FiU 1977/78:27

Finansutskottets betänkande
1977/78:27

angående verkställd granskning av riksbankens förvaltning år 1977
samt förslag om disposition av riksbankens vinst jämte motioner

I detta betänkande behandlar utskottet

fullmäktiges i riksbanken förvaltningsberättelse för år 1977 (redogörelse
1977/78:7),

riksdagens revisorers berättelse över verkställd granskning av riksbankens
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1977 (redogörelse 1977/78:10),

fullmäktiges i riksbanken förslag om disposition av riksbankens vinstmedel
för år 1977 (förslag 1977/78:13),

den under allmänna motionstiden väckta motionen 1977/78:886 av Olof
Palme m. fl. (s) om förstärkning av Riksbankens jubileumsfonds kapitalbehållning
samt

den med anledning av förslag 1977/78:13 väckta motionen 1977/78:1753
av Linnéa Hörlén m. fl. (fp, m, c).

1. Riksbankens förvaltning. Utskottet har, förutom fullmäktiges i riksbanken
förvaltningsberättelse för år 1977 (redogörelse 1977/78:7), tagit del av
de inom riksbanken hos fullmäktige och direktion under år 1977 förda
protokollen.

Riksdagens revisorers granskning av riksbankens tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1977 har, enligt vad som anförs av revisorerna
(redogörelse 1977/78:10) inte föranlett någon anmärkning i vidare mån än att
den auktoriserade revisor som har anlitats som sakkunnig, i sin granskningsrapport
har påpekat att han inte givits tillfälle att granska befintligheten av
och de principer som tillämpas för värdering av guld och utländska tillgångar
och skulder. Revisorerna meddelar i berättelsen att de f. n. överväger det sätt
på vilket denna fråga skall lösas inför kommande års granskning.

Utskottet har med anledning av vad riksdagens revisorer anfört informerat
sig om i vilka former revisionen sker och om de särskilda problem som
förelegat vid granskningen rörande 1977 års förvaltning. Såvitt utskottet
kunnat finna har riksdagens revisorer möjligheter att fullt ut granska
riksbankens förvaltning, varvid dock granskningen av förvaltningen inom
visst avgränsat område enligt riksbankens mening bör ske i särskilda former.
Som också redovisas i revisorernas berättelse övervägs f. n. mellan riksdagens
revisorer och riksbanken vilka former som därvid bör väljas. Förutsättningar
föreligger sålunda enligt utskottets mening för att de problem som förelegat
skall kunna lösas.

Utskottet har vid sin granskning i övrigt av förvaltningsberättelsen och
1 Riksdagen 1977/78. 5 samt. Nr 27

FiU 1977/78:27

protokollen inte funnit något förhållande som påkallat särskilt yttrande från
utskottets sida, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

2. Ansvarsfrihet. Riksdagens revisorer har tillstyrkt att under angivna
omständigheter ansvarsfrihet beviljas fullmäktige för riksbankens förvaltning
under år 1977.

Utskottet får med hänvisning till vad revisorerna anfört och till vad
utskottet anfört under punkten 1 i det föregående hemställa

att riksdagen beviljar fullmäktige i riksbanken ansvarsfrihet för
förvaltningen av riksbanken under år 1977.

3. Disposition av riksbankens vinst. I förslag 1977/78:13 har fullmäktige i
riksbanken hemställt att riksdagen beslutar att av riksbankens tillgängliga
vinstmedel

a) 650 milj. kr. skall inlevereras till statsverket under budgetåret 1977/
78,

b) 1 605 milj. kr. skall överföras till dispositionsfonden; och

c) återstående 357 963 kr. skall kvarstå på räkningen för odisponerade
vinstmedel.

Riksbanken hade för år 1977 redovisat en vinst om drygt 2,2 miljarder kr.
Till en betydande del är denna vinst att hänföra till att riksbankens tillgångar i
guld, utländska valutor och andra utländska tillgodohavanden skrivits upp
till följd av devalveringarna under år 1977. Fullmäktige föreslår att huvuddelen
av vinsten förs över till riksbankens dispositionsfond. Också enligt
utskottets mening är det rimligt att så sker, eftersom dispositionsfonden är
inrättad i syfte att täcka kursförluster som kan inträffa i situationer motsatta
dem som inträffat under år 1977.

