NU 1977/78:32

Näringsutskottets betänkande
1977/78:32

med anledning av propositionen 1977/78:25 med förslag om tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 i vad avser vissa
anslag inom industridepartementets verksamhetsområde jämte
motioner

Ärendet

1 detta betänkande behandlas propositionen 1977/78:25 bilaga 11 (industridepartementet)
punkterna 1-5, 7-16 och 18. I vad avser övriga punkter i
denna bilaga har propositionen hänvisats till arbetsmarknadsutskottet (AU
1977/78:18, 19). Förslagen gäller medelsanvisning under ett flertal anslag,
vissa andra ekonomiska åtaganden, bl. a. i form av borgen och garantier, samt
ändringar i riktlinjerna för branschfrämjande åtgärder. Under skilda punkter
behandlas tre motioner som har väckts med anledning av propositionen. En
motion från allmänna motionstiden 1977, om sänkta elpriser på Gotland,
m. m., tas upp under punkten Kraftstationer m. m., som innefattar förslag
rörande Gotlands elförsörjning.

FJORTONDE HUVUDTITELN

A. Industridepartementet m. m.

1. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1977/
78:25 bilaga 11 under punkten 1 (s. 79 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
22 800 000 kr.

B. Industri m. m.

2. Företags- och branschfrämjande åtgärder. Regeringen har i propositionen
1977/78:25 bilaga 11 under punkten 2 (s. 81) föreslagit riksdagen att
godkänna de ändringar i riktlinjerna för branschfrämjande åtgärder som
föredragande statsrådet har förordat.

I motionen 1977/78:202 av Ingvar Svanberg m. fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om marknadsföringsåtgärder på tekoområdet.

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 32

NU 1977/78:32

Propositionen

I propositionen framhålls att gällande regler inte ger någon möjlighet att
inom ramen för branschfrämjande åtgärder ge stöd för marknadsföringsåtgärder
med inriktning på hemmamarknaden. Ett allt starkare intresse för
sådana åtgärder har enligt föredraganden under senare tid kommit fram från
tekoindustriernas sida. Mot bakgrund härav föreslås i propositionen att
reglerna för bidrag till konsultundersökningar i omställningsfrämjande syfte
ändras så att bidrag kan ges för kollektiva marknadsföringsåtgärder såsom
mässor, utställningar, försäljningskampanjer m. m. med inriktning på
hemmamarknaden i syfte att stärka avsättningsmöjligheterna för svenska
tekoprodukter.

Motionen

Motionärerna ställer sig positiva till syftet med regeringens förslag. En
viktig utgångspunkt för det föreslagna stödet måste dock, anför de, vara att
det gäller att främja avsättningen av svensktillverkade produkter och
förstärka deras konkurrenskraft i förhållande till importerade varor. Motionärerna
anser att det utan särskilda regler är risk för att stödet i stor
utsträckning kommer att avse även den ofta mycket betydande del av
produktionen som kommer från utlandet. För att det skall garanteras att så
inte blir fallet förordar motionärerna att stöd ej skall kunna utgå till sådana
företag som även bedriver en mer omfattande import av kläder eller i sin
försäljning i stor omfattning samarbetar med företag som driver sådan
importverksamhet. Vidare bör enligt motionärerna krävas att marknadsföringsinsatserna
är utformade så, att de inte kan innefatta produkter som har
importerats.

Utskottet

Enligt utskottets mening är det angeläget att, som föreslås i propositionen,
öppna möjligheter att ge bidrag för kollektiva marknadsföringsåtgärder med
inriktning på hemmamarknaden för att därigenom stärka avsättningsmöjligheterna
för svenska tekoprodukter.

I motionen 1977/78:202 föreslås att särskilda regler skapas för att garantera
att stödet inte kommer att avse produktion från utlandet. Som framhålls i
propositionen skall stödet avse svenska tekoprodukter. Enligt utskottets
mening finns det varken anledning eller möjlighet att genom särskilda regler
formulera någon generell definition av vad som är att anse som svenska
produkter. Statens industriverk får göra en rimlighetsbedömning i detta
hänseende vid sin handläggning av enskilda ärenden. Motionen avstyrks.

