FiU 1977/78:32

Finansutskottets betänkande
1977/78:32

med anledning av motioner om formerna för statligt stöd till företag
m. m.

I detta betänkande behandlas motionerna

1977/78:356 av Tage Adolfsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar hos regeringen hemställa att en expertgrupp tillsätts för en skyndsam
översyn av hela vårt statsbidragssystem,

1977/78:650 av Barbro Engman (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att
hos regeringen begära en utredning om och kartläggning av samtliga
förekommande bidrag och subventioner samt andra stödformer till näringslivet
och en utvärdering av de sysselsättningsbefrämjande effekterna därav
samt förslag om ett nytt enhetligt system för stödformer till näringslivet, vilka
på ett ändamålsenligt sätt uppfyller lokaliseringspolitiska, konjunkturpolitiska
och sysselsättningspolitiska krav utan att medföra att transfereringarna
ökar företagsägarnas förmögenhet,

1977/78:894 av Olof Palme m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen i enlighet
med vad som sägs i motionen 1977/78:893 som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om åtgärder för förenklade former för
finansiellt statligt stöd till företag.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen 356 från förvaltningsutredningen
samt över motionerna 650 och 894 från arbetsmarknadsstyrelsen,
statens industriverk, förvaltningsutredningen och sysselsättningsutredningen.

Yttrandena återfinns i bilaga till betänkandet.

Motionerna

I motionen 356 anförs att det i det svåra ekonomiska läge vi nu befinner oss
torde vara nödvändigt med en omprövning av många av statens utgiftsposter.
Motionärerna anser att det under en lång följd av år har tillkommit nya bidrag,
som sammantaget utgör en svåröverskådlig flora och som nu borde vara
mogen för en genomgripande översyn. Det är därför enligt motionärerna
befogat att en expertgrupp tillsätts för att skyndsamt överse hela vårt
statsbidragssystem och komma med förslag till inskränkningar och besparingar.

I motionen 650 anförs att de statliga transfereringarna till näringslivet har
ökat kraftigt under 1970-talet och att det nu lär finnas ett drygt 100-tal olika
former för statligt finansiellt stöd till industriföretagen. Det är enligt

1 Riksdagen 1977178. 5 sami. Nr 32

FiU 1977/78:32

motionären nödvändigt att nu göra en översyn av alla dessa bidragsformer
och göra en utvärdering av om de på ett acceptabelt sätt fyller sina uppgifter.
Motionären anser det också nödvändigt att överväga om inte samhället måste
använda andra metoder än transfereringar av skattemedel för att genomfora
en önskvärd styrning av besluten i näringslivet. Motionären anför vidare att
vissa stödformer är utformade så, att stödet kan plockas ur företaget och
komma att direkt öka företagsägarens disponibla förmögenhet, vilket direkt
måste förhindras.

I motionen 894 begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförs i motionen 893 om åtgärder för förenklade former för
finansiellt statligt stöd till företag. 1 motionen 893 hänvisas till det numera
stora antalet former för finansiellt stöd till företag och till att antalet
myndigheter som administrerar stödet också är stort. Motionärerna framhåller
att vid flera tillfällen enskilda bidragseffekter har värderats och
regelsystemens utformning ändrats. Enligt sysselsättningsutredningens
direktiv ankommer det på utredningen att överväga nuvarande instrument
inom arbetsmarknads- och regionalpolitiken. Därvid kommer utredningen
även att beröra formerna för branschstöd m. m. Som ett led i beredningen av
utredningens kommande förslag bör enligt motionärerna ingå att inventera
övriga former för finansiellt stöd till företagen inom områden som företagsservice,
miljö, energi, forskning och utveckling m. m. Denna genomgång bör
enligt motionärerna ligga till grund för överväganden rörande möjligheterna
att reducera antalet stödformer, harmonisera bidragsvillkoren samt förenkla
företagens och myndigheternas stödhantering.

