SoU 1976/77: 28
Socialutskottets betänkande
1976/77: 28
med anledning av propositionen 1976/77: 87 om insatser för handikappades
kulturella verksamhet, såvitt propositionen hänvisats till
socialutskottet, jämte motioner
I propositionen 1976/77: 87 (utbildningsdepartementet) läggs fram
förslag om insatser för handikappades kulturella verksamhet. Förslagen
redovisas i nedan angivna underprotokoll till propositionen.
Propositionen har hänvisats, såvitt avser underprotokoll för utbildningsdepartementet
(bilaga 1) till kulturutskottet, för socialdepartementet
(bilaga 2) till socialutskottet och för bostadsdepartementet (bilaga 3)
till civilutskottet.
I propositionen har regeringen, såvitt propositionen hänvisats till socialutskottet,
föreslagit riksdagen att
1. till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret 1977/78 under
femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 16 500 000 kr.,
2. till Täckning av kostnader för viss tidningsutgivning för synskadade
och dövblinda för budgetåret 1977/78 under femte huvudtiteln anvisa ett
anslag av 1 200 000 kr.
I samband med propositionen behandlar utskottet följande motioner,
nämligen
1. motionen 1976/77: 253 av fru Hammarbacken m. fl. (c, s, m, fp),
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att frågan om tevefon till
döva och gravt hörselskadade snarast prövas, så att förslag kan föreläggas
riksdagen,
2. motionen 1976/77: 1455 (yrkandet 1) av herr Börjesson i Falköping
(c), vari yrkas att riksdagen beslutar att för sin del uttala vad som
i motionen anförts beträffande nödvändigheten av en stark handikapprörelse
på det lokala och regionala planet.
De delar av propositionen som hänvisats till andra utskott behandlas
i betänkandena KrU 1976/77: 44 och CU 1976/77: 31.
Utskottet
På grundval av handikapputredningens betänkande (SOU 1976: 20)
Kultur åt alla lägger regeringen i propositionen fram förslag om åtgärder
för att öka handikappades delaktighet i kulturlivet.
Huvuddelen av propositionen behandlas av kulturutskottet (KrU
1976/77: 44). Civilutskottet behandlar frågan om ändringar av grunderna
för statens stöd till allmänna samlingslokaler (CU 1976/77: 31).
1 Riksdagen 1976/77. 12 sami. Nr 28
SoU 1976/77: 28
2
I övrigt, nämligen såvitt avser åtgärder inom socialdepartementets verksamhetsområde,
behandlas propositionen av socialutskottet i detta betänkande.
I propositionen betonas att arbetet avseende frågor om handikappades
kulturella verksamhet måste spänna över en rad samhällssektorer.
Handikappades förhållanden i fråga om utbildning, kommunikationer,
personlig service etc. är ofta avgörande för möjligheterna till kulturell
aktivitet. Vidare framhålls att insatser för handikappade bör behandlas
i sitt sakliga sammanhang och inte tas upp i särskild ordning. Detta gäller
även finansieringen av de särskilda åtgärderna för handikappade.
I den del av propositionen som behandlas av kulturutskottet tas i huvudsak
upp följande frågor, nämligen frågan om teckenspråkets ställning,
frågan om insatser för handikappade inom vuxenutbildning och
fortbildningsarbete, frågan om kulturinstitutionernas verksamhet för
handikappade samt frågan om olika insatser för att förbättra handikappades
tillgång till böcker och tidningar. Bl. a. förordas i sistnämnda hänseende
att statligt stöd bör utgå för viss bidragsutgivning för synskadade
och dövblinda. Ett särskilt stöd härför bör, enligt vad som föreslås i det
avsnitt av propositionen som behandlas av socialutskottet, föras upp under
femte huvudtiteln.
Då det gäller insatser inom socialdepartementets verksamhetsområde
må vidare nämnas följande.
Vikten av att god färdtjänst byggs ut i hela landet framhålls. Nuvarande
konstruktion av statsbidragssystemet tillämpas på försök. Den
framtida konstruktionen kommer efter utvärdering att övervägas. Vidare
betonas vikten av att den sociala hemhjälpen utvecklas, så att verksamheterna
svarar mot handikappades behov. Tolktjänsten för döva och
dövblinda bör ha så få begränsningar som möjligt. Även hjälpmedelsverksamheten
samt landstingens insatser för hörsel- och synrehabilitering
poängteras. Vikten av en utbyggnad framhålls.
Utskottet har inte något att erinra mot vad föredragande statsrådet
anför i de sålunda redovisade frågorna. Utskottet vill dock särskilt framhålla
vikten av att, sedan bidragssystemet rörande färdtjänsten utvärderats,
frågan om den framtida konstruktionen av statsbidragsreglerna
utan dröjsmål prövas av regeringen.
Frågan om åtgärder för att bereda döva möjlighet att använda telefonnätet
genom s. k. bokstavstelefoner (tevefoner) behandlas utförligt i
propositionen. Frågan har också tagits upp i motionen 1976/77: 253 av
fru Hammarbacken m. fl. (c, s, m, fp), som väckts vid riksdagens början.