NU 1977/78:32

Utskottet hemställer

att riksdagen, med avslag på motionen 1977/78:202 godkänner i
propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 2 angivna
ändringar i riktlinjerna för branschfrämjande åtgärder.

3. Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa
industribranscher. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1977/
78:25 bilaga 11 under punkten 3 (s. 81 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1977/78 ikläda
staten förpliktelse i form av strukturgarantier, som inberäknat
löpande garantier innebär åtaganden om högst 140 000 000 kr.,

2. till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag
inom vissa industribranscher på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
2 000 000 kr.

4. Bidrag till AB Götaverken. Regeringen har i propositionen 1977/78:25
bilaga 11 under punkten 4 (s. 82-85) föreslagit riksdagen att till Bidrag till AB
Götaverken på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78
anvisa ett reservationsanslag av 60 000 000 kr.

Utskottet

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen om vissa varvsfrågor (prop.
1976/77:139, NU 1976/77:53, rskr 1976/77:343) gav riksdagen som sin
mening till känna vad näringsutskottet anfört om det s. k. Lindholmenprojektet,
nämligen att ett definitivt förslag om projektet borde föreläggas
riksdagen under hösten 1977.

Ett sådant förslag har nu framlagts i förevarande avsnitt i propositionen,
något som utskottet hälsar med tillfredsställelse. Förslaget baseras på
analyser som har gjorts av en referensgrupp med representanter för lokala
intressenter i Göteborg och av en arbetsgrupp inom regeringskansliet.
Anläggningarna vid Lindholmens varv skall enligt förslaget utnyttjas för
utbildning, forskning och produktion. Verksamheten beräknas sysselsätta ca
300 personer, av vilka en del kommer att kunna rekryteras från Göteborgsvarven.
Därtill kommer ca 600 elevplatser i AMU-utbildning och gymnasieskola.
Verksamheten väntas ge täckning för produktions- och driftskostnader
men däremot inte för kapitalkostnader och avskrivningar. Mot denna
bakgrund förordas i propositionen att 60 milj. kr. anvisas som bidrag till
Götaverken för de nödvändiga investeringarna.

Utskottet tillstyrker att projektet genomförs på det sätt som föreslagits och
att erforderliga medel anvisas.

NU 1977/78:32

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag lill AB
Götaverken på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 60 000 000 kr.

5. Medelstillskott till förenade fabriksverken för överlåtelse av vissa
tvätterier. Regeringen har i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under
punkten 5 (s. 85-87) föreslagit riksdagen att till Medelstillskott till förenade
fabriksverken för överlåtelse av vissa tvätterier på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av
42 620 000 kr.

Utskottet

Riksdagen har fattat beslut om ändrat huvudmannaskap för tretton av de
tvätterier som drivs av förenade fabriksverken (prop. 1976/77:155, NU 1977/
78:11, rskr 1977/78:38). I propositionen 1977/78:25 lämnas nu förslag om de
medelsanvisningar som behövs för att fullfölja avtalen.

Överenskommelsen med sjukvårdshuvudmännen innebär bl. a. att överlåtelsevärdena
i huvudsak baseras på bokförda värden. Härifrån görs avdrag
dels för bl. a. kompensation för att gällande tvättavtal upphör i förtid, dels
med hänsyn till att de nya huvudmännen övertar pensionsansvaret för den
personal som övergår från statlig till kommunal tjänst. Summan av
avdragsbeloppen överstiger i flera fall det bokförda värdet, vilket medför att
staten måste tillskjuta medel till vissa av de nya huvudmännen i samband
med överlåtelsen. De belopp som staten sålunda skall erlägga beräknas i
propositionen till sammanlagt 42 620 000 kr. för nio tvätterier. De belopp som
de nya huvudmännen skall erlägga för de resterande fyra tvätteriema
beräknas till sammanlagt 45 670 000 kr. Eftersom de belopp som flyter in skall
inlevereras till statsbudgetens inkomstsida behöver 42 620 000 kr. ställas till
förenade fabriksverkens förfogande för utbetalning till de nya huvudmännen
för de nämnda nio tvätterierna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Medelstillskott till förenade fabriksverken för
överlåtelse av vissa tvätterier på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
42 620 000 kr.

