SoU 1976/77:39

Socialutskottets betänkande
1976/77:39

med anledning av motion om den fortsatta verksamheten vid Serafimerlasarettet Motionen I

motionen 1976/77:702 av herr Biörck i Värmdö m. fl. (m, s, c, fp, vpk)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om att staten t. v. bör åta sig ansvaret för Serafimerlasarettets
fortsatta bestånd och verksamhet.

Motionärerna påpekar bl. a. att slaten den 1 juli 1968 överlämnade Serafimerlasarettet
till Stockholms stad mot bakgrund av att staden åtagit
sig att före år 1976 ha uppfört ett nytt undervisningssjukhus på platsen
för S:t Görans sjukhus och att medicinsk undervisning och forskning fortsättningsvis
skulle få bedrivas vid Serafimerlasarettet intill dess en överflyttning
till nya lokaler vid S:t Görans sjukhus kunde ske, men att staten
år 1972 löst Stockholms läns landsting-som numera är sjukvårdshuvudman
i Stockholm - från förpliktelserna beträffande S:t Görans sjukhus. Motionärerna
påpekar vidare att hälso- och sjukvårdsförvaltningen i landstinget
planerar att lägga ned Serafimerlasarettet den 1 november 1979, trots att
man blivit upplyst om att detta skulle inträffa mitt i pågående utbildningskurser
vid Serafimerlasarettet i medicin och kirurgi för ett nittiotal studerande
vid Karolinska institutet.

Motionärerna framhåller bl. a. att Serafimerlasarettet med sina 330 vårdplatser,
sina polikliniker och laboratorier fullgör en mycket betydande uppgift
såväl förden medicinska och kirurgiska akutsjukvården för ett upptagningsområde
omfattande 125 000 personer som för läkar-, sjuksköterske- och sjukgymnastutbildningen
i Stockholm och för den medicinska forskningen vid
fem institutioner, tillhörande Karolinska institutet, som utgör lasarettets
kärna. Vidare framhålls att Karolinska sjukhuset står inför en stor och svår
ombyggnad, som under avsevärd tid kommer att försvåra sjukvården och
den medicinska undervisningen där, och att det därför kan bli önskvärt
att staten åter förfogar över två undervisningssjukhus.

Motionärerna anser att staten t. v. bör återta sitt ansvar för Serafimerlasarettets
fortsatta bestånd och verksamhet - i första hand genom att det
tidigare träffade S:t Göransavtalet åter sätts i kraft, med de modifikationer
som ändrade förhållanden kan motivera, och - om detta inte befinns möjligt
- i andra hand genom att staten återtar huvudmannaskapet för Serafimerlasarettet
under en med Karolinska sjukhuset gemensam ledning.

1 Riksdagen 1976177. 12 sami. Nr 39

SoU 1976/77:39

Nuvarande verksamhet vid Serafimerlasarettet

Serafimerlasarettet är beläget i kv. Pilträdet på Kungsholmen i Stockholm.
Markytan omfattar ca 28 600 m2 och byggnadsbeståndet en volym av ca
156 000 m3. Tomten och byggnaderna ägs numera av Stockholms kommun
med undantag av sjukhusets entrébyggnad med tillhörande portal, vilka
ägs av staten och anses ha byggnadskulturellt värde. Stockholms läns landsting
hyr vederlagsfritt Serafimerlasarettet av kommunen till 1980 års utgång.

Sjukhuset har f. n. ca 330 vårdplatser, varav ca 190 viden allmänmedicinsk
klinik,ca 120videnallmänkirurgisk klinik,ca lOvid en intagningsavdelning
och ca 10 vid en enhet för intensivvård. För den medicinska serviceverksamheten
finns resurser inom anestesi, klinisk kemi, klinisk bakteriologi,
klinisk fysiolgi, patologi och röntgen. Antalet intagna var år 1976 på var
och en av nämnda kliniker ca 4 500 patienter och antalet läkarbesök i öppen
vård uppgick till ca 69 000,varav nära 36 000 avsåg allmänmedicin och drygt
33 000 avsåg allmänkirurgi. Sjukhuset har ett upptagningsområde med ca
125 000 invånare.

Serafimerlasarettet är enligt avtal mellan staten och landstinget upplåtet
i sin helhet för läkarutbildning vid Karolinska institutet och forskning. Läkarutbildningen
vid Serafimerlasarettet omfattar bl. a. undervisning i klinisk
mikrobiologi och kurser i klinisk kemi och i klinisk fysiologi för ca 90
studerande under deras tredje studieår samt utbildning i medicin under
fem månader och utbildning i kirurgi under fem månader för ca 90 studerande
under deras fjärde studieår. För läkarutbildningen och forskningen
vid sjukhuset finns ett 40-tal tjänster på Karolinska institutets personalstat,
däribland två som professor (i medicin och i kirurgi) och tre som biträdande
professor (i klinisk kemi, i klinisk fysiologi och i klinisk bakteriologi). Tjänsterna
som professor och biträdande professor är förenade med befattningar
som överläkare hos landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd.

Antalet tjänster på hälso- och sjukvårdsnämndens stat uppgår omräknade
till heltidstjänster till drygt 700 tjänster.

Även elever vid det statliga sjukgymnastinstitutet i Stockholm erhåller
utbildning vid Serafimerlasarettet. Var sjätte vecka under läsåret mottas
16 elever för praktisk utbildning i medicin och kirurgi.

Lasarettet utnyttjas även för praktisk utbildning som ingår i bl. a. sjuksköterskeutbildningen.

Historik och avtal berörande Serafimerlasarettet m. m.

