NU 1977/78:24

Näringsutskottets betänkande
1977/78:24

med anledning av motioner om vissa investeringsfrämjande
åtgärder

Ärendet

I detta betänkande behandlas motionsyrkanden om
inrättande av en strukturfond,
inventering av investeringsobjekt i statliga företag,
ökning av Sveriges Investeringsbank AB:s kapital.

Yrkanden i alla tre ämnena framförs - såsom närmare redovisas nedan - i
motionen 1977/78:39 med anledning av propositionen 1977/78:45 om
inriktningen av den ekonomiska politiken. Denna motion behandlas i övrigt
av finansutskottet i betänkandet FiU 1977/78:10, av skatteutskottet i
betänkandet SkU 1977/78:15, av näringsutskottet i betänkandet NU 1977/
78:34 och av civilutskottet i betänkandet CU 1977/78:3.

Yrkande om inrättande av en strukturfond framförs också i motionen
1977/78:192 med anledning av propositionen 1977/78:47 om åtgärder för att
underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin.
Denna motion behandlas i övrigt av näringsutskottet i betänkandet
NU 1977/78:32.

Motionerna

Yrkanden

De båda motioner som behandlas här är följande:

1977/78:39 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

2. beslutar inrätta en strukturfond fr. o. m. den 1 januari 1978 i enlighet
med i motionen angivna riktlinjer,

3. hos regeringen anhåller om utfärdande av de närmare föreskrifter som
erfordras för inrättande av strukturfonden i enlighet med vad som anges i
motionen,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inventering av investeringsprojekt i statliga företag,

5. till Teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av
500 000 000 kr.,

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 24

NU 1977/78:24

1977/78:192 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt gäller yrkandet (3) att riksdagen
begär att regeringen utarbetar förslag till en strukturfond enligt de riktlinjer
som angetts i motionen.

Motivering

Inför trycket av en skärpt utländsk konkurrens måste vi acceptera
strukturomvandlingen inom industrin, anförs i motionen 1977/78:39. Den
måste emellertid genomföras i socialt godtagbara former under en aktiv
medborgarmedverkan och får inte leda till en försvagning av den svenska
industrin. Både för omstrukturering av basindustrierna och för utveckling av
den framtida industristrukturen krävs omfattande resurser. Kravet på en
strukturfond innebär upprepande av ett förslag som i samråd med Landsorganisationen
i Sverige lades fram i en motion (1976/77:1327) i januari 1977.
Nu behövs emellertid betydligt större belopp. Det rör sig ofta om insatser
under risktagande och med ovissa möjligheter till återbetalning under de
första åren. Många från samhällsekonomisk synpunkt angelägna projekt är
först i ett längre perspektiv företagsekonomiskt räntabla och torde inte
komma till stånd utan samhällets medverkan. Samhällsekonomiska avvägningar
behövs också inför oplanerade företagsnedläggningar.

Den strukturfond som motionärerna föreslår avses svara för samhällsfinansiering
av sådana projekt inom branscher, grupper av företag eller i
särskilda fall enstaka företag som syftar till att lägga grunden till en nödvändig
framtida branschstruktur med utvecklingsdugliga och livskraftiga företag.
Finansieringen skall gälla investeringar som är förenade med detta. Större
insatser i fråga om utvecklingsarbete och marknadsföring skall likställas
härmed. Formella krav på säkerheter skall inte ställas. Förräntningskraven
skall kunna ställas lågt och för viss tid kunna efterges helt. Däremot skall en
hög grad av inflytande från samhällets sida utgöra ett villkor. Som en viktig
uppgift nämns medverkan i finansieringen av investeringsprojekt som
företagen i brist på riskkapital har skjutit upp. Direkta insatser i statliga
företag skall göras i annan ordning.

