SoU 1976/77: 14

Socialutskottets betänkande
1976/77: 14

med anledning av motioner om familjepolitiken

Motionerna

I motionen 1975/76:472 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu
är i fråga (yrk. 1),

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära

a) förslag om lag om rätt till förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar,

b) förslag om utbyggd föräldraförsäkring, bl. a. för att täcka inkomstbortfallet
för dem som förkortar sin arbetstid,

c) förslag om vårdnadsbidrag till barn under tre år för att öka valfriheten
i familjerna.

Övriga i motionen framställda yrkanden har behandlats av utskottet i
SoU 1975/76:28.

I motionen 1975/76:1233 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu
är i fråga (yrk. 2 och 3), att riksdagen beslutar

2. att hos regeringen begära förslag om att för alla familjer med barn
födda fr. o. m. den 1 juli 1976 införa ett vårdnadsbidrag om 10 000 kr. per
år, att utgå under den tid som ett eller flera barn i familjen är under 3
år och föräldraförsäkring ej utgår,

3. att hos regeringen begära förslag till innevarande riksdag angående
en lagfäst rätt för föräldrar med barn under 3 år att förkorta sin arbetstid
till 6 timmar per dag.

Övriga i motionen framställda yrkanden har behandlats av utskottet i
SoU 1975/76:36 (yrk. 1) och SoU 1975/76:28 (yrk. 4).

I motionen 1975/76:2007 (motivering i motionen 1975/76:1979) av herr
Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrk. 1), att riksdagen
hos regeringen begär utredning och förslag syftande till införande av vårdnadsersättning
till familjer med barn under tre års ålder.

Övriga i motionen framställda yrkanden har behandlats av utskottet i
SoU 1975/76:28.

I motionen 1975/76:2008 (motivering i motionen 1975/76:1979) av herr
Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen

1. uttalar att partiell tjänstledighet och deltidsarbete lättare skall kunna
medges föräldrar med barn under skolåldern,

2. hos regeringen begär att den utredning, som skall utreda konsekvenserna
av en arbetstidsförkortning för småbarnsföräldrar, erhåller en allsidig
sammansättning.

1 Riksdagen 1976/77. 12 sami. Nr 14

SoU1976/77:14

2

3. uttalar att småbarnsföräldrar bör komma i första hand vid en etappvis
genomförd arbetstidsförkortning.

1 motionen 1975/76:2137 (motivering i motionen 1975/76:2135) av herr
Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen beslutar ansluta
sig till punkten 3 i det åtgärdsprogram för på arbetsmarknaden utsatta grupper
vilket presenteras i motionen 1975/76:2135.

I nämnda punkt i åtgärdsprogrammet - vilket tillhopa omfattar 14 punkter
- uttalas att arbetsdagen bör förkortas för i första hand småbarnsföräldrar.

Ett i motionen framställt yrkande (punkten 5 i motionen 1975/76:2135)
har behandlats av utskottet i SoU 1975/76:28.

I motionen 1975/76:2240 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs, såvitt
nu är i fråga (yrk. 1 a), att riksdagen beslutar att hos regeringen begära
förslag till riksdagen i höst om rätt till förkortning av arbetsdagen för småbarnsföräldrar
och införande av delföräldrapenning.

Motionen, som väckts med anledning av propositionen 1975/76:133 om
utbyggnad av föräldraförsäkringen m. m., har i övriga delar behandlats av
socialförsäkringsutskottet i SfU 1975/76:30.

Utskottet

I regeringsförklaringen, som avgavs i början av oktober månad, har i
korthet dragits upp riktlinjerna för regeringens familjepolitiska program.
Riktlinjerna innebär följande.

Reformarbetet på området skall fortsätta. Samhällets barnomsorg byggs
ut enligt riksdagens beslut. Utbildningen av personal för barnomsorgen ökas
och normer fastställs för personaltäthet och gruppstorlek inom förskolan.
En allmän föräldrautbildning byggs ut av stat, landsting och kommun i
samverkan.

Vidare skall de allmänna barnbidragen och bostadsbidragen förbättras.
Föräldrapenningen vid sjukdom skall utvidgas till att omfatta även ledighet
vid skolstart.

Då det gäller frågor som tas upp i de i detta betänkande behandlade
motionsyrkandena anförs i regeringsförklaringen följande.

Småbarnsföräldrar ges lagfäst rätt till kortare arbetstid och förlängd tjänstledighet.
Föräldraförsäkringen byggs under perioden ut med en rätt till ytterligare
ledighet motsvarande två månader på heltid. Den kompletteras med
ett vårdnadsbidrag till småbarnsföräldrar. Stödet utformas så att det främjar
valfrihet och jämställdhet.