År 1738 beslutade Kungl. Maj:t att ett lasarett skulle anläggas i huvudstaden,
vid vilket dels sjukvårdande verksamhet, dels undervisning av läkare
skulle bedrivas. För ändamålet bildades en lasarettsfond genom frivilliga
insamlingar samt genom vissa av Kungl. Majit anvisade inkomster. År 1749
hade fonden sådan storlek att det område på Kungsholmen i Stockholm,

SoU 1976/77:39

där Serafimerlasarettet är beläget, kunde inköpas, och år 1752 öppnades
lasarettet för allmänheten med fyra sängar för invärtes sjuka och fyra sängar
för utvärtes sjuka. Lasarettet ställdes under överinseende av den nyinstiftade
Serafimerorden.

År 1810 beslutade Kungl. Majit att ett ”Institut till danande av skickliga
fältläkare” - fr. o. m. år 1822 benämnt Karolinska mediko-kirurgiska institutet,
numera Karolinska institutet - skulle inrättas i Stockholm. Institutet
förlädes i Serafimerlasarettets omedelbara grannskap. I samband med att
institutet år 1813 väsentligt utvidgades meddelades bestämmelser om att
”Serafimerordenslasarettet skulle vara tillgängligt för institutets elever”.
Med tiden knöts Karolinska institutet allt närmare samman med Serafimerlasarettet.
Sålunda kom i mitten av 1830-talet överläkarbefattningarna
i medicin och kirurgi vid lasarettet att förenas med motsvarande professurer
vid Karolinska institutet. Lasarettet förvaltades till år 1888 av en styrelse
bestående av serafimerriddare och därefter av en särskild lasarettsdirektion.
Ekonomin var från början baserad på mera tillfälliga inkomster. Så småningom
började bidrag lämnas, först av staten och sedan av Stockholms
stad och Stockholms läns landsting.

Med tiden blev lokalförhållandena otillfredsställande både vid Serafimerlasarettet
och vid Karolinska institutet. År 1930 beslutade riksdagen (prop.
1930:232, SU 1930:197, rskr 1930:386) att ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt
Karolinska sjukhuset, samt nya lokaler för Karolinska institutets teoretiska
institutioner skulle uppföras på det s. k. Norrbackaområdet i Solna. Den
först uppförda enheten vid Karolinska sjukhuset (Radiumhemmet) togs i
bruk år 1937 och samma år övertog staten driften av Serafimerlasarettet,
som ställdes under gemensam förvaltning med Karolinska sjukhuset. Serafimerlasarettets
funktion som undervisningssjukhus kom efter flyttningen
av Karolinska institutet från dess omedelbara grannskap att ifrågasättas.
Härvid framkom tanken att använda det av Stockholms stad drivna Sabbatsbergs
sjukhus som ett andra undervisningssjukhus i Stockholm i stället
för Serafimerlasarettet. År 1948 godkände riksdagen (prop. 1948:213, SU
1948:112, rskr 1948:227) vissa förordade grunder för samarbete mellan staten
och Stockholms stad i fråga om ny- och ombyggnad samt drift av Sabbatsbergs
sjukhus för sjukhusets användande för undervisningsändamål.
Bl. a. avsågs Karolinska institutets till Serafimerlasarettet förlagda undervisningskliniker
i bl. a. medicin och kirurgi med tillhörande institutioner
skola överflyttas till ett nytt undervisningssjukhus vid Sabbatsbergs sjukhus,
vilket förutsattes stå färdigt år 1961. Vidare godkände riksdagen ett avtal
mellan staten och Stiftelsen Serafimerlasarettet, å ena sidan, samt Stockholms
stad, å andra sidan, angående försäljning till staden av Serafimerlasarettets
fastigheter för tillträde den 1 januari 1961.

Av olika skäl kom det nya undervisningssjukhuset vid Sabbatsbergs sjukhus
inte att uppföras. Mot denna bakgrund träffades mellan företrädare

SoU 1976/77:39

för staten och staden en överenskommelse den 20 oktober 1961 angående
nytt undervisningssjukhus i Stockholm m. m., enligt vilken undervisningen
skulle förläggas till S:t Görans sjukhus i stället för till Sabbatsbergs sjukhus
(prop. 1961:198, SU 1961:192, rskr 1961:400).

S:t Görans sjukhus skulle enligt överenskommelsen omfatta bl. a. kliniker
för medicin med ca 280 vårdplatser och för kirurgi med ca 280 vårdplatser.

Samtliga i överenskommelsen angivna kliniker och anläggningar vid S:t
Görans sjukhus skulle vara färdigställda senast den 31 december 1976. Staten
skulle enligt överenskommelsen överlämna huvudmannaskapet för Serafimerlasarettet
till staden den 1 juli 1968. Därefter skulle den medicinska
utbildningen och forskningen bedrivas i oförändrad omfattning vid lasarettet
tills de nya medicinska och kirurgiska klinikerna vid S:t Görans sjukhus
kunde tas i bruk samt utbildningen och forskningen flyttas över från Serafimerlasarettet.

1961 års överenskommelse förutsatte, att ett nytt avtal skulle träffas om
upplåtelse av S:t Görans sjukhus för undervisning och forskning, vilket
skulle äga giltighet t. o. m. den 31 december 1976.

Vid träffandet av 1961 års överenskommelse förutsattes, att Serafimerlasarettet
skulle komma att utnyttjas för medicinsk utbildning och forskning
ytterligare en tid. Till erforderliga byggnadsåtgärder vid lasarettet skulle staden
bidra med 60 % av kostnaderna. Kostnaderna för anskaffandet av utrustning
i samband med byggnadsåtgärderna skulle däremot helt bestridas
av staten. Överenskommelse om byggnadsåtgärder för upprustning av Serafimerlasarettet
träffades med staden i juni 1963 (prop. 1963:190, SU
1963:216, rskr 1963:409). Upprustningen innebar bl. a. att akutmottagningen
och en kirurgisk vårdavdelning fick helt nya lokaler, att operationsavdelningen
och intensivvårdsavdelningen byggdes om, att ett par nya föreläsningssalar
inrättades och att bl. a. den kirurgiska polikliniken blev föremål
för fullständig ombyggnad. Upprustningen innebar i övrigt bl. a. att vårdplatsantalet
minskades i de stora vårdsalarna och att nya isoleringsrum och
undersökningsrum tillskapades. Upprustningen, som blev färdig år 1967,
kostade totalt ca 30 milj. kr. Något senare inrättades med donationsmedel
landets första hjärtinfarktsavdelning inom medicinska kliniken.