E. Energihushållning

6. Materialbidrag för energistudiecirklar m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 7 (s. 91 f.)
framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Materialbidrag för energistudiecirklar m. m. på

NU 1977/78:32

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78
anvisar ett förslagsanslag av 3 395 000 kr.

F. Teknisk utveckling m. m.

7. Energiforskning. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1977/
78:25 bilaga 11 under punkten 8 (s. 93 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Energiforskning på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
7 000 000 kr.

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

E. Förenade fabriksverken

8. Finansiering av stirlingprojektet. Utskottet tillstyrker regeringens i
propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 9 (s. 94-100) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att medge förenade fabriksverken att
tillsammans med Kockums AB lämna garantiförbindelse avseende
det betalningsansvar som kan komma att åvila United
Stirling (Sweden) AB på grund av kapitalunderskott i KB United
Stirling (Sweden) AB & Co,

2. bemyndigar regeringen att medge förenade fabriksverken att
solidariskt med Kockums AB teckna borgen för lån till KB
United Stirling (Sweden) AB & Co intill 29 800 000 kr. jämte
ränta,

3. till Finansiering av stirlingprojektet på tilläggsbudget I till statsbudgeten
förbudgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag
av 7 100 000 kr.

9. Bemyndigande att teckna borgen. Regeringen har i propositionen 1977/
78:25 bilaga 11 under punkten 10(s. 100 f.) föreslagit riksdagen att bemyndiga
regeringen att medge förenade fabriksverken att teckna borgen för lån till
Telub AB intill 12 500 000 kr. jämte ränta.

Utskottet

Förenade fabriksverken (FFV) förvaltar statens aktier i ett antal rörelsedrivande
aktiebolag med anknytning till FFV:s verksamhet. FFV har såsom
förvaltare av aktierna inte rätt att utan riksdagens godkännande teckna
borgen för lån som dessa bolag behöver ta upp. Ett av bolagen är Telub AB,
vars verksamhet omfattar underhåll och tillverkning av elektronisk materiel
m. m.

NU 1977/78:32

Den expansion som förutses inom Telub under verksamhetsåren 1978 och
1979 medför ett ökat kapitalbehov. En del av detta behov kan fyllas genom
långfristig upplåning, där borgen från FFV påverkar lånevillkoren.

Det är, som anförs i propositionen, väsentligt att de rörelsedrivande
aktiebolag vilkas aktier FFV förvaltar inte har sämre möjligheter än andra
företag som ingår i större koncerner att lämna borgen från ägaren som
säkerhet vid lån. Utskottet delar regeringens uppfattning att något generellt
bemyndigande att i sådana fall teckna borgen inte bör lämnas FFV utan att
dessa frågor får bedömas från fall till fall. Utskottet tillstyrker att FFV medges
rätt att teckna borgen för lån till Telub AB i enlighet med vad som föreslås i
propositionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen
att medge förenade fabriksverken att teckna borgen för
lån till Telub AB intill 12 500 000 kr. jämte ränta.

10. Bemyndigande att lämna aktieägartillskott. Regeringen har i propositionen
1977/78:25 bilaga 11 under punkten 11 (s. 102 f.) föreslagit riksdagen
att bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att enligt de
grunder som föredragande statsrådet har angett lämna aktieägartillskott till
Industriaktiebolaget Gelfa.

Utskottet

I propositionen redovisas att förenade fabriksverken (FFV) under hänvisning
till situationen i Industriaktiebolaget Gelfa i Gällö har hemställt om
bemyndigande att från disponibla vinstmedel lämna aktieägartillskott för
förlusttäckning i aktiebolag vilkas aktier förvaltas av FFV. I Gelfa-som utför
underhålls- och plåtarbeten åt FFV - har verksamheten under räkenskapsåret
1976/77 medfört en förlust på 1,2 milj. kr. Företagets egna kapital, som
uppgår till 1 milj. kr., är därmed helt förbrukat.

