SoU 1976/77:27

Socialutskottets betänkande
1976/77:27

med anledning av motioner om vissa frågor rörande psykiskt utvecklingsstörda Motionerna I

motionen 1976/77:42 av herr Börjesson i Falköping (c) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär att socialstyrelsen ges i uppdrag att ta initiativ
för tillskapandet av vårdinstitutioner för utvecklingsstörda, liknande den
verksamhet som bedrivs i Vidaråsen i Norge.

I motionen 1976/77:138 av herr Nyquist m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag om bestämmelser för personaltätheten inom
särskolan samt formerna för beviljande av statsbidrag till elevassistenter.

I motionen 1976/77:713 av herr Karlsson i Huskvarna m. fl. (s) hemställs
att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning som syftar
till att undersöka möjligheterna av att överflytta huvudmannaskapet för
undervisning av utvecklingsstörda barn från landstingskommunerna till primärkommunerna.

1 motionen 1976/77:717 av herr Karlsson i Malung (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en omprövning av huvudmannaskapet för undervisningen
av utvecklingsstörda barn från landstingskommunerna till primärkommunerna.

Gällande bestämmelser m. m.

Socialutskottet har i betänkandet SoU 1976/77:8 lämnat en utförlig redogörelse
för omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. Utskottet hänvisar
till detta betänkande såvitt avser bestämmelser om vård och undervisning
av vissa psykiskt utvecklingsstörda samt beträffande huvudmannaskapet
för omsorgsverksamheten och tillsynen över densamma. Sedan
betänkandet avgavs har regeringen i propositionen 1976/77:100 bilaga 8 (s.
191-195) föreslagit att särskoleorganisationen fr. o. m. den 1 juli 1977 byggs
ut så att undervisningsbehovet täcks för psykiskt utvecklingsstörda skolpliktiga
barn och ungdomar med tilläggshandikapp beträffande syn, hörsel
och tal. Landsting och kommuner som inte hör till landsting skall från
denna tidpunkt få ett klart ansvar för undervisning i särskola av dessa barn
och ungdomar. Undervisningen skall ske regionvis i samarbete mellan landstingen
i likhet med vad som gäller för motsvarande verksamhet i specialskola.
Riksdagen har godkänt regeringens förslag (SoU 1976/77:25 p. 43,
rskr 1976/77:200).

1 Riksdagen 1976/77. 12 sami. Nr 27

SoU 1976/77:27

2

Tidigare riksdagsbehandling

Motioner med yrkande att frågan om överförande av huvudmannaskapet
för undervisningen av de psykiskt utvecklingsstörda från landstingskommunerna
till primärkommunerna skulle bli föremål för utredning har behandlats
av utskottet åren 1972 och 1975. Motionerna har på hemställan
av utskottet avslagits av riksdagen.

I betänkandet SoU 1972:45 framhöll utskottet att en förutsättningslös
utredning på området så småningom kunde visa sig motiverad. En sådan
utredning borde dock inte komma till stånd förrän omsorgslagen varit i
kraft i åtminstone ytterligare några år. Utskottet framhöll att en viss stabilisering
av bl. a. skolverksamheten i de nya kommunerna behövdes efter
den senaste kommunreformen innan frågan om att lägga ytterligare förpliktelser
på skolmyndigheterna borde tas upp. Vidare var det enligt utskottets
mening också av värde att den pågående integrationen mellan det
allmänna skolväsendet och särskolan fick fortgå genom frivillig samverkan
mellan landstingen och primärkommunerna. Härigenom kunde erfarenheter
vinnas av olika samverkansformer och dessa kunde bli av betydelse vid
en framtida översyn på området.

I betänkandet SoU 1975/76:5 uttalade utskottet att en översyn av hela
omsorgslagstiftningen torde bli aktuell inom en inte alltför avlägsen framtid.
Beträffande frågan om huvudmannaskapet för undervisningen av de psykiskt
utvecklingsstörda hänvisade utskottet till att utredningen om skolan,
staten och kommunerna (SKK) framlagt betänkandet (SoU 1975:6) Huvudmannaskapet
för specialskolan och särskolan, och att remissbehandlingen av
betänkandet nyligen avslutats.

Utskottet

Frågan om en översyn av omsorgslagen har vid flera tillfällen under
senare år diskuterats av riksdagen (SoU 1974:33, 1975/76:5 och
1976/77:8). Utskottet har i av riksdagen godkända betänkanden år 1974
och 1975 framhållit att frågan om en sådan översyn på grundval av de
erfarenheter som vunnits under lagens tillämpningstid - lagen trädde
i kraft den 1 juli 1968 - torde bli aktuella inom en inte alltför avlägsen
framtid. Utskottet har vidare uttalat (SoU 1975/76:5) att i samband med
översynen en kartläggning av läget rörande omsorgerna borde ske, särskilt
då det gäller det kvalitativa innehållet i omsorgerna. Vidare har framhållits
att man under utredningsarbetet borde pröva frågan om de psykiskt
utvecklingsstördas ekonomiska självständighet lika väl som andra frågor
av betydelse för handikappgruppens normalisering och integrering. I betänkandet
SoU 1976/77:8 har anförts att en viktig utredningsuppgift är att
beakta behovet av rättssäkerhetsgarantier för de psykiskt utvecklingsstörda.