Förhandlingarmed utgångspunkt i 1961 års överenskommelse resulterade
bl. a. i ett avtal den 18 oktober 1967 mellan staten och Stockholms stad
om ändrat huvudmannaskap för och läkarutbildning vid Serafimerlasarettet
samt i ett avtal samma dag mellan parterna angående omdaning av S:t
Görans sjukhus till undervisningssjukhus, m. m., vilka avtal redovisades
för riksdagen i prop. 1967:175.

Enligt avtalet om Serafimerlasarettet skulle staden från staten överta huvudmannaskapet
för lasarettet den 1 juli 1968 och staden fr. o. m. samma
tidpunkt upplåta lasarettet för klinisk läkarutbildning i oförändrad omfattning.
Enligt 1 § i avtalet om S:t Görans sjukhus, vilket skulle gälla fr. o. m.

SoU 1976/77:39

den 1 juli 1967 t. o. m. den 31 december 1976 med automatisk förlängning
om inte uppsägning skedde, upplät staden till staten för klinisk läkarutbildning
samt för forskning vissa kliniker vid sjukhuset - bl. a. medicinska
kliniker med ca 260 vårdplatser och kirurgiska kliniker med ca 240 vårdplatser.
I en protokollsanteckning till 1 § angavs bl. a. att parterna ville gemensamt
erinra om att den mellan staten och staden den 20 oktober 1961
träffade överenskommelsen angående nytt undervisningssjukhus i Stockholm
m. m. innebar att pediatriska kliniken vid S:t Görans sjukhus skulle
uppföras omedelbart, att övriga angivna kliniker och anläggningar vid S:t
Görans sjukhus skulle vara färdigställda senast den 31 december 1976 och
att undervisning och forskning skulle bedrivas vid Serafimerlasarettet i oförändrad
omfattning intill dess nya medicinska och kirurgiska kliniker vid
S:t Görans sjukhus kunde tas i bruk. Riksdagen bemyndigade regeringen
att godkänna avtalen (SU 1968:25, rskr 1968:62).

Fr. o. m. den 1 januari 1971 inträdde Stockholms läns landsting i stället
för Stockholms stad i avtalen.

På grundval av vissa förhandlingsuppdrag träffade statens förhandlingsnämnd
med delegerade för Stockholms läns landstingskommun ett avtal
den 7 november 1972 mellan staten och landstingskommunen om läkarutbildning
i Stockholms län, vilket framlades för riksdagen i prop. 1972:144.
Förhandlingsnämnden hade strävat efter att nå en enhetlig avtalsreglering,
som skulle gälla för all läkarutbildning vid de kommunala sjukvårdsenheterna
i Stockholms län och som skulle ansluta till vad som gällde beträffande
övriga kommunala undervisningssjukhus i landet. Avtalet skulle
gälla för tiden fr. o. m. den 1 juli 1972 t. o. m. den 31 december 1973, vid
vilken tidpunkt även avtal om läkarutbildning vid kommunala undervisningssjukhus
hos andra sjukvårdshuvudmän skulle utlöpa. Enligt 1 § punkt
3 i avtalet skulle staten och landstinget bestämma i samråd vilka enheter
inom landstingets sjukvårdsorganisation som skulle tas i anspråk för läkarutbildning
och i förekommande fall forskning. I en anmärkning vid denna
punkt i avtalet angavs de sjukvårdsenheter som var upplåtna för läkarutbildning
och i vissa fall forskning - bl. a. Serafimerlasarettet samt vid
S:t Görans sjukhus barnklinikerna, psykiatriska kliniken och patologiavdelningen.
Enligt 6 !j skulle avtalet bl. a. ersätta avtalet den 18 oktober 1967
angående omdaning av S:t Görans sjukhus till undervisningssjukhus m. m.
I en protokollsanteckning vid 6 >; angavs att parterna var överens om att
ta upp särskilda förhandlingar om tillhandahållande av resurser för läkarutbildningen
och forskningen inom kommunens sjukvårdsorganisation efter
det att Serafimerlasarettet inte längre står till förfogande. Riksdagen bemyndigade
regeringen att godkänna avtalet (SoU 1972:43, rskr 1972:328).

1 vad avser avtalsreglering för tiden fr. o. m. den 1 januari 1974 bemyn -

SoU 1976/77:39

digade riksdagen år 1974 regeringen att godkänna bl. a. avtal mellan staten
och huvudmän för kommunala undervisningssjukhus om fortsatt samarbete
angående läkarutbildning vid kommunala undervisningssjukhus (prop.
1974:93, SoU 1974:26, rskr 1974:239). Enligt ett i propositionen anmält protokoll,
som förts vid förhandlingar mellan statens förhandlingsnämnd och
företrädare för huvudmännen för kommunala undervisningssjukhus, skulle
vissa angivna avtal om läkarutbildning vid kommunala undervisningssjukhus
- bl. a. avtalet den 7 november 1972 om fortsatt samarbete angående
läkarutbildning i Stockholms län - ersättas med avtal, som skulle i princip
ha samma konstruktion som de t. o. m. den 31 december 1973 gällande
avtalen och avse tiden fr. o. m. den 1 januari 1974 t. o. m. den 31 december
1976.