Olika former för fondens kapitaltillskott är enligt motionärerna tänkbara.
Aktieteckning genom nyemission och förvärv av konvertibla skuldebrev bör
kunna vara aktuella. Strukturfondens insatser skall kunna kombineras med
kapitaltillskott från Sveriges Investeringsbank AB.

Strukturfonden bör enligt motionen under det första verksamhetsåret
tilldelas ett belopp som motsvarar kostnaderna för den nedsättning av
allmänna arbetsgivaravgiften under år 1978 som regeringen har föreslagit i
propositionen 1977/78:54, dvs. 4 miljarder kronor. Motionärerna har i annat
sammanhang yrkat avslag på regeringens förslag. Fonden skall, sägs det
vidare i motionen, läggas vid sidan av statsbudgeten och få möjlighet att låna
upp pengar utomlands med statlig garanti. Med hänsyn till den föreslagna
finansieringen och löntagarorganisationernas starka intresse för den närings -

NU 1977/78:24

politiska utvecklingen föreslår motionärerna att dessa organisationer får ett
avgörande inflytande i fondens styrelse. Denna bör enligt motionen ha tio
ledamöter, av vilka löntagarorganisationerna utser sex, näringslivsorganisationerna
två och staten två.

Den ovan refererade motiveringen återfinns i praktiskt taget identisk form i
motionen 1977/78:192.

Alla möjligheter att åstadkomma en ökning av industriinvesteringarna bör
prövas, sägs det fortsättningsvis i motionen 1977/78:39. Stål-, skogs- och
gruvföretagens ekonomiska problem under senare tid har slagit särskilt hårt
mot Statsföretagsgruppen, vars finansiella resurser därför torde bli väsentligt
reducerade. Särskilda åtgärder behövs, hävdar motionärerna, för att öka
investeringarna i de statliga företagen så att dessa kan spela en mera aktiv
näringspolitisk roll. 1 den inventering av investeringsobjekt i statliga företag
som begärs bör de anställda och deras organisationer ta aktiv del, säger
motionärerna, och förslag om samhällsinsatser för att möjliggöra projektens
igångsättande bör snarast föreläggas riksdagen.

Med hänvisning till kapitalbehovet för stora och riskfyllda projekt som
sammanhänger med strukturomvandlingen betecknar motionärerna det
också som angeläget att Investeringsbanken kan öka sin utlåning. Betydande
kursförluster under senare tid på bankens utländska upplåning kan enligt
motionärerna medverka till att minska bankens möjligheter till engagemang i
projekt med viss risk.

Uppgifter i anslutning till motionen 1977/78:39

Sveriges Investeringsbank AB

Sveriges Investeringsbank AB har till uppgift att medverka vid finansieringen
av lönsamma investeringar inom näringslivet, inriktade på rationalisering,
strukturanpassning och utveckling. Bankens verksamhet omfattar
även exportfinansiering. Kreditgivningen skall i första hand gälla finansiering
av investeringsprojekt och exportaffärer som inte kan tillgodoses av övriga
kreditinstitut. Banken verkar sålunda i stor utsträckning som kompletterande
kreditgivare. Företagareföreningarna och Investeringsbanken hårde senaste
åren i samarbete lämnat s. k. kombinationslån.

Investeringsbanken får enligt bolagsordningen låna upp medel eller ingå
garantiförbindelser till ett belopp som högst motsvarar åtta gånger bankens
eget kapital. Den angivna multipeln var från början fem men har höjts efter
bemyndigande av riksdagen i mars 1977 (prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 80, NU
1976/77:20). Bankens upplåningsrätt har härigenom ökat från ca 5 500
milj. kr. till ca 9 000 milj. kr. Samtidigt ökades den statliga garantin för
bankens förpliktelser från 2 000 milj. kr. till 4 000 milj. kr. Banken har f. n.
beviljat krediter till ett belopp av ca 5 800 milj. kr. och garantier till ett belopp

1* Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 24

NU 1977/78:24

av ca 400 milj. kr. Summan av bankens engagemang uppgår alltså till ca 6 200
milj. kr. År 1976 uppgick de nya engagemangen till ca 1 300 milj. kr. Av
bankens upplåning avser i runt tal hälften lån i utländska valutor.