Utskottet

Motionen 356 innebär i realiteten krav på en ny besparingsutredning
omfattande alla former av statliga transfereringar. Det bördå först framhållas
att regeringen så sent som i december 1976 beslutade lägga ner den år 1975
tillsatta besparingsutredningen. I stället tillsattesen ny utredning för att söka
förbättra metoderna för att planera, prioritera och hushålla med statens
resurser, den s. k. förvaltningsutredningen (B 1977:01). Som förvaltningsutredningen
framhållit i sitt yttrande räknar utredningen med att lägga fram
förslag i syfte att skapa ökade förutsättningar för en systematisk granskning
och omprövning av skilda statliga verksamheter.

Motionärerna framhåller det stora statliga budgetunderskottet som ett
motiv för den begärda översynen. Utskottet vill framhålla att för att nå snabba
och markanta förstärkningar av statsbudgeten genom åtgärder på utgiftssidan
torde erfordras ingrepp som är av den arten att bedömningarna inte kan ske
inom en grupp av experter utan måste göras av politiskt ansvariga instanser.
Sådana överväganden får ske i den sedvanliga budgetprocessen. Det bör
vidare framhållas att ett besvärligt ekonomiskt läge för vårt land inte i sig är
ett motiv för minskade statliga utgifter. Delar av den statliga bidragsgiv -

FiU 1977/78:32

ningen inom närings- och arbetsmarknadspolitikens områden är framtvingade
just av den rådande konjunktursituationen. Med det anförda
avstyrker utskottet motionen 356.

Motionerna 650 och 894 tar upp den statliga bidragsgivningen till näringslivet.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) framhåller i sitt yttrande över motionerna
bl. a. att det mot bakgrund av behovet av tidsbegränsade åtgärder i
främst konjunkturutjämnande syfte, är nödvändigt att väga kraven på
enhetlighet i utformningen av stödformerna mot kraven på flexibilitet.
Beträffande kravet i motionen 650, att de sysselsättningsbefrämjande
effekterna av olika stödformer skall utredas, framhåller AMS att det
ankommer på sysselsättningsutredningen att göra en översyn av nuvarande
instrument inom arbetsmarknads- och regionalpolitiken. AMS har också
genomfort olika slag av uppföljningsundersökningar. I sammanhanget pekas
vidare på den omfattande forskning som bedrivs under ledning av expertgruppen
för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor och expertgruppen
för regional utredningsverksamhet.

Statens industriverk delar uppfattningen att det är angeläget att existerande
former av finansiellt stöd till företag inventeras samt att möjligheterna att
reducera antalet stödformer, harmonisera bidragsvillkoren och förenkla de
administrativa rutinerna övervägs. En sådan inventering borde enligt
industriverket kopplas till en undersökning av de olika stödformernas
effektivitet. Verket redovisar också att visst utredningsarbete på detta
område har gjorts eller planeras vid verket.

Förvaltningsutredningen erinrar om att expertgruppen för regional utredningsverksamhet
inom kort kommer att presentera en kartläggning och
analys av olika former för bidrag och stöd till företagen. Förvaltningsutredningen
har enligt sina direktiv bl. a. i uppdrag att granska den utvärdering av
offentliga insatser som f. n. bedrivs och pröva olika insatser som är
motiverade för att skapa ett förbättrat beslutsunderlag. Utredningen anser att
det är väsentligt att möjligheterna till förenkling och harmonisering av regler
och bestämmelser beaktas vid överväganden i fråga om former för statligt
stöd till företag. Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att inga av
motionernas direkta önskemål tillgodoses genom förvaltningsutredningens
arbete.