I den under allmänna motionstiden av Olof Palme m. fl. (s) väckta
motionen 886 hemställs med hänvisning till vad som anförts i motionen 885
att riksdagen i ett uttalande till fullmäktige i riksbanken rekommenderar
fullmäktige att förstärka Riksbankens jubileumsfonds kapitalbehållning
genom att i sitt förslag till disposition av 1977 års vinst avsätta 200 000 000 kr.
till fonden.

I den med anledning av fullmäktiges förslag av Linnea Hörlén m. fl. (fp,c,
m) väckta motionen 1753 hemställs att riksdagen i samband med ställningstagande
till dispositionen av riksbankens vinstmedel beslutar alt realvärdet
av fondens utdelning också under den pågående utvärderingen bibehålls på
minst nuvarande nivå och att åtgärder vidtas för att säkerställa detta.

Över motionerna 886 och 1753 har finansutskottet inhämtat yttrande från
utbildningsutskottet. Yttrandet är fogat till betänkandet som bilaga.

FiU 1977/78:27

Utskottet. Riksbankens jubileumsfond inrättades genom beslut av riksdagen
år 1962, då ett belopp av 250 milj. kr. av riksbankens vinst avsattes för
ändamålet (BaU 1962:13, rskr 1962:161). Anslag ur fonden beviljades första
gången i oktober månad 1965.

Efter förslag av fullmäktige i riksbanken beslöt riksdagen år 1974 att
ytterligare medel skulle tillföras fonden, vilket skedde genom att 100 milj. kr.
av 1973 års vinstmedel tillfördes fonden (förslag 1974:8, FiU 1974:15, rskr
1974:163).

Fullmäktige har i förslag 13 om disposition av riksbankens vinst för år 1977
anmält för riksdagen att styrelsen för riksbankens jubileumsfond i olika
sammanhang framfört önskemål om att fondens utdelningskapacitet skulle
bibehållas på oförändrat reel I nivå och om att fullmäktige därför måtte föreslå
riksdagen ytterligare kapitaltillskott till fonden. För att få underlag för en
bedömning av dessa önskemål kommer fullmäktige att låta utvärdera
erfarenheterna av fondens hittillsvarande verksamhet och avser att därefter
återkomma till frågan i samband med förslag till disposition av vinsten för år
1978.

1 motionen 886 begärs att riksdagen i ett uttalande rekommenderar
fullmäktige i riksbanken att föreslå att 200 milj. kr. av 1977 års vinst avsätts
till riksbankens jubileumsfond. Ett sådant uttalande är inte aktuellt sedan
fullmäktige efter det att motionen väcktes lagt fram förslag om disposition av
riksbankens vinst för år 1977 för riksdagen.

Innebörden av motionen äremellertid att 200 milj. kr. av riksbankens vinst
för år 1977 bör sättas av för att tillföras riksbankens jubileumsfond, en fråga
som riksdagen har att ta ställning till i nu förevarande sammanhang.
Motionärerna motiverar sitt krav med att fondens utdelningskapacitet under
de senaste åren reellt sett minskat kraftigt. Den genomsnittliga årliga
ökningen i utdelningskapacitet 1968-1976 har varit 3,7 % medan konsumentprisindex
ökat med i genomsnitt 7,9 %. Kostnadsökningen för ett
vanligt forskningsprojekt har de senaste åren varit ca 15 % per år.

I motionen 1753 anförs att fondens kapacitet från jubileumsåret 1968 reellt
sett minskat. De insatser som jubileumsfonden kan göra är enligt motionärerna
emellertid minst lika angelägna i dag som för tio år sedan. Motionärerna
begär att realvärdet av fondens utdelning bibehålls också under den tid den av
fullmäktige föranstaltade utvärderingen pågår.