Regeringens förslag om de ovan angivna förändringarna var grundat på en
framställning från Investeringsbanken. Statens garanti hade banken dock
velat ha ökad till 5 000 milj. kr. Vidare hade banken begärt att dess
aktiekapital skulle ökas med 500 milj. kr.

I sitt anförande i budgetpropositionen 1977 (se ovan) om ökade lånemöjligheter
för Investeringsbanken uttalade industriminister Åsling att han med
tanke på att det snart gått tio år sedan banken bildades ansåg det motiverat att
bankens dittillsvarande verksamhet utvärderades och att det samtidigt
skedde en översyn av de gällande riktlinjerna för bankens verksamhet. Enligt
uppgift från industridepartementet har en sådan utvärdering och översyn
genomförts under året. Dess resultat avses bli publicerat i en departementspromemoria
i december 1977.

Svar pä fråga i riksdagen om vissa investeringar inom Statsföretagsgruppen

Industriminister Nils Åsling besvarade den 20 oktober 1977 (RD 1977/
78:12 s. 63) en fråga (1977/78:2) av Ingvar Svanberg (s) huruvida han var
beredd att medverka till att de statsägda företagen i Norrbottens län skulle få
tillgång till behövligt kapital för att nu kunna förverkliga sina planerade
investeringar. Industriministern meddelade att han för att sysselsättningseffekterna
av krisen i Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) skulle dämpas
hade bett företagsledningen att presentera de investeringsprojekt som kan
tidigareläggas och genomföras med statlig finansiell medverkan. LKAB hade
gått igenom de projekt som kunde komma i fråga, och regeringen var beredd
att i positiv anda pröva sådana investeringar som är företagsekonomiskt
motiverade och som medför gynnsam sysselsättningseffekt. Statsföretag
hade hemställt om statlig finansiell medverkan till en om- och tillbyggnad av
den fiberfabrik som AB Statens Skogsindustrier (ASSI) har vid sina anläggningar
i Karlsborgs bruk. Frågan om finansiell medverkan i denna investering,
som av ASSI anses nödvändig för fortsatt drift vid Karlsborgs bruk,
övervägdes inom regeringen. Slutligen framhöll industriministern att mycket
stora kapitalinsatser från statens sida är en förutsättning för det planerade
samgåendet mellan de tre stora handelsstålverken i Sverige och att en
betydande del av dessa insatser kan väntas komma Norrbottens Järnverk AB
(NJA) till godo.

Utredning rörande Statsföretag AB

Regeringen har - enligt meddelande den 18 november 1977 - beslutat
tillsätta en utredning om Statsföretag AB:s verksamhetsinriktning och mål.

NU 1977/78:24

Utredningsman är statssekreterare Gunnar Söder. Utredningen skall göra en
bedömning av Statsföretags branschinsatser och sysselsättningsskapande
uppgifter. Den skall vidare lämna förslag till övergripande målsättning för
företagsgruppen. Utredningsarbetet skall bedrivas med stor skyndsamhet
och beräknas vara avslutat före årsskiftet 1978-1979.

I ett uttalande i samband med offentliggörandet av regeringens beslut säger
industriminister Åsling bl. a. följande. En huvudfråga är i vilken utsträckning
och på vilket sätt staten genom Statsföretag skall engagera sig i branscher med
strukturproblem och i kapitalkrävande basindustrier. Vidare bör man
överväga Statsföretags medverkan i regionalpolitiken. Genom att bl. a. skapa
nya arbetstillfällen eller ersättningsindustrier inom utsatta regioner kan
Statsföretag bli ett betydelsefullt medel inom regionalpolitiken. Samtidigt bör
Statsföretags medverkan ses i relation till andra möjligheter som staten har
när det gäller att lösa sysselsättningsuppgifter.

