NU 1977/78:30

Näringsutskottets betänkande
1977/78:30

med anledning av propositionen 1977/78:47 om åtgärder för att
underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin och
stålgjuteriindustrin jämte motioner

Ärendet

1 propositionen 1977/78:47 (industridepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer och den organisation för stödåtgärder för att
underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin
som framgår av vad chefen för industridepartementet har
anfört,

2. bemyndiga regeringen att under åren 1978 och 1979 ikläda staten
garantier för lån till specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin med
sammanlagt högst 600 000 000 kr.,

3. till Lån för att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin
m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten förbudgetåret 1977/78 under
fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 700 000 000 kr.

Med anledning av propositionen har väckts tio motioner, som redovisas
nedan.

Samtidigt behandlas av arbetsmarknadsutskottet propositionen 1977/78:59
om särskilt arbetsmarknadspolitiskt stöd inom stålindustrin m. m. (AU
1977/78:17) och förslag i propositionen 1977/78:25 om lån till Uddeholms
AB (AU 1977/78:18).

Propositionen

1 propositionen läggs fram förslag om tidsbegränsade åtgärder för specialstålindustrin
och stålgjuteriindustrin. För att underlätta strukturomvandlingen
inom dessa branscher föreslås dels att statliga lån skall kunna ges till ett
sammanlagt belopp av 700 milj. kr., dels att staten ikläder sig garantier till ett
sammanlagt belopp av högst 600 milj. kr.

För att handlägga låne- och garantiärendena föreslås en särskild delegation
bli inrättad.

Motionerna

Motionerna är följande:

1977/78:113 av Rolf Hagel (-) och Alf Lövenborg (-), vari hemställs att
riksdagen

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 30

NU 1977/78:30

1. avslår propositionen 1977/78:47,

2. anhåller om utredning och förslag för förstatligande av specialstålindustrin,

3. hos regeringen anhåller om förslag om anvisning av medel ur det i
propositionen förutsedda anslaget för att trygga sysselsättningen på berörda
orter,

1977/78:114 av Ingemar Konradsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen 1.

uttalar att statligt ägarkapital bör tillföras specialstålindustrin för att
säkra en tillräcklig investeringsvolym inom denna industri under det
närmaste årtiondet,

2. hos regeringen begär åtgärder som garanterar ny sysselsättning i
kommunerna vid större personalminskningar inom specialstålverken i
Degerfors, Karlskoga, Hällefors, Ljusnarsberg och Lindesberg,

1977/78:115 av Yngve Nyquist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av
ytterligare insatser i vad avser särskilt utsatta orter med stålproduktion i
Kopparbergs län,

1977/78:116 av Olle Westberg i Hofors m. fl. (s), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen angående strukturomvandlingen inom specialstålindustrin,

1977/78:132 av Bengt Gustavsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om tekniska och regionalpolitiska
synpunkter på specialstålindustrins utveckling,

1977/78:133 av Nils Hjorth m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin
mening uttalar

1. att i det fortsatta arbetet med strukturomvandlingen inom specialstålindustrin
de mindre produktionsenheternas problem och behov av ekonomiskt
stöd särskilt beaktas,

2. att åtgärder vidtas för att ge arbete och trygghet åt de människor och
orter som drabbas vid en strukturomvandling,

3. att speciell uppmärksamhet skall ägnas åt enföretagsortemas behov av
differentierad sysselsättning,

1977/78:161 av Sune Johansson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
uttalar

1. att regeringen bör lägga fram en konkret redovisning av vilka arbetstillfällen
som avses bli lokaliserade till de värmländska stål- och gruvindustriorterna
som ersättning för de sysselsättningstillfällen som försvinner på
grund av strukturomvandlingen inom specialstålindustrin,

2. att ökade resurser för arbetsmarknadspolitiska insatser bör ställas till
länets förfogande för att klara de övergångsproblem som kan uppstå i

NU 1977/78:30

samband med strukturomvandlingen,

3. att de åtgärdsfdrslag som förts fram från länet inom ramen för
länsplaneringsverksamheten och i länets regionala utvärdering av stålindustrins
framtida struktur bör beaktas av regeringen,

1977/78:162 av Gösta Karlsson m. fl. (c, m, fp), vari hemställs att riksdagen
med bifall till propositionen uttalar

1. att särskild hänsyn skall tas till de i motionen påpekade speciella
arbetsmarknadsmässiga problemen i Södermanland,

2. att särskild hänsyn likaledes skall tas till de vid Gränges Nyby AB
initierade åtgärderna för process- och produktutveckling i avsikt att finna
tekniska lösningar som möjliggör god produktionsekonomi,

3. att garantier för den fortsatta verksamheten vid Gränges Nyby AB bör
kunna lämnas redan innan den i propositionen omnämnda delegationen trätt
i verksamhet,

1977/78:163 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:47 hos regeringen
hemställer om att förslag snarast föreläggs riksdagen innebärande

a) ett förbud mot alla avskedanden och personalminskningar inom
stålindustrin,

b) ett förstatligande av hela stålindustrin med följande utvecklingsinriktning: -

inga personalminskningar,

- satsning på ny teknik och nya produkter, utarbetande av program för
högt driven förädling,

- samordning av gruv-, stål- och verkstadsindustrin där planer görs upp för
lokalisering av förädlingsindustrier till hotade och drabbade bruksorter,

- ett avgörande inflytande för de anställda genom vetorätt över centrala
beslut,

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:47 uttalar att
de föreslagna lånen och garantierna inordnas i uppbyggnaden av en ny stålpolitik
som föreslås i motionen,

1977/78:192 av Olof Palme m. fl. (s), vari, såvitt här är i fråga, hemställs att
riksdagen

1. godkänner de riktlinjer som angetts i motionen för att underlätta
strukturomvandlingen inom specialstålindustrin och stålgjuterierna,

2. begär att regeringen lägger fram förslag för riksdagen till strukturprogram
för specialstålindustrin,

4. begär att regeringen i samband med förslaget till strukturprogram
redovisar behovet av krediter och kreditgarantier,

5. bemyndigar regeringen att i avvaktan på strukturplan ikläda staten
garantier för lån till specialstålindustrin och stålgjuterierna med sammanlagt
högst 600 000 000 kr.,

1* Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 30

NU 1977/78:30

6. anvisar 700 000 000 kr. i avvaktan på strukturplan på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd,

7. beslutar att sådana investerings- och likviditetslån, som lämnas inom
ramen för de i punkt 6 yrkade medlen, skall kunna ges i form av konvertibla
skuldebrev,

8. ger regeringen till känna vad som anförts om löntagarnas ställning i den
föreslagna delegationen för långivning till specialstålindustrin,

9. ger regeringen till känna vad som anförts om riktlinjerna för finansiering
av forsknings- och utvecklingsarbete inom specialstålindustrin,

10. ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av en fast och
långsiktig energipolitik som tryggar specialstålindustrins energiförsörjning,

11. ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av en utökad
prospekteringsverksamhet för att säkra tillgången av legeringsmetaller för
specialstålindustrin,

12. begär att regeringen för riksdagen redovisar den i stålortsgruppen
utlovade planen för ersättningsindustrier till bruksorterna.

