. Denna fond bör,
som påyrkas i motionerna 1977/78:128 och 1977/78:190, bibehållas som
centralt organ och fortsättningsvis drivas enligt i huvudsak samma riktlinjer
som nu.

dets att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:128 yrkandena 2
och 3 samt motionen 1977/78:190 yrkandet 6 avslår propositionen
1977/78:40 bilaga 1 moment 5,

NU 1977/78:34

33

2. beträffande riktlinjer för sammansättningen av regionala utvecklingsfonders
styrelser (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 19 med ”Utskottet
ansluter” och slutar på s. 20 med ”detta ämne” bort ha (oljande lydelse:

Stiftelserna är avsedda att få stor betydelse för den näringspolitiska
utvecklingen i länet och i de enskilda primärkommunerna. Detta kommer att
ställa stora krav på att styrelserna (år allsidig sammansättning och kompetens.
Några garantier för att dessa krav blir uppfyllda ger inte propositionens
förslag. Det förslaget innebär för det första att det blir högst osäkert om
företagen och löntagarna får någon representation i styrelserna. Det är en
sedan länge etablerad praxis att förtroendemannastyrelserna t. ex. i de
centrala ämbetsverken delvis består av representanter för de intressen som
berörs av verksamheten. Länsarbetsnämnderna har en motsvarande
sammansättning. Erfarenheterna av de fackliga organisationernas och
näringslivsorganisationernas medverkan i sådana sammanhang som här
nämnts bedöms allmänt vara mycket goda. Företrädare för dessa grupper
tillför otvivelaktigt beslutsfattandet värdefull kunskap och erfarenhet.
Särskilt väsentligt anser utskottet att det bör vara att ge dessa organisationer
inflytande i en verksamhet som stiftelsernas med dess stora betydelse för
regionens näringsliv. I propositionen med förslag till ändrade regler om val av
länsstyrelsernas styrelser gjordes, som framgårav motionen 1977/78:190, till
intet förpliktande uttalanden angående löntagarrepresentanter i dessa
styrelser liknande dem som nu förekommer. Löntagarrepresentationen i
länsstyrelsernas styrelser har sedan dess minskat avsevärt.

En annan fråga av stor principiell betydelse, som aktualiseras genom
propositionens förslag, är den politiska ansvarsfördelningen. Huvudmannaskapet
för stiftelserna kommer att delas mellan staten och landstingen, och
statsmakterna kommer att svara för den övervägande delen av de finansiella
resurser som står till stiftelsernas förfogande. Enligt utskottets mening bryter
propositionsförslaget mot principen att den som bär kostnadsansvaret också
skall svara för verksamhetens omfattning och inriktning. Samtidigt som
staten skall tillskjuta en betydande del av de medel som stiftelserna
disponerar, blir vid bifall till propositionens förslag statsmakterna helt utan
inflytande över styrelsernas sammansättning. Styrelseledamöterna skulle
komma att arbeta med ansvar endast inför landstingen. En sådan ordning
skulle enligt utskottets mening inte heller vara tillfredsställande mot
bakgrund av den betydelse stiftelsernas verksamhet får för den allmänna
statliga näringspolitiken. I detta ligger också en risk för att statsmakterna
kommer att anse sig tvingade att låta centrala näringspolitiska organ som
t. ex. industriverket, styrelsen för teknisk utveckling och Exportrådet bygga
upp egna regionala organ för stöd till enskilda företag i form av uppsökande
och rådgivande verksamhet. Med en ordning där landstingen utser hela

NU 1977/78:34

34

styrelsen i stiftelserna finns det skäl att befara att stiftelserna inte blir det
instrument för statens näringspolitik som avsikten varit.

En annan inte önskvärd konsekvens av propositionens förslag skulle
kunna bli att landstingen fick ställning som överkommun gentemot primärkommunerna.
Med den stora betydelse som stiftelsernas verksamhet får för
samhällsplaneringen inom olika kommuner i länet skulle detta ligga i farans
riktning. Det har hittills rått enighet om att den kommunala självstyrelsen på
regional och den på lokal nivå skall vara likaberättigade. Denna uppfattning
har också kommit till uttryck i direktiven för utredningen (Kn 1976:04) om
vidgad länsdemokrati. Genomförs propositionens förslag i förevarande del,
innebär detta att arbetet i länsdemokratiutredningen föregrips på ett olyckligt
sätt.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att propositionens förslag om
att landstingen skall utse stiftelsernas styrelser efter fritt val inte kan godtas.
Staten måste ges rätt att utse en majoritet av ledamöterna. Fackliga
organisationer och näringslivsorganisationer måste garanteras egen representation
utan att för den skull behöva uppge sin partipolitiska neutralitet.

