SoU 1976/77: 38
Socialutskottets betänkande
1976/77: 38
med anledning av motioner om insyn, integritet och rättssäkerhet
inom sjukvården, m. m.
Motionerna
I motionen 1976/77:99 av fru Hansson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om behovet
av lättbegriplig information till patienterna om deras sjukdomsbild.
I motionen 1976/77:267 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen hemställer om översyn av medicinalväsendets
ansvarsnämnds arbetsformer och att möjligheter skapas för patienter att
överklaga ansvarsnämndens beslut på samma sätt som i dag kan göras av
läkare.
I motionen 1976/77:722 av herr Molin m. fl. (.fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till patienträttighetslag i enlighet med vad i
motionen anförts.
1 motionen 1976/77:1105 av fru Jonäng (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär skyndsamma åtgärder för att återställa sekretesskyddet
kring sjukjournaler samt införa övriga nödvändiga sekretessbestämmelser
inom sjukvården.
I motionen 1976/77:1117 av herr Wachtmeister i Staffanstorp m. fl. (m,
c, fp, vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag
syftande till ett bättre skydd av patientens personliga integritet med beaktande
av vad i motionen anförts om patientjournaler.
1 motionen 1976/77:99 anförs att sjukjournaler ofta skrivs på ett språk
som för vanliga människor är svårförståeligt. Eftersom varje patient i princip
har rätt att ta del av sin journal är det rimligt att patienten får sådan information
att innehållet i journalen blir begripligt. Motionärerna anser därför
att det i första hand är nödvändigt att skapa sådana resurser att information
kan ges av kunnig personal.
I motionen 1976/77:267 framhålls att såväl patienter som anhöriga många
gånger finner det oriktigt att läkaren kan överklaga disciplinbeslut av medicinalväsendets
ansvarsnämnd, medan patienten inte har denna möjlighet.
Motionärerna anser att både patienter och anhöriga skulle känna större rättssäkerhet
om beslut av ansvarsnämnden kunde överklagas jämväl av patient.
I motionen 1976 / 77:722 framhålls att patienternas rättigheter bör garanteras
i en särskild patienträttighetslag. Motionärerna framför bl. a. följande
synpunkter.
1 Riksdagen 1976/77. 12 sami. Nr 28
SoU 1976/77:38
2
Patienten måste få en fullständig, adekvat och begriplig information om
sin sjukdom och de behandlingsmöjligheter som finns, så att han eller hon
själv kan välja medel eller metoder för att bli frisk.
Patienten måste få en ovillkorlig rätt att ta del av sin egen sjukjournal
och andra handlingar som rör honom eller henne. Sjukvårdshuvudmännen
kan lämpligen tillhandahålla särskilda formulär, på vilka patienten kan rekvirera
sin journal. Journalen bör i princip betraktas som patientens egendom
och inte utlämnas till annan myndighet utan patientens godkännande. Formell
rätt måste finnas för patienten att få direkt felaktiga eller kränkande
uppgifter i journalen borttagna. Å andra sidan skall patient som vill ha
sin journal utlämnad ha laglig rätt därtill, även om en privatläkare eller
företagsläkare fört journalen.
Tystnadsplikten för läkare och annan vårdpersonal måste utökas.
Alla läkemedelsförpackningar bör innehålla en deklaration om sannolika
biverkningar samt upplysningar om vilka andra mediciner som är oförenliga
med preparatet. Läkarinstruktionen bör ge sådana föreskrifter, att läkarna
har skyldighet att underrätta sina patienter och även deras anhöriga om
riskerna för biverkningar av medicin.
Den år 1975 införda patientförsäkringen bör inordnas i en patienträttighetslag.
Där bör stadgas bl. a. att alla sjukvårdsinstitutioner skall teckna
och vidmakthålla en allomfattande patientförsäkring och att sjukvårdshuvudmännen
skall till försäkringen anmäla alla tänkbara skadefall. Patientförsäkringen
bör vidare utvidgas till att gälla också skador som inträffat
före den 1 januari 1975.