Yrkandet 3 i motionen 1977/78:192, om inrättande av en strukturfond, har
behandlats i näringsutskottets betänkande NU 1977/78:24.

Utskottet

Den svenska specialstålindustrins utveckling under de senaste åren
kännetecknas av en starkt försämrad lönsamhet och en minskad konkurrenskraft
såväl på hemmamarknaden som internationellt. Branschens situation i
dag är delvis en följd av konjunkturutvecklingen. Till stor del beror den dock
på mer långsiktiga strukturförändringar på det internationella planet, vilka
påverkar den svenska specialstålindustrins konkurrensläge. Betydande
strukturförändringar är ofrånkomliga om branschen skall kunna hävda sig
även i framtiden.

Specialstålindustrin omfattar f. n. nio företag med 24 anläggningar. Den
svarade år 1976 med ca 34 000 anställda för större delen av sysselsättningen
inom stålbranschen och för ca 3 % av den totala industrisysselsättningen.
Omsättningen uppgick till 7 180 milj. kr. Av produktionen uppgår exportandelen
värdemässigt till tre fjärdedelar. Specialstålindustrin är koncentrerad
till Mellansverige. På de orter där specialstålverken är belägna är stålverket i
regel den helt dominerande arbetsgivaren. I elva kommuner står specialstålverken
för mer än hälften av den samlade industrisysselsättningen. Strukturförändringar
får alltså genomgripande regionalekonomiska effekter.

Det är mot denna bakgrund som förslagen i propositionen bör ses. De utgår
från de bedömningar och förslag som specialstålutredningen har lagt fram i
rapporten (Ds I 1977:3) 1977 års specialstålutredning. Sammanfattningsvis
anser utredningen att kraftiga förändringar i fråga om struktur samt
marknads- och produktionsinriktning krävs för att den svenska specialstål -

NU 1977/78:30

industrin skall överleva. Specialstålföretagen måste satsa på både specialprodukter
med begränsade volymer och kvalificerade standardprodukter i stora
volymer. En ökad koncentration inom den svenska specialstålindustrin är
enligt utredningen nödvändig med hänsyn till de krav som ställs i fråga om
marknadsföring, finansiering samt forsknings- och utredningsarbete.

1 propositionen understryker industriministern att företagen bör fortsätta
sina ansträngningar att förskjuta sin produktion uppåt i kvalitetsregistret.
Vidare påpekas att investeringar av betydande omfattning krävs för att
nödvändiga strukturrationaliseringar skall kunna genomföras. Fortsatta och
intensifierade forsknings- och utvecklingsinsatser är viktiga. Industriministern
anser i likhet med utredningen att på sikt huvuddelen av den svenska
specialstålindustrin har möjligheter att hävda sig på världsmarknaden. Branschen
har alltjämt en stark ställning på många marknader, bl. a. genom sin
höga tekniska kompetens och väl utbyggda försäljningsorganisation. En fortsatt
svensk konkurrenskraft är, anförs i propositionen, i hög grad beroende
av i vilken utsträckning man inom branschen kan genomföra effektiviseringsåtgärder
såväl inom de enskilda företagen som över företagsgränsema.

Även inom stålgjuteribranschen, som omfattar tolv gjuterier, är en
omstrukturering nödvändig. Stålgjuteriernas nuläge och framtidsutsikter har
utretts av statens industriverk. Verket konstaterar i denna studie att
investeringar är nödvändiga i de enskilda anläggningarna om driften skall
kunna fortsätta. Om dessa investeringar kommer till stånd blir resultatet en
betydande överkapacitet. Antalet stålgjuterier måste alltså minskas och
specialiseringen inom gjuterierna ökas. För att företagen skall få lättare att
genomföra en strukturomvandling bör enligt propositionen även stålgjuteriindustrin
omfattas av de föreslagna strukturpåverkande åtgärderna.

De omställningar som är nödvändiga inom dessa båda branscher kommer
att ställa stora krav på berörda företag bl. a. i fråga om produktionsteknik och
produktionsinriktning. Stora investeringar kan bli nödvändiga, vilket ställer
krav på finansiella insatser.

De strukturpåverkande åtgärder som föreslås i propositionen avser att
underlätta företagens egna ansträngningar. De syftar till att stärka industrins
konkurrenskraft och därmed skapa en ökad trygghet i sysselsättningen för de
anställda. Åtgärderna är av såväl regionalpolitisk som näringspolitisk art.
Avsikten med de näringspolitiska åtgärderna är i första hand att tillgodose
företagens behov av riskvilligt kapital för sådana investeringar som är en
förutsättning för eller en följd av strukturella förändringar. För sådana
investeringar bör enligt propositionen kunna lämnas dels statliga lån -investeringslån - dels statliga garantier för företagens upplåning på kapitalmarknaden.
Vidare föreslås att lån även skall kunna utgå till företagen för att
likviditetsmässigt överbrygga de inledande förlustår som kan följa på en
strukturomvandling. Lånen liksom de statliga kreditgarantierna tidsbegränsas
till en tvåårsperiod. För dessa strukturinsatser beräknas en ram om
sammanlagt 1 300 milj. kr., varav 700 milj. kr. för lånen och 600 milj. kr. för

NU 1977/78:30

lånegarantierna. Villkoren för investeringslånen bör enligt propositionen
anknyta till motsvarande villkor för lokaliseringslån till industrin. De bör
normalt inte utgå med ett högre belopp än vad som svarar mot hälften av den
sammanlagda investeringskostnaden. I vissa fall skall dock investeringslån
kunna utgå med ett belopp som motsvarar hela investeringskostnaden.
Investeringslån skall kunna lämnas som lån med villkorlig återbetalningsskyldighet.
Sådant lån bör dock inte överstiga en tredjedel av den sammanlagda
kostnaden för investeringen.