I motionen 1977/78:190 föreslås att styrelsen skall ha nio ledamöter med
majoritet för samhällsrepresentanterna, som alltså skall vara fem till antalet.
Av dessa bör två utses av regeringen och tre av landstinget. Övriga fyra skall
enligt motionen utses av regeringen, varav två på förslag från LO och TCO
och två på förslag av företagarorganisationerna.

Motionens förslag är väl ägnat att tillgodose de synpunkter på styrelsernas
sammansättning som utskottet i det föregående har givit uttryck åt. Utskottet
förordar att styrelserna får denna sammansättning och tillstyrker sålunda
motionen 1977/78:190. Detta ställningstagande innebär att utskottet
avstyrker motionen 1977/78:128, i vilken utgångspunkten liksom i propositionen
är att landstinget skall utse styrelsen i dess helhet.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:40 bilaga
1 moment 2 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1977/
78:190 yrkandet 1 och med avslag på motionen 1977/78:128
yrkandet 1 godkänner av utskottet angivna riktlinjer,

3. beträffande riktlinjer för förhållandet mellan statens industriverk och regionala
utvecklingsfonder (mom. 4)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Utskottet
delar” och slutar med "skall inrättas" bort ha följande lydelse:

Motionen 1977/78:190 bygger på en annan uppfattning om industriverkets
ställning i förhållande till utvecklingsfonderna än den som kommer till
uttryck i propositionen. Verket bör ha de uppgifter som anges i denna motion.
Ett särskilt organ för samråd och erfarenhetsutbyte behöver då inte inrättas.

NU 1977/78:34

35

Utskottet tillstyrker alltså det yrkande i motionen som behandlas i detta
sammanhang.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:40 bilaga
1 moment 2 i ifrågavarande del och med bifall till motionen
1977/78:190 yrkandet 2 godkänner av utskottet angivna riktlinjer,

4. beträffande riktlinjer för benämningen av regionala utvecklingsfonder (mom.
5)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motionen 1977/78:190 i här
behandlad del, att det finns starka skäl för att låta ordet ”företagareförening”
på lämpligt sätt ingå i benämningen av de nya stiftelserna. Mot den av
företagareföreningsutredningen och motionärerna förordade benämningen
”Stiftelsen Företagareföreningen i x-län” har utskottet inga invändningar.
Den bör alltså införas i samband med omorganisationen.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen med avslag på propositionen 1977/78:40 bilaga 1
moment 2 i ifrågavarande del och med bifall till motionen 1977/
78:190 yrkandet 3 godkänner av utskottet angivna riktlinjer,

5. beträffande riktlinjer för kreditverksamheten vid utvecklingsfonderna såvitt
avser inhämtande av uppgifter om vissa avtalsförhållanden m. m. (mom. 8)

Reservanterna anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

De motiv som anförs i motionen för att fackliga organisationer bör höras
finnér utskottet beaktansvärda. Det bör observeras att förslaget enbart
innebär att uppgifter skall infordras om vilka avtal som gäller och om
arbetsmiljön. Det är sålunda inte fråga om något krav på att vissa avtal skall
gälla, en tanke som riksdagen år 1976 på förslag av näringsutskottet tog
avstånd från. Utskottet delar sålunda den uppfattning som kommer till
uttryck i motionen i här behandlad del.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:40 bilaga
1 moment 3 i ifrågavarande del och med bifall till motionen
1977/78:190 yrkandet 4 godkänner av utskottet angivna riktlinjer,

NU 1977/78:34

36

6. beträffande riktlinjer för kreditverksamheten vid utvecklingsfonderna såvitt
avser s. k. personlän (mom. 9)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 23 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 24 med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Liksom motionärerna ansluter sig utskottet till de uttalanden om riktlinjer
för beviljande av s. k. personlån som görs i propositionen. Motionärerna har
pekat på ett sätt att, som utskottet ser saken, förbättra det sakliga underlaget
för beslut om s. k. personlån enligt de riktlinjer som utskottet instämmer i.
Utskottet tillstyrker alltså det här aktuella yrkandet i motionen 1977/
78:190.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:40 bilaga
1 moment 3 i ifrågavarande del och med bifall till motionen
1977/78:190 yrkandet 5 godkänner av utskottet angivna riktlinjer,