I motionen 1976/77:1105 framhålls att principen beträffande sekretesskydd
för sjukjournaler m. m. bör vara att sådana handlingar ej utlämnas till någon
person eller myndighet utan patientens samtycke. Vidare anförs att sekretesskyddet
inom sjukvården bör ses över även i andra avseenden. Motionärerna
framhåller som exempel att det är klart olämpligt att diagnos anges
på sjukintyg som skall inges till arbetsgivare. Det är också olämpligt att
läkarintyg ibland är sekretessbelagda, ibland inte. Sekretesskydd saknas vid
artificiell insemination och vid användande för vetenskapliga ändamål av
identifierbara medicinska uppgifter av känslig natur. Sekretessen i fråga om
journalhandlingar som avser avliden patient är ej heller reglerad.
I motionen 1976/77:1117 anförs att patienten bör ha rätt att få noterat
i sin journal att patienten bestämt tar avstånd från vissa uppgifter i journalen
som patienten anser är felaktiga eller kränkande. Motionärerna framhåller
vidare att sekretess bör råda även myndigheter emellan. En journal bör
inte få lämna ett journalarkiv utan patientens skriftliga medgivande, och
patienten skall samtidigt erbjudas att få läsa journalen.
Om patientjournaler framdeles kommer att databehandlas måste sekretesskraven
enligt motionärernas mening först skärpas väsentligt. Informationen
från journalerna måste också gallras på så sätt att den endast inrymmer
sådant som är av synnerlig vikt för bedömning av patienternas hälsotillstånd.
SoU 1976/77:38
3
Vidare bör patientkort undantas från de handlingar som kan tas i beslag
med stöd av bevissäkringslagen.
Motionärerna anser vidare att journalerna bör förstöras efter patienternas
död. Från rättssäkerhetssynpunkt - bl. a. med hänsyn till eventuella skadeståndskrav
från anhöriga - bör dock tio år förflyta från det patienten
avlider till dess journalerna förstörs. I den mån synnerligen viktiga medicinska
och vetenskapliga uppgifter förekommer bör dessa kunna sparas,
dock utan att patienterna skall kunna identifieras. Samma regler bör vara
tillämpliga beträffande mikrofilmning av journaler.
Vissa utredningar
Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (OSK), som haft i uppdrag
att utreda frågor om offentlighet och sekretess beträffande allmänna handlingar
m. m., avgav i april 1975 slutbetänkandet (SOU 1975:22) Lag om allmänna
handlingar. Kommitténs förslag innebär bl. a. att sekretessen förstärks
inom sjukvården genom att läkares och annan vårdpersonals tystnadsplikt
samordnas med handlingssekretessen och genom att sekretess mellan myndigheter
föreskrivs. Betänkandet har remissbehandlats. Förslag om nya
grundlagbestämmelser angående allmänna handlingars offentlighet, vilka
utarbetats på grundval av betänkandet, antogs av riksdagen i fjol (prop.
1975/76:160, KU 1975/76:48, rskr 1975/76:324).
Tystnadspliktskommittén, som haft i uppdrag att utreda frågan om offentliga
funktionärers tystnadsplikt, avgav i december 1975 betänkandet (SOU
1975:102) Tystnadsplikt och yttrandefrihet. I betänkandet föreslås att bestämmelser
om tystnadsplikt så långt möjligt skall vara meddelade i lag. Kommittén
har utarbetat ett förslag till lag om offentliga funktionärers tystnadsplikt
(LOFT). Betänkandet har varit föremål för remissbehandling.
Produktansvarskommittén (Ju 1973:08), som utreder frågor om ersättning
för produktskador, har i april i fjol avlämnat delbetänkandet (SOU 1976:23)
Produktansvar 1. Ersättning JÖr läkemedelsskada. I betänkandet föreslås tillskapandet
av en försäkring för personskador som orsakas av läkemedel. Ersättningsreglerna
har sammanförts i ett förslag till lag om ersättning för
läkemedelsskada. Försäkringen föreslås vara kollektiv och med vissa inskränkningar
bekostas av läkemedelsindustrin. Ersättningsansvaret skall
enligt förslaget vara strikt, dvs. oberoende av fel och försummelse. Remissbehandlingen
av betänkandet har avslutats, och kommitténs förslag
övervägs f. n. inom justitiedepartementet.
Medicinalansvarskommittén (S 1974:02) har i uppdrag att utreda vissa ansvarsfrågor
m. m. inom hälso- och sjukvården. En av kommitténs huvuduppgifter
är att se över arbetsformerna m. m. för medicinalväsendets ansvarsnämnd.
