FiU 1977/78:5

Finansutskottets betänkande
1977/78:5

med anledning av motioner om fördelningspolitisk forskning
m. m.

I detta betänkande behandlas motionerna

1976/77:310 av Bernt Nilsson m. fl. (s) vari - med hänvisning till
motiveringen i motionen 1976/77:409 - hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om att åtgärder snarast vidtas för att få till stånd forskning
kring de frågor som berör lågt löneläge individuellt, mellan könen, bransch vis
och regionalt samt hur skatter och priser förhåller sig till lågt löneläge inom en
region (län),

1976/77:313 av Daniel Tarschys m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer om en utredning av skattesystemets, de offentliga
utgifternas och de offentliga överföringarnas fördelningspolitiska konsekvenser,

1976/77:597 av Nils Hörberg (fp) vari hemställs

1. att riksdagen uttalar att Sveriges bidrag till större jämlikhet i världen
även skall omfatta strävanden att minska överflödskonsumtionen bland
medborgare i vårt land,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning
tillsätts med uppgift att se över vilka förändringar som bör ske i vårt land för
att här åstadkomma det ändrade konsumtionsmönster som är ett nödvändigt
bidrag från oss till en global jämlikhet,

1976/77:598 av Nils Hörberg (fp) och tredje vice talmannen Karl Erik
Eriksson (fp) vari hemställs att riksdagen måtte uttala att vid såväl riksdagens,
regeringens som ämbetsverkens fattande av beslut i framtiden särskilda
ansträngningar skall göras så att ekologins övergripande krav blir beaktade så
långt som är tekniskt och ekonomiskt möjligt, samt

1976/77:1007 av PerGahrton (fp) och Bonnie Bernström (fp) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär utredning om höginkomst- och makthavargruppernas
levnadsförhållanden.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna 313 och 1007 från
statistiska centralbyrån och institutet för social forskning.

1 Riksdagen 1977/78. 5 sami. Nr 5

FiU 1977/78:5

Motionerna

I den motivering till hemställan i motionen 310 av Bernt Nilsson m. fl. (s)
som återfinns i motionen 409 framhåller motionärerna bl. a. att skatterna i
Kalmar och Blekinge län är högre än rikets genomsnitt. Det låga löneläget i
sydöstra Sverige medverkar till att det finns färre skattekronor per löntagare,
vilket i sin tur gör att kommuner och landsting måste kompensera detta
genom högre skatteuttag. Olika undersökningar visar också enligt motionärerna
att regionen har förhållandevis högt prisläge på de olika förnödenheterna
för invånarnas konsumtion. Detta gäller inte minst på Gotland
sommartid.

Det höga uttaget av kommunalskatt kan enligt motionärerna delvis
förklaras med det genomsnittligt låga löneläget samt förhållandevis stor andel
jordbruksbefolkning med förmånliga skatteregler. Orsakerna är emellertid
flera, menar motionärerna, varför en undersökning vore önskvärd. Motionärerna
anser att kunskapen över huvud taget är liten om orsak och verkan
samt beroendet mellan de olika faktorerna låg lön, höga skatter och priser.
Därför föreslås att en forskning snarast möjligt igångsätts, förslagsvis i den
region som åberopats i motionen.

I motionen 313 av Daniel Tarschys m. fl. (fp) framhålls att det i det svenska
samhället ännu finns betydande välståndsklyftor. Från liberala utgångspunkter
är detta enligt motionärerna ett oacceptabelt tillstånd.

Motionärerna anger fyra olika vägar längs vilka en jämnare välfärdsfördelning
i samhället huvudsakligen kan nås: utjämning via ekonomisk tillväxt,
utjämning via inkomstbildningen, utjämning via skatter och överföringar
samt utjämning via offentliga insatser. Alla dessa fyra strategier har prövats
och befunnits i viss mån framgångsrika. Samtidigt förefaller enligt motionärerna
optimismen om fortsatta framsteg längs var och en av dessa vägar ha
dämpats något under senare år.

