NU 1977/78:17

Näringsutskottets betänkande
1977/78:17

med anledning av motion om översyn av leasingsystemet för
personbilar

Ärendet

I motionen 1976/77:973 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av leasingsystemet.

Motiveringen för yrkandet återfinns i motionen 1976/77:971 om vissa
åtgärder för att främja effektivare användning av personbilar. Denna motion
har behandlats av skatte- och näringsutskotten i betänkandena SkU 1976/
77:32 och NU 1976/77:24.

Motionen

Motionärerna anför att leasingsystemet bör uppmärksammas i samband
med att åtgärder för att främja effektivare användning av personbilar
diskuteras. De påpekar bl. a. att ca 10 % av antalet nyregistrerade bilar i
Sverige år 1975 utgjordes av leasingbilar, en kategori som utgör en snabbt
stigande andel av vår bilpark. Leasingsystemet inbjuder med nuvarande
utformning knappast till minskad bensinförbrukning, uttalar de. Systemet
innebär också orättvisor genom de förmånligare villkor som gäller vid inköp i
form av rabatter, avdragsrätt för mervärdeskatt och särskilda regler för avdrag
vid beskattningen för den som begagnar sig av leasingbil.

Nuvarande omfattning av billeasing

Begreppet billeasing - långtidsuthyrning - används vanligen för att
beteckna uthyrning av bilar för längre tid än ett år. Billeasing bedrivs i Sverige
dels av särskilda - vanligen bankerna närstående - leasingbolag, dels av
företag inom bilhandeln.

År 1972 tillkallades leasingutredningen för att utreda vissa frågor om
långtidsuthyrning av motorfordon och släpvagnar. Utredningens uppdrag
slutfördes hösten 1975 genom att betänkandet (Ds K 1975:11) Bil-leasing
avlämnades. En sammanfattning av dess huvudinnehåll lämnas i ett följande
avsnitt.

Två olika varianter av leasing förekommer, nämligen direkt och indirekt
leasing. Med direkt leasing förstås sådana transaktioner där tillverkare eller
andra leverantörer marknadsför sina produkter genom hyresavtal som
tecknas direkt med kunderna. Ofta diskonteras avtalen hos en bank eller ett
finansieringsföretag. Detta är den vanligast förekommande formen inom

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 17

NU 1977/78:17

2

bilhandeln. Vid indirekt leasing - som inom bilhandeln kommit till användning
huvudsakligen i fråga om lastbilar-överlåter leverantören äganderätten
till produkten, mot kontant betalning, till ett leasingbolag med vilket kunden
tecknar hyresavtal.

Antalet uthyrningsbilar ökade under perioden 1960-1974, då det totala
bilbeståndet fördubblades, från 600 till 39 300. Vid slutet av sistnämnda år var
32 400 (82 %) av dem långtidsuthyrda. Den helt övervägande delen av dessa,
31 700, utgjordes av personbilar. Utvecklingen under den senaste tioårsperioden
framgår av tabell 1.

Tabell 1. Antal personbilar för yrkesmässig långtidsuthyrning

Ar	Antal
1967	1 500
1968	2 700
1969	5 200
1970	12 900
1971	20 300
1972	24 500
1973	27 000
1974	31 700
1975	43 300
1976	66 000

Källa: Ds K 1975:11 s. 50 samt uppgifter från försäkringsinspektionen.

Av tabell 1 framgår att antalet leasingbilar (personvagnar) har ökat kraftigt
under 1970-talet. Detta belyses också av uppgifter om antalet nylevererade
leasingbilar. För personbilar har leasingutredningen för åren 1971-1974
redovisat följande uppgifter (tabell 2). Förhållandet till antalet nyregistrerade
personbilar anges i procent.

Tabell 2. Antal levererade leasingbilar (personbilar)

År	Levererade leasingbilar Antal Andel av nyregist-rerade personbilar
1971	14 269	7,2 %
1972	12 884	5,8 %
1973	15 101	7,7 %
1974	16 356	6,3 96

Källa: Ds K 1975:11 s. 51.

Inom AB Bilstatistik - vars egen statistik dock inte täcker hela leasingmarknaden
- uppskattas antalet levererade leasingbilar (personvagnar) år

NU 1977/78:17

3

1975 till ca 25 000 och år 1976 till ca 35 000, vilket svarar mot 9 resp. 11 96 av
antalet nyregistrerade personbilar. Leasingbilarnas andel av personbilsbeståndet
har alltså ökat klart under de två senaste åren.