1 direktiven understryks även att det är av stor betydelse att
patienterna får tillräckligt med information från den behandlande personalen
om sitt hälsotillstånd och den behandling som pågår eller planeras. Vidare
SoU 1976/77:38
4
anges att kommittén bör överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att
förbättra kontakterna mellan de för vården ansvariga och patienterna. Direktiven
innehåller också ett allmänt bemyndigande för kommittén att ta
upp rättssäkerhets- och integritetsfrågorsom aktualiseras underarbetets gång
och som faller inom ramen för utredningen.
Tidigare riksdagsbehandling
Frågor om insyn, integritet och rättssäkerhet inom sjukvården, m. m.
har behandlats av utskottet upprepade gånger (SoU 1971:37, 1972:3, 1973:10,
1974:15, 1975:10 och 1975/76:33). Utskottet har därvid lämnat ingående
redogörelser för gällande bestämmelser m. m.
I betänkandet SoU 1973:10 har redogörelse lämnats för bl. a. handlingssekretess
inom sjukvården, arkivering av journaler m. m. och medicinalväsendets
ansvarsnämnd.
I betänkandet SoU 1975:10 finns en redogörelse för gällande ordning i
fråga om ersättningsansvar vid behandlingsskada och läkemedelsskada med
bl. a. information om den av sjukvårdshuvudmännen till förmån för patienterna
tagna patientförsäkringen vid behandlingsskada. En utförlig redovisning
av patientförsäkringssystemet finns även i lagutskottets betänkande
LU 1975/76:17.
Frågan om information till patienter angående läkemedel har behandlats
ingående i betänkandet SoU 1975/76:7, där utskottet bl. a. särskilt redovisat
utredningsläget beträffande s. k. bipackssedlar.
I motioner som väcktes vid förra riksmötet begärdes bl. a. dels bättre
skydd för patientjournaler, dels att frågan om en patienträttighetslag skulle
utredas närmare, varvid framfördes i huvudsak samma synpunkter som i
motionen 1976/77:722, dels utredning om formerna för förbättrad information
till patienter och sjukvårdens institutioner.
1 sitt av riksdagen godkända betänkande SoU 1975/76:33 anförde utskottet
att offentlighets- och sekretesslagstiftningskommitténs betänkande remissbehandlats
och att förslag grundade på detsamma beräknades komma att
framläggas för riksdagen under 1976/77 års riksmöte. Vidare anfördes att
tystnadspliktskommittén nyligen hade avlämnat sitt slutbetänkande och att
produktansvarskommittén beräknades slutföra sitt arbete inom kort. Utskottet
erinrade även om att medicinalansvarskommittén har ett allmänt
bemyndigande att ta upp rättssäkerhets- och integritetsfrågor som aktualiseras
under arbetets gång och som faller inom ramen för utredningen.
Beträffande de i motionerna framförda yrkandena om förbättrad information
framhöll utskottet att det i direktiven för medicinalansvarskommittén understryks
att det är av stor betydelse att patienterna får tillräckligt med
information från den behandlande personalen om sitt hälsotillstånd och den
behandling som pågår eller planeras samt att kommittén skall överväga
bl. a. vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra kontakterna mellan
Sol) 1976/77:38
5
de för vården ansvariga och patienterna. På hemställan av utskottet avstyrkte
riksdagen motionerna.
Lagutskottet behandlade under förra riksmötet motioner, vari begärdes
att patienter som drabbats av behandlingsskada innan patientförsäkringen
trädde i kraft skulle erhålla ersättning och att ett obligatoriskt försäkringsskydd
mot behandlingsskador skulle införas inom sjukvården. På hemställan
av lagutskottet avslog riksdagen motionerna.
I betänkandet LU 1975/76:17 anförde lagutskottet beträffande införandet
av ett obligatoriskt försäkringsskydd att man med hänsyn till den anslutning
som redan skett till patientförsäkringen och annan motsvarande försäkring
borde avvakta utvecklingen beträffande det frivilliga patientförsäkringssystemet.
Skulle det emellertid visa sig att yrkesutövarna på den privata vårdsektorn
inte i erforderlig utsträckning ansluter sig till patientförsäkringen
eller tecknar annan motsvarande försäkring borde man enligt utskottets
mening tillgripa lagstiftning. Beträffande retroaktiv tillämpning av systemet
med patientförsäkring framhöll lagutskottet att man inte kan täcka en redan
inträffad händelse genom försäkring och vidare att en ersättningsskyldighet
av äldre behandlingsskador skulle medföra mycket stora kostnader för sjukvårdshuvudmännen
och därigenom negativt påverka resurserna för hälsooch
sjukvården.