I direktiven för hälso- och sjukvårdsutredningen, som tillkallades i

SoU 1976/77:27

3

slutet av år 1975, anges bl. a. att utredningen också skall pröva frågan
om den framtida lagstiftningens utformning när det gäller omsorgerna
om psykiskt utvecklingsstörda. Några särskilda riktlinjer för utredningsarbetet
i denna del har inte angetts.

Enligt vad utskottet erfarit avser socialministern att inhämta regeringens
medgivande att tillsätta en särskild parlamentarisk utredning beträffande
omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda m. m. Han kommer
därvid också att föreslå, att det uppdrag beträffande omsorgsverksamheten
som ingår i direktiven för hälso- och sjukvårdsutredningen förs
över till den nya utredningen. Direktiv för denna utredning avses bli
fastställda under maj månad. En diskussionspromemoria angående omsorgslagstiftningen,
som upprättats inom socialdepartementet, har remitterats
till bl. a. Föreningen för utvecklingsstörda barn (FUB) och landstingskommunernas
omsorgsstyrelser för att synpunkter av värde för direktivens
utformning skall erhållas. Remisstiden går ut den 10 maj. Promemorian
innehåller bl. a. följande.

På grundval av de erfarenheter som gjorts under omsorgslagens tilllämpningstid
bör det prövas vilka särskilda lagbestämmelser som krävs
för att i fortsättningen trygga psykiskt utvecklingsstördas rätt till en adekvat
samhällsservice och hur dessa bestämmelser bör utformas. Utredningen
bör ta fasta på och understödja den utveckling som sker mot
ökad integrering och normalisering, bl. a. ökat eget boende, gruppboende,
dagcenterverksamhet och fritidsaktiviteter. Utgångspunkten för vård av
vuxna utvecklingsstörda bör vara att denna ges i mindre enheter inom
landstinget på hemorten. Specialsjukhusen bör sålunda på sikt kunna
avskaffas. Frågan om ett primärkommunalt huvudmannaskap för särskolan
bör vidare prövas av utredningen. Om denna finnér att en ändring
av huvudmannaskapet är motiverad bör även övervägas hur en organisationsmässig
integrering mellan särskolan och övriga skolformer och
en förenkling av gällande regleringar kan åstadkommas. Utredningen
bör särskilt pröva om förskoleverksamheten bör ha ett primärkommunalt
huvudmannaskap. Inom ramen för utredningens arbete bör även tas upp
den av riksdagen (SoU 1976/77:8, rskr 1976/77:9) aktualiserade frågan
om behandling och undervisning av psykotiska barn, eftersom åtskilliga
av dessa barn finns inom omsorgsvården och i särskolan.

Med hänsyn till de omfattande uppgifter som ankommer på hälsooch
sjukvårdsutredningen anser utskottet att det kan vara en fördel att
en särskild parlamentarisk utredning tillsätts beträffande omsorger om
de psykiskt utvecklingsstörda. Den av socialministern valda metoden
att inhämta synpunkter från berörda myndigheter och organisationer innan
direktiven slutligt utformas är enligt utskottets mening ägnad att
leda till att utredningsarbetet kan koncentreras på de reformbehov som
erfarenhetsmässigt framträtt under den tid den nuvarande omsorgslagen
funnits. Eftersom utskottet har att ta ställning till framtida förslag från

Soll 1976/77:27

4

regeringen med anledning av utredningens arbete, anser sig utskottet
- utöver vad som innefattas i den följande framställningen och i tidigare
sammanhang gjorda ställningstaganden - inte böra göra några uttalanden
som skulle kunna binda eller styra utredningens arbete.

I motionerna 1976/77:713 av herr Karlsson i Huskvarna m. fl. (s) och
1976/77:717 av herr Karlsson i Malung (s) tar motionärerna upp frågan
om en omprövning av huvudmannaskapet för den del av omsorgerna
om de psykiskt utvecklingsstörda som gäller undervisningen. Motionärerna
framhåller att den allmänna målsättningen för alla omsorger om
utvecklingsstörda är normaliseringsprincipen, och som ett led i denna
bör utvecklingsstörda barn underställas samma skolorganisation som övriga
barn.