Det sedermera upprättade avtalet mellan staten och Stockholms läns landstingskommun
om läkarutbildning och forskning i Stockholms län, vilket
är dagtecknat den 14 juni 1974, godkändes av regeringen den 20 december
1974. Enligt 1 § punkt 2 bestämmer staten och landstinget i samråd vilka
enheter inom landstingets sjukvårdsorganisation som skall tas i anspråk
för läkarutbildning och i förekommande fall forskning. I en anmärkning
vid detta stadgande i avtalet anges bland sjukvårdsenheter som är upplåtna
för läkarutbildning och i vissa fall forskning Serafimerlasarettet och ovannämnda
enheter vid S:t Görans sjukhus. 1 anmärkningen föreskrivs bl. a.
att omdispositioner som parterna kommer överens om under avtalstiden
inte skall föranleda ändring av den driftersättning som utgår till landstinget
enligt avtalet. Landstinget förklarar sig i 1 § punkt 4 berett att vid planering
av sjukvårdsorganisationen beakta även läkarutbildningens och forskningens
behov. I 2 § punkt 2 är föreskrivet att avtalet avser klinisk utbildning som
till sin omfattning beräknas motsvara ett årligt intag av ca 270 medicine
kandidater. 1 en anmärkning vid denna punkt i avtalet anges att det inom
Stockholmsområdet vid landstingets sjukhus och Karolinska sjukhuset skall
tas emot ett årligt intag av sammanlagt ca 360 medicine kandidater att
i princip fördelas med 270 kandidater på landstingets sjukhus och 90 på
Karolinska sjukhuset men att vissa variationer i denna fördelning förutsätts.

I 7 ij har intagits föreskrifter om former för samråd och samordning, vilka
parterna enligt ingressen i paragrafen skall iaktta för att främja samordningen
av sjukvård, läkarutbildning och forskning. Enligt punkt 1 i paragrafen skall
Karolinska institutet beredas tillfälle att yttra sig innan landstinget fattar
beslut som berör utbildningen och forskningen. Innan Karolinska institutet
fattar beslut som berör sjukvården vid upplåten enhet skall landstinget beredas
tillfälle att yttra sig. Enligt punkt 2 i paragrafen äger landstinget utse
högst två representanter att närvara vid sammanträden med konsistoriet
eller med annan myndighet vid Karolinska institutet, som behandlar frågor
som rör samarbetet mellan institutet och landstingets sjukvårdsorganisation.
Karolinska institutet äger motsvarande rätt att utse högst två representanter
att närvara vid sammanträden med sjukvårdsstyrelsen eller med direktion
(motsvarande), under vilken upplåten enhet lyder. Representanterna äger

SoU 1976/77:39

rätt att delta i överläggningarna i frågor som direkt berör samarbetet mellan
Karolinska institutet och landstingets sjukvårdsorganisation men ej i besluten
samt att få sin mening antecknad till protokollet. Nu nämnda bestämmelser
i punkten 2 skall - i vad de avser ömsesidig representationsrätt
- emellertid enligt en särskild föreskrift ej gälla så länge ett befintligt samarbetsorgan
med representanter för universitetskanslersämbetet (numera
universitets- och högskoleämbetet), nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande och Karolinska institutet samt landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltning
är verksamt.

I prop. 1976/77:100 (budgetpropositionen) bil. 8 har statsrådet Troedsson
(s. 140) anmält att statens förhandlingsnämnd träffat en interimsöverenskommelse
om fortsatt samarbete angående läkarutbildning m. m. i avvaktan
på att pågående förhandlingar skall resultera i nya läkarutbildningsavtal
att gälla fr. o. m. den 1 januari 1977 samt att regeringen den 15 december
1976 godkänt interimsöverenskommelsen.

Enligt interimsöverenskommelsen, vilken träffats den 24 september 1976
mellan statens förhandlingsnämnd för statens räkning och representanter
för berörda sjukvårdshuvudmän, skall de t. o. m. den 31 december 1976
gällande avtalen fortsättningsvis gälla - bl. a. ovannämnda avtal med Stockholms
läns landstingskommun.

Statens förhandlingsnämnd har i slutet av april i år till regeringen överlämnat
protokoll från förhandlingar den 15 april 1977 med företrädare för
huvudmännen för kommunala undervisningssjukhus innehållande principöverenskommelse
om nya avtal om läkarutbildning och forskning vid kommunala
undervisningssjukhus förtiden den 1 januari 1977-den31 december
1978. De nya avtalen skall enligt principöverenskommelsen ha samma konstruktion
som de hittillsvarande avtalen. Regeringen harden 28 april 1977
bl. a. medgivit att förutvarande avtal angående läkarutbildning och forskning
m. m. tillämpas i enlighet med föreskrifter i förhandlingsprotokollet i avvaktan
på att de nya avtalen m. m. vinner laga kraft.

Enligt hittillsvarande avtal med sjukvårdshuvudmännen om läkarutbildning
och forskning tillhandahåller sjukvårdshuvudmännen personal, lokaler,
utrustning, övriga nyttigheter och service för upplåtna sjukhusenheter mot
statliga investerings- och driftersättningar.

Den s. k. Serafenutredningen m. m.

Regeringen uppdrog i juni 1972 åt universitetskanslersämbetet (UKÄ)
att i samråd med socialstyrelsen, nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande, statens förhandlingsnämnd och Stockholms läns landstingskommun
utarbeta en långsiktig plan för placeringen och inriktningen av
forsknings- och utbildningsresurserna vid Serafimerlasarettet. För genom -

SoU 1976/77:39

förande av utredningsuppdraget tillsatte UKÄ i januari 1973 en utredning,
som arbetade under namnet Serafenutredningen. Nyssnämnda myndigheter,
utom förhandlingsnämnden, samt Karolinska institutet var representerade
i utredningen. Med förhandlingsnämnden skedde samråd under utredningsarbetets
gång.

Serafenutredningen avgav i januari 1974 till UKÄ betänkandet (UKÄrapport
1974:2) Framtida förläggning av Serafimerlasarettets utbildningsoch
forskningsresurser.

