NU 1977/78:18

Näringsutskottets betänkande
1977/78:18

med anledning av motioner om material- och energisparande
åtgärder på bilismens område

Ärendet

1 detta betänkande behandlas motionerna

1976/77:1241 av Karl Boo (c) och Rolf Rämgård (c), vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller att de material- och energiaspekter som
kan läggas på vårt lands bilbestånd närmare utreds och att erforderliga
bestämmelser härför tillskapas samt att i övrigt beaktas vad i motionen
anförts,

1976/77:1244 av Torsten Gustafsson (c) och Georg Pettersson (c), vari
hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning om statligt stöd till
forsknings- och utvecklingsarbete för att få fram nya energisnåla bilmodeller i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Med anledning av motionen 1976/77:1241 har från Korrosionsinstitutet
inkommit en skrivelse, vars innehåll refereras nedan (s. 3).

Motionerna

De utslagsgivande felen på våra bilar är korrosionsskador, framhålls i
motionen 1976/77:1241. Motionärerna åberopar en undersökning om avgassystem
för personbilar som år 1975 redovisades av Korrosionsinstitutet.
Enligt denna undersökning skulle en övergång till i fabrik monterade
avgassystem av rostfritt stål medföra väsentliga besparingar i form av
minskade reparationskostnader och minskad material - och därmed energiåtgång.
Motionärerna refererar beräkningar om den erforderliga energi- och
råvaruåtgången vid biltillverkning och drar slutsatsen att varje ökning av
bilens nyttjandetid ger betydande besparingar av energi och råvaror.

Enligt motionen 1976/77:1244 är dagens utvecklingsarbete inom bilindustrin
till övervägande del knutet till vidareutvecklandet av den traditionella
teknik som är uppbyggd kring explosionsmotorn. Då det måste vara ett
allmänt samhällsintresse att utvecklingsarbetet inom bilbranschen drivs
vidare efter nya värderingar och då bilindustrin uppenbarligen inte har
möjlighet att driva detta arbete på egen hand, är det, säger motionärerna,
angeläget att statliga forsknings- och utvecklingsinsatser åstadkommes.
Detta statliga engagemang bör enligt motionärerna begränsas till stöd åt
forsknings- och utvecklingsarbete, medan den färdiga produkten som hittills
bör konstrueras och produceras av fristående företag enligt marknadshus 1

Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 18

NU 1977/78:18

2

hållningens principer. Det är alltså inte fråga om att bygga upp statliga
bilindustrier, uttalar de.

Utredningsarbete om korrosionsskydd för bilar

Korrosionsinstitutet

Korrosionsinstitutet är ett forskningsinstitut som drivs av staten och
näringslivet gemensamt. Institutet har till ändamål bl. a. att initiera och
samordna forsknings- och utvecklingsarbete rörande korrosion och korrosionsskydd
ävensom bedriva sådant arbete. Verksamheten leds av en styrelse
som utses av styrelsen för teknisk utveckling (STU) och Stiftelsen för
korrosionsteknisk forskning, vars huvudmän utgörs av företag med intresse
för området korrosion och korrosionsskydd. Enligt ett avtal år 1976 mellan
svenska staten och denna stiftelse finansieras institutets verksamhet under
perioden 1 juli 1976-30 juni 1979 genom bidrag från STU och stiftelsen.

Det s. k. bilutskottet inom institutet är inriktat på korrosionsskydd för
bilar. Bilutskottet har under 1970-talet publicerat följande rapporter:
Bromsrör - en översikt över korrosionshärdigheten hos metalliska material
för bromsrör (1970), Förslag till fordringar och provningsmetoder för
temporära rostskyddsmedel för behandling av bilars hålrum enligt MLmetoden
(stencil 1972 som utgjorde underlag för Svensk Industriell Standard
-SIS - 1973), Skydda din bil mot rost (Bulletin nr 62,1970), Avgassystem för
personbilar - en materialöversikt (Bulletin nr 76, 1975), Korrosion vid
garagering av bilar - en litteraturstudie (Bulletin nr 79, 1976) samt Korrosionsskydd
vid tillverkning av personbilar (Bulletin nr 80, 1976).