Enligt leasingutredningen förekommer här i landet långtidsförhyrning
knappast annat än inom företagssektorn. Utredningen uppskattade att
30-40 96 av de företagsägda personbilarna år 1974 finansierades genom
leasing. Enligt en nyligen framlagd prognos över personbilsmarknaden
1977-1985 (Handelsbankens småskriftserie nr 10) uppgick företagens andel
av nyregistreringarna av personbilar år 1974 till 38 96 (och hushållens till
62 96). För vart och ett av åren 1975 och 1976 anges företagens andel till
43 96.

Leasingutredningen

Direktiven år 1972 för leasingutredningen anknöt till uttalanden av
kommunikationsminister Norling i propositionen 1972:81 med förslag till
kungörelse om ändring i förordningen (1940:910) angående yrkesmässig
automobiltrafik, m. m.

Utredningen skulle behandla främst tillståndsgivningen, fördelningen av
det trafikrättsliga ansvaret mellan uthyrare och hyresman samt frågan hur
leasing bör behandlas i ett eventuellt utbyggt system med kreditrestriktioner
vid avbetalningsköp av tyngre fordon.

I betänkandet (Ds K 1975:11) Bil-leasing föreslog utredningen att den som
långtidsförhyr ett fordon skall - på samma sätt som en avbetalningsköpare -betraktas som ägare i trafiklagstiftningens och vägtrafikskattelagstiftningens
mening. Detta innebär att vid leasing hyresmannen skall antecknas som
ägare till fordonet i bilregistret och svara för de olika skyldigheter som följer
med fordonsinnehavet. Att företag tillhandahåller bilar för längre tid åt sina
anställda bedömde utredningen inte bli ett fall som skulle innefattas i de nya
reglerna, eftersom nyttjanderätten torde bero av anställningsförhållandet och
således inte avse bestämd tid.

Skäl att behovspröva uthyrningsrörelse ansåg utredningen enbart föreligga
vid korttidsuthyrning, eftersom långtidsuthyming av bilar enligt utredningen
inte kan anses ha någon inverkan på den yrkesmässiga trafiken. Inte heller
lämplighetsprövning av uthyrare ansåg utredningen ha någon betydelse vid
leasing.

Något förslag om hur leasing bör behandlas i ett eventuellt utbyggt system
med kreditrestriktioner vid avbetalningsköp av bilar lade utredningen inte
fram.

Remissinstanserna har i huvudsak anslutit sig till utredningens bedömningar.
Betänkandet övervägs f. n. inom kommunikationsdepartementet.

NU 1977/78:17

4

Utredningsarbete inom energikommissionen

Inom energikommissionen (I 1976:05) har expertgruppen för energihushållning
i oktober 1977 publicerat rapporten (Ds 1 1977:12) Energibesparingar
inom transportsektorn. I denna rapport, som är avsedd att ligga till grund för
vidare överväganden inom kommissionen, redovisas alternativa möjligheter
att spara energi inom transportsektorn fram till år 1990, varvid expertgruppen
något berör betydelsen av billeasing från energihushållningssynpunkt.

Under rubriken Slutsatser och förslag anför expertgruppen bl. a. följande
(s. 162):

År 1975 var närmare hälften av samtliga nyregistreringar av personbilar att
hänföra till juridiska personer. En person som har tillgång till firmabil eller
leasingbil väljer ofta en större bil än om vederbörande själv finansierar köpet
och kör dessutom sannolikt bilen på ett mindre energibesparande sätt.
Genom att förändra förutsättningarna för privatpersoner att för eget bruk
använda firma- eller leasingbil torde det vara möjligt att dels få till stånd en
övergång till inköp eller leasing av mindre och energisnåla personbilar, dels
påverka antalet firmabilar och leasade bilar.

Expertgruppen lägger avslutningsvis fram vissa sammanfattande slutsatser
beträffande lämplig inriktning av det fortsatta arbetet. Härvid uttalas
bl. a. (s. 180) att transportsektorns energiförbrukning kan begränsas genom
olika ekonomiska styrmedel. Det finns enligt expertgruppen behov av att
ytterligare granska och analysera olika åtgärder och effekter av dessa. Bland
tänkbara åtgärder nämner expertgruppen ändrade förutsättningar för privatpersoner
att disponera firma- eller leasingbil.