Utskottet tillstyrker att FFV får lämna aktieägartillskott till Gelfa så att
likvidation kan undvikas. Utskottet delar regeringens uppfattning att något
generellt bemyndigande att lämna aktieägartillskott däremot inte bör lämnas
FFV.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen
att medge förenade fabriksverken att enligt i propositionen
1977/78:25 bilaga 11 under punkten 11 angivna grunder
lämna aktieägartillskott till Industriaktiebolaget Gelfa.

NU 1977/78:32

F. Statens vattenfallsverk

11. Kraftstationer m. m. Regeringen har i propositionen 1977/78:25 bilaga
11 under punkten 12 (s. 103-116) föreslagit riksdagen att

1. godkänna att den andra ombyggnadsetappen i Näs kraftstation lors till
vattenfallsverkets projektreserv,

2. bemyndigar regeringen att godkänna [ett i propositionen redovisat]
konsortialavtal mellan statens vattenfallsverk och Gotlands kommun i vad
det innefattar ekonomiska förpliktelser för staten,

3. till Kraftstationer m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 496 500 000 kr.

Med anledning av propositionen har väckts motionen 1977/78: 203 av
Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen ger regeringen som sin
mening till känna vad i motionen anförs om en ny elkabelförbindelse mellan
Gotland och fastlandet.

I sammanhanget behandlar utskottet också motionen 1976/77: 1242 av
Bernt Ekinge m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen

1. uttalar att eltaxan på Gotland i princip skall vara jämställd med
förhållandena på fastlandet,

2. ger regeringen till känna vad som i övrigt anförts i motionen (se s.

8).

Propositionen

I propositionen förordas att statens vattenfallsverks investeringsram för
budgetåret 1977/78 utvidgas med sammanlagt 554,4 milj. kr. Med hänsyn till
att medel finns reserverade från föregående budgetår beräknas behovet av
ytterligare medel på investeringsanslaget Kraftstationer m. m. till 496,5
milj. kr. Av det senare beloppet avser större delen (310 milj. kr.) en
uppräkning till aktuell pris- och lönenivå, tillkommande arbeten bl. a. för att
förhindra rostbildning vid Ringhals kraftstation samt kapitaltillskott till
Forsmarks Kraftgrupp AB avseende ökade kostnader för blocken 1 och 2 vid
Forsmarks kraftstation.

Vidare föreslås att vattenfallsverkets investeringsprogram skall utökas
med en gasturbin med en maximieffekt av ca 80 MW. Anläggningskostnaden
uppskattas till ca 80 milj. kr., varav 70 milj. kr. under budgetåret 1977/78.
Större delen av kostnaderna beräknas inte kunna förräntas.

I propositionen framläggs vidare förslag beträffande Gotlands elförsörjning.
Syftet med förslagen är att elpriserna på Gotland skall kunna hållas i
nivå med de priser som tillämpas på fastlandet. För att detta skall uppnås
föreslås att vattenfallsverket övertar samtliga elproduktionsanläggningar på
ön och svarar för råkraftförsörjningen medan ett av Gotlands kommun och
vattenfallsverket gemensamägt bolag svarar för eldistributionen liksom för

NU 1977/78:32

handhavandet av produktionsanläggningarna. Avsikten är att vattenfallsverket
skall tillämpa samma högspänningstariffer som på fastlandet. De
berörda parternas åtaganden i det nya energibolaget på Gotland regleras i ett
konsortialavtal. Det belopp vattenfallsverket i sammanhanget skall betala
uppgår till sammanlagt 165 milj. kr., varav 116 milj. kr. under budgetåret
1977/78.