Bilutskottet har sammanfattat rapporten om korrosionsskydd vid tillverkning
av personbilar enligt i huvudsak följande:

Personbilens livslängd är främst beroende av den självbärande karossens
livslängd. Denna i sin tur beror på karossens hållfasthet och dess förmåga att
motstå atmosfärens inverkan, dvs. rostning och annan korrosion. Denna
förmåga slutligen bestäms av konstruktionens utformning, materialets
korrosionshärdighet och det rostskydd man kan ge karossens olika delar.

De åtgärder som vidtas för att korrosionsskydda bilar kan indelas i:

- Val av material och konstruktivt utförande

- Produktionsmålning

- Kompletterande rostskydd.

Det ideala är att kunna använda korrosionsbeständigt, konstruktions- och
produktionsmässigt lämpligt material. Kravet på korrosionsbeständighet är
emellertid sällan förenligt med krav på andra egenskaper såsom formbarhet,
svetsbarhet, låg vikt och lågt pris. Metallurgerna har gjort stora ansträngningar
att få fram lämpliga korrosionsbeständiga material, men har ännu inte
lyckats. Zinkbelagd stålplåt torde f. n. vara bäst och mest använd till delar
som är utsatta för svåra korrosionsbetingelser och den synes erbjuda
ytterligare utvecklingsmöjligheter. Låglegerat stål, aluminiumlegeringar och
glasfiberarmerade plastmaterial används alltmer i vissa bildelar, men inte
något av dem anses ännu helt kunna ersätta stålplåten i karossen. De är dock

NU 1977/78:18

3

samtliga under stark utveckling och aluminiumlegeringar synes ha de bästa
möjligheterna att bli användbara som huvudmaterial i karossen.

De svåra rostangreppen är koncentrerade till ett fåtal komponenter i
karossen och de vanligaste korrosionsorsakerna är ansamling av vägsmuts
och fukt i hålrum, spalter och hörn. Det gäller därför att konstruera karossen
med så få sådana utrymmen som möjligt, att förhindra ansamling av fukt och
smuts, att ordna effektiv ventilation i hålrum, att underlätta avrinning och
skyddsmålning, att begränsa antalet fogar och spalter samt att täta fogar så
effektivt som möjligt.

Målningen av karossen, produktionsmålningen, har den dubbla uppgiften
att ge tillfredsställande rostskydd samt tilltalande finish på synliga delar. Ett
flertal industriella målningssystem har utvecklats och de går ut på att
anbringa olika färgskikt, vart och ett med sin speciella uppgift. Ökade
påfrestningar i form av alltmer förorenad luft och ökad vägsaltning har
successivt framtvingat nya rostskyddsfärger och metoder.

Det har emellertid visat sig att alla dessa åtgärder inte är tillräckliga för att
ge bilen ett tillfredsställande rostskydd. Den måste därför fortfarande ges ett
kompletterande rostskydd såväl på underredet som i karossens hålrum.
Vidareutvecklingen av detta är därför alltjämt en huvuduppgift för bilutskottet,
inom vilket två arbetsgrupper sedan ett par år arbetar med respektive
underredsskydd och skydd av hålrum.

Enligt uppgift från Korrosionsinstitutet pågår innevarande budgetår vid
institutet arbete med fem undersökningsprojekt till en sammanlagd kostnad
av ca 310 000 kr. Projekten behandlar utvändigt rostskydd för bilar, rostskydd
av bilars hålrum, revidering av standard för korrosionsskydd av bilars
hålrum, provningsmetoder för bromsrör och korrosion vid motorfordonsuppställning.