Tidigare riksdagsbehandling av motsvarande förslag

Förslag om inrättande av en strukturfond har tidigare framförts i en motion
under den allmänna motionstiden år 1977. Förslaget hade väsentligen samma
innebörd som det nu föreliggande. Beträffande fondens storlek uttalades att
den redan första året borde ha resurser för engagemang inom en ram av 750
milj. kr. Finansieringen föreslogs ske i särskild ordning dels genom en
arbetsgivaravgift, dels genom en skärpt beskattning av juridiska personer.

Näringsutskottet (NU 1976/77:35) anförde på tal om motionen inledningsvis
att det numera föreligger enighet om principen att staten måste ta på
sig ett långtgående ansvar också i ekonomiskt avseende för industrins
strukturutveckling. Utskottet nämnde en rad aktuella fall där detta förhållande
manifesterades. Motionärernas förslag, som syftade till att staten skulle
få ytterligare ett instrument för strukturpolitiska insatser, gav emellertid
anledning till invändningar. Detta gällde bl. a. principen att finansieringen
skulle ske genom att avgiftsmedel specialdestinerades till fonden. Till följd av
styrelsesammansättningen skulle fonden i realiteten bli ett instrument inte
för samhällets utan för löntagarorganisationernas strukturpolitik. Det kunde
icke utan vidare förutsättas, sade utskottet, att en sådan ordning stod i
överensstämmelse med hänsyn till såväl samhällets som andra intressenters
berättigade intressen. Staten kunde inte delegera till löntagarorganisationerna
att - låt vara under medverkan av bl. a. representanter för staten - svara för
statligt finansierade åtgärder av det slag som det var fråga om i motionen.
Motionen avstyrktes av utskottet - med reservation av de socialdemokratiska
ledamöterna - och avslogs av riksdagen.

Ett förslag om teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB med
samma innebörd som det nu aktuella framlades i en motion under allmänna
motionstiden år 1977. Det behandlades i anslutning till det förslag i
budgetpropositionen om ökade lånemöjligheter för Investeringsbanken som

NU 1977/78:24

har redovisats ovan (s. 3) och avslogs alltså av riksdagen. Näringsutskottet
(NU 1976/77:20) uttalade att den ökning av bankens utlåningskapacitet som
regeringen hade föreslagit måste anses helt till fyllest för åtminstone det
närmaste året. Den ytterligare ökning som motionärerna förordade skulle
inte få någon direkt betydelse för bankens engagemang under den period som
närmast var aktuell. Utskottet hänvisade också till den planerade översynen
av bankens verksamhet samt åberopade ett uttalande av industriminister
Rune Johansson år 1975, enligt vilket statens garanti hade variten bidragande
orsak till att Investeringsbanken hade kunnat låna utomlands på gynnsamma
villkor. Utskottets socialdemokrater stödde i en reservation motionsyrkandet.

Utskottet

Tre olika förslag som syftar till att åstadkomma ökade investeringar i
industrin behandlas i detta betänkande. Genom inrättande av en strukturfond
och genom ökning av Sveriges Investeringsbank AB:s aktiekapital skall
- direkt eller indirekt - nya finansiella resurser ställas till företagens
förfogande. Vidare skall en inventering göras av investeringsprojekt i de
statliga företagen. Alla tre förslagen presenteras i motionen 1977/78:39, som
har föranletts av propositionen 1977/78:45 om inriktningen av den ekonomiska
politiken. Förslaget om inrättande av en strukturfond upprepas i
motionen 1977/78:192, där i övrigt - med anledning av propositionen 1977/
78:47 - en rad önskemål rörande specialstålindustrin läggs fram.