Sysselsättningsutredningen framhåller att i dess uppdrag ingår som en
väsentlig uppgift att gå igenom de medel som används inom skilda områden
såsom arbetsmarknadspolitik, näringspolitik, regionalpolitik etc. Vid denna
genomgång kommer utredningen in på de frågor som tas upp i motionerna
650 och 894. Utredningen har dock inte resurser för att systematiskt utvärdera
alla olika former av finansiellt stöd till företagen från de utgångspunkter som
anges i motionerna. På vissa punkter sker en sådan utvärdering, på andra förs
en mera översiktlig diskussion. Eftersom utredningens arbete syftar till en

1* Riksdagen 1977/78. 5 sami. Nr 32

FiU 1977/78:32

genomgång av planeringssystemet - och därmed också medelsarsenalen - i
stort framstår emellertid enligt utredningen tillsättandet av en övergripande
utredning av det slag som föreslås i motionen 650 som inte erforderlig.

Utvärderingar av effekten av enskilda åtgärder inom de områden som
anges i motionen 894 kan enligt sysselsättningsutredningen självfallet vara
värdefulla och bör för övrigt vara en integrerad del av den löpande
verksamheten i ett system för sysselsättningsplanering. Om sådana utvärderingar
skall genomföras parallellt med sysselsättningsutredningens arbete,
bör det enligt utredningens mening ske i nära kontakt med utredningen.
Ställningstaganden vad gäller mera övergripande frågor - exempelvis antalet
stödformer och harmonisering av bidragsvillkoren - bör enligt utredningen
anstå till dess utredningens förslag till sysselsättningspolitiskt planeringssystem
föreligger.

Utskottet finner för sin del att yttrandena klart visar att någon utredning av
det slag som föreslås i motionen 650 inte bör tillsättas. Motionen
avstyrks.

Utskottet delar uppfattningen att man bör eftersträva så enkla former som
möjligt vad gäller stöd till företagen. Det bör dock framhållas att de nya
stödformer som tillkommit under senare tid knappast kan utvärderas förrän
man vunnit ytterligare erfarenhet av dem. Resultaten av sysselsättningsutredningens
arbete måste också inväntas. Fullständiga överväganden av den
art som begärs i motionen 894 bör därför anstå ytterligare en tid. Utskottet
förutsätter att sådana överväganden kommer att ske i anslutning till
beredningen av sysselsättningsutredningens kommande förslag och vid
utarbetandet av mera långsiktiga riktlinjer för näringspolitiken. Något särskilt
uttalande från riksdagens sida i denna riktning behövs enligt utskottets
mening inte. Motionen 894 avstyrks.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1977/78:356,

2. att riksdagen avslår motionen 1977/78:650,

3. att riksdagen avslår motionen 1977/78:894.

Stockholm den 18 april 1978

På finansutskottets vägnar
BJÖRN MOLIN

Närvarande: Björn Molin (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Axel Kristiansson (c), Knut
Wachtmeister (m). Knut Johansson (s), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson
(s). Arne Pettersson (s), Sven-Olof Träff (m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf
Rämgård (c). Anita Gradin (s), tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp),
Karl Erik Olsson (c) och Torsten Karlsson (s).

FiU 1977/78:32

Reservation

av Kjell-Olof Feldt (s), Knut Johansson (s), Paul Jansson (s), Arne Pettersson
(s), Per-Axel Nilsson (s), Anita Gradin (s) och Torsten Karlsson (s) som anser
att

dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
finnér” och slutar med ”894 avstyrks” bort ha (oljande lydelse:

Utskottet finner för sin del att yttrandena klart visar på behovet av en
inventering av samtliga former för finansiellt stöd till företagen i enlighet med
vad som begärs i motionerna 650 och 894. I yttrandena intas också
genomgående en positiv attityd till kravet i motionen 894 att en sådan
inventering bör ligga till grund för överväganden rörande möjligheterna att
reducera antalet stödformer, harmonisera bidragsvillkoren samt förenkla
företagens och myndigheternas stödhantering. Sysselsättningsutredningen
anför att sådana överväganden bör anstå till dess utredningens förslag till
sysselsättningspolitiskt planeringssystem föreligger. Detta är också vad som
föreslås i motionen. Utskottet, som delar uppfattningen att man bör
eftersträva enkla former vad gäller stöd till företagen, tillstyrker att de
överväganden som begärs i motionen sker i samband med beredningen av
sysselsättningsutredningens kommande förslag. Detta bör ges regeringen till
känna.