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande över motionerna(UbU 1977/78:2 y)
pekat på att fullmäktige i riksbanken i sitt av riksdagen godtagna förslag till
avsättning till jubileumsfonden av 1973 års vinstmedel motiverade förslaget
med att fondens intäkter ej hade ökat i takt med den allmänna kostnadsutvecklingen,
varför fondens reella resurser kunde sägas efter hand ha minskat.
Utbildningsutskottet konstaterar att det uttalande fullmäktige då gjorde har
full aktualitet även med hänsyn till den ökning av utdelningskapaciteten
fr. o. m. år 1976 som följt av 1974 års kapitaltillskott. Utbildningsutskottet ser
för sin del jubileumsfonden som ett angeläget komplement till forsknings -

FiU 1977/78:27

råden och till de särskilda organ som tillskapats för att tillgodose behov av
sektoriell forskning och utveckling. Det är enligt utbildningsutskottet
angeläget att fonden finns kvar och även i fortsättningen kan främja
forskning och därmed samhällets utveckling. Utbildningsutskottet är ense
med motionärerna om att det inte är tillfredsställande att jubileumsfondens
reella forskningsinsatser i betydande mån reducerats under de senaste åren
och anser att fonden nu bör få ökade resurser. Enligt utbildningsutskottets
mening bör detta tillskott avvägas så att den verksam hetskapacitet för
fonden, som uppnåddes genom 1974 års beslut, återställs.

Finansutskottet gör för sin del följande bedömning. Den avsättning till
riksbankens jubileumsfond som ägde rum år 1974 avsåg att motverka den
minskning av fondens reala resurser som hade skett under fondens
dittillsvarande verksamhet. Med den löne- och kostnadsutveckling som
därefter ägt rum har fondens kapacitet att stödja nya projekt successivt
minskat eftersom den årliga avkastningen av fonden förändras endast
långsamt så länge fonden inte tillförs nytt kapital. Det är uppenbart att en så
kraftig nedgång av den reella utdelningskapaciteten som ägt rum inom
fonden på senare år innebär svårigheter när det gäller att planera fondens
verksamhet, särskilt som det gäller forskning av långsiktig art. Enligt
utskottets mening kan det nu berörda problemet motivera en omprövning av
hittillsvarande former för att tillförsäkra den här aktuella forskningen tillgång
till medel.

Fullmäktige i riksbanken har anmält sin avsikt att utvärdera erfarenheterna
av fondens hittillsvarande verksamhet och därefter återkomma i frågan.
Vidare pågår inom riksbankens jubileumsfond ett arbete med att områdesvis
ställa samman uppgifter rörande de forskningsprojekt som fått stöd från
fonden och att bedöma värdet och betydelsen av den bedrivna forskningen.
Utbildningsutskottet påpekar i sammanhanget att förslag på grundval av
forskningsrådsutredningens betänkande (SOU 1977:52) Forskningspolitik
kan väntas våren 1979.

Mer principiella frågor som rör fondens ställning, finansiering och
verksamhet får tas upp när resultatet av de pågående utvärderingarna och
bedömningarna föreligger. Då det emellertid kan ta viss tid innan resultatet
av dessa samlade bedömningar föreligger, bör riksdagen enligt utskottets
mening på sätt som föreslås i motionerna 886 och 1753 samt i utbildningsutskottets
yttrande redan i nu förevarande sammanhang vidta åtgärder som
säkerställer fondens utdelningskapacitet. Mot denna bakgrund anser finansutskottet
det erforderligt att riksbankens jubileumsfond tillförs 100 milj. kr.
av riksbankens redovisade vinst för år 1977. Detta bör i enlighet med tidigare
principer ske genom att obligationer till detta värde överförs till fonden.
Därmed skulle fondens utdelningskapacitet öka med ca 10 milj. kr. och
komma att överstiga vad som uppnåddes efter 1974 års avsättning med ca
40 %.