En närmare diskussion av de fyra nämnda vägarna leder motionärerna till
slutsatsen att tveksamheten om vilken strategi som bör väljas för de fortsatta
strävandena att hjälpa de sämst ställda är betydande. Motionärerna finner det
angeläget att politikerna ges bättre möjligheter att bedöma de fördel ni ngspolitiska
konsekvenserna av olika åtgärder. I detta syfte bör regeringen låta en
expertutredning studera såväl skattesystemet som de offentliga utgifterna
och överföringarna från fördelningssynpunkt och redovisa ett underlag för
framtida politiska beslut. Ett utredningsarbete av detta slag skulle enligt
motionärerna alternativt kunna bedrivas som ett fristående forskningsprojekt.

I motionen 597 av Nils Hörberg (fp) anförs att i de rika länderna bor
världens överklass under levnadsförhållanden som tveklöst kan kallas
överkonsumtionssamhälle. De verkligt fattiga ländernas medborgare lever
under förhållanden som de flesta svenskar sannolikt inte kan sätta sig in i.

FiU 1977/78:5

Den materiella nöden och det andliga armodet är på många håll sådant att
mänsklig överlevnad synes omöjlig.

Motionären beskriver denna ojämlikhet i världen på olika sätt, bl. a. genom
att peka på att medan en grupp rika länder med 40 % av jordens befolkning
svarar för 85 % av världens konsumtion, har de fattigaste länderna 36 % av
befolkningen men bara 3 % av konsumtionen. Konferenser i FN:s regi visar
enligt motionären att för att mildra denna orättvisa krävs inte bara
begränsning av barnafödandet i u-länderna utan lika mycket begränsning av
konsumtionen i i-länderna. Detta illustreras av att en nyfödd svensk under
sin livstid kommer att förbruka lika mycket av jordens tillgångar som 25
indier.

Motionären anser att ett konkret handlingsprogram för Sveriges
medverkan i skapandet av en ny ekonomisk världsordning bör utarbetas. I ett
sådant handlingsprogram måste krav på en ändrad livsstil i Sverige medtas.
Motionären lämnar exempel på åtgärder som kan ingå i ett sådant program.
Bland exemplen finns ändrade kostvanor, ökad livsmedelsproduktion i
Sverige samt åtgärder på olika områden i samhället som är ägnade att spara
energi och andra resurser.

Vidare borde enligt motionären en basbeloppsanknuten gräns kunna sättas
över vilken all enskild inkomst användes av samhället för insatser till mer
behövande människor i fattiga länder. Den produktionskapacitet som vi
skulle få ledig borde inriktas på ting, anpassade till de fattiga ländernas
behov.

Sammanfattningsvis anser motionären att betydande konsumtionsbegränsningar
kan göras i Sverige utan att svenskarna skulle behöva göra avkall
på de grundläggande levnadsbehov som vi vant oss vid att kräva under 1900-talet. Ett initiativ från svensk sida skulle enligt motionären inte vara utan
effekt internationellt sett. Motionären begär ett uttalande av riksdagen i linje
med motionens intentioner och tillsättandet av en utredning för att se över
vilka förändringar i vårt land som skulle erfordras.

Motionen 598 av Nils Hörberg och tredje vice talmannen Karl Erik
Eriksson (fp) behandlar relationen mellan de båda begreppen ekologi och
ekonomi. Ekologin lär oss enligt motionärerna att vi skall leva i enlighet med
naturens regler och inte bryta mot det uppbyggnads- och om vandi ingssystem
enligt vilket vår planet existerar.

Motionärerna menar att så länge människans ingrepp samverkar med
naturens eget ”solenergisystem” och returprodukter återlämnas motsvarande
resursuttaget - så länge är allt väl. Men när människorna ”tar ut” och
förslösar resurser utan att lämna tillbaka motsvarande returprodukter, då
motverkar människans ingrepp naturens eget energiomvandlingssystem.

Ekonomin är vårt sätt att hantera planetens/naturens resurser, anför
motionärerna. Att göra riktiga ekonomiska bedömningar och att vidta
ekonomiska ingrepp i samklang med ekologin är komplicerat. Vårt ekonomiska
handlande har enligt motionärerna hittills oftast styrts av lönsam -

FiU 1977/78:5

hetskalkyler, som varit för kortsiktiga och inte beaktat de ekologiska
följderna. Det 1 igger en stor svårighet däri, att ekonomiska bedömningar ofta
sker för verksamhet som är utbruten ur sitt ekologiska sammanhang eller
som endast omfattar en relativt kort tidsenhet. Långsiktigt blir enligt
motionärerna ekonomiska kalkyler missvisande och olämpliga som styrmedel,
om de inte underordnas den ekologiska verkligheten. Motionärerna
understryker därför att ekologin är ett övergripande begrepp som måste få
vara styrande i all ekonomisk planering. Ekonomin måste underordnas
ekologin.