Genom ett bifall till motionen 894 tillgodoses också i huvudsak förslagen i
motionen 650.1 motionen 650 begärs emellertid att en särskild utredning skall
tillsättas för att göra en översyn av de aktuella frågorna. Som sysselsättningsutredningen
påpekat skulle en sådan utredning i stor utsträckning få
behandla de frågor som sysselsättningsutredningen har till uppgift att utreda.
Mot bakgrund härav avstyrks motionen 650.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:894 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
åtgärder för förenklade former för finansiellt statligt stöd till
företag.

FiU 1977/78:32

Bilaga

Yttranden över motionerna
Arbetsmarknadsstyrelsen (1978-04-10)

Remiss 1978-03-07 angående motionen 1977/78:650 om en kartläggning av
stödet till näringslivet och 1977/78:894 om förenkling av formerna för statligt
stöd till företag

1 motionerna hemställs bl. a. om en utredning av de olika statliga stöden till
företag, såväl avseende arbetsmarknadspolitiska, regionalpolitiska som
övriga stödformer. Utredningen bör, enligt motionärerna, ligga till grund för
överväganden rörande möjligheterna att reducera antalet stödformer, harmonisera
bidragsvillkoren samt förenkla företagens och myndigheternas stödhantering.

Arbetsmarknadsstyrelsen har inom sitt område eftersträvat en större
enhetlighet beträffande olika arbetsmarknadspolitiska stödformer, exempelvis
kan nämnas förslag i AMS anslagsframställning 1978/79 om ett
förenklat system för bidrag till utbildning i företag. Mot bakgrund av behovet
av tidsbegränsade åtgärder i främst konjunkturutjämnande syfte, bör emellertid
kraven på enhetlighet i utformningen av stödformerna vägas mot
kraven på flexibilitet. Bland de företagsinriktade arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna med tillfälligt höjda bidrag kan exempelvis nämnas utbildning av
permitteringshotad personal (”25-kronan”)samt enskilda beredskapsarbeten
för ungdomar under 20 år (”15-kronan”). Dessa åtgärder har i den utdragna
lågkonjunkturen varit av väsentlig betydelse för upprätthållande av sysselsättningen
och för att begränsa ökningen av arbetslösheten.

I en av motionerna hemställs att de sysselsättningsbefrämjande effekterna
av olika stödformer utreds. Det ankommer på sysselsättningsutredningen,
vilket också påpekas i motionen, att göra en översyn av nuvarande
instrument inom arbetsmarknads- och regionalpolitiken. Arbetsmarknadsstyrelsen
har i olika sammanhang framhållit vikten av utvärderingar i syfte
att få bättre underlag för inriktning och omfattning av olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Styrelsen har också, så långt resurserna medgivit, genomfört
olika slag av uppföljningsundersökningar, exempelvis avseende arbetsmarknadsutbildning
och beredskapsarbete. 1 detta sammanhang kan även
pekas på den omfattande forskning som bedrivs inom ramen för verksamheten
inom expertgruppen för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor
samt inom expertgruppen för regional utredningsverksamhet.

FiU 1977/78:32

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad Spendrup, avdelningschef.
Vid den slutliga handläggningen har närvarit byråchefen Canarp och
avdelningsdirektörerna Gussing och Dahlberg. Ärendet har föredragits av
förste byråsekreterare Winther.

ARBETSMARKNADSSTYRELSEN

Aksel Spendrup

C Canarp

Fredrik Winther

FiU 1977/78:32

Statens industriverk (1978-03-23)

Yttrande över motioner 1977/78:650 och 1977/78:894 angående kartläggning
och förenkling av formerna för statligt stöd till företag

Riksdagens finansutskott har anhållit om statens industriverks yttrande
över motion 1977/78:650 om en kartläggning av stödet till näringslivet samt'
motion 1977/78:894 om förenkling av formerna för statligt stöd till företag.
Med anledning härav vill industriverket anföra följande.