Strukturfonden är avsedd för investeringar i branscher som för att bli
livskraftiga måste undergå en strukturomvandling. I första hand åsyftas
projekt som är gemensamma för en hel bransch eller för en grupp av företag.
Statliga företag skall dock inte hämta medel från strukturfonden. De regler för
fondens insatser som skisseras i motionen är mycket flexibla. Motionärerna
vill f. ö. att riksdagen skall överlämna till regeringen att utfärda närmare
föreskrifter. Enligt förslaget får löntagarorganisationerna ett avgörande
inflytande över användningen av fonden. De skall nämligen besätta sex av tio
platser i fondens styrelse. Staten och näringslivets organisationer skall dela på
de övriga fyra. Den ekonomiska ramen för strukturfonden i begynnelseskedet
anges till 4 miljarder kronor. Det motsvarar statens kostnader för den
nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften med 2 % som föreslås i
propositionen 1977/78:54. Motionärerna avvisar i en annan motion denna
minskning av avgiftsuttaget. Deras förslag om en strukturfond, tidigare
framfört under allmänna motionstiden 1977, är denna gång - vilket klart
utsägs i motionen 1977/78:39 - villkorligt. Det förutsätter att staten genom
oförändrad arbetsgivaravgift skaffar sig medel som kan avsättas till strukturfonden.
Denna skall läggas utanför statsbudgeten och kunna öka sina
resurser genom upplåning utomlands. Frågan om den allmänna arbetsgivaravgiftens
storlek har behandlats av skatteutskottet (SkU 1977/78:16). Majo -

NU 1977/78:24

riteten går där på regeringens linje, medan en minoritet motsätter sig att
avgiften sätts ned.

Mot bakgrund av skatteutskottets ställningstagande förutsätter näringsutskottet
att det villkor som motionärerna har ställt upp inte kommer att
uppfyllas och att förslaget om inrättande av en strukturfond således inte
kommer att kvarstå. Oavsett detta avstyrker utskottet förslaget. Argumenten
fördetta ställningstagande är desamma som tidigare (jfr s. 5). Statliga insatser
för olika branscher bör bestämmas av statsmakterna med hänsyn till
förhållandena i det speciella fallet. Så har redan - med avsevärd politisk
enighet - skett fyrfaldiga gånger. Exempel på branscher där sådana insatser
just nu är aktuella är specialstålindustrin och dataindustrin. Löntagarna skall
givetvis få utöva det vidsträckta inflytande som har tillerkänts dem enligt
lagstiftning och praxis. Staten bör däremot inte, såsom motionärerna de facto
föreslår, delegera till löntagarorganisationerna att svara för statligt finansierade
näringspolitiska insatser av det slag som det här är fråga om.

Sveriges Investeringsbank AB har viktiga uppgifter inom näringspolitiken.

I första hand skall den medverka vid finansieringen av stora och utvecklingsbetonade
projekt i näringslivet. Exportkreditgivning står också på dess
program. Ett uppmärksammat inslag i bankens verksamhet under de senaste
åren är kreditgivning till mindre och medelstora företag i samarbete med
företagareföreningarna.

Investeringsbankens upplåningsrätt och därigenom indirekt dess utrymme
för utlåning och garantigivning har utökats väsentligt enligt beslut av
statsmakterna våren 1977. Såsom framgår av redogörelsen i det föregående
uppgår upplåningsrätten f. n. till ca 9 000 milj. kr. och summan av bankens
kreditengagemang till ca 6 200 milj. kr. De nya engagemangen år 1976
uppgick till ca 1 300 milj. kr. Bankens verksamhet har, enligt vad utskottet
erfarit, under år 1977 varit föremål för en utvärdering och översyn vars
resultat beräknas komma att redovisas före årsskiftet.

I motionen 1977/78:39 föreslås att staten genom aktieteckning skall
förstärka Investeringsbankens eget kapital med 500 milj. kr. Motionärerna
hänvisar även i detta sammanhang till det kapitalbehov som industrins
strukturomvandling medför. De berör också de kursförluster som på senare
tid har uppstått på bankens upplåning utomlands och menar att dessa kan
medverka till att minska bankens möjligheter att engagera sig i riskfyllda
projekt.