Motionärerna nämner som exempel på åtgärder som vidtagits utan att man
beaktat ekologiska krav vårt handlande inom kommunikationssektorn,
förbränningen av olja för uppvärmning av lokaler och att man genom
utnyttjandet av fissionskraft skapar ett avfall som inte är återanvändbart och
dessutom måste förvaras i århundraden.

Exempel på ekologiskt godtagbara åtgärder är enligt motionärerna användandet
av solenergi för uppvärmning av villor och varmvatten samt
växtbiomassa som alternativ energikälla.

Sammanfattningsvis anför motionärerna att nästan allt vi hittills gjort har
varit lönsamt i nuets korta perspektiv men att nästan allt vi gör också får
vittgående och svåröverskådliga ekologiska följder, som kan gå ut över våra
möjligheter att på lång sikt behålla denna planet "i beboeligt skick”. Den
bästa internationella insatsen från svensk sida i detta sammanhang torde
enligt motionärerna vara att genom interna svenska åtgärder visa upp en
målmedvetenhet att på ett helt annat sätt än hittills låta ekologins övergripande
krav bli beaktade vid ekonomiska beslut.

I motionen 1007 av Per Gahrton (fp) och Bonnie Bernström (fp) framhålls
att människor i Sverige lever under ytterst olika sociala och ekonomiska
förhållanden. En överväldigande statistik och social forskning visar att
jämlikhet knappast råder i något avseende. Kunskapen om de sämst ställda
gruppernas situation är numera, bl. a. genom låginkomstutredningens och
dess efterföljares verksamhet, relativt god. Också de mekanismer som skapar
social och ekonomisk utslagning är, i varje fall på teoretisk nivå, någorlunda
väl definierade.

Däremot är enligt motionärerna kunskapen om höginkomst- och makthavargruppernas
situation och de mekanismer som skapar höginkomststatus i
Sverige i dag betydligt sämre kartlagd.

Motionärerna ställer frågan om höginkomstgrupperna nått sin position på
ett sätt som överensstämmer med den dominerande samhällsmoralen.
Motionärerna menar att även om man har en långtgående beredskap att
acceptera att vissa personer lever på en betydligt högre levnadsnivå än andra,
även om man är beredd att acceptera stora inkomster av kapital, är det av
betydande intresse att veta hur hög levnadsnivå och stort kapitalinnehav
faktiskt uppkommer i vårt samhälle. Sker det i enlighet med gällande
värderingar? Vilka sekundäreffekter följer av stark ekonomisk position? Är

FiU 1977/78:5

hög inkomst och stort kapitalinnehav ett resultat av produktivt arbete och/
eller betydande risktagande vid kapitalinsatser? Vilken roll spelar manipulationer
med skattesystemet? Vilken roll spelar icke-produktiva värdestegringar
på t. ex. mark, fastigheter, tavlor, frimärken? Vilken roll spelar
investeringar i osocial eller rent asocial verksamhet? Vilken roll spelar rent
kriminell verksamhet?

Ett särskilt problem i detta sammanhang är enligt motionärerna det faktum
att Sverige i många avseenden är ett slutet land. Det gäller i hög grad också
dess s. k. etablissemang. Och det är ett litet land. Generaldirektörer,
kommunalråd, verkställande direktörer, direktörer känner ofta varandra och
har kontinuerliga kontakter, vanligen i flera olika egenskaper. Det är enligt
motionärerna naturligt att lojaliteter kan uppstå mellan dessa personer och
därmed också ett klimat för utbyte av tjänster och gentjänster. Motionärerna
förmodar att dessa tjänster mera sällan tar sig uttryck i direkt olagliga
handlingar. Vanligare är det tjänster i form av tips, ”inside information”,
hjälp att etablera kontakter etc., som sedan kan materialiseras till rent
ekonomiska vinster eller minskning av de egna utgifterna.