Serafenutredningen arbetade med två alternativ för tidpunkten för flyttningen
av utbildnings- och forskningsresurserna vid Serafimerlasarettet, ett
kortsiktigt och ett mer långsiktigt alternativ, nämligen åren 1976-1977 respektive
åren 1981-1983. Det första alternativet ansågs vara det tidigaste
möjliga och det andra hade valts med hänsyn till pensionsavgången för
professorn i medicin vid lasarettet och professorn i kirurgi vid Huddinge
sjukhus. Utbildningen i medicin och kirurgi vid Serafimerlasarettet föreslogs
förlagd till Danderyds sjukhus. Beträffande utbildningen i klinisk kemi och
klinisk fysiologi föreslog utredningen att denna förlädes till något eller några
av S:t Eriks, S:t Görans och Sabbatsbergs sjukhus. Forskningsresurserna
föreslog utredningen koncentrerade till de två stora undervisningssjukhusen,
karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus.

Efter remissbehandling överlämnade UKÄ Serafenutredningens betänkande
till regeringen med skrivelse i september 1974. UKÄ föreslog bl. a.
(1) att principbeslut skulle fattas om att såväl utbildnings- som forskningsresurserna
vid Serafimerlasarettet skulle överflyttas till Danderyds sjukhus
vid den tidpunkt då erforderliga lokaler kunde ställas till förfogande där,
vilket beräknades bli fallet under åren 1976-1977, samt (2) att statens förhandlingsnämnd
skulle få i uppdrag att uppta för förslagets genomförande
erforderliga förhandlingar med Stockholms läns landsting.

UKÄ anförde bl. a. följande.

Enligt UKÄ:s mening bör den medicinska utbildningen så långt möjligt
såväl lokal- som verksamhetsmässigt ha nära kontakt med forskningen för
att utbildningens kvalitet skall kunna hållas på hög nivå. Även för forskningen
och forskarutbildningen är sambandet med grundutbildningen av
vikt. UKÄ kan här stödja sig på samtliga medicinska fakulteters yttranden
över U 68. Olika former för denna anknytning kan givetvis tänkas. Fakulteten
vid karolinska institutet har emellertid i föreliggande ärende uttalat
att, om samhällsekonomiska eller sjukvårdsorganisatoriska förutsättningar
för ett tredje undervisningssjukhus saknas, fördelama med en samordning
av tillgängliga kliniska forskningsresurser till befintliga undervisningssjukhus
väger över de negativa effekterna som grundutbildningen får erfara
om den mer permanent separeras från forskningen. UKÄ delar inte denna
uppfattning. UKÄ anser inte att sammanförandet i gemensamma institutioner
eller institutionsgrupper - på sätt utredningen föreslår - av utbildnings-
och forskningsresurserna vid karolinska sjukhuset och Huddinge
sjukhus med utbildningsresurserna vid sjukhus med enbart grundutbildning

SoU 1976/77:39

är tillfyllest för att bevara det önskade sambandet.

UKÄ förordar att den vid Serafimerlasarettet bedrivna utbildningen överflyttas
till Danderyds sjukhus, där lokaler torde kunna bli tillgängliga inom
de närmaste åren och att forskningsresurserna vid lasarettet används för
att - i enlighet med vad nyss sagts - skapa ett tredje, ”partiellt” undervisningssjukhus.
Utredningen ger inte tillräckligt underlag för ett ställningstagande
till huruvida Danderyds sjukhus har förutsättningar att kunna komma
i fråga för en sådan utveckling. Med hänsyn till ledigblivande lokaler
vid sjukhuset och möjligheterna till överflyttning av forskningsresurserna
vid Serafimerlasarettet bör enligt UKÄ:s bedömning goda möjligheter föreligga
för detta. Om Danderyds sjukhus mot förmodan inte har erforderliga
förutsättningar, bör möjligheterna vid Södersjukhuset, där läkarutbildning
i flertalet av de nu aktuella ämnena meddelas, undersökas.

Regeringen har ännu inte fattat beslut med anledning av nämnda två
förslag av UKÄ.

Det i 1974 års avtal om läkarutbildning och forskning i Stockholms län
(se s. 6 och 7) nämnda samarbetsorganet - samarbetsnämnden KI/HSN -beslutade i mars 1976 att en utredning med representanter för Karolinska
institutet och landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd skulle göras beträffande
konsekvenserna av en nedläggning av Serafimerlasarettet. I maj 1976
överenskom man inom samarbetsnämnden att en arbetsgrupp med tre representanter
för Karolinska institutet, en representant för nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande samt tre representanter för landstingets
hälso- och sjukvårdsförvaltning skulle utreda konsekvenserna av och framlägga
förslag till förläggning av utbildningen i samband med en nedläggning
av Serafimerlasarettet. Samarbetsnämnden KI/HSN avvecklades dock med
utgången av december 1976. Den av nämnden tillsatta arbetsgruppen fortsätter
emellertid sitt arbete. Inom arbetsgruppen, i vilken bitr. professorn
vid Karolinska institutet Arne Ljungqvist är ordförande, överväger man
att föreslå en flyttning av läkarutbildningen vid Serafimerlasarettet till Danderyds
sjukhus.

Behandlingen inom Stockholms läns landsting av frågan om nedläggning av
Serafimerlasarettet

Stockholms läns landsting beslutade i maj 1975 uppdra åt landstingets
förvaltningsutskott och nämnder att i det fortsatta detaljplanearbetet tillämpa
en flerårsbudget för åren 1976-1980, vari förutsattes att Serafimerlasarettet
skulle nedläggas i slutet av år 1979.

Landstinget fattade i september 1976 ett motsvarande beslut beträffande
en flerårsbudget för åren 1977-1981. I denna flerårsbudget angavs bl. a. följande.