Enligt institutet torde motionärernas önskemål kunna tillgodoses genom
följande åtgärder:

- en sakkunnig kartläggning av förekommande korrosionsskador på bilar
samt dessa skadors omfattning,

- en analys av de förekommande korrosionsskadornas orsaker och tänkbara
motåtgärder på grundval av dagens tekniska kunnande,

- identifiering av bilkorrosionsproblem som skulle kunna lösas genom FoUinsatser
samt initiering av önskvärt FoU-arbete härför,

- utformning av relevanta provningsmetoder och bedömningsgrunder avseende
bilars korrosionshärdighet,

- utformning av bestämmelser i fråga om bilars korrosionshärdighet på
grundval av de kunskaper som ernås genom nämnda utredningar och FoUinsatser.

Dessa åtgärder har enligt institutet till en del redan utförts eller är under
utförande. Huvuddelen av arbetet återstår dock och ryms inte i institutets
ordinarie budget. Vissa delar av ett sådant arbete, såsom utfärdande av
bestämmelser på området, ligger för övrigt helt utanför institutets kompetensområde.
I detta sammanhang understryker institutet det önskvärda i en

NU 1977/78:18

4

nära samverkan på ett tidigt stadium mellan den myndighet som skall utfärda
bestämmelser och det organ som utför de tekniska undersökningarna.

AB Svensk Bilprovning

Uppgifter om rostangrepp på bilar framkommer i samband med de
obligatoriska kontrollbesiktningarna hos AB Svensk Bilprovning. Dessa
uppgifter publiceras årligen av företaget i rapporten Bilens svaga punkter. En
specialstudie av bilrosten utgavs år 1973 av Svensk Bilprovning i samarbete
med Korrosionsinstitutet under titeln Bilrost-en analys av vissa korrosionsskador
i personbilar.

Konsumentverket

Konsumentverket har sommaren 1977 publicerat rapporten (1977:4)
Bilunderhåll, som utgör en kartläggning av bilägarnas skötsel och underhåll
av sina bilar. I rapporten uppmärksammas bl. a. problemet med rostskadoma,
särskilt på avgassystemen. Bilbranschen kritiseras för att inte ha organiserat
den del av bilunderhållet som består av rostskydd på ett sätt som motsvarar
underhållet av de maskinella delarna. I fråga om personbilars avgassystem
uttalas att situationen är närmast oacceptabel.

Utarbetandet av denna rapport har skett inom ramen för konsumentverkets
projekt Bilekonomi. Enligt anslagsframställningen förbudgetåret 1978/
79 avser verket att under innevarande budgetår ta upp förhandlingar med
bilbranschen. Syftet härmed anges vara att påverka branschen att vid inbyte
ta större hänsyn till bilars skötsel, att förbättra informationen vid automatisk
biltvätt och rostskyddsbehandling, att lämna bättre villkor för rostskyddsbehandling
och att använda korrosionsbeständiga material i bilar, t. ex. rostfria
avgassystem. Konsumenterna skall med framtaget material i form av
handbok, foldrar m. m. informeras om bilekonomi och bilunderhåll genom
en kampanj våren 1978.

Forsknings- och utvecklingsarbete rörande energisnåla bilmodeller

Nu utgående statligt stöd

Riksdagen antog år 1975 ett treårigt program för forskning och utveckling
inom energiområdet-Huvudprogram Energiforskning (prop. 1975:30 bil. 1 s.
431^465 och 475-476, NU 1975:30, rskr 1975:202). Huvudprogrammet
Energiforskning är uppdelat på sex program. Ett av dessa benämns program
2, Energianvändning för transporter och samfärdsel. Detta program är i sin
tur indelat i två delprogram, nämligen Transportsystemets utveckling och
Energianvändning i drivsystem. Programansvarigt organ för det sistnämnda
delprogrammet är transportforskningsdelegationen i samråd med styrelsen
för teknisk utveckling (STU).