Ytterligare ett ändamål för vilket lån skall kunna lämnas är s. k.
kunskapsförsäljning. Härmed avses försäljning utomlands av know-how,
patent, licenser o. d. I propositionen uttalas att det är angeläget att svenska
företag bygger ut sin verksamhet på detta område. Detta kan ske genom
samverkansprojekt i särskilda dotterbolag.

I propositionen föreslås att en särskild delegation skall inrättas för att pröva
frågor om de statliga lånen och kreditgarantierna. Över delegationens beslut i
låne- och garantiärenden skall besvär inte kunna anföras. Delegationen bör
enligt propositionen även ta aktiv del i strukturomvandlingsprocessen.

Med anledning av propositionen har ett flertal motioner väckts. Med
undantag för vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1977/78:163 och
motionen 1977/78:113 godtas i huvudsak förslagen i propositionen.

1 den socialdemokratiska partimotionen 1977/78:192 anges vissa riktlinjer
för ett strukturprogram för specialstålindustrin. Motionärerna efterlyser ett
samlat regeringsprogram för att lösa specialstålindustrins problem samt en
redovisning för de regional- och sysselsättningspolitiska konsekvenserna av
den strukturomvandling som regeringen vill genomföra. Industriministern
begär, säger de, att riksdagen skall anvisa krediter och kreditgarantier till ett
strukturprogram utan att riksdagen får en redovisning av innebörden av ett
sådant strukturprogram och de finansiella anspråk som följer av ett sådant
program.

Vissa riktlinjer för en aktiv stålindustripolitik anges i motionen. Statsmakterna
måste utforma en strukturplan. Splittringen på olika ägargrupper är
enligt motionärerna ett allvarligt hinder för en rationell struktur inom
specialstålindustrin och kan leda till att befintliga resurser inte utnyttjas
effektivt. Den strukturfond varom motionärerna har framlagt förslag även i
annat sammanhang (se NU 1977/78:24) bör komma till stånd. Genom denna
fond skulle skapas möjligheter att genomföra en strukturplan och en
ägarsamordning inom de berörda branscherna.

Till de kreditstöd som föreslås i propositionen bör, hävdar motionärerna,
knytas särskilda villkor som ger samhället möjlighet att få ett inflytande över
strukturförändringarna. Staten skall vidare initiera och finansiera forskningsoch
utvecklingsarbete genom bl. a. strukturfonden. I övrigt tar motionärerna
upp frågor rörande råvarutillgång och energiförsörjning samt sysselsättningsproblemen.
Utskottet behandlar dessa olika riktlinjer i den följande framställningen.

NU 1977/78:30

I motionen 1977/78:113 yrkas avslag på propositionen. Motionärerna anser
att branschens framtid och utveckling inte kan säkras genom de begränsade
stödåtgärder som föreslås i propositionen. Härför krävs att hela stålindustrin
nationaliseras. Ytterligare ett yrkande i motionen syftar till att frågan om
förstatligande av specialstålindustrin skall utredas och förslag härom utarbetas.
Enligt hemställan i motionen 1977/78:163 bör förslag om förstatligande av
hela stålindustrin snarast föreläggas riksdagen. Detta förslag bör ange
följande riktlinjer för en ny stålpolitik: bibehållande av alla sysselsättningstillfällen,
ökad satsning på förädling, nya produkter och ny teknik, samordning
av gruv-, stål- och verkstadsindustrierna, planering för att lokalisera
förädlingsindustrier till bruksorter som hotas eller drabbas av minskning i
sysselsättningen. Den nya stålpolitiken skall även inriktas på att ge de
anställda ett avgörande inflytande genom vetorätt över centrala beslut.
Motionärerna anser att det krävs en ny stålpolitik som utgår från andra
värderingar än dem som nu råder. Stålpolitiken får inte vara beroende av
storfinansen. Den bör ses i ett vidare perspektiv och inte endast som en
branschpolitik, säger de. Förstatligande av stålindustrin skall vara ett led i en
ny, progressiv politik, präglad av självständiga målsättningar och grundad på
arbetarklassens långsiktiga intressen.

Att de nu aktuella branscherna helt förstatligas är enligt utskottets mening
inte nödvändigt för att samhällets intressen skall kunna tillgodoses. De
förslag till konkreta åtgärder som förs fram i motionen 1977/78:163
överensstämmer i några fall med vad som anförs i propositionen. De bygger
dock på värderingar som utskottet inte kan dela. Motionerna 1977/78:113 och
1977/78:163 avstyrks i här ifrågavarande delar.

Regeringen bör lägga fram förslag till riktlinjer för ett strukturprogram för
specialstålindustrin, uttalas i motionen 1977/78:192. Motionärerna finnér det
anmärkningsvärt att frågor av genomgripande industripolitisk, regionalpolitisk
och arbetsmarknadspolitisk natur skulle överlämnas till den särskilda
delegationen utan att riksdagen har fått möjlighet att dra upp riktlinjer för
verksamheten.

De åtgärder som föreslås i propositionen är temporära och syftar i första
hand till att minska de finansiella hindren för angelägna strukturförändringar.
Ansvaret för dessa åvilar enligt propositionen främst företagen och de
anställda. Utskottet instämmer i industriministerns bedömning att det inte är
möjligt att gradera angelägenheten av olika strukturförändringar inom
specialstålindustrin. Effekterna av olika konkreta åtgärder bör i första hand
utvärderas i samarbete mellan företagen och de anställda. Utskottet finnér det
ändamålsenligt att den särskilda delegationen får samma ansvar i fråga om
specialstålindustrins strukturomvandling som statens industriverk har
beträffande gjuteribranschens. I den mån delegationens arbete skulle komma
att leda till mera genomgripande förändringar i branschens struktur förutsätter
utskottet att dessa redovisas för riksdagen. En sådan framställning till

NU 1977/78:30

regeringen som föreslås i motionen 1977/78:192 är enligt utskottets mening
inte påkallad.