SoU 1976/77:39

Serafimerlasarettet med 350 vårdplatser läggs ner 1979. Samtidigt tillkommer
dock sammanlagt 555 långvårdsplatser vid olika enheter och akutvårdsresurser
vid Huddinge sjukhus. Den medicinska servicen och den
öppna vård som f. n. finns vid Serafimerlasarettet kommer att ersättas med
resursförstärkningar på andra ställen. En särskild utredning kommer att
pröva till vilka andra vårdändamål sjukhusets tomt och byggnader kan användas
när akutsjukvården avvecklas.

Landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd beslutade den 19 april i år att
ett av hälso- och sjukvårdsförvaltningen utarbetat förslag till Driftplan 77
- omfattande förslag beträffande verksamhetsutvecklingen under åren
1977-1983 - med vissa justeringar får ligga till grund för det fortsatta sjukvårdsplaneringsarbetet
och att härvid föreslagna åtgärder och förändringar
skall inarbetas i förslag till flerårsbudget för åren 1978-1982. 1 Driftplan
77 förutsätts att Serafimerlasarettet skall läggas ned den 1 november 1979.
Av sjukhusets ca 310 vårdplatser förutsätts ca 100 vårdplatser för allmänmedicinsk
vård och ca 50 vårdplatser för allmänkirurgisk vård skola ersättas
genom vissa omdispositioner m. m. vid andra sjukhus. Som aktuella sjukhus
därvidlag anges Danderyds sjukhus, Sabbatsbergs sjukhus, Huddinge sjukhus,
S:t Eriks sjukhus, Nacka sjukhus och Löwenströmska sjukhuset. Vidare
förväntas en ökning med ca 170 akutvårdsplatser under tiden november
1979—april 1980 vid Huddinge sjukhus komma att underlätta placeringen
av personal. Dessutom konstateras att det enligt gällande flerårsbudget för
åren 1977-1981 kommeratt skeen kraftig utbyggnad inom sjukvårdsområdet
av såväl den öppna vården som den somatiska långtidssjukvården. Ca 900
långtidsvårdsplatser beräknas tillkomma under år 1979. Denna utbyggnad
tillsammans med tillskapandet av ersättningsplatser enligt det ovan anförda
bedöms möjliggöra att den förväntade vårdefterfrågan i samband med Serafimerlasarettets
nedläggning kan tillgodoses.

I ett förslag till flerårsbudget för åren 1978-1982, som landstingets hälsooch
sjukvårdsnämnd skall ta ställning till under innevarande månad, anges
bl. a. att det vid detaljplaneringen för avveckling av akutsjukvården vid
Serafimerlasarettet får prövas om tidpunkten för sjukhusets nedläggning
skall justeras till den 1 januari 1980.1 förslaget beräknas bl. a. för Danderyds
sjukhus vissa investeringskostnader för lokaler för den läkarutbildning som
bedrivs vid Serafimerlasarettet m. m.

Landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd tillsatte i april 1976 en förtroendemannautredning
- utredningen om Serafimerlasarettet - med uppgift
att pröva möjligheten att även efter år 1980, då landstingets rätt enligt avtal
med Stockholms kommun att vederlagsfritt disponera Serafi meri asarettets
tomt och byggnader upphör, använda tomten och byggnaderna för vårdändamål.
Till ledamöter i utredningen utsågs företrädare för landstinget,
kommunen och personalorganisationer. Utredningen om Serafimerlasarettet
tillsatte i sin tur i februari i år en expertgrupp med företrädare från berörda

SoU 1976/77:39

förvaltningar inom landstinget och kommunen med uppgift att framlägga
ett konkret förslag till användning av Serafimerlasarettets tomt och byggnader
då akutsjukvården vid sjukhuset avvecklats. Expertgruppen häri mars
i år avgivit rapporten Förslag till användning av Serafimerlasarettets tomt
och byggnader. Expertgruppen föreslår att följande verksamheter för vårdändamål
etableras på Serafimerlasarettets tomt och en angränsande tomt,
då akutsjukvården vid sjukhuset avvecklats, nämligen (1) ett bostadshotell
för pensionärer med 174 lägenheter för ca 265 boende, (2) en sjukhemsenhet
med 144 vårdplatser, (3) en större vårdcentral samt (4) ett barndaghem.
För bostadshotellet och sjukhemsenheten krävs enligt expertgruppen nya
byggnader, medan vårdcentralen och barndaghemmet förutsätts kunna inrymmas
i befintliga byggnader. Kostnaderna för erforderliga nybyggnader
och ombyggnader uppskattas till ca 100 milj. kr. Utredningen om Serafimerlasarettet
anslöt sig till expertgruppens förslag, varefter hälso- och sjukvårdsnämnden
den 26 april i år bl. a. har beslutat uppdra åt hälso- och
sjukvårdsförvaltningen att inarbeta utredningsförslaget i förslaget till flerårsbudget
för åren 1978-1982.

Utskottet

Serafimerlasarettet, som är beläget på Kungsholmen i Stockholm, började
sin verksamhet år 1752. Vid lasarettet, som tillkom genom vissa av Kungl.
Maj:t anvisade inkomster och genom penninginsamlingar, skulle bedrivas
dels sjukvårdande verksamhet, dels undervisning av läkare. I början av
1810-talet inrättades i Serafimerlasarettets omedelbara grannskap ett särskilt
institut för utbildning av läkare, som blev grunden till Karolinska institutet
och som utnyttjade Serafimerlasarettet för utbildningen. 1 mitten av 1830-talet förenades överläkarbefattningarna i medicin och kirurgi vid lasarettet
med motsvarande professurer vid Karolinska institutet, en anknytning som
fortfarande består. Med tiden blev emellertid lokalförhållandena otillfredsställande
såväl vid Serafimerlasarettet som vid Karolinska institutet. För
Karolinska institutet uppfördes därför på 1930-talet nya byggnader på Norrbackaområdet
i Solna och i institutets grannskap ett nytt undervisningssjukhus,
Karolinska sjukhuset, vars först uppförda enhet togs i bruk år 1937.
Samma år övertog staten driften av Serafimerlasarettet som ställdes under
gemensam förvaltning med Karolinska sjukhuset. Serafimerlasarettets funktion
som undervisningssjukhus kom efter flyttningen av Karolinska institutet
att ifrågasättas, och tanken uppkom att läkarutbildningen vid Serafimerlasarettet
skulle flyttas till ett nytt undervisningssjukhus som skulle
uppföras vid Sabbatsbergs sjukhus. Detta drevs av Stockholms stad. Riksdagen
godkände år 1948 grunder för samarbete mellan staten och Stockholms
stad i fråga om ny- och ombyggnad samt drift av Sabbatsbergs sjukhus
för sjukhusets användande för undervisningsändamål. Vidare godkändes
ett avtal mellan staten och Stiftelsen Serafimerlasarettet, å ena sidan, samt
Stockholms stad, å andra sidan, varigenom Serafimerlasarettets fastigheter

