NU 1977/78:3

Näringsutskottets betänkande
1977/78:3

med anledning av motion om livsmedelsförädlingsindustrin i Skaraborgs
län

Ärendet

1 motionen 1976/77:1240 av Arne Blomkvist m. fl. (s) hemställs att
riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att
framlägga förslag om hur livsmedelsförädlingsindustrin inom Skaraborgs län
skall vidareutvecklas.

Motionen

I Skaraborgs län finns enligt motionärerna ett behov att utveckla livsmedelsförädlingsindustrin.
Odling av köksväxtkultureroch bär hävdar sig inte i
samma utsträckning som i andra jordbrukslän. Den främsta anledningen till
detta kan vara att det inte finns någon större konservindustri för trädgårdsprodukter
i länet, säger motionärerna. De anser vidare att slakteri-, charkuteri-
och mejeriindustrin inom länet också har mycket goda förutsättningar
för en expansion. En utredning bör nu tillsättas med uppgift att föreslå
åtgärder som kan utveckla förädlingsindustrin inom livsmedelssektorn i
Skaraborgs län. Därvid bör, uttalar motionärerna, också prövas statliga
ägarengagemang i all den omfattning som är nödvändig för att tillgodose
betydelsefulla läns- och konsumentpolitiska intressen. Motionärerna pekar
också på lokaliseringsstöd som ett medel för statsmakterna att aktivt
medverka till en väsentlig ökning av förädlingen av jordbruksprodukter i
länet.

Tidigare riksdagsbehandling av ärenden om statliga insatser till stöd för
livsmedelsförädlingsindustrin i Skaraborgs län

I motioner vid 1966 års riksdag föreslogs att riksdagen hos Kungl. Maj:t
skulle hemställa bl. a. om utredning angående förläggning av en statlig
industri för förädling av jordbruksprodukter till Vara-regionen i Skaraborgs
län. Bankoutskottet (BalJ 1966:29) uttalade att det givetvis inte var uteslutet
med statliga produktionsinitiativ inom livsmedelsbranschen (en formulering
som dock representanterna för centerpartiet, folkpartiet och högerpartiet
reserverade sig mot). Någon särskild utredning därvidlag fann utskottet
emellertid inte skäl att förorda. Utskottet hänvisade också till en utredning
om utbyggnad av livsmedelsindustrin i Skaraborgs län som vid detta tillfälle
pågick i regi av länets näringsråd. Utskottets hemställan att motionerna inte
skulle föranleda någon riksdagens åtgärd bifölls av riksdagen.

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 3

NU 1977/78:3

2

Under den allmänna motionstiden 1976 väcktes en motion (1975/76:848),
vari hemställdes att riksdagen skulle ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående det angelägna i att fortlöpande stödja en
utbyggnad av förädlingsindustrin inom livsmedelssektorn i Skaraborgs län.
Motionen behandlades av arbetsmarknadsutskottet i december 1976 i
betänkandet AU 1976/77:7 med anledning av propositionen 1975/76:211 om
samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik.

Utskottet erinrade härvid (s. 62) om att lokaliseringsstöd enligt gällande
bestämmelser kan utgå till orter utanför allmänna stödområdet då skäl, bl. a.
strukturomvandling, härför bedöms föreligga. Utskottet, som i detta
sammanhang också omnämnde vissa aktuella planer på utbyggnad av
vidareförädlingsindustrin inom livsmedelssektorn i länet,ansåg att motionen
inte borde föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Detta blev också
riksdagens beslut.

Vissa uppgifter om livsmedelsindustrin i Skaraborgs län

Billingenutredningen (I 1977:03; ordförande: f. d. landshövding Gösta
Netzén) har nyligen - som ett underlag för sina bedömningar av alternativ för
den ekonomiska utvecklingen i Billingenområdet - redovisat vissa uppgifter
om livsmedelsindustrin i Skaraborgs län. Följande redogörelse bygger i
huvudsak på framställningen i utredningens betänkande (SOU 1977:47)
”Billingen. 4 exempel” (s. 71-77). Avslutningsvis ges några uppgifter om det
arbete som f. n. pågår inom länet i syfte att vidareutveckla livsmedelsindustrin.

Sammanlagt arbetar ca 3 000 personer inom länets livsmedelsindustri.
Sysselsättnings- och produktionsmässigt är slakteri- och charkuteri- samt
mejeriindustrierna av störst betydelse.