Motionärerna hävdar inte att dessa aktiviteter skulle vara allmänt förekommande
men vet att de förekommer. Det är ej heller, menar motionärerna,
eller behöver i alla fall inte vara, något fel att människor som gör en
viktig insats för vårt samhälle belönas för detta. Men det skall inte vara så att
människor som redan har det bra skall kunna tillskansa sig ytterligare
konsumtionsmöjligheter utöver vad såväl dennes arbetsgivare som samhället
genom skattesystemet tänkt sig.

Motionärerna anser det därför viktigt att ”makthavarnas” privatekonomi
och inbördes relationer utsätts för en sådan granskning att nämnda genvägar
till ökad konsumtion och inflytande förhindras. Detta skulle bidra till att dels
minska de ”slutna rummens kameraderi”, dels skapa en inkomstfördelning i
samhället som riksdagen avsett med sina ekonomiska beslut. En utredning
om höginkomst- och makthavargruppernas levnadsförhållanden måste
därför komma till stånd.

Några uppgifter för en sådan utredning skulle enligt motionärerna vara
följande:

pröva möjligheten att göra självdeklarationerna för direktions- och styrelsemedlemmar
i större företag liksom för högre tjänstemän och ledande
politiska förtroendevalda (däribland riksdagsledamöter) offentliga i sin
helhet,

pröva möjligheten att för personer i dessa ställningar införa en särskild sorts
självdeklaration som tydligt anger vilka säkerheter som ligger till grund för
innehavda lån, vilka villkor som gäller för dessa,
utreda konsekvenserna av det inflytande som uppstår därigenom att
enskilda eller grupper av enskilda personer innehar ett flertal poster i styrelser
och direktioner för större företag, inte minst personalunioner mellan banker
och deras kunder i ledande samhällsställning,

redovisa rättsläge och praxis i andra länder i här berörda sammanhang.

FiU 1977/78:5

Remissyttrandena

Statistiska centralbyrån (SCB) tar i sitt yttrande inte ställning till huruvida
sådana utredningar som förordas i motionerna 313 och 1007 bör komma till
stånd. I stället pekar SCB utifrån sina erfarenheter på gjorda statistiska
undersökningar och utvecklingsarbeten som kan vara av betydelse i frågan
samt visar i viss utsträckning på möjliga undersökningsansatser i framtiden.

Institutet för social forskning pekar också på vissa gjorda undersökningar,
vilkas resultat är relevanta för motionärernas frågeställningar. Institutet anser
dock att dessa undersökningar inte tillgodoser de forskningsbehov och
önskemål om bättre kunskaper i ämnet som aktualiseras i de båda motionerna.
Institutet tillstyrker därför att riksdagen tar initiativ i syfte att få de
fördelningspolitiska frågeställningarna bättre belysta.

De båda yttrandena finns fogade som bilaga till betänkandet.

Utskottet

Motionerna 310, 313 och 1007 tar samtliga upp krav på u tö k ad fördelnings -politisk forskning.

I motionen 310 begärs åtgärder för att få till stånd forskning kring de frågor
som berör lågt löneläge individuellt, mellan könen, branschvis och regionalt
samt hur skatter och priser förhåller sig till lågt löneläge inom en region.
Motionen 313 innehåller krav på en utredning av skattesystemets, de
offentliga utgifternas och de offentliga överföringarnas fördelningspolitiska
effekter. I motionen 1007 begärs en utredning om höginkomst- och
makthavargruppernas levnadsförhållanden.

Statistiska centralbyrån och institutet för social forskning har i sina
yttranden pekat på en lång rad utredningar och undersökningar som
genomförts på det här aktuella området, liksom på statistiskt material som
publiceras fortlöpande och som kan användas för fördelningspolitiska
analyser.

När det gäller de frågor som tas upp i motionen 310 vill utskottet i övrigt
påpeka att i den mån löneskillnader mellan regioner sammanhänger med
skillnader i näringsstruktur, sysselsättningsgrad o. d. så är detta centrala
frågor inom regionalpolitiken och torde sålunda falla inom expertgruppens
för regional utveckling (ERU:s) verksamhetsområde. Utskottet vill också
erinra om att sambandet mellan lågt löneläge (och därmed låg skattekraft) och
skatter utgör grunden för systemet med skatteutjämningsbidrag till kommunerna.
Dessa frågor övervägs för närvarande inom 1976 års kommunalekonomiska
utredning.