Såsom framgår av det föregående har Investeringsbanken utrymme för att
göra mycket betydande kreditåtaganden innan den når det utlåningstak som
bestäms av dess upplåningsrätt. En bedömning av bankens verksamhet och
ett ställningstagande i fråga om dess utveckling på längre sikt kommer inom
kort att kunna grundas på redogörelsen för den översyn som just har
verkställts. Därvid kommer även frågan om ökade resurser för banken att
prövas. Under dessa omständigheter har riksdagen enligt utskottets mening
inte anledning att nu besluta om ökning av Investeringsbankens aktiekapital.

NU 1977/78:24

Yrkandet därom i motionen 1977/78:39 avstyrks alltså.

Det tredje av de förslag i motionen 1977/78:39 som behandlas här gäller
inte i första omgången tillhandahållande av resurser för investeringar utan
framtagande av investeringsobjekt som staten bör medverka till att få
genomförda. Motionärerna vill att de statliga företagen skall öka sina
investeringar och framhåller att detta kan bli svårt eftersom Statsföretagsgruppens
finansiella resurser har väsentligt reducerats till följd av gruv-, ståloch
skogsföretagens ekonomiska problem. Regeringen bör därför, menar
motionärerna, föranstalta om en inventering av investeringsprojekt i de
statliga företagen som kan genomföras snabbt och föreslå riksdagen erforderliga
samhällsinsatser.

Utskottet finner inte en särskild inventering av detta slag motiverad.
Regeringen står redan inför anspråk på finansiering av en rad omfattande
investeringsprojekt inom statliga företag. För Statsföretagsgruppens del hör
dessa projekt särskilt hemma inom de basindustrier som har sin tyngdpunkt i
Norrbotten. Det är här fråga om just de problembranscher som motionärerna
nämner. Industriministern har nyligen (se ovan s. 4) inför riksdagen redogjort
för vilka projekt det rör sig om. Ytterligare kan nämnas det s. k. Oxoprojektet
vid Berol Kemi AB i Stenungsund.

Regeringen har nyligen beslutat om utredning rörande Statsföretag. Vad
som hittills har meddelats om direktiven för utredningen visar att regeringen
betraktar medverkan av Statsföretag som en viktig möjlighet när det gäller att
skapa nya arbetstillfällen i samband med strukturomvandlingen. Genom att
staten tillskjuter särskilda medel för vissa kostnadskrävande investeringar av
bl. a. regionalpolitisk betydelse skapas ökade möjligheter för Statsföretag att
medverka till finansieringen av företagsekonomiskt välmotiverade investeringsprojekt
inom koncernen. Framom och vid sidan av de stora företagen
inom Statsföretagsgruppen svarar en del av affärsverken för de största
investeringarna inom den statliga företagssektorn. Deras investeringsplaner
prövas på sedvanligt sätt i budgetarbetet. Sammanfattningsvis torde för de
statliga företagens del inte råda någon brist på väl övervägda investeringsprojekt.
Problemet är uppenbarligen främst att staten har begränsade

möjligheter att tillskjuta investeringsmedel i det rådande statsfinansiella

läget.

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av en strukturfond
att riksdagen avslår

a) motionen 1977/78:39 yrkandena 2 och 3,

b) motionen 1977/78:192 yrkandet 3,

2. beträffande teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB
att riksdagen avslår motionen 1977/78:39 yrkandet 5,

3. beträffande inventering av investeringsprojekt i statliga företag
att riksdagen avslår motionen 1977/78:39 yrkandet 4,

NU 1977/78:24

Stockholm den 30 november 1977

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i
Örebro (fp), Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s),
Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Sten Svensson (m), Holger
Bergqvist (fp) och Wivi-Anne Radesjö (s).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Lilly
Hansson, Ivar Högström och Wivi-Anne Radesjö (alla s)