Industriverket delar uppfattningen att det är angeläget att existerande
former av finansiellt stöd till företag inventeras samt att möjligheterna att
reducera antalet stödformer, harmonisera bidragsvillkoren och förenkla de
administrativa rutinerna övervägs. En sådan inventering borde kopplas till en
undersökning av de olika stödformernas effektivitet, dvs. i vilken grad de
bidrar till att de ekonomisk-politiska målen uppfylls. Denna utvärdering
måste göras med utgångspunkt från samhällsekonomiska kostnads-intäktsanalyser.
Att kvantifiera de samhällsekonomiska konsekvenserna av insatta
stimulansåtgärder innebär dock svåra, kanske oöverstigliga, metodtekniska
problem. Vidare förutsätts explicit formulerade mål för den ekonomiska
politiken, dvs. industripolitik, arbetsmarknadspolitik, regionalpolitik etc. En
utvärdering av effekterna av finansiella stödformer i kvantitativa termer på
ovan angivet sätt är därför sannolikt ogenomförbar i praktiken. Man bör dock
kunna fl en viss vägledning av en principdiskussion kring effekterna av olika
instrument.

Avslutningsvis vill industriverket peka på vad som gjorts och avses göras
på detta område inom ramen för verkets utredningsverksamhet. År 1975
genomfördes en utredning som syftade till att ge en översikt över de
branschspecifika stimulansåtgärdernas dittillsvarande omfattning och
tillämpning samt att systematisera erfarenheterna från verksamheten hos
olika berörda intressenter. I denna utredning, ”Branschfrämjande åtgärder i
praktisk tillämpning” (SIND PM 1975:6), redovisas de resurser som stått till
förfogande för olika branschspecifika stimulansåtgärder, erfarenheter av
verksamheten samt bedömningar och förslag till åtgärder. Även utvärderingsproblematiken
berörs något i utredningen.

För närvarande genomförs en beskrivning och analys av den praktiska
tillämpningen av de selektiva näringspolitiska åtgärderna för TEK.Oindustrin.
Vidare planeras ett projekt som dels syftar till att utveckla metoder
för utvärdering av stödåtgärder och dels att studera vissa specifika, av
industriverket administrerade, stödformer. Denna studie är dock starkt
begränsad och är i första hand avsedd att tjäna som utgångspunkt för
eventuella beslut om fördjupade studier på området.

FiU 1977/78:32 9

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Eric Pettersson. I
handläggningen har dessutom deltagit byråchef Östen Johansson och
byrådirektör Ingemar Erikson, föredragande.

Eric Pettersson

Ingemar Erikson

FiU 1977/78:32

Förvaltningsutredningen (1978-03-30)

Yttrande över motionerna 1977/78:356 om översyn av statsbidragssystemet,
1977/78:650 om en kartläggning av stödet till näringslivet och 1977/78:894
om förenkling av formerna för statligt stöd till företag - remiss från riksdagens
finansutskott 1978-03-07

Med anledning av rubricerade remiss får förvaltningsutredningen anföra
följande.

I motion 1977/78:356 hemställs att en expertgrupp tillsätts för en
skyndsam översyn av hela vårt statsbidragssystem. Den del av den statliga
bidragsgivningen som avser kommuner och landsting har nyligen blivit
föremål för översyn av 1976 års kommunalekonomiska utredning. Utredningens
förslag är f. n. på remiss.