Propositionens ovan redovisade förslag till finansiellt stöd för specialstålindustrin
kritiseras i motionen 1977/78:192. Det är enligt motionärerna illa
underbyggt - sammankopplingen med lokaliseringspolitiken är löslig och
fullföljs inte på det organisatoriska planet, de angivna beloppsramarna är
otillräckliga. Investeringslånen bör enligt propositionen normalt motsvara
högst hälften av investeringskostnaden men skall i vissa fall kunna täcka
denna helt. Motionärerna vill sätta maximum vid två tredjedelar. Den
återstående delen bör, menar de, täckas genom lokaliseringslån. Härigenom
skulle regeringen komma att mera direkt medverka i handläggningen av
finansieringsfrågorna och en nödvändig samordning med andra statliga
insatser komma till stånd. De föreslagna ramarna accepteras av motionärerna
som ett provisorium i avvaktan på att medelsbehovet närmare redovisas för
riksdagen i samband med att förslag till strukturprogram läggs fram och
under förutsättning att en strukturfond inrättas.

Utskottet har ingenting att erinra mot de föreslagna riktlinjerna för
finansiellt stöd till specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin. Såsom framhålls
i propositionen kan det bli fråga om mycket genomgående omvandlingar
av de berörda produktionsenheterna. En effektiv statlig medverkan i
finansieringen framstår i detta läge som oundgänglig, och det synes angeläget
att stor flexibilitet tillåts när insatserna i det enskilda fallet skall bestämmas.
Mot den bakgrunden finner utskottet motionärernas kritik av riktlinjerna för
låne- och garantigivningen opåkallad och deras förslag om sänkt maximum
för andelen investeringslån vid finansieringen av ett projekt olämpligt.

Mot de i propositionen föreslagna ramarna för lån och garantier har
utskottet ingen erinran. Om de skulle visa sig otillräckliga är regeringen
givetvis oförhindrad att - om statsfinansiella förutsättningar föreligger -komma med förslag om utvidgade ramar. Utskottet har i det föregående tagit
ställning till motionärernas begäran om ett strukturprogram och i annat
sammanhang (NU 1977/78:24) till deras förslag om en strukturfond.
Utskottet har svårt att förstå varför motionärerna med sina utgångspunkter
framställer sin tillstyrkan av förslagen till ramar för lån och garantier som
villkorlig. Frågan om hur finansieringsstödet skall administreras tar utskottet
upp i det följande. Vad gäller det finansiella stödet vill utskottet alltså
tillstyrka propositionen och avstyrka motionen 1977/78:192.

De villkor som föreslås för kreditstödet är, sägs i motionen 1977/78:192,
mycket generösa - i själva verket skall staten som långivare ta risker som
annars är förknippade med ägarkapital. Staten borde ställa villkor som svarar
mot detta förhållande. Motionärerna föreslår att detta sker genom att lånen
delvis lämnas mot konvertibla skuldebrev. Frågan om konvertering till aktier
skulle kunna tas upp efter förslagsvis fem år. Efter genomförd omstrukturering
skulle staten sålunda som aktieägare kunna få del i framtida utdelning
och värdetillväxt.

NU 1977/78:30

Utskottet finnér det inte lämpligt att det föreslagna kreditsystemet används
för att bereda staten delägarskap i stålföretag som utnyttjar den erbjudna
stödformen. Strukturstödet bör enligt utskottets uppfattning ses som en hjälp
till självhjälp, inte som en väg att - i en på förhand svårförutsebar
utsträckning - åstadkomma ökat statligt ägande. Inflytande över de låntagande
företagen bör kunna vinnas genom villkor som knyts till lånen.
Motionärernas yrkande rörande konvertibla skuldebrev avstyrks alltså.

Förslag om statligt ägarkapital till stålföretagen framförs också i motionen
1977/78:114, vilken - som nämns nedan - tar sikte på problem för
stålföretagen i Örebro län. Motionärerna betecknar den föreslagna statliga
investeringsstimulansen som helt otillräcklig med tanke på de behov som
föreligger både i Örebro län och på andra håll i Mellansverige. De kräver att
staten i syfte att för det närmaste årtiondet säkra tillräcklig investeringsvolym
skall gå in i specialstålföretagen med ägarkapital.

Motionärerna förutsätter tydligen stora och delvis omedelbara kapitaltillskott
från statens sida utöver det stöd i form av lån och garantier som enligt
propositionens förslag skall stå till buds för specialstålföretagen. Utan att gå in
på de olika värderingar som kan knytas till statliga insatser av detta slag
konstaterar utskottet att det inte nu finns underlag för ett beslut av denna
innebörd. Utskottet avstyrker följaktligen motionsyrkandet.

I motionen 1977/78:163 yrkas att riksdagen skall uttala att de föreslagna
lånen och garantierna skall inordnas i den nya stålpolitik som föreslås i
motionen. Utskottet finner det självklart att ett statligt finansiellt stöd till
stålindustrin måste vara inordnat i den stålpolitik som statsmakterna har
fastställt. I det föregående har utskottet emellertid avstyrkt motionärernas
yrkande att riksdagen skall hos regeringen begära ett nytt förslag beträffande
specialstålindustrin enligt grunder som anges i motionen. Därför avstyrker
utskottet också det nu aktuella motionsyrkandet.

Önskemål beträffande sammansättningen av den särskilda delegationen som
föreslås inrättad förs fram i motionen 1977/78:192.1 propositionen uttalas att
bl. a. representanter för anställda och företag i de berörda branscherna bör
ingå. Delegationens arbete kommer enligt propositionen att ske i nära
samverkan med Sveriges Investeringsbank AB. Banken är beredd att ställa
personal med särskild kompetens i finansieringsfrågor till delegationens
förfogande för handläggningen av konkreta låneärenden. Med hänsyn till den
betydelse som kreditgivningen kommer att få för branschen kräver motionärerna
att de anställda ges en stark ställning i delegationen. Riksdagen skall,
yrkas i motionen, göra ett uttalande av denna innebörd.

Av propositionen framgår klart att företrädare för de anställda och berörda
företag kommer att ingå i delegationen. Utskottet anser sig inte ha skäl att
föreslå riksdagen att göra något särskilt uttalande om delegationens sammansättning.