Regeringen har nu tillsatt en arbetsgrupp som skall utarbeta underlag
för proposition rörande den del av familjepolitiken, sorn sist angetts. Arbetsgruppen
skall även beakta vad riksdagen vid föregående riksmöte uttalat
om förlängd rätt till ledighet i samband med barnsbörd och adoption (InU
1975/76:9). Arbetsgruppen bör i tillämpliga delar uppmärksamma synpunk -

SoU 1976/77:14

3

ter sorn erhållits vid remissbehandlingen av dels familjestödsutredningens
förslag om förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar (SOU 1975:62), dels
rapporten (Ds S 1976:5) Ökade möjligheter till föräldraledighet genom föräldraförsäkringen.
Av regeringsdeklarationen framgår att regeringen avser
att föreslå riksdagen en utbyggnad av förmånerna enligt föräldraförsäkringen
under innevarande valperiod i samma takt som föreslagits i nämnda rapport.

Med hänsyn till det anförda och då regeringens avsikt är att en proposition
om familjepolitiken skall läggas fram våren 1977 är någon riksdagens åtgärd
med anledning av motionsyrkandena inte erforderlig.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår följande motioner, nämligen
motionen 1975/76:472 (yrkandet 1),
motionen 1975/76:1233 (yrkandena 2 och 3),
motionen 1975/76:2007 (yrkandet 1),
motionen 1975/76:2008,
motionen 1975/76:2137 i här aktuell del,
motionen 1975/76:2240 (yrkandet 1 a).

Stockholm den 16 november 1976

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Romanus (fp), Carlshamre
(m), Svensson i Kungälv (s), fröken Andersson (c), fru Skantz (s), herrar
Johnsson i Blentarp (s), Bengtsson i Göteborg (c), Nordberg (s), Leuchovius
(m), Signell (s), fru Swartz (fp), fru Tillander (c), herrar Alftin (s) och Weinehall
(c).

Reservation

av herrar Karlsson i Huskvarna (s), Svensson i Kungälv (s), fru Skantz
(s), herrar Johnsson i Blentarp (s), Nordberg (s), Signell (s) och Alftin (s)
som anser att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 2 med
”1 regeringsförklaringen” och slutar på s. 3 med ”inte erforderlig” bort ha
följande lydelse:

Utskottet avstyrker de föreliggande motionerna. Det sker mot bakgrunden
av det samlade familjepolitiska program som det socialdemokratiska partiet
aktualiserat.

I detta ingår som en av huvudpunkterna den av riksdagen tidigare beslutade
utbyggnaden av barnomsorgen med 100 000 nya daghemsplatser
och 50 000 nya fritidshemsplatser fram till 1980.

SoU 1976/77:14

4

Den andra huvudpunkten är en familjepolitisk reform som den förutvarande
regeringen har utarbetat i nära samverkan med LO, TCO och
SACO/SR. Ett genomförande av denna reform i sin helhet ger alla föräldrar
de faktiska möjligheterna till väsentligt mer tid för samvaro med barnen.
Här föreligger enligt utskottets mening ett väl genomtänkt reformförslag
som skapar nya dimensioner åt en aktiv familjepolitik med tillgodoseende
av kraven på ett bamvänligt samhälle och en ökad jämställdhet mellan
kvinnor och män. De konkreta grundsatser som varit vägledande vid utformningen
av denna familjepolitiska reform kan sammanfattas i följande
punkter.

• Den skall ge föräldrarna möjlighet till ökad föräldraledighet genom föräldraförsäkringen.

• Den skall omfatta alla föräldrar: heltidsarbetande, deltidsarbetande,
skiftarbetande, adoptivföräldrar och hemarbetande.

• Den skall ge förvärvsarbetande kompensation för inkomstbortfallet enligt
de grunder som redan gäller för sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen
och den skall dessutom ge hemarbetande rätt till grundersättning.

• Den skall ge föräldrarna valmöjligheter att ta ut den ökade föräldraledigheten
fram t. o. m. barnets första skolår på det sätt som bäst passar varje
familj: som hel ledighet, sex timmars arbetsdag eller en på annat sätt förkortad
arbetstid.

• Den skall ge föräldrarna lagfäst rätt att hos arbetsgivaren ställa krav på
föräldraledigheten i den form och vid de tidpunkter som familjen själv
bestämmer.

• Den skall ge både mamman och pappan stöd i lagen då det gäller rätt
till ledighet och på det sättet främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

En reform som bygger på dessa grunder ger enligt utskottets mening
garantier för en aktiv och framåtsyftande familjepolitik i motsats till de
förslag som framförts om olika former av vårdnadsbidrag. I sitt tillstyrkande
remissyttrande över det här nämnda reformförslaget har LO framhållit att
vårdnadsbidragen är uttryck för en kortsiktig och passiv familjepolitik och
att de dessutom skulle motverka jämställdheten mellan kvinnor och män.
Utskottet delar denna uppfattning.