NU 1977/78:18

5

Inom delprogrammet Energianvändning i drivsystem särskiljer transportforskningsdelegationen
fem s. k. programelement, nämligen Alternativa
drivmedel, Befintliga drivsystem, Alternativa drivsystem, Energiackumulatorer
och Energiomvandlare. Statligt stöd för det ändamål som motionärerna
förespråkar utgår inom ramen för de fyra sistnämnda programelementen.

Sammanlagt har under treårsperioden 1975-1978 anvisats 20 milj. kr. till
delprogrammet Energianvändning i drivsystem. Av detta belopp har 11 milj.
kr. utgjort bidrag till Svensk Metanolutveckling AB för arbeten som avser att
klarlägga förutsättningarna för att i stor skala utnyttja metanol som
drivmedel m. m. Återstående 9 milj. kr. utgör sålunda det belopp som under
treårsperioden har anvisats till sådana ändamål som motionärerna vill
främja.

I bilaga B till transportforskningsdelegationens anslagsframställning för
budgetåret 1978/79 beskrivs de projekt som stöds inom resp. programelement.
En icke systematiserad projektförteckning finns publicerad i SOU
1977:58 s. 124 (jfr nedan).

I detta sammanhang bör också nämnas det stöd som staten lämnar till det
s. k. Stirlingprojektet. En redogörelse för detta projekt har senast lämnats i
prop. 1977/78:25 (s. 94-100). Bland de skäl som ligger bakom det statliga
stödet för utveckling av den s. k. stirlingmotorn kan här nämnas denna
motors förmåga att utnyttja ett antal olika bränslen som värmealstrare och
dess lägre bränsleförbrukning.

Statligt stöd för detta projekt har hittills - under budgetåren 1971/72-1976/

77 - utgått dels genom att staten direkt finansierat en viss andel av KB United
Stirling (Sweden) AB & Co:s utvecklingskostnader, dels genom ett statligt
borgensåtagande för lån i Sveriges investeringsbank AB till detta företag.
Under den nämnda perioden har riksdagen anslagit sammanlagt 28,8 milj. kr.
- genom investeringsanslag till förenade fabriksverken (FFV) som
medverkar i utvecklingen av stirlingmotorn - samtidigt som FFV fått
bemyndigande att solidariskt med Kockums Mekaniska Verkstads AB
teckna borgen för lån till United Stirling i Investeringsbanken med sammanlagt
68,3 milj. kr.

Förslag om fortsatt statligt stöd

Delegationen för energiforskning (I 1975:02) har nyligen i betänkandet (SOU
1977:56) Energi - program för forskning, utveckling, demonstration EFUD

78 redovisat förslag till program för forskning, utveckling och demonstration
på energiområdet under den treårsperiod som börjar den 1 juli 1978.
Underlaget för delegationens överväganden har samlats i separata bilagor
A-F till nämnda betänkande (publicerade som SOU 1977:57-62).

Programmet Energianvändning för transporter och samfärdsel föreslås av
delegationen bli indelat i tre delprogram, nämligen Åtgärder i transportsystemet,
Alternativa drivmedel och Drivsystem.

NU 1977/78:18

6

För delprogrammet Drivsystem bör enligt delegationen (SOU 1977:56 s.
308) insatserna under treårsperioden inriktas på att förkorta tiden för en
eventuell erforderlig framtida anpassning från bilindustrins sida till nya
motortyper med lägre energiförbrukning och bättre emissionsegenskaper,
vilka kan utnyttja andra än petroleumbaserade bränslen, bl. a. väte och
metanol. FoU-insatserna bör avse såväl alternativa drivsystem som alternativ
utformning av fordonen i övrigt och följas upp med visst stöd till
prototypförsök redan under treårsperioden för en eller flera lovande utvecklingslinjer.
Ett väsentligt syfte är att ge underlag för säkrare framtidsbedömningar
och för statsmakternas styrning av utvecklingen inom området.