7. beträffande riktlinjer för stöd till uppförande av kommunägda industrilokaler
(mom. 14)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning (= utskottet) denna del. I ett särskilt yttrande av

arbetsmarknadsutskottets socialdemokratiska ledamöter erinras emellertid
om att utskottets socialdemokrater vid tillkomsten av bidragsformen i en
reservation uttalade (AU 1976/77:23) att bidraget skulle anknytas till de
principer som gäller för statliga industricentra. Även näringsutskottet
understryker att bidrag till kommunägda industrilokaler bör utgå enligt
samma princip som gäller för statliga industricentra.

dels att utskottet under 14 bort hemställa

14. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:40 bilaga
1 moment 9 och med avslag på motionen 1977/78:131
godkänner av utskottet angivna riktlinjer,

8. beträffande riktlinjer för statliga exportfrämjande insatser (mom. 19)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som böijar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det vara ytterst angeläget att regeringen skyndsamt lägger
fram förslag till ändringar i exportkreditsystemet av den innebörd som
förordas i motionen 1977/78:39.

NU 1977/78:34

37

dels att utskottet under 19 bort hemställa

19. a) (= utskottet)

b) (= utskottet)

c) med bifall till motionen 1977/78:39 yrkandet 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
ändringar i exportkreditsystemet.

Särskilt yttrande

beträffande riktlinjer för inriktningen av verksamheten vid Svenska Industrietablerings
AB (mom. 13) av Fritz Börjesson (c):

Det finns anledning att räkna med att de regionala investmentbolag,
knutna till Svetab, som nu föreslås kommer att visa sig ge värdefull stimulans
åt näringslivet i de berörda regionerna. Det är naturligt att projektet med
sådana investmentbolag till en början får karaktären av försöksverksamhet
och att alltså ett par regioner nu före övriga delar av landet blir delaktiga av
denna stimulansåtgärd. En utbyggnad av verksamheten bör emellertid snart
kunna bli aktuell. Som framhålls i motionerna 1977/78:111 och 1977/78:112
är sydöstra Sverige och särskilt Kalmar län ett område som i hög grad är i
behov av detta slags insatser. Jag förutsätter att möjligheten att förlägga ett
investmentbolag till Kalmar län särskilt beaktas vid planeringen av den
fortsatta verksamheten.

NU 1977/78:34

38

Bilaga

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1977/78: 3 y

över propositionen 1977/78: 40, bilaga 1, i fråga om stöd till uppförande
av koinmunägda industrilokaler jämte motion

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har beslutat bereda arbetsmarknadsutskottet tillfälle
att avge yttrande över propositionen 1977/78: 40 om åtgärder för att
främja de mindre och medelstora företagens utveckling, såvitt angår
frågan om stöd till uppförande av kommunägda industrilokaler (bilaga
1 moment 9), jämte motionen 1977/78: 131.

Utskottet

I enlighet med förslag i årets budgetproposition har under reservationsanslaget
Särskilda stödåtgärder i glesbygder förts upp en ny anslagspost,
benämnd Särskilda sysselsättningsinsatser. Medelsbehovet under
posten har beräknats till 17 milj. kr. Därmed är avsett att täcka
kostnaderna för tre utgiftsändamål, nämligen vissa projekt i Vindelälvsområdet,
statligt stöd till särskilda arbetsgrupper som bildats med uppgift
att skapa ökad sysselsättning i glesbygder samt bidrag till kommuner
för uppförande av industrilokaler för uthyrning.

Den nya stödverksamheten för uppförande av kommunala industrilokaler
riktar sig till mindre orter i det inre stödområdet samt på Gotland.
Som bidragsvillkor gäller bl. a. att lokalytan får uppgå normalt till
högst 2 000 m2. Bidragets storlek bestäms av regeringen från fall till fall.
I princip tillämpas reglerna om lokaliscringsbidrag/avskrivningslån enligt
kungörelsen om statligt regionalpolitisk! stöd.

I den föreliggande propositionen förordas en viss utbyggnad av stödverksamheten.
Det är avsett att stöd också i fortsättningen skall lämnas
främst inom det inre stödområdet och på Gotland, men det föreslås
samtidigt att stöd skall kunna ges i undantagsfall även i andra delar av
det allmänna stödområdet. Vid ortsvalet skall i ”första hand” mindre
orter komma i fråga.

Till propositionens förslag om ändrade riktlinjer för bidragsverksamheten
är inte fogat förslag om ökad medelsanvisning för innevarande
budgetår. För nästa budgetår förutskickas däremot en till 30 milj. kr.
vidgad beslutsram. Den frågan är avsedd att tas upp på nytt i budgetpropositionen
1978.

Med anledning av propositionens förslag har i motionen 1977/78: 131

NU 1977/78:34

39

av Olle Westberg i Hofors m. fl. (s) framställts yrkande med syfte att
även inkludera den s. k. grå zonen i stödverksamheten.