NU 1977/78:30

I motionen 1977/78:192 behandlas även frågan hur forsknings- och
utvecklingsarbetet skall finansieras. Motionärerna hävdaratt vid både enskilda
företag och kollektiva institutioner forskningsinsatserna har minskat till följd
bl. a. av företagens ekonomiska svårigheter. De i propositionen föreslagna
stödåtgärderna innebär inte, anser de, att branschens forsknings- och
utvecklingsarbete förstärks och rationaliseras. De statliga stödinsatserna bör
enligt motionärerna utformas så att stöd kan utgå även för forskning,
utveckling och marknadsföring. Detta stöd bör lämnas bl. a. från den i
motionen föreslagna strukturfonden. Ur denna strukturfond skulle medel
även kunna utgå för speciella, särskilt resurskrävande utvecklingsprojekt,
t. ex. i fråga om nya processer. Motionärerna vill att riksdagen skall ansluta
sig till vad de har anfört om riktlinjer för hur forsknings- och utvecklingsarbetet
inom specialstålindustrin bör finansieras.

I propositionen betonas att fortsatta och intensifierade forskningsinsatser
är nödvändiga om svensk specialstålindustri skall kunna hävda sig i den
internationella konkurrensen. Det är, framhåller industriministern, angeläget
att forsknings- och utvecklingsarbetet, vars resultat är långsiktigt,
bedrivs oberoende av konjunkturella variationer i branschens lönsamhet. I
propositionen uttalas vidare att statsmakterna även fortsättningsvis aktivt
måste bidra till att angelägna forsknings- och utvecklingsinsatser kommer till
stånd inom järn- och stålområdet. Ett flerårigt forsknings- och utvecklingsprogram
med förslag till ökade insatser inom järn- och stålområdet har
utarbetats inom styrelsen för teknisk utveckling (STU). Detta förslag
behandlas, aviseras i propositionen, i ett kommande förslag rörande statliga
insatser inom forsknings- och utvecklingsområdet. Mot denna bakgrund
konstaterar utskottet att ett ökat statligt stöd till detta forskningsområde
kommer att lämnas. Utskottet, som i annat sammanhang (NU 1977/78:24)
har avstyrkt inrättande av den i motionen åberopade strukturfonden,
avstyrker nu ifrågavarande yrkande.

Specialstålindustrins behov av andra råvaror än järn - främst legeringsmetaller
- täcks f. n. helt genom import, påpekas i motionen 1977/78:192.
Motionärerna anför att det enligt de bedömningar som har gjorts skulle finnas
goda möjligheter att finna brytvärda tillgångar av legeringsmetaller inom
landet. Detta förutsätter dock att prospekteringsverksamheten på området
byggs ut. De föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande om behovet av en
utökad prospekteringsverksamhet för att säkra tillgången av legeringsmetaller
för specialstålindustrin.

Utvecklingen inom prospekteringstekniken under senare tid går mot s. k.
fullprospektering, dvs. en total, förutsättningslös genomsökning av stora
arealer i syfte att samtidigt systematiskt leta efter olika mineralfyndigheter
eller malmer. Insatserna från såväl statens som privata intressenters sida för
att utvärdera fynd av legeringsmetaller har ökat väsentligt. I fråga om
legeringsmetaller är Sverige praktiskt taget helt beroende av import. Produk -

NU 1977/78:30

tionen av dessa metaller är koncentrerad till ett fåtal länder. Överstyrelsen för
ekonomiskt försvar har i ett remissyttrande över nämndens för statens
gruvegendom anslagsframställning för budgetåret 1977/78 (prop. 1976/
77:100 bil. 17 s. 141) understrukit prospekteringens stora betydelse för att på
sikt minska utlandsberoendet i försörjningen av sådana metaller. Överstyrelsen
har därvid särskilt betonat vikten av att undersökningarna av
nickelförekomster i mellersta Norrland intensifieras.

Utskottet anser bl. a. mot denna bakgrund att alla möjligheter att öka den
inhemska produktionen bör tas till vara. Härför krävs en väsentligt ökad
satsning på prospekteringsverksamheten. I propositionen aviseras också att
regeringen inom en nära framtid kommer att lägga fram förslag rörande
gruvindustrin.

Specialstålindustrins behov av järnråvara tillgodoses till stor del genom
skrot. Enligt motionärerna skulle flera företag nu överväga att övergå från
malmbaserad till skrotbaserad tillverkning. Detta skulle, anför de, komma att
leda till nedläggning av gruvor och malmmetallurgi. Motionärerna anser att i
de fall då företagen med statligt stöd genomför en strukturrationalisering,
som medför att gruvdrift läggs ner, staten bör kunna förbehålla sig rätten att
överta utmål samt gruvor som har tagits ur drift. I huvudsak samma
synpunkter förs fram i motionen 1977/78:115.

Med anledning av motionärernas synpunkter att det borde finnas en
möjlighet för staten att överta utmål och gruvor vid vilka driften har lagts ner
vill utskottet erinra om att staten, enligt såväl den nuvarande gruvlagen
(1974:342) som den tidigare, har rätt till hälftendel, s. k. kronoandel.
Önskemålen om att även en i nuläget inte företagsekonomiskt motiverad
gruvdrift under en övergångstid skall kunna upprätthållas för att härigenom
gruvan skall kunna utnyttjas i framtiden är förståeliga. Frågan om ett statligt
övertagande av utmål och gruvor som hotas av nedläggning bör lämpligen
lösas genom förhandlingar i varje enskilt fall. Härvid är det dock enligt
utskottets mening rimligt att hänsyn tas inte endast till företagsekonomiska
utan även till långsiktiga samhällsekonomiska värderingar.

En ansvarsfull och framsynt energipolitik är ett viktigt led i ett samlat
program för stålindustrin, anförs i motionen 1977/78:192. Motionärerna
hävdar att avsaknaden av klara besked från regeringen i fråga om den
framtida energipolitiken har inverkat negativt på bl. a. stålindustrins investeringsvilja.
En förutsättning för att näringslivet skall kunna genomföra en
nödvändig strukturomvandling och sätta i gång stora investeringar är att
regeringen beslutar om den framtida energiförsörjningen. Motionärerna
kräver därför en återgång till 1975 års energipolitiska beslut. De hemställer att
riksdagen i ett uttalande till regeringen ställer sig bakom dessa synpunkter.

Utskottet utgår från att regeringen vid utformningen av den framtida
energipolitiken gör den nödvändiga avvägningen mellan olika samhällsin -

NU 1977/78:30

tressen. Näringslivets energiförsörjning spelar i detta sammanhang en viktig
roll. Det finns enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att nu göra
någon framställning till regeringen i denna fråga.