En bokstavstelefon fungerar på det sättet att den text som avsändaren
producerar på en skrivmaskinsliknande apparat framträder på en TVskärm.
Såväl avsändare som mottagare av meddelande via bokstavstelefon
måste således vara försedda med sådan utrustning, vilket självfallet
begränsar användningsområdet. Genom inrättande av en förmedlings
-
SoU 1976/77: 28
3
central med personlig betjäning kan man emellertid förmedla samtal
till andra telefonabonnenter.
Föredragande statsrådet anser att förutsättningarna måste klarläggas
närmare för hur ett system med bokstavstelefoner skall kunna användas
effektivt. Statsrådet anför att hon kommer att föreslå regeringen att
tillkalla en särskild beredningsgrupp som skall utarbeta erforderlig detaljplan
för hur olika grupper handikappade skall få tillgång till telefon.
Hon kommer att föreslå att det i utredningen skall ingå företrädare för
berörda departement, televerket, Landstingsförbundet och handikappinstitutet.
Gruppen bör samråda med företrädare för berörda handikapporganisationer.
Vidare anförs beträffande beredningsgruppens arbete följande.
Gruppen bör ha till uppgift att ta fram närmare underlag för ställningstagande
till frågan om finansieringssättet. Syftet bör vara att snarast
möjligt ställa till förfogande utrustning som möjliggör kommunikation
över telenätet för döva, dövblinda och talskadade. Samtidigt bör
beaktas att det system man väljer är anpassat till den fortgående utvecklingen
på teleområdet och sålunda kan användas under överskådlig tid.
Systemet bör vara gemensamt för de nordiska länderna. Gruppens planeringsarbete
bör även omfatta formerna för prövning av den enskildes
behov av och förutsättningar för utnyttjande av bokstavstelefon, samt
formerna för beslut om utlämnande av utrustning. Ett slutgiltigt ställningstagande
i finansieringsfrågan bör anstå till dess beredningsgruppens
planeringsarbete slutförts och dess synpunkter redovisats.
Även utskottet anser att det är viktigt att den möjlighet som bokstavstelefonen
ger att förbättra kommunikationen för döva och dövblinda
närmare utreds. Med hänsyn till vad som anförts om beredningsgruppens
uppgift och då det får förutsättas att gruppen kommer att arbeta
med skyndsamhet, påkallar emellertid motionen inte någon riksdagens
åtgärd.
I samband med att stödet till handikapporganisationerna tas upp framhålls
i propositionen mycket starkt den utomordentliga betydelse som
handikapprörelsen har. Bl. a. uttalas att det inom handikapprörelsen
finns en unik kunskap samlad om skilda handikappgruppers situation,
problem och behov. Denna kunskap har ställts till samhällsorganens förfogande.
Därigenom har de handikappade själva haft stor betydelse både
vid utformningen av målen för samhällets insatser och i det fortlöpande
reformarbetet.
I det följande uttalas i propositionen bl. a. att det är viktigt för samhället
att handikapprörelserna även i fortsättningen kan medverka i arbetet
mot det mål som finns på handikappområdet, nämligen att skapa
gemenskap och likvärdighet, integration och normalisering. Det är därför,
framhåller statsrådet, ett samhällsintresse av hög rang att ge handikapporganisationerna
goda arbetsbetingelser. Behovet härav utvecklas
SoU 1976/77: 28
4
närmare. Det framhålls i fortsättningen att samhällets ekonomiska stöd
till handikapprörelsen är otillräckligt. Samhället bör därför höja bidragen
till handikapporganisationerna väsentligt.
Utskottet ansluter sig till vad som sålunda och i övrigt anförts i propositionen
om handikapprörelsens betydelse och om behovet av ökat
samhällsstöd. Utskottet har inte heller något att erinra mot vad som anförs
om förändring av anslagskonstruktionen — samhällets bidrag till
handikapporganisationerna bör i så liten utsträckning som möjligt styra
verksamhetens inriktning — och om storleken av de bidrag som föreslås
utgå under socialhuvudtiteln.
Med det anförda får även motionen 1976/77: 1455 (punkt 1) av herr
Börjesson i Falköping (c), vari betonas vikten av en stark handikapprörelse
på det lokala och regionala planet, anses besvarad.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret
1977/78 under femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 16 500 000 kr.,
2. att riksdagen till Täckning av kostnader för viss tidningsutgivning
för synskadade och dövblinda för budgetåret 1977/78
under femte huvudtiteln anvisar ett anslag av 1 200 000 kr.,
3. beträffande bokstavstelefoner att riksdagen avslår motionen
1976/77: 253,
4. beträffande behovet av en stark handikapprörelse att riksdagen
avslår motionen 1976/77: 1455 (yrkandet 1).
Stockholm den 21 april 1977
På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON
Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Romanus (fp), Larsson
i Öskevik (c)*, Carlshamre (m), Svensson i Kungälv (s)*, Nordberg (s),
Leuchovius (m)*, Nilsson i Växjö (s), fru Wigenfeldt (c), fru Swartz
(fp), fru Tillander (c)*, herr Alftin (s), fröken Öhrsvik (s), herr Hörnlund
(c)* och fru Mårtensson (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770051