Frågan om prisnivån inom en region torde bl. a. vara kopplad till hur
varuförsörjningen inom området kan ske. Regeringens proposition 1977/
78:8, som för närvarande utskottsbehandlas, innehåller flera förslag på detta

FiU 1977/78:5

område, syftande till att underlätta och säkerställa varuförsörjningen även i
glesbygd.

När det gäller de båda övriga motionerna visas i de båda yttrandena på den
mängd material som redan finns tillgängligt eller håller på att arbetas fram.
Härtill kan läggas att det vid Uppsala universitet pågår forskning rörande den
ekonomiska tillväxten och inkomstfördelningen under ledning av professor
Ragnar Bentzel. Vidare utförs, inom ramen för utredningen om löntagarna
och kapitaltillväxten och i anslutning till statens industriverks studie rörande
ägandekoncentrationen i det privata näringslivet, en studie av den totala
förmögenhetsfördelningen. Det kan också nämnas att de i motionen väckta
frågorna berörs i förvaltningsutredningens( B 1977:01) direktiv. Utredningen
skall överväga hur beslutsunderlaget inför statsfinansiellt väsentliga beslut
skall kunna förbättras. Utredningen kommer härvid naturligen in även på de
fördelningspolitiska aspekterna.

I motionen 1007 tangeras frågan om den s. k. ekonomiska brottsligheten
och dithörande frågor. Detta är ett område som är föremål för stort intresse
från statsmakternas sida. Rikspolisstyrelsens arbetsgrupp mot organiserad
brottslighet har avlämnat en rapport med omfattande åtgärdsförslag. Vidare
har brottsförebyggande rådet föreslagit regeringen att tillsätta tre arbetsgrupper
och en parlamentarisk styrgrupp för att komma till rätta med den
organiserade och ekonomiska brottsligheten. Utredningsverksamhet pågår
även på kommunal nivå, exempelvis i Stockholms kommun.

Mot bakgrund av att utskottet här kunnat påvisa att det finns ett betydande
material tillgängligt och att ytterligare material är att vänta på de områden
motionärerna tar upp finner utskottet ingen anledning att förorda att särskilda
utredningar tillsätts, så som krävs i motionerna 313 och 1007. Utskottet ställer
sig tveksamt till vissa uppgifter i motionen 1007. Utskottet vill - i likhet med
SCB - särskilt framhålla att det finns anledning att visa stor försiktighet i
frågor som berör den personliga integriteten och som tas upp i motionen
1007.

Vad utskottet nu anfört innebär inte att utskottet intar en negativ hållning
till fortsatt forskning kring de fördelningspolitiska problemen. Tvärtom delar
utskottet institutets för social forskning uppfattning att de fördelningspolitiska
frågeställningarna bör belysas bättre. Det gäller bl. a. skattesystemets
och de offentliga utgifternas och inkomstöverföringarnas verkningar i vid
mening för levnadsförhållandena inom befolkningsgrupper som skiljer sig åt
med avseende på t. ex. bosättningsort (region), sysselsättningsgrad, inkomstläge,
förmögenhetssituation etc. I den mån sådan forskning inte kommer till
stånd inom de statliga utredningar som nu arbetar, forskningsinstitutioner

o. d. bör, som institutet för social forskning påpekat, detta kunna ske som ett
fristående forskningsprojekt att initieras av t. ex. statens råd för samhällsforskning,
delegationen för social forskning i socialdepartementet eller av
institutet för social forskning. Utskottet vill också påpeka att det är en
huvuduppgift för forskningsrådsnämnden att, vid sidan av de insatser som de

FiU 1977/78:5

enskilda forskningsråden gör, initiera och stödja forskning inom områden
som är angelägna från samhällets synpunkt. Vad utskottet i detta stycke
anfört bör ges regeringen till känna.

I motionerna 597 och 598 behandlas frågor som kan sägas röra frågan om
hushållning med ändliga resurser. Motionen 597 har även en fördelningspolitisk
aspekt i det den främst berör frågan om ändrade konsumtionsmönster i
vårt land som ett nödvändigt bidrag till en global jämlikhet. Motionen 598
syftar till att få ekologins övergripande krav att beaktas vid ekonomiska
beslut.