1. beträffande inrättande av en strukturfond (mom. 1)

Reservanterna anser

dets att det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med "fråga om” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att de instrument för företagens kapitalförsörjning
som nu står till buds inte är tillräckliga när det gäller att lösa de problem som
hänger samman med den nödvändiga strukturomvandlingen inom näringslivet.
Ytterligare resurser behövs. Dessa måste vara avsedda för selektiv
användning och ge möjligheter till stort risktagande från statens sida och till
gynnsamma ränte- och amorteringsvillkor för företagen. Genom den föreslagna
strukturfonden skulle samhällets förutsättningar att positivt påverka
strukturutvecklingen inom industrin förbättras på ett avgörande sätt. Det
skulle bli möjligt att låta samhällsekonomiska kriterier få sin rättmätiga vikt
vid sidan av de företagsekonomiska. Den konstruktion av fondens styrelse
som motionärerna förordar ter sig välmotiverad. Det är inte bara så att
löntagarna i första hand drabbas av onödiga eller illa planerade strukturförändringar.
Såväl på företagsnivå som centralt har de genom sina organisationer
visat ett intresse och ett ansvar för strukturutvecklingen som har
kunnat väsentligt underlätta sådana svåra omställningar som det ofta är fråga
om.

Med det anförda tillstyrker utskottet förslagen i motionerna 1977/78:39
och 1977/78:192 att en strukturfond med en ekonomisk ram av 4 miljarder kr.
skall inrättas. Utskottet förutsätter härvid att riksdagen skapar resurser för
finansiering av strukturfonden genom att avslå propositionen 1977/78:54 om
nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften. Regeringen bör med det
snaraste förelägga riksdagen förslag rörande fonden.

NU 1977/78:24

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen - under angiven förutsättning - med bifall till
motionen 1977/78:192 yrkandet 3 och med anledning av
motionen 1977/78:39 yrkandena 2 och 3 hos regeringen begär
att förslag till en strukturfond enligt av utskottet angivna
riktlinjer snarast föreläggs riksdagen,

2. beträffande teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB (mom. 2)
Reservanterna anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på som börjar på s. 7 med ”Såsom
framgår” och slutar på s. 8 med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:
Investeringsbanken har visserligen genom åtgärder tidigare i år fått sin
upplåningsrätt utvidgad så att det finns ett inte obetydligt utrymme för att
skaffa medel till ytterligare kredit- och garantiåtaganden. Detta utgör
emellertid inget avgörande argument mot motionärernas förslag. Utom till
upplåningsrätten måste hänsyn också tas till de reella upplåningsmöjligheterna.
Bankens nuvarande kapitalstruktur kan befaras negativt påverka dess
möjligheter att låna utomlands på tillfredsställande villkor. För att banken
skall vara rustad införde krav som inte minst industrins strukturomvandling
kommer att ställa den inför bör riksdagen därför omedelbart förstärka dess
eget kapital på det sätt som föreslås i motionen 1977/78:39.
dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:39 yrkandet 5 till
Teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett
investeringsanslag av 500 000 000 kr.,

3. beträffande inventering av investeringsprojekt i statliga företag (mom. 3)
Reservanterna anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”statsfinansiella läget” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill starkt understryka vikten av att en sådan inventering
kommer till stånd. Det är angeläget att statsmakterna får full överblick över
de möjligheter till sysselsättningsskapande och på annat sätt fruktbärande
investeringar som den statliga företagssektorn kan erbjuda. En investeringsmässig
stagnation för de statliga företagens del skulle ofelbart få förödande
verkningar genom att undan för undan beröva staten det offensiva medel i
kampen för trygg sysselsättning som en stark och väl konsol iderad statlig
företagssektor utgör. Utskottet tillstyrker alltså det nu berörda yrkandet i
motionen 1977/78:39.

NU 1977/78:24

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:39 yrkandet 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.