Omstruktureringen av specialstålindustrin kommer att medföra att sysselsättningen
minskar vid flera produktionsenheter. För att moia sysselsättningsproblemen
pä stålörterna föreslår regeringen en rad åtgärder. De berörda
länsstyrelserna skall tilldelas särskilda resurser för att utarbeta förslag till
konkreta åtgärder och för att samordna insatserna på länsnivå. För dessa
uppgifter skall särskilda arbetsgrupper med företrädare för länsstyrelser,
länsarbetsnämnder och företagareföreningar tillsättas. Dessa arbetsgrupper
skall samarbeta med bl. a. berörda kommuner och fackföreningar. Inom
regeringskansliet skall en särskild arbetsgrupp tillkallas för att dels utarbeta
egna förslag till åtgärder, dels tillse att länsstyrelsernas förslag får en snabb
behandling. Detta arbete skall bedrivas i nära samråd med den särskilda
arbetsgrupp - stålortsgruppen - som tillkallades i april 1977. Industriministern
erinrar vidare om att enligt propositionen 1977/78:40 ett regionalt
investmentbolag skall inrättas på försök i Värmland-Bergslagen-regionen.
Regeringen har i propositionen 1977/78:59 - som behandlas av arbetsmarknadsutskottet
(AU 1977/78:17) - lagt fram förslag om tillfälligt särskilt
sysselsättningsbidrag till företag inom stålindustrin. Detta förslag innebär att
bidrag för övertalig personal skall kunna utgå till företag med dominerande
ställning på en ort. Bidraget, som är avsett för åren 1978 och 1979, skall utgå
med 75 96 av företagets lönekostnader inkl. sociala avgifter.

De regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska följderna av stålindustrins
strukturomvandling tas upp i en rad motioner. Utskottet redogör först
för de olika motionernas innebörd och anger sedan i ett sammanhang sitt
ställningstagande till dem.

Motionerna 1977/78:132 och 1977/78:162 tar upp de problem som en
neddragning av verksamheten vid Gränges Nyby får för resp. kommuner och
för hela Södermanlands län. I båda motionerna erinras om att Gränges Nyby
AB hos regeringen har begärt stöd för att investera i en stränggjutningsanläggning
och i en ny pulvermetallurgisk process för framställning av rostfria
sömlösa rör. I den förra motionen uttalas att en samordning är nödvändig för
att stärka branschens ställning. Inom ramen för en samordning bör enligt
motionärerna en eventuell satsning på stränggjutning ske i Gränges Nyby. De
förordar att lån eller bidrag av investeringsmedel skall utgå för teknisk
förnyelse vid Gränges Nyby enligt de planer som företaget har gjort upp.
Hemställan i motionen går ut på att riksdagen skall göra ett uttalande av
denna innebörd.

I motionen 1977/78:162 yrkas att riksdagen skall uttala dels att särskild
hänsyn skall tas till de vid Gränges Nyby initierade åtgärderna för processoch
produktutveckling i avsikt att finna tekniska lösningar som möjliggör god
produktion, dels att garantier för den fortsatta verksamheten vid Gränges

NU 1977/78:30

Nyby skall lämnas innan den i propositionen föreslagna särskilda delegationen
har börjat sin verksamhet. Enligt en tredje punkt i hemställan skall
särskild hänsyn tas till de speciella arbetsmarknadsproblemen i Södermanland.

Förslag som syftar till att motverka sysselsättningsminskningen i Örebro
län och Värmlands län förs fram i motionerna 1977/78:114 och 1977/78:161.
Enligt hemställan i den förra motionen skall riksdagen begära åtgärder som
garanterar ny sysselsättning i kommunerna vid större personalminskningar
inom specialstålverken i Degerfors, Karlskoga, Hällefors, Ljusnarsberg och
Lindesberg. Regeringen skall, yrkas i motionen 1977/78:161, lägga fram en
konkret redovisning för de arbetstillfällen som avses bli lokaliserade till de
värmländska stål- och gruvindustriorterna som ersättning för de sysselsättningstillfällen
som försvinner till följd av specialstålindustrins strukturomvandling.
Vidare bör ökade resurser för arbetsmarknadspolitiska insatser
ställas till länets förfogande så att man klarar de övergångsproblem som kan
uppstå i samband med strukturomvandlingen. Ytterligare ett yrkande går ut
på att regeringen skall beakta de åtgärdsförslag som förts fram från länet inom
ramen för länsplaneringsverksamheten och i länets regionala utvärdering av
stålindustrins framtida struktur.

I motionen 1977/78:115 påtalas behovet av ytterligare insatser för Kopparbergs
län. Motionärerna anför att särskild hänsyn måste tas till Avesta och
Hedemora kommuner, som är mycket beroende av specialstålföretagen.

Utvecklingen i Gävleborgs län tas upp i motionen 1977/78:116. Motionärerna
påpekar att tre specialstålverk inom länet kommer att beröras av
strukturomvandlingen. Detta innebär att Hofors, Sandvikens och Gävle
kommuner kommer att få stora svårigheter. Särskilda åtgärder måste enligt
motionärerna vidtas för att skapa ersättningsindustri för dessa kommuner.

De mindre produktionsenheternas och enföretagsorternas problem
behandlas i motionen 1977/78:133. Motionärerna framhåller att Uppsala län
och speciellt den norra delen av länet kommer att få stora sysselsättningsproblem.
De problem och det behov av ekonomiskt stöd som de mindre
produktionsenheterna har bör särskilt beaktas i det fortsatta arbetet med
specialstålindustrins strukturomvandling. Vidare bör åtgärder vidtas för att
ge arbete och trygghet åt de människor och orter som drabbas vid en
strukturomvandling. Enligt ett tredje yrkande skall speciell uppmärksamhet
ägnas åt enföretagsorternas behov av differentierad sysselsättning.

I motionen 1977/78:192 hemställs att riksdagen skall begära att regeringen
redovisar en plan för ersättningsindustrier till bruksorterna. Motionärerna
anför att industriministern bl. a. i en TV-debatt har utlovat en sådan plan.