Rent allmänt kan om de båda motionerna sägas att de tar upp frågor som är
av grundläggande betydelse för vår framtid, både nationellt och globalt. Dessa
frågor spänner över vida fält av samhällelig verksamhet och är också föremål
för ett stort intresse från statsmakternas sida. På det allmänna, övergripande
och långsiktiga planet försiggår en betydande verksamhet inom främst
sekretariatet för framtidsstudier. Här har bl. a. råvaru- och energifrågor varit
föremål för intresse. Vidare finns på olika delområden en omfattande
utredningsverksamhet som berör problem som tas upp i motionerna. Här kan
bl. a. pekas på det energipolitiska området där ett flertal offentliga utredningar
arbetar. Allmänt gäller dock att arbetet sker på varje område för sig. Det kan
gälla energipolitik, trafikpolitik, industripolitik, jordbrukspolitik, skattepolitik,
bostadspolitik etc. Vid de överväganden och den långsiktiga planering
som görs inom dessa skilda områden har givetvis de synpunkter motionärerna
anför sin självklara plats. Utskottet vill också peka på att de skärpta
kraven på hushållning med ändliga naturresurser har lett till en fysisk
riksplanering som nu befinner sig i ett genomförandeskede. Ett omfattande
arbete sker också på miljöpolitikens område. När det gäller frågan om global
jämlikhet kan framhållas att Sverige gjort aktiva insatser i FN, vid den s. k.
nord-syd-dialogen och vid de olika UNCTAD-konferenserna.

Utskottet har förståelse för syftet med de motioner som här behandlas.
Samtidigt ställer sig utskottet mycket tveksamt till värdet av allmänna
uttalanden av det slag som förordas i motionerna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 597 och
598.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av motionerna 1976/77:310, 313
och 1007 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. att riksdagen avslår motionerna 1976/77:597 och 598.

Stockholm den 25 oktober 1977

På finansutskottets vägnar
BJÖRN MOLIN

FiU 1977/78:5

Närvarande: Björn Molin(fp), Kjell-Olof Feldt (s), Axel Kristiansson (c), Knut
Wachtmeister (m), Torsten Gustafsson (c), Arne Pettersson (s), Anton
Fågelsbo (c), Per-Axel Nilsson (s), RolfRämgård(c), Anita Gradin (s), Torsten
Karlsson (s), Rune Rydén (m), Rune Johansson i Åmål (s), Karin Flodström
(s) och Eva Winther (fp).

FiU 1977/78:5

Bilaga

Yttranden över motionerna 1976/77:313 och 1976/77:1007
Statistiska centralbyrån (1977-05-27)

Yttrande över motioner 1976/77:313 om en fördelningspolitisk utredning och
1976/77:1007 om en utredning rörande höginkomst- och makthavargruppernas
levnadsförhållanden

Motionärerna föreslår i motion 1976/77:313 en utredning av skattesystemets,
de offentliga utgifternas och de offentliga överföringarnas fördelningspolitiska
konsekvenser samt i motion 1976/77:1007 en utredning om
höginkomst- och makthavargruppernas levnadsförhållanden.

Utan att anlägga synpunkter på huruvida sådana utredningar bör komma
till stånd vill SCB utifrån sina erfarenheter peka på statistiska undersökningar
och utvecklingsarbeten som kan vara av betydelse i frågan samt i viss
utsträckning visa på möjliga undersökningsansatser.

I motionen om en fördelningspolitisk utredning anför motionärerna att en
jämnare välfärdsfördelning i samhället huvudsakligen kan nås längs fyra
olika vägar: utjämning via ekonomisk tillväxt, utjämning via inkomstbildningen,
utjämning via skatter och överföringar samt utjämning via offentliga
insatser. Av dessa fyra strategier kommenterar SCB de tre sistnämnda.

Utjämningen via inkomstbildningen kan summariskt belysas med hjälp av
verkets lönestatistik. Detta gäller i första hand industriarbetarna för vilka
utvecklingen av branschvisa löneskillnader samt löneskillnader mellan
könen kan följas.