Utskottet
I betänkandet behandlas fem motioner som tar upp frågor om insyn,
integritet och rättssäkerhet inom hälso- och sjukvården, m. m. Beträffande
innehållet i motionerna hänvisas till den redogörelse som lämnats i ett tidigare
avsnitt i betänkandet (s. 1-3) och till den fortsatta framställningen.
Utskottet har upprepade gånger och senast i fjol behandlat motionsyrkanden
som syftar till att åstadkomma ökad insyn, integritet och rättssäkerhet
inom sjukvården. Utskottet har därvid hänvisat till det arbete som
pågick inom medicinalansvarskommittén och produktansvarskommittén
och till de förslag som år 1975 lades fram av offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén
och år 1976 av tyslnadspliktskommittén. Beträffande
det fortsatta utredningsarbetet på området kan nämnas följande.
Vid remissbehandlingen av de betänkanden som avgivits av offentlighetsoch
sekretesslagstiftningskommittén och av tystnadspliktskommittén framställdes
krav på att bestämmelserna om handlingssekretess och tystnadsplikt
skulle samordnas och sammanföras i en lag. Med anledning härav och vad
som i övrigt framfördes vid remissbehandlingen har som grundval för kommande
lagstiftning på området inom justitiedepartementet utarbetats en promemoria
om handlingssekretess och tystnadsplikt för offentliga funktionärer.
Promemorian kommer enligt uppgift att publiceras under innevarande
månad. Sedan den remissbehandlats beräknas förslag till ny lagstiftning kunna
föreläggas riksdagen under år 1978.
SoU 1976/77:38
6
Även socialutredningen kommer i sitt slutbetänkande att ta upp frågor
om handlingssekretess och tystnadsplikt. Socialutredningens förslag är begränsat
till socialvårdens område, men med hänsyn till den pågående integrationen
mellan socialvården och sjukvården torde förslaget få betydelse
även för sjukvårdsområdet. Socialutredningens slutbetänkande beräknas föreligga
inom kort.
Produktansvarskommittén avlämnade i april i fjol ett delbetänkande om
ersättning för läkemedelsskada. I betänkandet föreslås att det genom lagstiftning
införs en obligatorisk och kollektiv försäkring för personskador
orsakade av läkemedel. Förslaget innebär i princip ett strikt skadeståndsansvar
för läkemedelsindustrin. Remissbehandlingen av betänkandet har
avslutats och kommitténs förslag övervägs f. n. inom justitiedepartementet.
Medicinalansvarskommittén har till uppgift att utreda vissa ansvarsfrågor
m. m. inom sjukvården. En av kommitténs huvuduppgifter är att se över
medicinalväsendets ansvarsnämnds arbetsformer och sammansättning. Enligt
direktiven skall uppmärksamhet också ägnas frågor om partsställning
och besvärsrätt. Kommittén skall vidare ta upp frågor om patientinformation
och överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra kontakterna
mellan de för vården ansvariga och patienterna. I direktiven ges kommittén
även ett allmänt bemyndigande att ta upp rättssäkerhets- och integritetsfrågor
inom sjukvården som aktualiseras under arbetets gång och som faller
inom ramen för utredningen. Kommittén beräknas lägga fram sitt huvudbetänkande
under slutet av innevarande år.
De frågor som tas upp i motionerna 1976/77:99 av fru Hansson m. fl.
(s) och 1976/77:267 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s), nämligen dels
behovet av lättbegriplig information till patienterna om deras sjukdomsbild,
dels en översyn av medicinalväsendets ansvarsnämnds arbetsformer, m. m.,
faller inom ramen för medicinalansvarskommitténs arbete. Beträffande motionen
1976/77:99 kan även nämnas att ett utredningsarbete pågår inom
socialstyrelsen som syftar till att åstadkomma ett mer enhetligt medicinskt
språkbruk (se SoU 1975/76:9 och 1976/77:25 s. 27) och att detta arbete kan
få stor betydelse när det gäller patientinformationen. Med hänsyn till det
anförda anser utskottet att motionernas syfte är tillgodosett och att motionerna
därför inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionen 1976/77:1105 av fru Jonäng (c) yrkas att handlingssekretessen
inom sjukvården skall ses över och förstärkas. Då frågan om handlingssekretessen
inom sjukvården kommer att beröras av det arbete som pågår
såväl inom justitiedepartementet som inom socialutredningen, anser utskottet
att resultatet av detta arbete bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför
motionen.
