SoU 1976/77:31

Socialutskottets betänkande
1976/77:31

med anledning av motioner om omlokalisering till Umeå av statens
bakteriologiska laboratoriums produktionsavdelning

Motionerna

I motionen 1976/77:269 av herr Nygren m. fl. (s) yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer att statens bakteriologiska laboratoriums (SBL)
produktionsavdelning omlokaliseras till Umeå.

I motionen 1976/77:474 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c, m, fp)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att utredningen om förläggning
till Umeå av SBL:s produktionsavdelning i samverkan med K.ABI
slutförs och att regeringen därefter prövar frågan om lokalisering till Umeå av
SBL:s produktionsavdelning, eventuellt i samverkan med KABI.

I motiveringarna i motionerna erinras om behandlingen i utredningssammanhang
m. m. av frågan om omlokalisering till Umeå av till en början en
större del av verksamheten vid SBL och sedermera av enbart SBL.s
produktionsavdelning samt om ett uttalande i årets budgetproposition av
statsrådet Troedsson om att regeringen avser att pröva möjligheterna att
SBL:s verksamhet i sin helhet skall vara kvar i Stockholmsområdet. En
närmare redogörelse för detta utredningsarbete m. m. lämnas i ett följande
avsnitt (s. 3 och 4).

Motionärerna framhåller att regionalpolitiska samt forsknings- och utbildningspolitiska
skäl talar för att SBL:s produktionsavdelning omlokaliseras till
Umeå. Det påpekas att det ursprungligen förutsattes att statliga verksamheter
med 1 270 arbetstillfällen skulle bli lokaliserade till Umeå men att det slutliga
resultatet av omlokaliseringarna torde bli att Umeå erhåller drygt 400
arbetstillfällen. Motionärerna framhåller betydelsen för forskningsmiljön i
anknytning till Umeå universitet av att SBL:s produktionsavdelning flyttas
till Umeå.

Utskottet har under beredningen av ärendet uppvaktats av företrädare
för Västerbottens läns landsting, Umeå kommun och universitetet i Umeå
samt företrädare för personalorganisationerna vid SBL. Vidare har utskottet
gjort ett studiebesök i SBL:s anläggningar.

Statens bakteriologiska laboratoriums uppgifter och organisation m. m.

Enligt 2 $ instruktionen (1965:786) för statens bakteriologiska laboratorium
(SBL) har laboratoriet till uppgift att inom humanmedicinens mikrobiologiska
och epidemiologiska områden utföra praktiskt-vetenskapliga undersök 1

Riksdagen 1976/77. 12 sami. Nr 31

SoU 1976/77:31

ningar, framställa och tillhandahålla sera, ympämnen och andra bakteriologiska
preparat, följa det epidemiologiska läget och vidta eller föreslå
erforderliga åtgärder, bedriva vetenskaplig forskning samt undervisning och
utbildning.

SBL kan sammanfattningsvis sägas vara landets centrala anstalt för
epidemiologiskt befolkningsskydd.

Den dominerande uppgiften är att förebygga och bekämpa infektionssjukdomar.
I detta syfte utför laboratoriet diagnostiska undersökningar, framställer
och tillhandahåller bakteriologiska preparat samt övervakar läget i
landet beträffande epidemiska och andra smittsamma sjukdomar. I fråga om
diagnostiska undersökningar verkar SBL som centrallaboratorium för enhetlighet
och säkerhet vid sådana undersökningar i landet. En speciell uppgift för
SBL är att upprätthålla civil och militär beredskap mot epidemier.

SBL leds av en styrelse. Chef för laboratoriet är en föreståndare.
Laboratoriet är organiserat på åtta avdelningar. Dessa är bakteriologiska
avdelningen, virologiska avdelningen, immunologiska avdelningen, produktionsavdelningen,
epidemiologiska avdelningen, kemiska avdelningen,
tekniska avdelningen och ekonomiavdelningen. Därutöver finns en parasitologisk
sektion. Antalet tjänster under budgetåret 1976/77 vid nämnda
enheter uppgår till 593. Inberäknat 8,5 tjänster för föreståndaren och vid
föreståndarens kansli uppgår totalantalet tjänster till 601,5.

Den huvudsakliga inriktningen av verksamheten vid de olika avdelningarna
m. m. anges nedan.