Med anledning av samtliga dessa motionsyrkanden vill utskottet understryka
att kraftiga insatser måste till för att på allt sätt motverka de negativa
effekter som specialstålindustrins strukturomvandling kan komma att
medföra. Att riksdagen skulle, såsom förordas i motionerna, särskilt peka ut
vissa orter eller regioner, där stödinsatser skulle vara särskilt motiverade,

NU 1977/78:30

finner utskottet inte möjligt. De åtgärder som föreslås från såväl lokal som
regional och central nivå måste noga samordnas. Härigenom säkras en
effektiv användning av tillgängliga resurser. Som nämnts innehåller ett par av
motionerna konkreta förslag om stöd till investeringar i ny teknik. I sak stöder
motionärerna härvid de investeringsplaner som ett visst företag, Gränges
Nyby AB, har presenterat för regeringen. Utan att ta ställning till det aktuella
projektet vill utskottet framhålla vikten av att företagen får ett effektivt stöd i
arbetet på att utveckla nya stålprodukter och framställningsprocesser.

De insatser som regeringen avser att vidta - enligt vad som har angetts i det
föregående - finner utskottet väl motiverade. Utskottet förutsätter att en
kontinuerlig uppföljning av detta arbete kommer att ske. Resultatet av denna
uppföljning bör redovisas för riksdagen. I denna redovisning bör även ingå
det material som länsstyrelserna har utarbetat.

Utskottet har härmed i anslutning till motionerna tagit ställning till det
förslag till riktlinjer och organisation för stödåtgärder för att underlätta
strukturomvandlingen inom specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin
som framläggs i propositionen. Vad regeringen har föreslagit tillstyrks av
utskottet, såvitt inte annat framgår av det som sagts ovan. Utskottet har
härmed också behandlat de motsvarande - inledningsvis (s. 6) refererade -riktlinjer som presenteras i motionen 1977/78:192. Utskottet föreslår
sammanfattningsvis att riksdagen godkänner de riktlinjer och den organisation
för stödåtgärderna som utskottet har angivit. Hemställan i den nämnda
motionen att riksdagen skall godkänna de av motionärerna angivna riktlinjerna
kan därmed anses besvarad.

I motionen 1977/78:163 yrkas att regeringen skall lägga fram förslag om
förbud mot alla avskedanden och personalminskningar inom stålindustrin.
Utskottet har i det föregående framhållit vikten av kraftfulla insatser för att
lösa sysselsättningsproblemen på de berörda orterna. En åtgärd av det slag
som motionärerna önskar - lagtekniskt och praktiskt svårgenomförbar -skulle motverka den nödvändiga omstruktureringen av branschen och på sikt
även branschens förmåga att hävda sig. Utskottet avstyrker ifrågavarande
motionsyrkande.

Enligt ett yrkande i motionen 1977/78:113 bör regeringen lägga fram
förslag om att medel skall anvisas för att trygga sysselsättningen på berörda
orter. Dessa medel bör enligt motionärerna utgå från det investeringsanslag
om 700 milj. kr. som föreslås i propositionen. Enligt motionärernas - av
utskottet avstyrkta - inledande yrkande om avslag på propositionen skulle
något sådant investeringsanslag inte komma till stånd. Utskottet hänvisar
ånyo till sina uttalanden i det föregående om sysselsättningsproblemen och
avstyrker det nu ifrågavarande yrkandet.

NU 1977/78:30

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motionen 1977/78:113 yrkandet 1,

2. beträffande förstatligande av specialstålindustrin
att riksdagen avslår

a) motionen 1977/78:113 yrkandet 2,

b) motionen 1977/78:163 yrkandet 1 b,

3. beträffande strukturprogram

att riksdagen avslår motionen 1977/78:192 yrkandet 2,

4. beträffande finansiellt stöd
att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1977/78:47 momenten 2 och 3
dels bemyndigar regeringen att under åren 1978 och 1979 ikläda
staten garantier för lån till specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin
med sammanlagt högst 600 000 000 kr.,

dels till Lån för att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin
m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd anvisar ett
investeringsanslag av 700 000 000 kr.,

b) avslår motionen 1977/78:192 yrkandena 4-6 såvitt motionen
inte i denna del har tillgodosetts enligt utskottets hemställan
under a,

5. beträffande investerings- och likviditetslån mot konvertibla skuldebrev att

riksdagen avslår motionen 1977/78:192 yrkandet 7,

6. beträffande inordnande av det finansiella stödet i en ny stålpolitik
att riksdagen avslår motionen 1977/78:163 yrkandet 2,

7. beträffande insats av statligt ägarkapital

att riksdagen avslår motionen 1977/78:114 yrkandet 1,

8. beträffande sammansättning av den särskilda delegationen
att riksdagen avslår motionen 1977/78:192 yrkandet 8,

9. beträffande forsknings- och utvecklingsarbete

att riksdagen avslår motionen 1977/78:192 yrkandet 9,

10. beträffande prospekteringsverksamhet

att riksdagen avslår motionen 1977/78:192 yrkandet 11,

11. beträffande energipolitik

att riksdagen avslår motionen 1977/78:192 yrkandet 10,

12. beträffande specialstålindustrin i Södermanlands län
att riksdagen avslår

a)motiönen 1977/78:132,

b) motionen 1977/78:162,

13. beträffande specialstålindustrin i Örebro län

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1-14 yrkandet 2,

NU 1977/78:30

14. beträffande specialstålindustrin i Värmlands län
att riksdagen avslår motionen 1977/78:161,

15. beträffande specialstålindustrin i Kopparbergs län
att riksdagen avslår motionen 1977/78:115,

16. beträffande specialstålindustrin i Gävleborgs län
att riksdagen avslår motionen 1977/78:116,

17. beträffande specialstålindustrin i Uppsala län
att riksdagen avslår motionen 1977/78:133,

18. beträffande plan för ersättningsindustrier

att riksdagen avslår motionen 1977/78:192 yrkandet 12,

19. beträffande propositionens förslag i stort
att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1977/78:47 moment 1
godkänner de riktlinjer och den organisation för stödåtgärder för
att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin
och stålgjuteriindustrin som framgår av vad utskottet har
anfört,

b) finner motionen 1977/78:192 yrkandet 1 därmed ha besvarats,

20. beträffande förbud mot avskedanden och personalminskningar
att riksdagen avslår motionen 1977/78:163 yrkandet 1 a,

21. beträffande anvisande av medel för att trygga sysselsättningen på
stålverken

att riksdagen avslår motionen 1977/78:113 yrkandet 3.

Stockholm den 7 december 1977

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c). Arne Blomkvist (s), Ingvar Carlsson
(s), Karl-Anders Petersson (c), Rune Ångström (fp), Ingegärd Oskarsson (c),
Sten Svensson (m), Karl-Erik Häll (s), Rune Jonsson i Husum (s), Wivi-Anne
Radesjö (s) och Olle Wästberg i Stockholm (fp).