För komplettering av det gotländska kraftsystemet föreslås installation av
en ny dieselanläggning bestående av två block om vartdera ca 20 MW.
Anläggningskostnaden beräknas till ca 80 milj. kr. varav 45 milj. kr. faller på
budgetåret 1977/78. I sammanhanget redovisas att vattenfallsverket också
har analyserat alternativet att förse Gotland med en ny kabelförbindelse från
fastlandet. Enligt föredragande statsrådet visar kalkylerna entydigt att det
inte finns motiv för att nu besluta om utbyggnad av en ny kabel.

Om råkraftpriserna på Gotland skall hållas i nivå med fastlandets innebär
detta merkostnader för vattenfallsverket. I propositionen förutskickas att
verkets förräntningspliktiga kapital behöver skrivas ned med 305 milj. kr. för
att verket skall få kompensation härför.

Motionerna

I motionen 1976/77:1242 framhålls att oljeproducerad elkraft har fått allt
större betydelse för Gotlands elförsöijning och att detta genom de höga
oljepriserna har lett till högre elpriser på Gotland än i närliggande regioner på
fastlandet. En större elkabel är därför enligt motionärerna ett primärt
önskemål från gotlänningarnas sida. Motionärerna hänvisar till riksdagens
tidigare behandling av frågan om Gotlands elförsörjning (NU 1975:30,1975/
76:46) och till vattenfallsverkets överläggningar med Gotlands kommun. Mot
bakgrund härav begärs att riksdagen uttalar att eltaxan på Gotland i princip
skall vara jämställd med förhållandena på fastlandet.

Även i motionen 1977/78:203 nämns att de högre elpriserna på Gotland
framför allt beror på att en stor del av kraftförsörjningen baseras på oljekraft.
Motionärerna framhåller vidare att elbehovet på Gotland kommer att öka
väsentligt på grund av Cementa AB:s utbyggnad i Slite. Enligt motionärerna
finns det, inte minst med tanke på risken för problem med oljeförsörjningen
och kraftigt ökade priser på olja och andra bränslen, utomordentligt starka
skäl för att genom en ny kabelförbindelse från fastlandet, finansierad med
statliga medel, skapa en långsiktig och säker lösning av Gotlands elförsörjning.

Utskottet

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare behandlat frågan om Gotlands
elförsörjning. Det förslag som regeringen nu har framlagt tillfredsställer
tidigare framförda önskemål om en utjämning av den prisskillnad som nu

NU 1977/78:32

råder på elområdet mellan Gotland och fastlandet. Utskottet tillstyrker
sålunda att regeringen bemyndigas att godkänna det ifrågavarande konsortialavtalet
mellan statens vattenfallsverk och Gotlands kommun samt att
vattenfallsverket erhåller medel för att förvärva lokala produktionsanläggningar
på Gotland. Huvudyrkandet i motionen 1976/77:1242, vilket går ut på
att Gotland i fråga om eltaxa skall bli jämställt med fastlandet, blir härigenom
tillgodosett.

När det gäller den nödvändiga förstärkningen av det gotländska kraftsystemet
tillstyrker utskottet att denna i första hand sker genom installation av
en ny dieselanläggning. För utbyggnaden därefter bör, i enlighet med vad
som framhålls i propositionen, ett mindre, kolbaserat kraftverk i Slite noga
övervägas. I motionen 1977/78:203 förordas i stället en ny kabelförbindelse.
Även i motionen 1976/77:1242 anges en sådan som ett primärt önskemål.
Detta alternativ har, som nämns i propositionen, analyserats av vattenfallsverket.
Kalkylerna uppges emellertid entydigt ha visat att det inte finns motiv
för att nu besluta om utbyggnad av en ny kabel. Mot bakgrund härav
avstyrker utskottet motionen 1976/77:1242 i denna del och motionen 1977/
78:203.

Vad som i övrigt föreslås under denna punkt i propositionen föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner att
den andra ombyggnadsetappen i Näs kraftstation förs till
vattenfal lsverkets projektreserv,

2. att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att
godkänna konsortialavtalet mellan statens vattenfallsverk och
Gotlands kommun i vad det innefattar ekonomiska förpliktelser
för staten,

b) med bifall till regeringens förslag till Kraftstationer m. m. på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78
anvisar ett investeringsanslag av 496 500 000 kr.,

c) avslår motionen 1977/78:203,

d) avslår motionen 1976/77:1242 såvitt den ej tillgodoses enligt
utskottets hemställan i övrigt.