Tidigare behandling i riksdagen av ärenden med anknytning till motionen,
m. m.

Skatteutskottet behandlade våren 1977 två motioner med yrkanden om att
vägtrafiklagstiftningen och skattelagstiftningen skulle ses över i syfte att
främja samåkning till och från arbetsplatsen (SkU 1976/77:32). I fråga om
översyn av skattelagstiftningen fann utskottet att resultatet av 1972 års
skatteutrednings (Fi 1972:02) arbete borde avvaktas. Beträffande den begärda
översynen av vägtrafiklagstiftningen framhöll utskottet att gällande regler
inte hindrar en ökad samåkning till och från arbetsplatsen och att syftet med
ifrågavarande motion således redan torde vara tillgodosett. På förslag av
utskottet avslog riksdagen motionerna.

1 betänkandet NU 1976/77:24 (punkt 10) behandlade näringsutskottet
våren 1977 ett motionsyrkande av innebörd att riksdagen skulle uttala sig för
att ett pågående forskningsprojekt om samåkning skulle få fortsatt stöd.
Utskottet avstyrkte motionen med hänvisning till att det organ som ansvarar
för ifrågavarande projekt avsåg att lämna fortsatt stöd. Riksdagen beslöt
enligt utskottets förslag.

I detta sammanhang kan också erinras om att näringsutskottet hösten 1976

NU 1977/78:17

5

behandlade (NU 1976/77:2) en motion med hemställan om utredning och
åtgärder för åstadkommande av en rättvis prissättning vid uthyrning av bilar.
Motionärerna hade kritiserat det rabattsystem som tillämpas inom biluthyrningsbranschen.
Utskottet fann - bl. a. med hänsyn till att konsumentverket
hade uppmärksammat förhållandena inom branschen - inte anledning att
föreslå riksdagen att företa någon åtgärd med anledning av motionen, och
denna avslogs av riksdagen. - Efter överläggningar mellan konsumentverket
och Motorbranschens riksförbund har sedermera antagits Allmänna villkor
för korttidsuthyrning av fordon. Dessa villkor, som trädde i kraft den 1
september 1977, innehåller bestämmelser om bl. a. fordonets brukande och
skötsel, uthyrarens och hyresmannens ansvar, ersättningsfordon (vid trafikskada
m. m.), reparation, hyra, försäkringar, återlämnanderätt och uppsägning.

Utskottet

Enligt motionen bör riksdagen - som ett led i åtgärder för att främja en
effektivare användning av personbilar - uttala sig för en översyn av
leasingsystemet.

Leasingbilarna utgör, som motionärerna framhåller, en ökande andel av
landets bilpark. Det är bekant att man inom bilbranschen befarar att detta
förhållande kan komma att skapa vissa avsättningsproblem.

Vissa aspekter på billeasing har utretts av leasingutredningen, vars
betänkande (Ds K 1975:11) Bil-leasing efter remissbehandling är föremål för
överväganden inom regeringskansliet. De energihushållningsaspekter som
motionärerna pekar på har uppmärksammats inom ramen för energikommissionens
(1 1976:05) pågående arbete. Utskottet vill även erinra om att
regeringen nyligen har bemyndigat industriministern att låta analysera
alternativa utvecklingsvägar för svensk bilindustri och att statens industriverk
har fått i uppdrag att som ett led i denna analys utreda vissa frågor
rörande den svenska bilindustrin.

Motionärernas synpunkter har alltså redan uppmärksammats i skilda
sammanhang. Utskottet ser därför ingen anledning för riksdagen att uttala sig
för en översyn av leasingsystemet.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1976/77:973.

Stockholm den 22 november 1977

På näringsutskottets vägnar
FRITZ BÖRJESSON

NU 1977/78:17

6

Närvarande: Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c),
Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Lilly Hansson (s), KarlAnders
Petersson (c). Ivar Högström (s), Ingegärd Oskarsson (c), Lennart
Pettersson (s), Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Sivert Andersson
(s), Pär Granstedt (c) och Olle Wästberg i Stockholm (fp).

.

GOTAB. Stockholm 1977