Slakteri- oell charkuteriindustri

Länets andel av den totala slakten i landet år 1973 var 11 96. Andelen var
betydligt lägre då det gäller styckning och charkuteriprodukter. En stor
mängd hela slaktade djurkroppar transporteras alltså från bl. a. Skaraborgslän
till andra delar av landet, främst till Stockholm och Göteborg.

1 länet finns två större slakterier, ett jordbrukskooperativt (Scan-Västs
slakteri- och charkuterifabrik i Skara) och ett konsumentkooperativt (det KFägda
Skövde Kontrollslakteri). Därutöver finns två mindre, privatägda
slakterier i Håkantorp och Lovene.

Slakten och tillverkningen av charkuterivaror i Scan-Västs anläggning i
Skara har ökat med 3-5 % per år under 1970-talet. Ökningen av slakten
beräknas fortgå i ungefär samma takt under de närmaste åren. En expansiv
del av verksamheten har varit djupfrysta produkter för detaljhandel och
storhushåll. Också denna del beräknas öka ytterligare, och nya lokaler är

NU 1977/78:3

3

aktuella i Skara inom några år. Antalet anställda uppgick år 1975 till ca 870 och
beräknas öka med något tiotal per år under den närmaste framtiden. - ScanVäst
har också en konverteringsanläggning för slakteriavfall och en djurmatsfabrik
i Stenstorp med ca 35 anställda.

Det KF-ägda AB Skövde Kontrollslakteri sysselsätter ett 70-tal personer.
KF driver dessutom en charkuterifabrik i Skara med ett 60-tal anställda.

En del av slakten från Scan-Västs anläggning i Skara går till det fristående
livsmedelsföretaget Gunnar Dafgård AB. Företaget,som är beläget i närheten
av Lidköping, sysselsätter ca 500 personer.

Billingenutredningen bedömer att den fortgående mekaniseringen och
automatiseringen inom slakteri- och charkuteriindustrin kommer att
medföra en koncentration till ett fåtal större enheter i landet. Utredningen
finner det vanskligt att bedöma Skaras och Skövdes möjligheter i detta
sammanhang. Med hänsyn till att Skara ligger centralt i förhållande till
producenter och marknad är det enligt utredningen mycket som talar för att
en större anläggning kommer att finnas i Skara under överskådlig tid.

Mejeriindustri

Den starka inriktningen på nötboskap i jordbruket har slagit igenom i
mejeriindustrin i Skaraborgs län. Hela mjölkproduktionen förädlas till
konsumtionsvaror; ingen förädling av länets råvaror sker på annat håll. En
betydande intransport av råvaror sker.

I länet finns fyra mejeriföretag. Dominerande är Mjölkcentralen Arla med
en stor anläggning i Götene och ett mejeri specialiserat på osttillverkning i
Skara. De tre övriga är Skövde andelsmejeriförening, Falköpingsortens
andelsmejeriförening och Axvalls andelsmejeriförening.

A rias anläggning i Götene har kapacitet för att under sommarmånaderna ta
emot ett överskott av mjölk från de tre andra mejeriernas upptagningsområde.
Dessa tre mindre företag är specialiserade på osttillverkning.

Anläggningen i Götene är Sveriges största mejeri. Där tillverkas bl. a.
mjölkpulver, bordsmargarin, flingor, barnmat och välling, delvis i så stora
kvantiteter att hela landets behov täcks. För tillverkningen av bordsmargarin
fordras mer kärnmjölk än som produceras inom länet, varför intransport sker
från Ariamejerier i andra delar av Sverige. I Götene kärnas också allt smör
som tillverkas i länet.

Osttillverkningen i landet förutses expandera de närmaste åren.
Utbyggnad pågår f. n. i Falköpingsortens mejeriförening. Ytterligare utbyggnader
är troliga. Inom Arla i Götene och Skara planeras dock inte ökad
ostproduktion.

Billingenutredningen bedömer att de tre mindre mejeriföretagen, som är
specialiserade på ost, sannolikt kommer att bestå. En möjlig utveckling är att
tillverkningen av konsumtionsmjölk koncentreras till Skövde, som ligger
centralt i förhållande till förbrukningen. De anläggningar som är specialise -

NU 1977/78:3

4

rade på ost - Skövde, Axvall, Falköping och Skara - kommer troligen att
successivt förnyas när nuvarande anläggningar blivit nedslitna. Företagens
ekonomi är god och tål därför ökade investeringskostnader. Någon drastisk
nedgång i invägningen är inte trolig. Storleken på mjölkproduktionen här
liksom i andra delar av landet beror till stor del på jordbrukspolitiken. Det som
talar för en minskad mjölkproduktion är den hårda konkurrensen om
arbetskraften från andra näringar. Denna konkurrens kan medföra en
påverkan på jordbrukets inriktning och därmed mjölkproduktionen,
eftersom boskapsskötseln kräver mer arbetskraft än annan jordbruksproduktion.