De bakteriologiska, virologiska, immunologiska och epidemiologiska
avdelningarna, produktionsavdelningen och parasitologiska sektionen är
fackavdelningar. De kemiska och tekniska avdelningarna och ekonomiavdelningarna
är serviceavdelningar åt fackverksamheten.

Bakteriologiska, virologiska och immunologiska avdelningarna (110, 52 resp.
36 tjänster) svarar var och en inom sitt verksamhetsområde främst för
diagnostik och centrallaboratorieuppgifter.

Produktionsavdelningen (102 tjänster) svarar främst för framställning av
bakteriologiska preparat (vacciner, immunglobuliner m. m.).

Epidemiologiska avdelningen (13 tjänster) har hand om epidemibekämpning
och i anslutning därtill rapportering, rådgivning och information.

Parasitologiska sektionen (9,5 tjänster) utför undersökningar inom sitt
område. Med hänsyn till att den parasitologiska verksamheten inom SBL är
relativt ny avser sektionens arbete till stor del att etablera serologiska
diagnostiska metoder inom parasitologin.

Kemiska avdelningen (49,5 tjänster) utför analytiska, preparativa och
fysikaliskt kemiska arbeten. Avdelningen svarar vidare för substratframställning.

Tekniska avdelningen (70 tjänster) har hand om teknisk service, drifts- och
underhållsfrågor m. m.

SoU 1976/77:31

Ekonomiavdelningen (151 tjänster) har hand om frågor avseende personal,
ekonomi, intendentur, djurhållning m. m.

De sex fackavdelningama och kemiska avdelningen bedriver vidare
forsknings- och utvecklingsverksamhet inom sina områden.

Karolinska institutets institutioner för virologi och immunologi är förlagda
till SBL och utnyttjar SBL:s service.

SBL disponerar f. n. särskilda lokaler i Solna. Lokalytan uppgår till ca
14 200 m2 som är fördelade på flera specialiserade byggnader. Ca
750 m2 avser lokaler för Karolinska institutets virologiska och immunologiska
institutioner.

Utredningsarbete i fråga om omlokalisering av SBL m. m.

Delegationen för lokalisering av statlig verksamhet behandlade i sin år 1972
till chefen för finansdepartementet avgivna slutrapport (SOU 1972:55)
Decentralisering av statlig verksamhet-ett led i regionalpolitiken, del 2,bl. a.
frågan om omlokalisering av SBL. Delegationen anförde bl. a. att inga
avgörande hinder visats mot en omlokalisering av SBL och förordade med
hänsyn härtill att laboratoriet omlokaliserades till Umeå. Delegationen
anförde vidare att omlokaliseringen av en så stor och komplicerad institution
som SBL krävde en omfattande planering och sannolikt måste genomföras
successivt under flera år. Med hänsyn till de komplicerade förhållandena vid
en omlokalisering av SBL - bl. a. krav på att tillgodose den bakteriologiska
och virologiska servicen i Stockholmsområdet, att ordna en samverkan med
landstingsorganen i mottagningsregionen samt att trygga en oavbruten
verksamhet vid SBL - förordade delegationen emellertid att formerna för
SBL:s omlokalisering skulle utredas genom särskilda sakkunniga (s. 91 och
162).

Efter remissbehandling presenterades delegationens förslag för riksdagen i
prop. 1973:55. Föredragande departementschefen anförde (s. 106) beträffande
SBL - för vilken myndighet endast ca 400 befattningar skulle vara
aktuella vid en omlokalisering med hänsyn till att vissa av SBL:s arbetsuppgifter
närmast hade en lokal inriktning på Stockholmsområdet - att
regionalpolitiska motiv talade för en omlokalisering av SBL till Umeå men att
remissbehandlingen bekräftat att en förflyttning av SBL var förenad med
särskilda problem. På grund härav, anfördes det vidare, hade särskilda
sakkunniga tillkallats med uppdrag att utreda de närmare förutsättningarna
samt formerna för en omlokalisering till Umeå. Resultatet av den nya
utredningen borde enligt föredragande departementschefen avvaktas innan
slutlig ställning togs till laboratoriets lokalisering.