G. Domänverket

12. Förvaltningsbyggnad för domänverket. Utskottet tillstyrker regeringens
i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 13 (s. 116 f.) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen till Förvaltningsbyggnad för domänverket på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett
investeringsanslag av 3 000 000 kr.

NU 1977/78:32

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

13. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling. Utskottet tillstyrker regeringens
i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 14 (s. 117 f.)
framlagda förslag och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten
för teknisk utveckling m. m. inom den kostnadsram som
förordas i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten
14,

2. till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett
investeringsanslag av 150 000 kr.

STATENS UTLÅNINGSFONDER

14. Statens hantverks- och industrilånefond. Utskottet tillstyrker regeringens
i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 15 (s. 118-120)
framlagda förslag och hemställer

att riksdagen

1. medger att för budgetåret 1977/78 statlig garanti för lån till
hantverks- och industriföretag m. m. beviljas med ytterligare
100 000 000 kr. till sammanlagt högst 300 000 000 kr.,

2. till Statens hantverks-och industrilånefond på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag
av 30 000 000 kr.

FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

15. Lån till processutveckling i Ranstad. Utskottet tillstyrker regeringens i
propositionen 1977/78:25 bilaga 11 underpunkten 16 (s. 120-122) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen till Lån till processutveckling i Ranstad på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett
investeringsanslag av 10 400 000 kr.

16. Beviljande av statliga investeringsgarantier. Regeringen har i propositionen
1977/78:25 bilaga 11 under punkten 18 (s. 126-129) föreslagit
riksdagen att medge att statlig garanti till lån för investeringar får beviljas
under år 1978 i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1977/78:201 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om villkoren
för statliga investeringsgarantier,

NU 1977/78:32

1977/78:204 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen avslår
förslaget i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 18 om statlig
garanti till lån för investeringar under år 1978.

Propositionen

I propositionen föreslås att giltighetstiden för det system med statliga
garantier för lån till angelägna industriprojekt som infördes våren 1977 (prop.
1976/77:95, NU 1976/77:35, rskr 1976/77:279) förlängs t. o. m. år 1978.

Den garantiram på 1 000 milj. kr. som ursprungligen beviljades har hittills
inte utnyttjats. Några projekt är aktuella, men inga beslut har ännu fattats av
industriverket. Med hänvisning till att investeringsviljan inom industrin
fortfarande är svag och behöver stärkas, förordas i propositionen att systemet
med investeringsgarantier förlängs. I huvudsak föreslås gällande regler gälla
även vid förlängningen. Vissa förenklingar i reglerna föreslås dock. Garantiramen
föreslås bli oförändrat 1 000 milj. kr. inkl. de garantier som lämnas
under 1977.

Motionerna

I motionen 1977/78:201 hänvisas till vissa uttalanden från socialdemokratiskt
håll i samband med inrättandet av systemet med statliga investeringsgarantier.
1 avvikande mening till finansutskottets yttrande FiU 1976/77:2 y
anfördes att det föreslagna systemet inte kunde tillstyrkas på konjunkturpolitiska
eller kreditpolitiska grunder. Motionärerna noterar att i det nu
framlagda förslaget om förlängning anges att industriinvesteringarna under
1977 och 1978 beräknas minska med 25 % samt att garantisystemet inte har
kommit att utnyttjas av något enda företag. I en reservation (nr 1) till
näringsutskottets betänkande NU 1976/77:35 uttalades att garantier av den
art det var fråga om kunde få en styrande effekt på strukturutvecklingen. De
aktuella investeringarna måste därför enligt reservanterna i erforderlig
utsträckning sättas in i ett övergripande planeringssammanhang. Detta
innebar att investeringsprojekt inom järn- och stålindustrin borde prövas av
regeringen och att andra projekt av strukturpåverkande karaktär borde prövas
av styrelsen för den strukturfond som föreslagits från socialdemokratiskt håll.
Ordningen med avlyft av lån lade på Sveriges Investeringsbank AB uppgiften
att i stor utsträckning fungera som refinansieringsinstitut. Därför var det,
sade reservanterna, angeläget att regeringen tog nödvändiga initiativ för att
slå vakt om bankens möjlighet att fylla sina egentliga syften. Motionärerna
står fast vid den syn som här redovisats. Under förutsättning att de
synpunkter och villkor som anförts blir tillgodosedda vill motionärerna inte
motsätta sig den i propositionen föreslagna förlängningen av garantisystemet.