SoU 1976/77:39

försåldes till staden. Det nya undervisningssjukhuset skulle stå färdigt den
1 januari 1961 då staden också skulle tillträda Serafimerlasarettet (prop.
1948:213, SU 1948:112, rskr 1948:227).

Av olika skäl kom det nya undervisningssjukhuset vid Sabbatsbergs sjukhus
inte att uppföras. Mot denna bakgrund träffades i oktober 1961 mellan
företrädare för staten och staden en överenskommelse angående nytt undervisningssjukhus
i Stockholm m. m. Överenskommelsen innebar bl. a.
att läkarutbildningen skulle förläggas till S:t Görans sjukhus - i stället för
till Sabbatsbergs sjukhus - i kliniker och anläggningar vilka skulle vara
färdigställda vid S:t Görans sjukhus senast den 31 december 1976 samt
att huvudmannaskapet för Serafimerlasarettet skulle överlämnas till staden
först den 1 juli 1968. 1961 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t att godkänna
överenskommelsen (prop. 1961:198, SU 1961:192, rskr 1961:400). På
grundval av överenskommelsen träffades sedermera - år 1967 - särskilda
avtal mellan staten och Stockholms stad om ändrat huvudmannaskap för
och läkarutbildning vid Serafimerlasarettet samt angående omdaning av S:t
Görans sjukhus till undervisningssjukhus, m. m. (prop. 1967:175, SU
1968:25, rskr 1968:62). Enligt avtalet om Serafimerlasarettet skulle staden
från staten överta huvudmannaskapet för lasarettet den 1 juli 1968 och
staden fr. o. m. samma dag upplåta lasarettet för klinisk läkarutbildning i
oförändrad omfattning. Enligt avtalet om S:t Görans sjukhus, vilket skulle
gälla under tiden den 1 juli 1967-den 31 december 1976, skulle bl. a. medicinska
och kirurgiska kliniker upplåtas för klinisk läkarutbildning och forskning.
1 en protokollsanteckning i avtalet erinrades om att 1961 års överenskommelse
bl. a. innebar att nämnda kliniker skulle vara färdigställda
senast den 31 december 1976 och att undervisning och forskning skulle
bedrivas vid Serafimerlasarettet i oförändrad omfattning intill dess nya medicinska
och kirurgiska kliniker vid S:t Görans sjukhus kunde tas i bruk.

Redan år 1972 kom emellertid 1967 års avtal om S:t Görans sjukhus
att ersättas av ett avtal om läkarutbildning i Stockholm mellan staten och
Stockholms läns landstingskommun, som den 1 januari 1971 övertagit huvudmannaskapet
för sjukvården i Stockholms stad (prop. 1972:144, SoU
1972:43, rskr 1972:328). Avtalet, som skulle gälla under åren 1972 och 1973,
tillkom bl. a. för att man skulle få en avtalsreglering, som var enhetlig för
all läkarutbildning vid de kommunala sjukvårdsenheterna i Stockholms län
och som anslöt sig till vad som gällde beträffande läkarutbildning och forskning
vid kommunala undervisningssjukhus inom andra sjukvårdsområden.
Enligt avtalet skulle staten och landstinget i samråd bestämma vilka enheter
inom landstingets sjukvårdsorganisation som skulle tas i anspråk för läkarutbildning
och i förekommande fall forskning. Bland sjukhus som var
upplåtna för detta ändamål angavs bl. a. Serafimerlasarettet samt vissa kliniker
m. m. vid S:t Görans sjukhus, dock ej medicinska och kirurgiska
kliniker vid sjukhuset. 1 en protokollsanteckning angavs att parterna var
överens om att särskilda förhandlingar om tillhandahållande av resurser

SoU 1976/77:39

för läkarutbildningen och forskningen inom kommunens sjukvårdsorganisation
skulle tas upp efter det att Serafimerlasarettet inte längre stod till
förfogande.

1972 års avtal ersattes år 1974 av ett avtal för åren 1974-1976 (prop. 1974:93.
SoU 1974:26, rskr 1974:239). Detta avtal skall enligt en nyligen träffad principöverenskommelse
ersättas av ett avtal för åren 1977 och 1978. Principöverenskommelsen
bereds f. n. inom regeringskansliet. 1974 års avtal överensstämmer
i huvuddrag med 1972 års avtal i den del som ovan redovisats.
Den nämnda protokollsanteckningen återfinns dock inte i 1974 års avtal.
Det nya avtalet skall enligt principöverenskommelsen i princip ha samma
konstruktion som 1974 års avtal.

Landstinget tillhandahåller enligt läkarutbildningsavtalen personal, lokaler,
utrustning, övriga nyttigheter och service för upplåtna enheter mot statliga
investerings- och driftersättningar.