Den av motionärerna aktualiserade frågan har tidigare vid flera tillfällen
behandlats av utskottet. År 1972 uttalade utskottet (SoU 1972:45) att
en förutsättningslös utredning så småningom kunde visa sig motiverad
men att en utredning i vart fall inte borde komma till stånd förrän omsorgslagen
varit i kraft i åtminstone ytterligare några år. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att en utredning av frågan nu bör komma
till stånd. Av den ovan redovisade diskussionspromemorian - som framlagts
sedan motionerna väckts och som skall ligga till grund för direktiven
för den kommande utredningen - framgår att avsikten är att utredningen
skall pröva frågan om det är motiverat att flytta över huvudmannaskapet
för undervisning av psykiskt utvecklingsstörda barn från landstingskommunerna
till primärkommunerna. Med hänsyn härtill anser sig utskottet
kunna utgå från att motionernas syfte kommer att tillgodoses utan någon
riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker således motionerna 1976/77:713
och 1976/77:717.

Herr Nyquist m. fl. (s) hemställer i motionen 1976/77:138 om förslag
till bestämmelser för personaltätheten inom särskolan samt till formerna
för beviljande av statsbidrag till elevassistenter. Motionärerna framhåller
att elevassistenttjänster finns inrättade i de flesta av särskolorna men
i varierande omfattning. Standarden på såväl undervisningen som därmed
sammanhängande vård skulle förbättras om fler assistenttjänster inrättades.
Motionärerna anser vidare att det vore rimligt att statsbidrag beviljades
till elevassistenter, då dessa är en förutsättning för att det pedagogiska
arbetet skall kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt i särskolan.

Skolöverstyrelsen är tillsynsmyndighet för särskoleorganisationen och
landstingskommunerna eller, om primärkommun inte tillhör landstingskommun,
primärkommunen har det ekonomiska ansvaret för verksamheten.
Sådana normer för personaltäthet inom särskolan, som motionärerna
vill att tillsynsmyndigheten skall utfärda, skulle innebära bl. a. ökat ekonomiskt
åtagande för de kommuner som inte redan har föreskrivet antal
elevassistenter. Motionärerna anser att denna fråga bör lösas på så sätt att

SoU 1976/77:27

5

statsbidrag beviljas till elevassistenter. Utskottet vill med anledning härav
framhålla att frågan om kostnadsfördelningen mellan staten å ena sidan
och primärkommuner och landstingskommuner å den andra sidan behandlas
av 1976 års kommunalekonomiska utredning (Fi 1976:06), som enligt sina
direktiv skall slutföra sitt arbete före utgången av november månad. Med
hänsyn därtill och till den övergripande utredningen om omsorgerna om
psykiskt utvecklingsstörda som snart skall tillsättas av regeringen anser utskottet
att riksdagen inte bör ta något initiativ med anledning av motionen
1976/77:138.

Herr Börjesson i Falköping (c) vill i motionen 1976/77:42 att socialstyrelsen
skall ta initiativ för att få till stånd vårdinstitutioner för psykiskt
utvecklingsstörda i likhet med den verksamhet som bedrivs i Vidaråsen
i Norge. Man har där tillskapat en by med ca 55 platser för vuxna utvecklingsstörda.
Dessa bor i 6-8 småhus, vartdera med egen föreståndare.
Byborna vistas där i familjegemenskap och under fria former. De medverkar
aktivt i olika arbetsinsatser efter vars och ens fallenhet och Förmåga.
Många av dem har tidigare vistats på mentalsjukhus och inte haft
någon möjlighet att lämna detta.

Sedan omsorgslagen trädde i kraft vid halvårsskiftet 1968, har utvecklingen
i allt högre grad gått i riktning mot integration och normalisering
beträffande såväl undervisning som boende Förde utvecklingsstörda. Detta
har inneburit att boendet på institutioner minskat markant till Förmån
för boende i Föräldrahem, egen bostad och på inackorderingshem (se SoU
1976/77:8 s. 3). I enlighet med de allmänna principer som gäller beträffande
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda bör utvecklingsstörda
som kan lämna de vanliga institutionerna och kan delta i en bygemenskap
av den typ som Finns i Vidaråsen inte behandlas som en särgrupp utan
i stället integreras i det normala samhällslivet. Utskottet avstyrker därför
motionen 1976/77:42.

Utskottet hemställer

1. beträffande tillskapandet av vissa vårdinstitutioner För psykiskt
utvecklingsstörda att riksdagen avslår motionen
1976/77:42,

2. beträffande bestämmelser För personaltäthet inom särskolan
m. m. att riksdagen avslår motionen 1976/77:138,

3. beträffande huvudmannaskapet För undervisningen av psykiskt
utvecklingsstörda barn att riksdagen avslår motionerna
1976/77:713 och 1976/77:717.

Stockholm den 14 april 1977

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

SoU 1976/77:27

6

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Romanus (fp), Larsson i Öskevik
(c), Carlshamre (m), Svensson i Kungälv (s), fröken Andersson (c),
herrar Johnsson i Blentarp (s), Bengtsson i Göteborg (c), Nordberg (s). Nilsson
i Växjö (s), fru Wigenfeldt (c), herrar Signell (s), Biörck i Värmdö (m), fru
Mårtensson (s) och fru Håkansson (fp).

GOTAB 53208 Stockholm 1977