På förslag av inrikesutskottet i betänkandet InU 1973:22 biföll riksdagen
regeringens förslag beträffande SBL. Utskottet anförde (s. 19) att det
instämde i uppfattningen att ytterligare överväganden om SBL:s lokalisering

Soli 1976/77:31

var nödvändiga och hade därför inte något att erinra mot att en särskild
utredning tillsatts. Utskottet förutsatte att frågan på nytt skulle komma att
redovisas för riksdagen oavsett vilket resultat som utredningsarbetet ledde
fram till.

De sakkunniga, som antog benämningen Utredningen angående lokalisering
av SBL, avlämnade i juni 1975 till chefen för socialdepartementet betänkandet
(Ds S 1975:5) Förutsättningarna för en flyttning av statens bakteriologiska
laboratorium till Umeå. De sakkunniga behandlade var för sig SBL:s
huvudfunktioner - diagnostik, preparatförsörjning och epidemiologisk övervakning.
De sakkunniga ansåg (s. 128-130) att vissa grundläggande medicinska
förutsättningar saknades för att kvalitativt och kvantitativt upprätthålla
SBL:s riksfunktioner på nuvarande nivå efter en flyttning till Umeå
och förordade därför att den diagnostiska verksamheten inte skulle flyttas
till Umeå. Med hänsyn till sambandet mellan den diagnostiska verksamheten
och den epidemiologiska verksamheten ansåg de sakkunniga att inte heller
den epidemiologiska verksamheten borde flyttas till Umeå. De sakkunniga
fann däremot att en flyttning av egentillverkningen av vaccin m. m. (produktionsavdelningen)
var möjlig under vissa förutsättningar. Det totala antal
arbetstillfällen som skulle skapas vid en utlokalisering av produktionen till
Umeå beräknades till 160, varav tre nya i Solna, 67 nya i Umeå samt 90
överflyttade från Solna.

Socialdepartementet inhämtade yttranden över de sakkunnigas betänkande
från ett 25-tal remissinstanser. Huvuddelen av remissinstanserna
instämde i de sakkunnigas mening att den diagnostiska och den epidemiologiska
verksamheten vid SBL inte borde flyttas till Umeå. När det gällde
produktionsavdelningens lokalisering var meningarna delade. I remissvaren
kunde fem alternativ urskiljas, nämligen (1) produktionsavdelningen (ev.
tillsammans med SBL i övrigt eller delar därav) flyttas till Umeå, (2)
produktionsavdelningen kvarblir i Solna, (3) produktionsavdelningen integreras
med AB Rabi, (4) produktionsavdelningen integreras med statens
veterinärmedicinska anstalt (SVA) samt (5) produktionsavdelningen lokaliseras
till annan ort.

Regeringen tillkallade år 1976 utredningen (S 1976:04) om samordning av viss
produktion vid statens bakteriologiska laboratorium med AB Kabis verksamhet
med uppdrag att utreda frågan om sådan samordning. Utredningen har inte
slutfört sitt uppdrag.

I prop. 1976/77:100 (budgetpropositionen) bil. 8 (s. 89) har statsrådet
Troedsson i korthet redogjort för lokaliseringsfrågan beträffande SBL samt
anfört att med hänsyn till de kostnadsmässiga konsekvenserna av ovannämnda
sakkunnigas förslag och de kritiska synpunkter som framkommit
vid remissbehandlingen av detsamma avser regeringen att pröva möjligheterna
att SBL:s verksamhet i sin helhet skall vara kvar i Stockholmsområdet.

SoU 1976/77:31

Statsrådet har vidare anfört att före ett ställningstagande i frågan bör bl. a.
organisationsformen för vissa delar av verksamheten övervägas ytterligare
och att frågan om eventuell ersättningsetablering i Umeå samtidigt kommer
att övervägas.

Utskottet

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) är landets centrala anstalt för
epidemiologiskt befolkningsskydd. Huvuduppgifterna för SBL är att utföra
diagnostiska undersökningar, att framställa och tillhandahålla bakteriologiska
preparat (vacciner, immunglobuliner m. fl.) samt att övervaka läget
i landet beträffande epidemiska och smittsamma sjukdomar. Härjämte har
SBL till uppgift att upprätthålla civil och militär beredskap mot epidemier.
SBL är organiserat på åtta avdelningar, däribland en produktionsavdelning.
Antalet tjänster uppgår till ca 600. SBL är förlagt till Huvudstaområdet i
Solna.