Serafimerlasarettet har f. n. ca 190 vårdplatser vid en allmänmedicinsk
klinik och ca 120 vårdplatser vid en allmänkirurgisk klinik. Vid lasarettet
finns bl. a. tre centrallaboratorier, nämligen ett klinikskt kemiskt, ett kliniskt
bakteriologiskt och ett kliniskt fysiologiskt. Nämnda kliniker leds - som
nämnts ovan - av professorer vid Karolinska institutet som tillika är överläkare
vid sjukhuset och laboratorierna av biträdande professorer vid institutet
som också är överläkare vid sjukhuset. Varje år tas ca 90 medicine
kandidater emot för utbildning i medicin och kirurgi samt lika många för
utbildning vid laboratorierna.

Stockholms läns landsting har beslutat att en utgångspunkt för budgetarbetet
inom landstinget skall vara att den nuvarande verksamheten vid
Serafimerlasarettet skall läggas ned under år 1979. Landstingets hälso- och
sjukvårdsnämnd har angivit tidpunkten för nedläggningen till den 1 november
1979, dock med möjlighet till senareläggning till den 1 januari 1980.
I en utredning - i vilken ingått företrädare för landstinget och Stockholms
kommun - har det föreslagits att ett bostadshotell, ett sjukhem, en vårdcentral
och ett barndaghem skall inrättas i Serafimerlasarettets byggnader,
i nybyggnader på lasarettstomten och på en angränsande tomt.

I motionen 1976/77:702 av herr Biörck i Värmdö m. fl. (m, s, c, fp, vpk)
påpekas bl. a. att en nedläggning av Serafimerlasarettet den 1 november
1979 skulle inträffa mitt under pågående kurser i medicin och kirurgi för
studerande vid Karolinska institutet och därigenom vara oläglig. Motionärerna
påpekar vidare bl. a. att Karolinska sjukhuset står inför en stor och
svår ombyggnad, som under avsevärd tid kommer att försvåra sjukvården
och den medicinska undervisningen där, och att det därför kan bli önskvärt
att staten åter förfogar över två undervisningssjukhus i Stockholm. Härutöver
framhålls bl. a. att Serafimerlasarettet har en betydelsefull uppgift
i den medicinska och kirurgiska akutsjukvården. Motionärerna begär att
staten tills vidare tar ansvaret för Serafimerlasarettets fortsatta bestånd och
verksamhet i första hand genom att 1967 års avtal om S:t Görans sjukhus

Soll 1976/77:39

åter sätts i kraft med de modifikationer som ändrade förhållanden kan motivera
och - om detta inte är möjligt - i andra hand genom att staten återtar
huvudmannaskapet för Serafimerlasarettet och ställer det under en med
Karolinska sjukhuset gemensam ledning.

Under 1960-talet inriktades reformarbetet på sjukvårdsområdet bl. a. på
att få en gemensam huvudman för sjukvårdens olika grenar. Ett led i detta
reformarbete var överförandet år 1963 av provinsialläkarväsendet till landstingen,
ett annat var landstingens övertagande år 1967 av huvudmannaskapet
för den av staten bedrivna mentalsjukvården och vården av epileptiker.
Ett enhetligt huvudmannaskap har ansetts ge möjligheter till en
förbättrad planering av utbyggnaden inom sjukvården och en mera långtgående
integration av olika vårdområden och vårdformer. För de kvarvarande
statliga sjukhusen - Karolinska sjukhuset och akademiska sjukhuset
i Uppsala - har man strävat mot en samordning med verksamheten hos
Stockholms läns landsting och Uppsala läns landsting. Ett återförande av
Serafimerlasarettet under statligt huvudmannaskap skulle strida mot den
utveckling som här angetts och kan därför inte tillstyrkas av utskottet.

Den kliniska utbildningen av läkare och den kliniska forskningen i vårt
land bedrivs till övervägande del vid kommunala undervisningssjukhus på
grundval av samarbetsavtal mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. En
grundläggande princip i dessa avtal, som innebär att sjukvårdshuvudmännen
mot vissa ersättningar ställer personal, lokaler och utrustning m. m. till förfogande
för utbildnings- och forskningsändamål, är att staten och sjukvårdshuvudmännen
i samråd bestämmer vilka sjukvårdsenheter som skall tas
i anspråk för läkarutbildningen och forskningen. Utskottet anser sig ha anledning
räkna med att den strävan till samförstånd som hitintills ådagalagts,
då det gäller att tillgodose läkarutbildningens och forskningens behov, kommer
att prägla även de förhandlingar som krävs för en flyttning av läkarutbildningen
och forskningen från Serafimerlasarettet. Enligt utskottets mening
är en förutsättning för att Serafimerlasarettet skall kunna läggas ned
att likvärdiga resurser för sammanhållen utbildning och forskning kan beredas
på annat håll inom sjukvårdsområdet. Ett alternativ som bör övervägas
är den av motionärerna aktualiserade lösningen med en överflyttning av
verksamheten till S:t Görans sjukhus. Då frågan om hur den läkarutbildning
och forskning som nu bedrivs vid Serafimerlasarettet skall tryggas i framtiden
är en fråga som i enlighet med det anförda måste lösas genom förhandlingar
mellan staten och Stockholms läns landsting erfordras f. n. inte någon åtgärd
av riksdagen med anledning av motionen 1976/77:702.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1976/77:702.

Stockholm den 17 maj 1977

På socialutskottets vägnar
GABRIEL ROMANUS

SoU 1976/77:39

Närvarande: herrar Romanus (fp), Carlshamre (m), Svensson i Kungälv (s)*,
fru Skantz (s), herrar Johnsson i Blentarp (s)*, Bengtsson i Göteborg (c)*,
Nilsson i Växjö (s), fru Wigenfeldt (c), fru Swartz (fp), fru Tillander (c),
herr Biörck i Värmdö (m), fröken Öhrsvik (s), fru Mårtensson (s), herrar
Magnusson i Nennesholm (c) och Ingemund Bengtsson i Varberg (s)*.

Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 53953 Slockholm 1977