Målet fördelprogrammet bör enligt delegationen (SOU 1977:56 s. 314) vara
att ge ökad kunskap om den optimala avvägningen mellan energi och andra
faktorer hos transportmedel, att ge säkrare underlag för att bedöma den
framtida utvecklingen av drivsystem samt att ge stöd både till utveckling av
nya drivsystem och till förbättringar i befintliga.

För befintliga drivsystem föreslås studier och utveckling av optimala
kombinationer mellan energiekonomi, emissioner och bränsleval samt
insatser inriktade på att minska rullmotståndet, minska värmeförlusterna i
motorn (genom keramikbelagda skikt), förbättra förbränningen genom
kontroll av turbulens m. m.

Inom området alternativa drivsystem föreslås stöd till systemstudier och
visst utvecklingsarbete på värmemotorer(stirling-, gasturbin- och ångmotor).
Insatserna bör här koncentreras till utveckling av keramiska komponenter
med goda högtemperaturegenskaper och lämpade för massproduktion. Visst
stöd bör också kunna ges till delfinansiering av prototyputveckling av olika
värmemotorer. Det statliga stödet syftar här främst till att få fram underlag för
framtida bedömningar och beslut om motorutveckling.

Utveckling av elektriska drivsystem föreslås också erhålla visst stöd.
Utvecklingen på området energiackumulatorer syftar till att nå höga
energitätheter. Insatserna bör här främst avse utveckling av ett järn-nickelbatteri,
utgående från en järnelektrod, som tidigare framtagits i landet. Visst
stöd föreslås även till lagring av energi i svänghjul.

Stödet till området energiomvandlare syftar till att studera bränslecellsystem
och utveckla komponenter för bränsleceller. Genom insatser på detta
område bör man få bättre underlag för att bedöma de framtida utvecklingsmöjligheterna
för värmemotorer och bränslecelldrivna elmotorer. Insatserna
gäller dels själva bränslecellerna, dels visst stöd till försök med och
demonstration av körning med bränslecelldriven elbil.

De föreslagna insatserna avser såväl systemstudier som forskning och
utveckling samt visst stöd till prototyper.

Huvudförslaget innebär en beräknad medelsanvändning under treårsperioden
1978-1981 av 14 milj. kr. Som framgått ovan har under treårsperioden
1975-1978 anvisats 9 milj. kr.

NU 1977/78:18

7

Inom energikommissionen (I 1976:05) har expertgruppen för energihushållning
i oktober 1977 publicerat rapporten (Ds I 1977:12) Energibesparingar
inom transportsektorn. I denna rapport, som är avsedd att ligga till grund för
vidare överväganden inom kommissionen, redovisas alternativa möjligheter
att spara energi inom transportsektorn fram till år 1990. Ett särskilt avsnitt
behandlar besparingar genom tekniska förändringar av bl. a. personbilar.
Härvid görs en genomgång av möjligheterna att spara energi genom
förbättring av drivsystem, alternativa drivkällor, alternativa drivmedel samt
fordonens utformning och utrustning.

Som allmän bakgrund för dessa studier framhålls bl. a. (s. 114) att det vid
studiet av möjliga energibesparingar är viktigt att drivkälla, bränsleslag och
bränsleframställning behandlas i ett sammanhang och att därvidlag beaktas
dels ett visst bränsleslags energiinnehåll i förhållande till energiåtgång vid
framställning och transport av bränslet, dels den verkningsgrad som en viss
drivkälla ger för det använda bränslet.

Under rubriken Slutsatser och förslag (s. 161) erinrar expertgruppen bl. a.
om att den svenska bilindustrin är starkt exportberoende samtidigt som
utländska märken är stora på den svenska marknaden. Det betyder, uttalar
gruppen, ett beroende av den utveckling som sker i andra länder, framför allt
USA och Västeuropa. Det betyder också att utrymmet för en egen svensk
politik är begränsat. Bestämmelser som enbart gäller för den svenska
marknaden - de må avse energi, miljö eller säkerhet - kan för både svensk
och utländsk bilindustri bli svåra och kostsamma att leva upp till. De uppfattas
enligt gruppen också lätt som handelshinder av den utländska industrin.
Expertgruppen anför vidare att det internationella beroendet gäller
också på motorsidan. En omställning från nuvarande motortyper till helt
nya drivsystem kan endast genomföras om stora marknader som USA eller
EG beslutar sig för en övergång. En omställning av bilindustrin och dess
underleverantörer är mycket kostsam. Enligt expertgruppen är det därför
knappast möjligt för ett litet land som Sverige att ensamt gå över till nya
motortyper.