Beträffande översyn av det statliga stödet till näringslivet som aktualiseras
även i motionen 1977/78:650 vill utredningen erinra om att expertgruppen för
regional utredningsverksamhet (ERU) inom kort kommer att presentera en
kartläggning och analys av olika former för bidrag och stöd till företagen.
Denna studie kommer, enligt vad utredningen erfarit, även att ta upp de
sysselsättningsbefrämjande och sociala effekterna av olika stödformer liksom
effekterna av dessa på företagens likviditet och soliditet.

1 sammanhanget bör även nämnas att viss granskning av statsbidrags
användning kan ske inom ramen för riksrevisionsverkets förvaltningsrevision.

Enligt sina direktiv har förvaltningsutredningen bl. a. att granska den
utvärdering av offentliga insatser som f. n. bedrivs och pröva vilka insatser
som är motiverade för att skapa ett förbättrat beslutsunderlag. Utredningen
räknar med att i denna del av sitt uppdrag lägga fram förslag i syfte att skapa
ökade förutsättningar för en systematisk granskning och omprövning av bl. a.
sådana statliga verksamheter som åsyftas i nämnda motioner.

I förvaltningsutredningens uppdrag ingår också att föreslå åtgärder som
skall förebygga krångel i förvaltningen. Utredningen anser därför att det är
väsentligt att möjligheterna till förenkling och harmonisering av regler och
bestämmelser beaktas vid överväganden i fråga om former för statligt stöd till
företag (motion 1977/78:894). Därvid bör naturligtvis även observeras vilka
möjligheter som kan finnas att göra språkliga förenklingar i information,
blanketter o. d. som går ut till företagen.

Sammanfattningsvis kan konstateras att inga av motionernas direkta
önskemål tillgodoses genom förvaltningsutredningens arbete.

På utredningens vägnar
Daniel Tarschys

Rolf Annerberg
Sture Carlsson

FiU 1977/78:32

Sysselsättningsutredningen

Yttrande över motionerna 1977/78:650 och 1977/78:894

Sysselsättningsutredningen har av riksdagens finansutskott beretts tillfälle
att avge yttrande över motion 1977/78:650 om en kartläggning av stödet till
näringslivet och motion 1977/78:894 om en förenkling av formerna för
statligt stöd till företag. 1 anledning härav vill utredningen anföra
följande.

I sysselsättningsutredningens behandling av sysselsättningsfrågorna ingår
som en väsentlig uppgift en genomgång av medelsarsenalen inom skilda
politikområden: arbetsmarknadspolitik, näringspolitik, regionalpolitik etc.
Vid denna genomgång kommer utredningen in på de frågor som tas upp i de
båda motionerna.

Sysselsättningsutredningen har inte resurser för att systematiskt utvärdera
alla olika former av finansiellt stöd till företagen från de utgångspunkter som
anges i motionerna. På vissa punkter sker en sådan utvärdering, på andra förs
en mera översiktlig diskussion.

Eftersom utredningens arbete syftar till en genomgång av planeringssystemet
- och därmed också medelsarsenalen - i stort, framstår emellertid
tillsättandet av en övergripande utredning av det slag som föreslås i motion
1977/78:650 som inte erforderligt. En sådan utredning skulle komma att i stor
utsträckning fä behandla de frågor som sysselsättningsutredningen har till
uppgift att utreda.

Utvärderingar av effekten av enskilda åtgärder inom de områden som
anges i motion 1977/78:894 kan självfallet vara värdefulla och bör för övrigt
vara en integrerad del av den löpande verksamheten i ett system för
sysselsättningsplanering. Om sådana utvärderingar skall genomföras parallellt
med sysselsättningsutredningens arbete, bör det enligt vår mening ske i
nära kontakt med utredningen. Ställningstaganden vad gäller mera övergripande
frågor - exempelvis antalet stödformer och harmonisering av bidragsvillkoren
- bör dock anstå till dess sysselsättningsutredningens förslag till
sysselsättningspolitiskt planeringssystem föreligger.

Stockholm den 5 april 1978

Lars Sandberg
(ordförande i sysselsättningsutredningen) -

GOTAB 57977 Slockholm 1978