Delegationen för lokalisering av statlig verksamhet förordade i sin slutrapport,
betänkandet (SOU 1972:55) Decentralisering av statlig verksamhet
- ett led i regionalpolitiken, del 2, att SBL skulle omlokaliseras till Umeå.
Valet av denna utlokaliseringsort hade skett ur regionalpolitiska synpunkter
och med beaktande av SBL:s behov av närhet till medicinsk fakultet. Med
hänsyn till de komplicerade förhållandena vid en omlokalisering av SBL
förordade delegationen emellertid att formerna för SBL:s omlokalisering
skulle utredas genom särskilda sakkunniga.

På grundval av förslag i delegationens slutrapport framlades i prop. 1973:55
förslag till en andra etapp av omlokaliseringen av statlig verksamhet. Då
det gällde SBL konstaterades i propositionen att vissa delar av SBL:s verksamhet
hade en närmast lokal anknytning till Stockholmsområdet och att
en omlokalisering av SBL därför skulle komma att bli aktuell för endast
ca 400 befattningshavare. Det anfördes vidare bl. a. att regionalpolitiska motiv
talade för en omlokalisering av SBL till Umeå men att remissbehandlingen
av delegationens förslag bekräftat att en förflyttning av SBL var förenad
med särskilda problem. På grund härav, anfördes det vidare, hade
särskilda sakkunniga tillkallats med uppdrag att utreda de närmare förutsättningarna
samt formerna för en omlokalisering till Umeå. Resultatet av
den nya utredningen borde enligt föredragande departementschefen avvaktas
innan slutlig ställning togs till laboratoriets lokalisering. Riksdagen biföll
på förslag av inrikesutskottet (InU 1973:22) regeringens förslag. Utskottet
anförde att utskottet instämde i uppfattningen att ytterligare överväganden
om SBL:s lokalisering var nödvändiga och hade därför inte något att erinra
mot att en särskild utredning tillsatts. Utskottet förutsatte att frågan på
nytt skulle komma att redovisas för riksdagen oavsett vilket resultat som
utredningsarbetet ledde fram till.

De angivna sakkunniga - utredningen angående lokalisering av SBL -

SoU 1976/77:31

avlämnade i juni 1975 till chefen för socialdepartementet betänkandet (Ds
S 1975:5) Förutsättningarna för en flyttning av statens bakteriologiska laboratorium
till Umeå. De sakkunniga ansåg att vissa grundläggande medicinska
förutsättningar saknades för att kvalitativt och kvantitativt upprätthålla
SBL:s riksfunktioner på nuvarande nivå efter en flyttning till Umeå
och förordade därför att den diagnostiska verksamheten inte skulle flyttas
till Umeå. Med hänsyn till sambandet mellan den diagnostiska verksamheten
och den epidemiologiska verksamheten ansåg de sakkunniga att inte
heller den epidemiologiska verksamheten borde flyttas till Umeå. De sakkunniga
fann däremot att en flyttning av egentillverkningen av vaccin m. m.
(produktionsavdelningen) var möjlig under vissa förutsättningar. Det totala
antalet arbetstillfällen som skulle skapas vid en utlokalisering av produktionen
till Umeå beräknades till 160, varav tre nya i Solna, 67 nya i Umeå
samt 90 överflyttade från Solna. De sakkunniga uttalade att en framtida
utveckling av produktionen, t. ex. inom enzymologin på sikt kunde tillföra
Umeå ytterligare arbetstillfällen i form av nya tjänster vid SBL.

Betänkandet gjordes till föremål för en omfattande remissbehandling. Härefter
bemyndigade regeringen genom beslut den 1 juli 1976 dåvarande socialministern
att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan
om samordning av viss produktion vid SBL med AB Kabis verksamhet.

1 årets budgetproposition, bil. 8 (s. 89), anförde statsrådet Troedsson bl. a.
att med hänsyn till de kostnadsmässiga konsekvenserna av de sakkunnigas
förslag och de kritiska synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen
av detsamma regeringen avsåg att pröva möjligheterna att SBL:s verksamhet
i sin helhet skall vara kvar i Stockholmsområdet men att före ett ställningstagande
i frågan bl. a. organisationsformen för vissa delar av verksamheten
borde övervägas ytterligare. Enligt statsrådet skulle frågan om
eventuell ersättningsetablering i Umeå samtidigt komma att övervägas.