Med den grå zonen menas flertalet kommuner i gränsområdet till det
allmänna stödområdet. Regeringen har tidigare i höst beslutat (jfr prop.
1976/77: 95 s. 17—18, AU 1976/77: 26 s. 7—8) att för tiden den 1 november
1977—den 30 juni 1979 med nämnda gränskommuner skall
jämställas Kinda, Ydre, Nässjö, Uppvidinge, Högsby, Borås, Marks och
Ulricehamns kommuner.

Utskottet ser det fr. o. m. innevarande budgetår införda stödet till
uppförande av kommunala industrilokaler i mindre orter som ett komplement
till uppbyggandet i industricentrastiftelsens regi av statliga industricentra
i vissa regionala centra, dvs. större orter, i det inre stödområdet.
Trots möjligheter till förstärkt regionalpolitisk! stöd i det inre
stödområdet har det visat sig föreligga avsevärda svårigheter att få till
stånd industriell verksamhet där. Detsamma gäller om Gotland. Mot
den bakgrunden vill utskottet understryka betydelsen av att skogslänens
inre delar även i framtiden klart prioriteras när det gäller regionalpolitiska
insatser. Detta innebär att de begränsade resurser som står till förfogande
för kommunala industrihus i princip bör förbehållas kommuner
i det inre stödområdet samt Gotland. Avsteg från denna princip bör
förekomma endast i undantagsfall. Det bör i så fall gälla utsatta kommuner
i andra delar av det allmänna stödområdet. Utskottet kan i den
delen acceptera propositionens förslag och godtar också att möjlighet
öppnas att i vissa fall lämna bidrag för uppförande av industrilokaler
även i orter som inte kan betecknas som mindre. Av det anförda följer
att utskottet inte är berett att tillstyrka motionsförslaget att utsträcka
bidragsverksamheten till kommunerna i gränsområdet till det allmänna
stödområdet (grå zonen). Med anledning av vad som anförts i motionen
om sysselsättningsproblemen i dessa kommuner vill utskottet tillägga
att avsikten med inrättandet av en ”grå zon” var att ge bättre möjligheter
till regionalpolitisk! stöd där än i övriga kommuner utanför det
allmänna stödområdet. Bl. a. ville man på detta sätt överbrygga de tröskelcffckter
som uppstår genom tekniken med avgränsade stödområden.

När det gäller statligt stöd till kommunala industrihus vill utskottet
slutligen erinra om att det alltjämt finns möjlighet att uppföra kommunala
hantverks- och servicehus som beredskapsarbete. För stöd till den
typen av byggnader gäller i och för sig inte några geografiska avgränsningar.

Stockholm den 1 december 1977

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ROLF WIRTÉN

NU 1977/78:34

40

Närvarande: Rolf Wirtén (fp), Bengt Fagerlund (s), Jan-Ivan Nilsson
(c), Gördis Hörnlund (s), Filip Fridolfsson (m), Arne Fransson (c),
Bernt Nilsson (s), Elver Jonsson (fp), Pär Granstedt (c), Frida Berglund
(s), Ivar Nordberg (s), Sten Svensson (m), Sune Johansson (s), Anna
Wohlin-Andersson (c) och Karin Flodström (s).

Särskilt yttrande

av Bengt Fagerlund, Gördis Hörnlund, Bernt Nilsson, Frida Berglund,
Ivar Nordberg, Sune Johansson och Karin Flodström (alla s):

Vid tillkomsten av nu behandlade bidrag till uppförande av kommunala
industrilokaler riktades från socialdemokratisk sida invändningar
mot bidragets konstruktion. Med erinran om att tidigare uppförda kommunala
industrihus i en del fall blivit stående tomma förordades från
vårt håll i en reservation (nr 4) till betänkandet AU 1976/77: 23 att bidraget
anknöts till de principer som gäller för utbyggnaden av statliga
industricentra. Dessa principer innebär i här aktuellt avseende att åtminstone
viss del av centra skall vara uthyrd innan anläggningarna
börjar uppföras. Om vårt förslag hade följts skulle man således ha skapat
garantier för beläggningen även av kommunala industrilokaler som
uppförs med stöd av förevarande statsbidrag. Därutöver underströks i
reservationen vikten av att den del av kapitalkostnaderna som inte täcks
av statsbidraget skall tas ut vid hyressättningen.

Vi har med detta yttrande velat markera att vi vidhåller vår uppfattning
om hur bidraget bör vara konstruerat.

GOTAB 57169 Stockholm 1977