Det förslag till en sammanhållen familjepolitisk reform som utskottet
här åberopat har på den socialdemokratiska regeringens uppdrag under våren
1976 utarbetats av en arbetsgrupp med representanter för löntagarorganisationerna
under ordförandeskap av dåvarande statssekreteraren i socialdepartementet
Göte Fridh (Ds S 1976:5). Det finns enligt utskottets mening
anledning att i detta sammanhang med ett principiellt instämmande redovisa
huvuddragen av arbetsgruppens reformförslag, eftersom detta bör kunna
bli banbrytande för den fortsatta familjepolitiska utvecklingen i vårt land.

Arbetsgruppens undersökningar har visat att tidigare framlagda förslag
om förkortad arbetsdag för småbarnsföräldrar genom sin utformning skulle
ställa många familjer utanför de faktiska möjligheterna att kunna tillgo -

SoU 1976/77:14

5

dogöra sig denna del av föräldraförsäkringen. Skall man genom föräldraförsäkringen
införa en möjlighet till förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar
måste det ges utrymme för en individuell anpassning till de skiftande förhållanden
som i praktiken föreligger på arbetsplatserna. Mot denna bakgrund
har framlagts förslag om ett sammanhållet system med ökade möjligheter
till föräldraledighet genom föräldraförsäkringen. Reformförslaget har fått
ett positivt mottagande vid den nu avslutade remissbehandlingen. Den socialdemokratiska
regeringen presenterade under augusti månad ett förslag
till familjepolitiskt program. Det grundläggande syftet med detta är att ge
ökade möjligheter till samvaro mellan föräldrar och barn. Reformen är utformad
så att den i praktiken kan fungera ute på arbetsplatserna och komma
alla berörda föräldrar till del. I princip betyder reformen att den nuvarande
rätten till föräldrapenning under sju månader i samband med barns födelse
kompletteras med en särskild föräldrapenning som får disponeras under
tiden t. o. m. barnets första skolår. Till den nya föräldrapenningen knyts
en lagfäst rätt till föräldraledighet som skall kunna tas ut i form av hel
ledighet eller förkortad arbetstid på det sätt som bäst passar familjen med
hänsyn till föräldrarnas arbetssituation och familjens behov.

Det framlagda utbyggnadsprogrammet för föräldraförsäkringen - som utskottet
i princip ansluter sig till - innebär att reglerna för de nuvarande
formerna av föräldrapenning i huvudsak lämnas oförändrade och att familjerna
därutöver för varje barn får rätt till en särskild föräldrapenning
som kan tas ut fram t. o. m. bamets första skolår. Ersättningstiden för en
sådan särskild föräldrapenning vid full utbyggnad föreslås skola motsvara
hel ledighet under fem månader. Enligt förslaget skall det finnas olika möjligheter
att ta ut en på detta sätt ökad föräldraledighet med ersättning från
föräldraförsäkringen.

En möjlighet är att ta ut den särskilda föräldrapenningen samtidigt med
en förkortad arbetstid på genomsnittligt högst fyra eller sex timmar om
dagen under tio resp. tjugo månader. Då utgår halv resp. fjärdedels föräldrapenning
under denna tid. Av praktiska skäl skall detta gälla både för
den som vill förkorta arbetstiden och för den som redan har förkortad arbetstid.

En annan möjlighet är att ta ut den särskilda föräldrapenningen genom
att förlänga den nuvarande heltidsledigheten på sju månader upp till tolv
månader vid barnets födelse. De olika formerna av särskild föräldrapenning
får tas ut i olika kombinationer och under den tid föräldrarna själva finner
lämpligast antingen som en sammanhängande ledighet eller uppdelad på
olika perioder t. o. m. barnets första skolår. Den skall alltså kunna användas
både vid förkortad arbetstid och vid hel ledighet efter nuvarande föräldraledighet
på sju månader eller vid en senare tidpunkt fram t. o. m. barnets
första skolår. Den kan också användas för föräldraledighet i samband med
barnets introduktion i daghem eller vid skolstarten och i andra situationer
då barnet under en sammanhängande period behöver ha en förälder hos

SoU 1976/77:14

6

sig mer än vad den vanliga arbetstiden medger. Utskottet vill understryka
att den föreslagna utformningen således ger stora valmöjligheter till anpassning
efter olika familjers behov.