Vad fullmäktige i riksbanken i övrigt hemställt i fråga om dispositionen av

FiU 1977/78:27

riksbankens vinst för år 1977 tillstyrks av utskottet. Det innebär att av de till
förfogande stående vinstmedlen om 2 255 357 963 kr. enligt utskottets
mening bör disponeras så att 650 milj. kr. inlevereras till statsverket under
budgetåret 1977/78, I 505 milj. kr. överförs till dispositionsfonden, 100
milj. kr. överförs till stiftelsen riksbankens jubileumsfond och att 357 963 kr.
skall kvarstå på räkningen för odisponerade vinstmedel.

1 sammanhanget bör nämnas att riksbanken i förslag 15 föreslagit riksdagen
att genom ändring i lagen för Sveriges riksbank förstärka bankens
grundfond från 50 milj. kr. till 1 000 milj. kr. och bankens reservfond från 20
milj. kr. till 500 milj. kr. från den I juli 1978. Utskottet behandlar denna fråga i
betänkandet 1977/78:28. Bifall till riksbanksfullmäktiges hemställan i förslag
15 innebär att de vinstmedel som nu förs över till dispositionsfonden från den
1 juli 1978 till sin huvuddel kommer att förstärka grund-och reservfonderna i
riksbanken.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av förslaget 1977/78:13 samt motionerna
1977/78:886 och 1977/78:1753 beslutar att av riksbankens
tillgängliga vinstmedel

a) 650 milj. kr. skall inlevereras till statsverket under budgetåret
1977/78,

b) 1 505 milj. kr. skall överföras till dispositionsfonden,

c) 100 milj. kr. skall överföras till stiftelsen riksbankens jubileumsfond
genom överlämnande av obligationer till ett bokfört
värde av samma belopp, och att

d) återstående 357 963 kr. skall kvarstå på räkningen för
odisponerade vinstmedel.

Stockholm den 9 maj 1978

På finansutskottets vägnar
BJÖRN MOLIN

Närvarande: Björn Molin (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Axel Kristiansson (c), Knut
Wachtmeister (m). Knut Johansson (s), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson
(s). Anton Fågelsbo (c). Arne Gadd (s), Rolf Rämgård (c), Anita Gradin (s),
Torsten Karlsson (s), Rune Rydén (m), Holger Bergqvist (fp) och Karin
Flodström (s).

FiU 1977/78:27

Utbildningsutskottets yttrande Bilaga

1977/78:2y

över motioner om riksbankens jubileumsfond

Till finansutskottet

I den under allmänna motionstiden av Olof Palme m. fl. (s) väckta
motionen 1977/78:886 hemställs med hänvisning till vad som anförts i
motionen 1977/78:885 att riksdagen i ett uttalande till fullmäktige i
riksbanken skall rekommendera fullmäktige att förstärka riksbankens
jubileumsfonds kapitalbehållning genom att i sitt förslag till disposition av
1977 års vinst avsätta 200 milj. kr. till fonden.

Med anledning av fullmäktiges i riksbanken sedermera avlämnade förslag
(1977/78:13) om disposition av riksbankens vinstmedel för år 1977 har Linnea
Hörlén m. fl. (fp, c, m) i motionen 1977/78:1753 hemställt att riksdagen i
samband med ställningstagande till dispositionen av riksbankens vinstmedel
skall besluta att realvärdet av fondens utdelning också under den pågående
utvärderingen skall bibehållas på minst nuvarande nivå och att åtgärder skall
vidtas för att säkerställa detta.

I sitt nyssnämnda förslag anmäler fullmäktige att styrelsen för riksbankens
jubileumsfond i olika sammanhang framfört önskemål om att fondens
utdelningskapacitet skall bibehållas på oförändrad reell nivå och om att
fullmäktige därför måtte föreslå riksdagen ytterligare kapitaltillskott till
fonden. För att få underlag till en bedömning av dessa önskemål kommer
fullmäktige att låta utvärdera erfarenheterna av fondens hittillsvarande
verksamhet. Fullmäktige avser att härefter återkomma till frågan i samband
med förslag till disposition av vinsten för år 1978.

Sedan finansutskottet berett utbildningsutskottet tillfälle att avge yttrande
över motionerna 1977/78:886 och 1977/78:1753 vill utbildningsutskottet
anföra följande.