De fördelningspolitiska konsekvenserna av skatterna och överföringarna
till hushållen kan i betydande utsträckning åskådliggöras med hjälp av SCBs
årliga urvalsbaserade inkomstfördelningsundersökningar. 1 dessa undersökningar
ingår så gott som samtliga kontantöverföringar av social natur från stat
och kommun till hushållen. Separata uppgifter finns om de olika överföringsposterna.
Vidare redovisas de direkta skatterna. Indelningar kan bl. a.
göras efter hushållets storlek och sammansättning, sysselsättningsni vå under
året (i antal helårs- och heltidssysselsatta etc) och socioekonomisk grupp.
Inkomstfördelningsundersökningarna utgör vidare en naturlig bas vid kartläggning
av det totala skattesystemets fördelningseffekter, dvs. med inkluderande
av arbetsgivaravgifter, mervärdeskatt m. m. En kompletterande
statistikkälla kommer 1978 års hushållsbudgetundersökning att utgöra. Inom
SCB pågår ett utvecklingsarbete inriktat på att belysa skattesystemets
fördelningseffekter. Ett problem av betydande svårighetsgrad är här de
incidensantaganden som måste göras för de väsentligaste skatterna för att
fördelningen av skattebördan på olika hushållsgrupper skall kunna beräknas.

FiU 1977/78:5

Ifråga om de offentliga insatsernas betydelse ur fördelningssynpunkt har
ett inledande utredningsarbete utförts inom SCB. Arbetet har inriktats på den
offentliga konsumtionen. F. n. saknas ett enhetligt och uttömmande statistiskt
material som visar hushållens ianspråktagande av olika tjänster inom
t. ex. utbildning, sjukvård, socialvård och rekreation.

I motionen om utredning rörande höginkomst- och makthavargruppernas
levnadsförhållanden läggs huvudvikten vid hur hög levnadsnivå m. m.
faktiskt uppkommer i vårt samhälle, dvs. motionärerna är intresserade av de
mekanismer som ligger bakom hög konsumtion och inflytande. I motionen
nämns vidare olika genvägar i form av manipulationer med skattesystemet,
erbjudande av förmånliga lån m. m. som enligt motionärerna därvidlag kan
komma till användning.

Med hänsyn till de besvärliga bortfalls- och mätproblem som skulle uppstå
är det enligt SCBs bedömning svårt att i en statistisk undersökning försöka till
fullo belysa de frågeställningar som motionärerna uppställer. Flera av de
uppgifter som skulle behöva insamlas skulle av de i undersökningen
deltagande personerna kunna uppfattas som ett hot mot den personliga
integriteten. SCB vill dock peka på vissa undersökningar som för närvarande
utförs av SCB och därvid visa på möjliga undersökningsansatser.

SCBs årsvisa undersökningar av levnadsförhållandena omfattar en rad
olika välfärdskomponenter såsom hälsa, utbildning, ekonomi och boende.
Dessa undersökningar kan därför sägas ge en bred bild av olika gruppers
levnadsförhållanden och därmed utgöra en lämplig grund för kartläggning av
höginkomst- och makthavargruppernas levnadsförhållanden. Ett speciellt
problem är dock att finna kriterier som gör det möjligt att urskilja de mycket
små grupper motionärerna främst är intresserade av. Problemet kompliceras
av att SCBs undersökningar av levnadsförhållandena baseras på urval. En
möjlig utgångspunkt är det förslag till indelning i socioekonomiska grupper
som utvecklats inom SCB och som tills vidare tillämpas på försök inom bl. a.
ovannämnda undersökningar. Indelningen syftar i första hand till att indela
den yrkesverksamma befolkningen med ledning av yrke och anställningsförhållanden.
De grupper som främst är av intresse är "ledande befattningar”
och specialister bland de anställda samt företagargrupperna. Dessa grupper
torde emellertid sammantagna utgöra en alltför vid grupp. Kompletterande
kriterier måste därvid förmodligen tillgripas, t. ex. förekomst av förmögenhet
över skattepliktsgränsen (f. n. 200 000 kronor).

Med hänsyn till de förhållandevis små grupper det kan vara fråga om kan
det vidare bli erforderligt att aggregera flera årgångar av undersökningarna.
SCB har ovan pekat på vissa avgränsningsproblem i samband med utredningar
rörande höginkomst- och makthavargruppernas levnadsförhållanden.
En eventuell utredning måste på denna punkt föregås av ett omfattande
utvecklingsarbete.

Avslutningsvis vill SCB beröra ytterligare några statistiska undersökningar
som kan vara av betydelse i detta sammanhang.