1 motionen 1977/78:204 anförs att garantisystemet till sin konstruktion är

NU 1977/78:32

ett stöd för storbolagen. Garantisystemet har inte visat sig ha någon
stimulerande effekt på investeringarna eftersom det inte utnyttjats, säger
motionärerna, och om det utnyttjas innebär detta att staten tar risker för
investeringar som storkapitalet beslutar om.

Utskottet

Som framhålls i propositionen är det ytterst angeläget att industriinvesteringarna
i möjligaste mån stimuleras. En rad åtgärder i det syftet har också
vidtagits eller föreslagits från regeringens sida. I detta sammanhang bör också
systemet med statliga garantier för lån till angelägna industriprojekt kunna
spela en roll. Utskottet tillstyrker att systemet förlängs t. o. m. 1978 i enlighet
med vad regeringen föreslår. I motionen 1977/78:204 yrkas avslag på
regeringens förslag. Motionen avstyrks följaktligen av utskottet.

I motionen 1977/78:201 anges vissa villkor och förutsättningar som bör
gälla om systemet skall förlängas. Motionskraven är en upprepning av krav i
en motion med anledning av förslaget om systemets införande. Utskottet
anförde med anledning av den senare motionen i sitt betänkande NU 1976/
77:35 bl. a. följande:

Som utskottet närmare utvecklar i det följande - med anledning av
förslaget om en strukturfond-söker samhället på olika sätt öva inflytande på
industrins strukturutveckling. Även de nu aktuella garantierna måste i
erforderlig utsträckning inordnas i denna politik. Därifrån är dock steget långt
till en sådan central styrning av alla mera omfattande investeringsbeslut inom
industrin som tycks vara konsekvensen av motionärernas synsätt. Enligt
utskottets mening ger den ordning som förordas i propositionen utrymme
också för de samhälleliga bedömningar som bör göras i de aktuella
investeringssammanhangen.

Utskottet står fast vid denna bedömning. I sammanhanget bör noteras att
utskottet i betänkandet NU 1977/78:24 har avstyrkt motionsyrkanden om
inrättande av en strukturfond. Utskottet avstyrker motionen 1977/78:201.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1977/78:201 och 1977/78:204 medger att statlig
garanti till lån för investeringar får beviljas under år 1978 i
enlighet med vad som förordas i propositionen 1977/78:25
bilaga 11 under punkten 18.

Stockholm den 7 december 1977

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

NU 1977/78:32

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Nils Erik Wååg
(s), Birgitta Hambraeus (c), Karl-Anders Petersson (c). Rune Ångström (fp),
Sten Svensson (m), Karl-Erik Häll (s), Rune Jonsson i Husum (s), Wivi-Anne
Radesjö (s) och Olle Wästberg i Stockholm (fp).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, KarlErik
Häll, Rune Jonsson i Husum och Wivi-Anne Radesjö (alla s)

1. beträffande Företags- och branschfrämjande åtgärder (punkten 2)
Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”1 motionen”
och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

En förutsättning för att bidrag skall ges måste dock vara att det är
svensktillverkade produkters avsättning som främjas. Därför bör, som
föreslås i motionen 1977/78:202, det villkoret uppställas att stöd ej kan utgå
till sådana företag som även bedriver en mer omfattande import av kläder
eller i sin försäljning i stor omfattning samarbetar med företag som bedriver
sådan importverksamhet. Vidare bör krävas att marknadsföringsinsatserna
är utformade så, att de inte kan innefatta produkter som har importerats.