I motionerna 1976/77:269 av herr Nygren m. fl. (s) och 1976/77:474 av
herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c, m, fp) tas mot bakgrund av statsrådet
Troedssons uttalande upp frågan om omlokalisering av SBL:s produktionsavdelning.
I den förstnämnda motionen begärs att produktionsavdelningen
skall omlokaliseras till Umeå. I den andra motionen begärs att 1976 års
utredning om samordning av viss produktion vid SBL med AB Kabis verksamhet
skall slutföras och att regeringen därefter skall pröva frågan om
lokalisering till Umeå av SBL:s produktionsavdelning, eventuellt i samverkan
med AB Kabi. Motionärerna framhåller att regionalpolitiska samt
forsknings- och utbildningspolitiska skäl talar för en omlokalisering till Umeå
av produktionsavdelningen.

Regeringen har den 18 maj i år bemyndigat dels statsrådet Troedsson
att tillkalla en kommitté för att utreda vissa frågor om verksamheten vid
SBL, dels statsrådet Mundebo att tillkalla en särskild utredare med uppdrag
att utreda frågan om lokalisering av ny verksamhet till Västerbotten. Den

SoU 1976/77:31

förstnämnda utredningen skall överväga huruvida den kommersiella delen
av SBL:s verksamhet kan bedrivas fristående från SBL:s myndighetsfunktion
samt behandla en av socialstyrelsen väckt fråga om upphävande av nuvarande
importmonopol beträffande vissa bakteriologiska preparat för föreståndaren
för SBL. Om det befinns lämpligt att bedriva verksamheten
vid SBL:s produktionsavdelning i bolagsform och om nämnda importmonopol
skulle kunna hävas, skall också förutsättningarna för samordning med
AB Kabi eller annat läkemedelsföretag utredas. Till följd av detta utredningsuppdrag
skall 1976 års utredning om samordning av viss produktion
vid SBL med AB Kabis verksamhet entledigas. Den utredare som statsrådet
Mundebo fått bemyndigande att tillkalla skall lägga fram förslag till lokalisering
av ny verksamhet till Västerbotten med sysselsättningseffekter
jämförbara med dem en omlokalisering av SBL:s produktionsavdelning kan
ha. Nya verksamheter bör i första hand ha anknytning till högskolan och
syfta till bl. a. en förbättring av den allmänna forskningsmiljön. 1 utredningsdirektiven
påpekas att en rad olika projekt med anknytning till den
naturvetenskapliga och medicinska verksamheten i Umeå nämnts i olika
sammanhang, bl. a. inom områdena mikrobiell enzymologi och enzymteknologi.
Utredningen skall även studera möjligheten att på sikt knyta viss
forsknings- och uppföljningsverksamhet till högskolan i Umeå i samband
med en eventuell tillkomst av ett hälsocentrum i Vindeln. Utredningsarbetet
skall ske i samråd med bl. a. försvarets forskningsanstalt, berörda högskoleenheter
i Umeå högskoleregion, länsstyrelsen i Västerbottens län, Umeå
kommun och Västerbottens läns landsting. De båda nya utredningarna skall
arbeta parallellt.

Det fortsatta utredningsarbete som sålunda skall ske bör enligt utskottets
mening slutföras innan slutlig ställning tas till frågan om utlokalisering av
SBL:s produktionsavdelning. Motionerna 1976/77:269 och 1976/77:474 bör
därför inte föranleda någon åtgärd av riksdagen. Med hänsyn till vikten
av att lokaliseringsfrågan för SBL snarast löses bör, som också framgår av
utredningsdirektiven, utredningsarbetet bedrivas med skyndsamhet. Utskottet
förutsätter att arbetet bedrivs med sikte på att beslut skall kunna
fattas inom loppet av ett år.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1976/77:269 och motionen
1976/77:474.

Stockholm den 24 maj 1977

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

SoU 1976/77:31 8

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Romanus (fp), Larsson i Öskevik
(c), Carlshamre (m), Svensson i Kungälv (s), fröken Andersson
(c), herrar Bengtsson i Göteborg (c), Nordberg (s), Leuchovius (m), fru Wigenfeldt
(c), herrar Signell (s), Alftin (s) och fru Håkansson (fp).

GOTAB 53857 Stockholm 1977