FiU 1977/78:5

På uppdrag av utredningen om löntagarna och företagens kapitaltillväxt
genomför SCB en omfattande kartläggning av förmögenhetsfördelningen
grundad på uppgifter ur 1976 års deklarationsmaterial dvs. avseende
förmögenhetsställningen per 31.12.1975. I urvalet ingår dels 5 000 hushåll
från de årliga inkomstfördelningsundersökningarna, dels ca 3 200 hushåll
med skattepliktiga nettoförmögenheter över 200 000 kronor. Undersökningen
avser att ge en så detaljerad bild av förmögenhetsfördelningen som
möjligt med redovisning av olika tillgångs- och skuldposter. Klassificeringar
efter olika hushållsgrupper kommer vidare att göras.

SCBs löpande inkomststatistik, dels de tidigare berörda inkomstfördelningsundersökningarna,
dels den totalräknade inkomst- och förmögenhetsstatistiken,
kan vidare i viss utsträckning tjäna som utgångspunkter för
kartläggning av i motion 1976/77:1007 angivna befolkningsgrupper. Kartläggningen
får då begränsas till en av välfärdskomponenterna, nämligen
ekonomi. Inkomstfördelningsundersökningarnas styrka ligger bl. a. i att de
ger en detaljerad beskrivning av inkomststruktur och inkomstfördelning. I
dessa undersökningar tillämpas liksom i undersökningarna om levnadsförhållandena
i samhället en socioekonomisk indelning. Den totalräknade
inkomst- och förmögenhetsstatistiken ger en betydligt mer summarisk bild
av inkomstfördelningen. Vidare sker redovisning av skattepliktig förmögenhet
(nettobehållningar överstigande 200 000 kronor). Genom att denna
statistikprodukt omfattar så gott som alla inkomsttagare kan den lämpligen
användas som urvalsram för eventuella undersökningar av personer med
mycket hög inkomst respektive förmögenhet (exempelvis över viss beloppsgräns
eller de 1 % av inkomsttagarna med den största inkomsten).

I den slutliga handläggningen har förutom undertecknade med avdelningsdirektör
Hans Garke såsom föredragande, deltagit statistikchef Wahlström
samt avdelningsdirektör Molinder.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Ingvar Ohlsson

Hans Garke

Institutet för social forskning (1977-06-02)

Med anledning av att finansutskottet anhållit om yttrande över motion
1976/77:313 om en fördelningspolitisk utredning samt över motion 1976/
77:1007 om en utredning rörande höginkomst- och makthavargruppernas
levnadsförhållanden får Institutet för social forskning anföra följande:

Institutet för social forskning instämmer i andemeningen i båda motionerna,
vilken kan anses vara att kunskaperna om de fördelningspolitiska
problemen är eftersatta i vårt land. Den fördelningspolitiska forskningen
borde egentligen syfta till att utveckla ett system för löpande redovisning av

FiU 1977/78:5

de fördelningspolitiska effekterna av olika åtgärder.

Under senare år har dock vissa undersökningar gjorts, vilkas resultat är
relevanta för motionärernas frågeställningar. Institutet erinrar om
låginkomstutredningens undersökningar, jämte den fortsättning av dessa
som nu genomförs i Statistiska centralbyråns regi samt det utvecklingsarbete
som pågår inom institutet, när det gäller att konkretisera idén om social
rapportering i anslutning till 1968 och 1974 års levnadsnivåundersökningar.
Vid Institutet har dessutom R. Spånt nyligen genomfört undersökningar av
inkomst- och förmögenhetsfördelningen, publicerade 1975 och 1976. Man
kan även erinra om T. Franzéns m. fl. undersökning av Skatters oell offentliga
utgifters effekter på inkomstfördelningen.

Dessa undersökningar tillgodoser dock inte de forskningsbehov och
önskemål om bättre kunskaper i ämnet som aktualiseras i de båda motionerna.
Institutet tillstyrker därför att riksdagen tar initiativ i syfte att få de
fördelningspolitiska frågeställningarna bättre belysta. Detta skulle lämpligen
ske som ett fristående forskningsprojekt att initieras av t. ex. Statens råd för
samhällsforskning, Delegationen försocial forskning i Socialdepartementet,
eller av Institutet för social forskning.

Stockholm som ovan

Bror Rexed
ordförande

Gösta Rehn
föreståndare

GOTAB. Stockholm 1977