Även herr Wachtmeister i Staffanstorp m. fl. (m, c, fp, vpk) vill i motionen
1976/77:1117 få till stånd ett förstärkt skydd för patienternas integritet och
rättssäkerhet. Motionärerna tar upp frågor om handlingssekretess, journa
-
SoU 1976/77:38
7
lernas innehåll, gallring av information som lämnas ut från journaler, förstöring
av journaler m. m. Beträffande frågan om handlingssekretessen inom
sjukvården hänvisar utskottet till vad ovan anförts beträffande motionen
1976/77:1105. Utskottet vill i övrigt erinra om att medicinalansvarskommittén
fått ett allmänt bemyndigande att ta upp sådana rättssäkerhets- och
integritetsfrågor som aktualiseras under utredningsarbetet och faller inom
ramen för utredningens uppdrag. I sammanhanget kan också nämnas att
regeringen den 21 april 1977 har till kommittén överlämnat en skrivelse
från Patienternas riksförbund angående patienters rätt att få journaler ändrade
om dessa förts på ett felaktigt och för patienten kränkande sätt. Utskottet
anser sig på grund av det anförda kunna utgå från att kommittén kommer
att överväga de integritets- och rättssäkerhetsaspekter som motionärerna
aktualiserar. Utskottet anser därför inte att någon riksdagens åtgärd är påkallad
med anledning av motionen.
I motionen 1976/77:722 av herr Molin m. fl. (fp) begär motionärerna förslag
till en patienträttighetslag. Motionsyrkanden om förslag till en patienträttighetslag
har tidigare framförts av herr Molin m. fl. år 1975 och 1976.
Riksdagen har på utskottets hemställan avslagit motionerna (SoU 1975:10
och 1975/76:33). Utskottet har därvid hänvisat till pågående utredningsarbete
inom offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén, medicinalansvarskommittén
och produktansvarskommittén samt till den år 1975 införda patientförsäkringen.
De frågor, som tas upp i den nu aktuella motionen, är
i allt väsentligt desamma som tidigare. Utskottet hänvisar därför till vad
ovan i betänkandet anförts beträffande det arbete som pågår på området
inom utredningar och inom regeringskansliet. Frågan om läkemedelsinformation
till patienter har behandlats ingående av utskottet i betänkandet
SoU 1975/76:7 och kommer även att tas upp av utskottet i ett särskilt
betänkande under hösten med anledning av motionsyrkanden om information
rörande läkemedels biverkningar, m. m.
Av det anförda framgår att utskottet inte anser det påkallat med någon
riksdagens åtgärd i fråga om något av de särskilda spörsmål, som enligt
motionärernas mening borde behandlas i en patienträttighetslag. Utskottet
avstyrker därför motionen 1976/77:722.
Utskottet hemställer
1. beträffande informationsfrågor inom sjukvården att riksdagen
avslår motionen 1976/77:99,
2. beträffande översyn av medicinalväsendets ansvarsnämnds arbetsformer,
m. m. att riksdagen avslår motionen 1976/77:267,
3. beträffande patienträttighetslag att riksdagen avslår motionen
1976/77:722,
Sol) 1976/77:38
8
4. beträffande handlingssekretess inom sjukvården, m. m. att
riksdagen avslår motionerna 1976/77:1105 och 1976/77:1117.
Stockholm den 17 maj 1977
På socialutskottets vägnar
GABRIEL ROMANUS
Närvarande: herrar Romanus (fp), Carlshamre (m), Svensson i Kungälv (s)*,
fru Skantz (s), herrar Johnsson i Blentarp (s)*, Bengtsson i Göteborg (c)*,
Nilsson i Växjö (s), fru Wigenfeldt (c), fru Swartz (fp), fru Tillander (c),
herr Biörck i Värmdö (m), fröken Öhrsvik (s), fru Mårtensson (s), herrar
Magnusson i Nennesholm (c) och Ingemund Bengtsson i Varberg (s)*.
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 55062 Stockholm 1977