Fjäder/aproduktion

Jordbrukskooperationen driver i Skara tre anläggningar inriktade på
fjäderfä. Äggcentralen har äggpackeriverksamhet med ca 50 anställda.
Kronfågel AB har ett slakteri och en förädlingsfabrik -ett kök för fardiglagade
produkter - med tillsammans ca 150 anställda. Råvarorna härrör huvudsakligen
från Skaraborgs län. De nämnda anläggningarna svarade 1976 för
10,5 % av fjäderfäslakten i landet.

Övrig livsmedelsindustri

Kvarn- och fodermedelsindustrin i Skaraborgs län är huvudsakligen
lokaliserad till Lidköping. Där ligger huvudkontoret för Västsvenska
Lantmän Förening u. p. a. med ca 1 000 anställda. Harald Fors & Co AB har
40-talet anställda i Lidköping. AB Rosén & Söner AB i Skara tillverkar
foderblandningar m. m. och har 80-talet anställda. Nötboskap förekommer i
störst utsträckning kring Falköping, medan Vara-slätten numera uteslutande
används för produktion av säd och fodermedel.

Bagerierna i Falköping, Skara, Skövde och Tidaholm är som regel små och
har lokal marknad. Den enda större enheten är KF:s bageri i Skövde, som har
drygt 30 anställda.

Pågående arbete inom Skaraborgs län i syfte att vidareutveckla livsmedelsindustrin Ett

långsiktigt arbete i syfte att utveckla köksväxtodlingen i Skaraborgs län
pågår i samarbete mellan länsstyrelsen, Lidköpings kommun och Skaraborgs
läns hushållningssällskap. Projektet syftar bl. a. till att stimulera jordbrukare
till en ökad odling av köksväxter. Avsikten är att produkterna skall kunna
säljas dels som färskvaror, dels för vidareförädling. En ökad färskvaruförsäljning
torde emellertid förutsätta att insatser görs på lagerhållnings- och
distributionssidan, en ökad vidareförädling att befintlig förädlingsindustri
har överkapacitet eller är beredd att bygga ut sina anläggningar. Projektet går
bl. a. ut på att närmare granska dessa förutsättningar och möjligheterna att

NU 1977/78:3

5

uppfylla dem.

Exempel på industrier inom länet som redan f. n. arbetar med vidareförädling
av köksväxter är det privatägda AB Toppfrys i Lidköping, som har
slutit kontrakt med odlare om produktion av ärter och i viss mån bönor. Ett
annat exempel är det till övervägande delen statsägda Ekströms LivsmedelsProdukter
AB (dotterbolag till Svenska Tobaks AB), som i en anläggning i
Mariestad använder en ny teknik för konservering av potatis.

Föreskrifter och riktlinjer för regionalpolitiken i Skaraborgs län

Under sommaren 1977 utfärdade industriministern en promemoria med
föreskrifter och riktlinjer för regionalpolitiken i Skaraborgs län.

I denna promemoria - som riktar sig till länsstyrelsen - konstateras bl. a. att
jordbruket i länet har stor betydelse både direkt och indirekt genom
livsmedelsindustrin. Sysselsättningen inom jordbruket kommer genom en
fortsatt rationalisering att minska. På grund av jordbrukssektorns stora
omfattning blir bortfallet av sysselsättningstillfällen inom länet relativt stort.
Då det är angeläget att sysselsättningen och befolkningsunderlaget i länets
glesbygder upprätthålls bör länsstyrelsen enligt promemorian i samarbete
med jordbrukets organisationer undersöka möjligheterna till en integrerad
utveckling inom livsmedelsindustrin och jordbruket.

Statens industriverks livsmedelsindustriutredning

Kungl. Maj:t uppdrog år 1973 åt statens industriverk att utreda vissa frågor
inom livsmedelsindustrins område. Utredningsuppdraget skulle så långt som
möjligt utmynna i förslag till lämpliga industripolitiska riktlinjer och härpå
baserade förslag till konkreta åtgärder.