NU 1977/78:30

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Ingvar Carlsson,
Karl-Erik Häll, Rune Jonsson i Husum och Wivi-Anne Radesjö (alla s)

1. beträffande strukturprogram (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”De åtgärder”
och slutar på s. 8 med ”inte påkallad” bort ha följande lydelse:

Förslagen i propositionen innebär att statligt stöd om totalt 1,3 miljarder
kronor tillförs de båda branscherna utan att något konkret program för
strukturomvandlingen presenteras. Detta är så mycket mer anmärkningsvärt
som enligt specialstålutredningen betydande omstruktureringar och ökad
koncentration inom specialstålindustrin är nödvändig. Utredningen har
också föreslagit vissa samgåenden mellan företagen. Statsmakterna kan inte i
en fråga som är av så genomgripande betydelse för det svenska samhället inta
en passiv hållning. Det är inte rimligt att ansvaret för utformningen av ett
strukturprogram läggs på den föreslagna särskilda delegationen för lånefrågor
utan att några riktlinjer för dess handlande lämnas. Utskottet anser liksom
motionärerna att riksdagen bör begära att regeringen lägger fram förslag till
strukturprogram för specialstålindustrin.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:192 yrkandet 2
hos regeringen begär förslag till strukturprogram för specialstålindustrin,

2. beträffande finansiellt stöd (mom. 4)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motionen 1977/78:192” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill starkt understryka motionärernas kritik. Det stöd som nu
skall sättas in måste vara tillräckligt omfattande. Endast som ett provisorium,
i avvaktan på en genomgripande reform av det statliga strukturstödet till bl. a.
de nu aktuella branscherna, kan de i propositionen angivna låne- och
garantiramarna accepteras. Stödet måste vidare på ett ändamålsenligt sätt
samordnas med det finansiella stöd som staten ger på andra grunder inom
ramen för regionalpolitiken och arbetsmarknadspolitiken. Från den utgångspunkten
bör den regeln uppställas att inte mer än två tredjedelar av
kostnaderna för ett investeringsprojekt får täckas med investeringslån. För
den återstående delen blir det då aktuellt med lokaliseringslån, vilket gör att
regeringen - som önskvärt är - kommer att mera direkt medverka i
handläggningen. Att så sker synes nödvändigt för erforderlig samordning
mellan de olika stödformerna. Utskottet ansluter sig alltså, vad beträffar det

NU 1977/78:30

finansiella stödet, till vad som yrkas i motionen 1977/78:192.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen

a) med bifall till motionen 1977/78:192 yrkandet 4 hos regeringen
begär redovisning av specialstålindustrins behov av lån
och kreditgarantier i enlighet med vad utskottet anfort,

b) med anledningav propositionen 1977/78:47 momenten 2 och
3 och med bifall till motionen 1977/78:192 yrkandena 5 och
6

dels bemyndigar regeringen att under åren 1978 och 1979 ikläda
staten garantier för lån till specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin
med sammanlagt högst 600 000 000 kr.,
dels till Lån för att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin
m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd anvisar ett
investeringsanslag av 700 000 000 kr.,

3. beträffande investerings- och likviditetslån mot konvertibla skuldebrev (mom.
5)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det uppenbart att staten inte bör lämna ett så frikostigt
kreditstöd som det här är fråga om till privata företag utan att kräva ett skäligt
inflytande i företagen. Det kan visa sig värdefullt att detta inflytande är
förankrat i ett statligt delägarskap, grundat på att lånemedel via konvertibla
skuldebrev omvandlas till aktier. Utom ett ökat inflytande över företagens
fortsatta utveckling skulle staten, som motionärerna framhåller, på detta sätt
kunna få ekonomiskt utbyte genom andel i utdelning och värdetillväxt.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:192 yrkandet 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. beträffande sammansättning av den särskilda delegationen (mom. 8)
Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Av propositionen”
och slutar med ”delegationens sammansättning” bort ha följande
lydelse:

Delegationen kommer enligt propositionen att få ett omfattande ansvarsområde.
Den skall behandla frågor rörande lån och kreditgarantier samt
utarbeta riktlinjer för ett strukturprogram för specialstålindustrin. Med

NU 1977/78:30

hänsyn till den betydelse som kreditgivningen kommer att få för strukturomvandlingen
av och sysselsättningen inom branschen anser utskottet att
skilda fackliga organisationer som företräder de anställda skall vara representerade
i delegationen.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:192 yrkandet 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. beträffande forsknings- och utvecklingsarbete (mom. 9)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”1
propositionen” och slutar med ”ifrågavarande yrkande” bort ha följande
lydelse:

En utbyggd och intensifierad forsknings- och utvecklingsverksamhet är
nödvändig om specialstålindustrin skall kunna hävda sig i den internationella
konkurrensen. Det är därför en allvarlig brist i regeringens förslag att det
statliga stödet inte skall kunna utgå för sådan verksamhet. Utvecklingsprojekt
inom järn- och stålområdet ställer krav på stora ekonomiska resurser som
svårligen ryms inom företagens och institutionernas ordinarie forskningsanslag.
Det kommer därför att bli nödvändigt att staten går in och stöder särskilt
angelägna projekt. Detta kan lämpligen ske genom bidrag från den i motionen
1977/78:192 föreslagna strukturfonden.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:192 yrkandet 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. beträffande energipolitik (mom. 11)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”Utskottet
utgår” och slutar på s. 12 med ”denna fråga” bort ha följande lydelse:

Specialstålindustrin är en mycket energikrävande bransch och är därför
starkt beroende av en säker tillgång på elenergi. En långsiktig energipolitik
som tillgodoser näringslivets energibehov är en nödvändig förutsättning för
att specialstålindustrin skall kunna genomföra en strukturomvandling och
göra de investeringar som krävs. Utskottet vill därför understryka att den
energipolitik som statsmakterna lade fast år 1975 bör genomföras.

dels att utskottet under 11 bort hemställa

11. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:192 yrkandet 10
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

: '.y-A

; '■ .-‘V. ->i-: ,-i:.

' ■ .. ■ ' ' ' : ■ ’.rr •

.. ■ i.w.: .■: ... v .

! y'-v!

GOTAB 57158

»1977