dels att utskottet under punkten 2 bort hemställa

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:25 bilaga
11 punkten 2 och med bifall till motionen 1977/78:202
godkänner av utskottet angivna ändringar i riktlinjerna för
branschfrämjande åtgärder,

2. beträffande Kraftstationer m. m. (punkten 11)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”När det” och
slutar med "motionen 1977/78:203” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill emellertid understryka att den huvudsakliga anledningen till
de högre elpriserna på Gotland är att elförsörjningen i så hög grad baseras på
oljekraft. En komplettering av det gotländska kraftsystemet med en ny
dieselanläggning kan därför inte tillstyrkas. 1 stället finns det, som framgår av
motionerna 1976/77:1242 och 1977/78:203, starka skäl för att genom en ny
kabelförbindelse från fastlandet skapa en långsiktig och säker lösning av
Gotlands elförsörjning. Det av regeringen föreslagna tilläggsanslaget bör
räknas ner med de 45 milj. kr. som avser ny dieselanläggning på Gotland.
Riksdagen bör anmoda regeringen att snarast lägga fram förslag om en ny
kabelförbindelse. Utskottet tillstyrker motionen 1976/77:1242 i denna del
och motionen 1977/78:203.

NU 1977/78:32

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med anledning av regeringens förslag till Kraftstationer m. m.
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78
anvisar ett investeringsanslag av 451 500 000 kr.,

c) med bifall till motionen 1976/77:1242 i ifrågavarande del och
motionen 1977/78:203 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om en ny elkabelförbindelse mellan
fastlandet och Gotland,

d) (= utskottet),

3. beträffande Beviljande av statliga investeringsgarantier (punkten 16)

Reservanterna anser att utskottets yttrande och hemställan under denna
punkt bort ha följande lydelse:

Det finns f. n. ett starkt behov av att kraftigt öka industriinvesteringarna.
Förslag till åtgärder i syfte att få till stånd en sådan ökning har nyligen
framlagts i motionen 1977/78:39. Bl. a. begärs där en förstärkning av den
branschpolitiska planeringen och inrättande av en strukturfond.

I propositionen 1977/78:25 föreslås en förlängning av systemet med
statliga garantier för lån till angelägna industriprojekt. Som framhålls i
motionen 1977/78:201 kan systemet inte motiveras från konjunkturpolitiska
eller kreditpolitiska utgångspunkter. Den åsyftade stimulanseffekten synes
också tvivelaktig, då ju systemet ännu inte kommit att utnyttjas. Utskottet
vill dock, under vissa förutsättningar, inte motsätta sig en förlängning av
systemet till att omfatta investeringar som påbörjas före utgången av
1978.

Garantier av den art det här är fråga om kan få en styrande effekt på
strukturutvecklingen. Därför måste, som framhålls i motionen 1977/78:201,
de aktuella investeringarna i den utsträckning som är nödvändig sättas in i ett
övergripande planeringssammanhang. Detta innebär att investeringsprojekt
inom järn- och stålindustrin bör prövas av regeringen och att andra projekt av
strukturpåverkande karaktär bör prövas av styrelsen för den strukturfond
som föreslagits i motionen 1977/78:39 och som utskottet har behandlat i
betänkandet NU 1977/78:24. Vad i motionen 1977/78:201 anförts om
Sveriges Investeringsbank AB bör beaktas av regeringen.

I motionen 1977/78:204 yrkas avslag på förslaget om förlängning av
garantisystemet. Av vad utskottet anfört i det föregående följeratt utskottet
avstyrker motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag,med bifall
till motionen 1977/78:201 och med avslag på motionen 1977/
78:204 medger att statlig garanti till lån för investeringar får

NU 1977/78:32

beviljas under år 1978 i enlighet med vad utskottet har
förordat,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet i övrigt anfört.

■

olm 1977