I en promemoria med direktiv för utredningsarbetet uttalas - under
rubriken Strukturförhållanden - bl. a. följande. Livsmedelsindustrin är i viss
utsträckning lokaliserad nära avsättningsmarknaderna och råvaruproduktionen,
dvs. till storstadsregioner och södra Sverige, främst Skåne. Delar av den
utmärks dock av en spridd regional fördelning. Utvecklingen på senare år har
inneburit uttalade tendenser till en fortsatt koncentration, vilket i vissa fall
har bidragit till en fördjupning av redan existerande obalansproblem. En
utförlig belysning av den nuvarande regionala fördelningen inom de olika
branscherna är därför av intresse. Vidare är det angeläget att analysen av den
strukturella utvecklingen utmynnar i en redovisning av konsekvenserna för
sysselsättningen i regionalt avseende.

Inom ramen fördetta uppdrag har industriverket hittills publicerat följande
sex utredningar:

- Slakteri- och charkuteriindustri (SIND 1975:3)

- Sockerindustri (SIND 1976:4)

- Malt- och läskedrycksindustri (SIND 1976:6)

NU 1977/78:3

6

- Bageriindustri (SIND 1976:8)

- Djupfrysnings- och konservindustri (SIND 1977:3)

- Choklad- och konfektyrindustri (SIND 1977:4).

Mejeriindustrin samt fett- och fettvaruindustrin utreds i samarbete med
statens pris- och kartellnämnd. Vidare pågår studier av mer branschövergripande
karaktär som omfattar arbetsmiljö, utbildning, forskning och utveckling,
konsekvenser för branschen av frihandelsavtalet med EG samt andra
exportpåverkande faktorer. Vissa av dessa studier genomförs av andra
myndigheter eller institutioner på uppdrag av industriverket. Inom ramen för
uppdraget till verket pågår även en utredning rörande det utländska ägandet
inom den svenska livsmedelsindustrin.

Utredningarna om slakteri- och charkuteriindustrin, sockerindustrin,
malt- och läskedrycksindustrin, bageriindustrin samt choklad- och konfektyrindustrin
innehåller inga uttalanden om behovet av statliga stödåtgärder
till resp. bransch.

I utredningen om djupfrysnings- och konservindustrin skisseras den
framtida utvecklingen av konsumtion, produktion och sysselsättning för
bl. a. frukt- och grönsakskonservindustrin. Industriverket väntar inte några
drastiska strukturomvandlingsproblem inom denna industri. Vissa svårigheter
kan dock möta saft- och sylttillverkande företag, vilka är utsatta för
konkurrens från Danmark och Norge där tillverkarna gynnas av ett lägre
sockerpris. Verket aktualiserar tanken på stöd till frukt- och grönsakskonservindustrin
inom ramen för de av verket administrerade branschfrämjande
åtgärderna (de s. k. branschprogrammen) men bedömer att läget inte nu
påkallar behov av sådana åtgärder (SIND 1977:3 s. 130).

Industriverket räknar med att publicera en slutrapport om livsmedelsindustrin
under första kvartalet 1978.

Utskottet

En särskild utredning bör enligt motionen tillkallas för att utarbeta förslag
om hur livsmedelsförädlingsindustrin i Skaraborgs län skall kunna vidareutvecklas.

Sedan motionen väcktes har regeringen utfärdat riktlinjer för regionalpolitiken
i Skaraborgs län. Dessa innehåller uttalanden till förmån för en sådan
utveckling som motionärerna vill främja. Vidare samverkar länsstyrelsen.
Lidköpings kommun och länets hushållningssällskap i ett projekt med syfte
att utveckla livsmedelsindustrin i länet. I sammanhanget kan också nämnas
att statens industriverk räknar med att under första kvartalet 1978 redovisa
slutresultatet av ett omfattande utredningsarbete om livsmedelsindustrin.

NU 1977/78:3

7

Enligt utskottets mening finns mot denna bakgrund inte anledning för
riksdagen att göra en sådan framställning som föreslås i motionen.
Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1240.

Stockholm den 27 oktober 1977

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m),
Arne Blomkvist (s), Birgitta Hambraeus (c). Lilly Hansson (s), Ingegärd
Oskarsson (c), Lennart Pettersson (s), Sten Svensson (m), Rune Jonsson i
Husum (s), Holger Bergqvist (fp), Wivi-Anne Radesjö (s). Erik Johansson i
Hållsta (c). Rune Johansson i Ljungby (s) och Olle Wästberg i Stockholm
(fp).

GOTAB 55727 Stockholm 1977