Expertgruppen lägger avslutningsvis fram vissa sammanfattande slutsatser
beträffande lämplig inriktning av det fortsatta arbetet. Under rubriken
Alternativa drivkällor och drivmedel uttalas härvid bl. a. (s. 180) att
forsknings- och utvecklingsarbetet i landet rörande möjligheterna att utnyttja
alternativa drivkällor och drivmedel bör påskyndas.

I regeringens nyligen framlagda proposition med förslag till tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 föreslås ytterligare stödåtgärder för
stirlingprojektet. Bl. a. hemställs (prop. 1977/78:25 s. 100) om ytterligare
investeringsanslag av 7,1 milj. kr. och om bemyndigande för FFV att
solidariskt med Kockums teckna borgen för lån till United Stirling med
ytterligare 29,8 milj. kr.

NU 1977/78:18

8

Utskottet

De två motioner som utskottet behandlar i detta betänkande innehåller
önskemål om material- och energibesparande åtgärder på bilismens
område.

Motionen 1976/77:1241 syftar till en utredning av de material- och
energiaspekter som kan läggas på vårt lands bilbestånd. Motionärerna har
särskilt uppmärksammat rostskadornas betydelse.

Som framgår av den föregående redogörelsen pågår redan ett omfattande
arbete på skilda håll i syfte att minska och motverka rostskador. Främst
märks Korrosionsinstitutets och AB Svensk Bilprovnings arbete. Också
insatser som konsumentverket har gjort och planerar inom det s. k. projekt
Bilekonomi betraktar utskottet som väsentliga när det gäller att uppnå de
syften som motionärerna vill främja. Utskottet anser inte att det behövs något
uttalande av riksdagen om en sådan utredning som föreslås i motionen 1976/
77:1241.

En utredning om statligt stöd till forskning och utveckling för att få fram
nya energisnåla bilmodeller föreslås i motionen 1976/77:1244.

Utskottet erinrar om att statligt stöd till det ändamål som motionärerna vill
stödja har utgått med sammanlagt 9 milj. kr. under treårsperioden 1975/
76-1977/78. Detta har skett inom ramen för det år 1975 av riksdagen antagna
programmet för forskning och utveckling inom energiområdet. Delegationen
för energiforskning (1 1975:02) har nyligen föreslagit ett statligt stöd om 14
milj. kr. till motsvarande ändamål under den treårsperiod som börjar den 1
juli 1978. Förslaget övervägs f. n. inom regeringskansliet i samband med
övriga förslag om fortsatt stöd till FoU-insatser på energiområdet.

Mot denna bakgrund finner utskottet inte skäl att föreslå riksdagen att göra
något särskilt uttalande om behovet av stöd förde ändamål som förespråkas i
motionen 1976/77:1244.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1976/77:1241,

2. att riksdagen avslår motionen 1976/77:1244.

Stockholm den 24 november 1977

På näringsutskottets vägnar
FRITZ BÖRJESSON

Närvarande: Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s). Sven
Andersson i Örebro (fp), Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s), KarlAnders
Petersson (c), Ivar Högström (s), Ingegärd Oskarsson (c), Lennart
Pettersson (s), Sten Svensson (m), Rune Jonsson i Husum (s), Holger
Bergqvist (fp), Wivi-Anne Radesjö (s) och Lars Ljungberg (m).

GOT AB 56033 Slockholm 1977