Riksbankens jubileumsfond inrättades genom beslut av riksdagen år 1962,
då ett belopp av 250 milj. kr. av riksbankens vinst avsattes för ändamålet
(bankoutskottet 1962:13, rskr 1962:161). Anslag ur fonden beviljades första
gången i oktober 1965.

I sitt förslag om disposition av riksbankens vinstmedel för år 1973 (förs.
1974:8) tog fullmäktige i riksbanken upp frågan om ytterligare avsättning till
jubileumsfonden och anförde bl. a.: ”Till följd av att fondens intäkter ej ökat i
takt med den allmänna kostnadsutvecklingen kan nämligen fondens reella
resurser sägas efter hand ha minskat”. Med hänsyn till den inträffade
utvecklingen fann fullmäktige det önskvärt att fonden tillfördes ytterligare
tillgångar och föreslog att obligationer till ett bokfört värde om 100 milj. kr.
skulle överföras till fonden. Detta blev riksdagens beslut (FiU 1974:15, rskr
1974:163).

FiU 1977/78:27

Av jubileumsfondens verksamhetsberättelse framgår att under fondens
första verksamhetsår, 1965, 16,5 milj. kr. fanns tillgängliga för fondens
ändamål och ca 19,5 milj. kr. ettvart av åren 1968-1975. Kapitaltillskottet år
1974 fick till resultat att år 1976 avrundat 27,7 milj. kr. kunde disponeras.
Trots denna ökning har fullmäktiges nyss citerade uttalande från år 1974 full
aktualitet.

Jubileumsfondens tillkomst är ett uttryck för den tro på forskningens
betydelse både för den materiella välfärdsutvecklingen och för utvecklingen
av en rikare kulturell och social miljö som riksdagen vid olika tillfällen givit
uttryck åt. Utskottet ser jubileumsfonden som ett angeläget komplement till
forskningsråden och till de särskilda organ som tillskapats för att tillgodose
behov av sektoriell forskning och utveckling. I växande utsträckning
samarbetar forskarna tvärvetenskapligt och över institutionsgränser. Bl. a.
för denna forskning är jubileumsfonden en viktig resurs. Det är således
angeläget att fonden finns kvar och även i fortsättningen kan främja
forskning och därmed samhällets utveckling.

Fullmäktige i riksbanken avser låta utvärdera erfarenheterna av fondens
hittillsvarande verksamhet. Våren 1979 väntas regeringen lägga fram förslag
bl. a. på grundval av forskningsrådsutredningens (U 1972:02) betänkande
(SOU 1977:52) Forskningspolitik. Med hänsyn till de forskningspolitiska
överväganden riksdagen då måste göra är det angeläget att utvärderingsarbetet
bedrivs skyndsamt.

Utbildningsutskottet är ense med motionärerna om att det inte är
tillfredsställande att jubileumsfondens reella forskningsinsatser i betydande
mån reducerats genom kostnadsutvecklingen under de senaste åren.
Utskottet delar också motionärernas uppfattning att fonden nu bör få ökade
resurser och kan alltså inte dela fullmäktiges uppfattning att resursfrågans
lösning måste vara beroende av utvärderingens resultat. Enligt utskottets
mening bör detta tillskott avvägas så att den verksamhetskapacitet för
fonden, som uppnåddes genom 1974 års beslut om kapitaltillskott och som
med utgångspunkt i då gällande kostnadsläge ansågs lämplig, återställs.
Utbildningsutskottet anser sig inte böra redovisa några synpunkter på vilken
väg som lämpligast bör väljas för att återge fonden denna forskningspotential.

Stockholm den 16 mars 1978

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Ove Nordstrandh
(m), Sven Johansson (c), Linnea Hörlén (fp), Lars Gustafsson (s), Gösta
Karlsson (c). Lena Hjelm-Wallén (s), Per-Olof Strindberg (m), Christina
Rogestam (c). Helge Hagberg (s), Lennart Bengtsson (c), Åke Gillström (s),
Lennart Bladh (s), Margit Sandéhn (s) och Gunnar Biörck i Värmdö (m).