Förslaget innebär att ersättningstiden i princip delas lika mellan föräldrarna,
vilket enligt utskottets mening är av stor betydelse ur jämställdhetssynpunkt.
Ensamstående förälder får själv disponera hela ersättningstiden.
Den nya förmånen skall även omfatta adoptivföräldrar och hemarbetande.
Den särskilda föräldrapenningen skall på samma sätt som i sjukförsäkringen
och den nuvarande föräldraförsäkringen ge ersättning för inkomstbortfallet,
och för hemarbetande gäller föräldraförsäkringens garantinivå.
Ersättningen för inkomstbortfallet beräknas efter de inkomstförhållanden
och den sjukpenninggrundande inkomst som gäller när föräldrapenningen
tas ut. Det innebär bl. a. att om en förälder utan förvärvsarbete
vill vänta med att ta ut den särskilda föräldrapenningen till en senare period
med förvärvsarbete, så kommer föräldrapenningen att beräknas efter den
då aktuella förvärvsinkomsten. Vid remissbehandlingen har också framhållits
att de nuvarande reglerna i föräldraförsäkringen bör ändras så att
rätten till föräldrapenning överstigande garantinivån knyts till individen.

Utskottet finnér det vara av stor vikt att den utvidgade ersättningsrätten
från föräldraförsäkringen kombineras med en lagfäst rätt för alla föräldrar
till ledighet och rätt att av arbetsgivaren begära sin föräldraledighet i den
form de själva vill ha den - vare sig det gäller hel ledighet, sex timmars
arbetsdag eller en på annat sätt förkortad arbetstid. Föräldrarnas valfrihet
skall vara utgångspunkten. Om arbetsgivaren inte anser sig kunna gå med
på den form av ledighet som begärts skall frågan lösas genom lokala förhandlingar
under fackklubbens medverkan och med tillämpning av den
nya medbestämmandelagen.

Reformens genomförande bör ske under en femårsperiod på så sätt att
under de två första åren införs en ersättningstid som för varje barn motsvarar
två månaders hel ledighet och att ersättningstiden därefter årligen utsträcks
med en månad så att den ökade föräldraledigheten vid femårsperiodens
slut uppgår till fem månaders hel ledighet eller 10-20 månaders förkortad
arbetstid. Enligt den förutvarande regeringens ställningstagande skulle reformen
beslutas i sin helhet vid 1976/77 års riksmöte och på angivet sätt
genomföras etappvis med början den 1 januari 1978 för att sedan vara helt
genomförd fr. o. m. 1982.

Den första utbyggnadsetappen skulle för varje barn som föds under 1978
ge rätt till en ökad föräldraledighet motsvarande två månaders hel ledighet
eller 4-8 månaders förkortad arbetstid. Vidare avsågs att till reformen knyta
en övergångsregel som innebär att alla föräldrar till barn födda den 1 januari
1971 eller senare genom föräldraförsäkringen får rätt till en föräldraledighet
med en ersättningstid som varierar med barnets ålder. Det innebär att även
föräldrar med något äldre barn redan från början får del av den ökade föräldraledigheten
med möjlighet till ökad samvaro med barnen även för dessa

SoU 1976/77:14

7

föräldrar vid t. ex. barnets skolstart och liknande tillfällen. Med en sådan
utformning av reformens ikraftträdande kommer omkring 650 000 barnfamiljer
med ca 900 000 barn in i reformen redan vid starten 1978. Den
övergångsregel som utarbetats innebär en föräldraledighet som räknat i hel
ledighet omfattar

5 dagar för barn födda 1971 och 1972,

10 dagar för barn födda 1973 och 1974,

20 dagar för barn födda 1975 och 1976,

30 dagar för barn som föds 1977.

Reformen beräknas kosta över 1 000 milj. kr. om året när den är fullt
genomförd. För den första utbyggnadsetappen 1978 (inkl. övergångsregeln)
beräknas kostnaderna till ca 250 milj. kr. Reformen avses finansierad enligt
samma regler som redan gäller för föräldraförsäkringen, dvs. i huvudsak
genom arbetsgivarnas socialförsäkringsavgift, vilket förutsätter en successiv
höjning av denna socialförsäkringsavgift med omkring en halv procentenhet.
Även finansieringsförslaget har tillstyrkts vid remissbehandlingen av bl. a.
LO.

Utskottet vill med redovisningen av det föreliggande reformförslaget ge
uttryck för sin principiella uppfattning om hur det familjepolitiska reformarbetet
utan tidsutdräkt bör drivas vidare. Det är enligt utskottets mening
angeläget att riksdagen snarast ges tillfälle att i ett sammanhang ta ställning
till det femåriga utbyggnadsprogram som lagts fram av socialdemokraterna.
Utskottet vill slå vakt om barnens och föräldrarnas rätt till en genomtänkt
familjepolitisk reform och kan inte acceptera några dellösningar eller konservativa
kompromisser av det slag som kan utläsas ur den i oktober 1976
avgivna regeringsförklaringen.

....