SkU 1976/77:49

Skatteutskottets betänkande
1976/77: 49

med anledning av propositionen 1976/77:138 om genomförandet
av den nya taxeringsorganisationen, m. m. jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1976/77:

138 att riksdagen

dels antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i taxeringslagen
(1956: 623),

dels godkänner vad departementschefen förordat om genomförandet
av den nya taxeringsorganisationen, m. m.

I propositionen föreslås att genomförandet av den nya taxeringsreform
m. m. som riksdagen fattade beslut om år 1975 skall senareläggas
ett år.

Enligt propositionen avses den nya taxeringsorganisationen träda i
kraft vid 1979 års taxering i stället för vid 1978 års taxering. Den utvidgade
förberedelsetid som härigenom vinns skall användas bl. a. till
rekrytering och utbildning av granskningspersonal, ytterligare försöksverksamhet
med tjänstemannagranskning, genomarbetning av och försöksverksamhet
med det nya ADB-systemet, ytterligare utredning av
integritets- och säkerhetsfrågorna samt ytterligare förberedelser för nödvändiga
författningsändringar.

Den beslutade personaluppbyggnaden föreslås dock i huvudsak ske
enligt gällande planer och personalen förutsätts tas i anspråk bl. a. för
utbildning och förberedelsearbete med den nya organisationen samt för
att bedriva kontrollverksamhet i form av s. k. TN-revisioner. I propositionen
anges också möjligheten att viss personal medverkar vid utredning
och processföring i fråga om mål vid länsskatterätt.

Vissa författningsändringar föreslås redan nu för att möjliggöra en
bättre anpassning av granskningsorganisationen vid 1978 års taxering till
den kommande ordningen. Bl. a. gäller detta indelningen i taxeringsdistrikt
samt taxeringsnämndernas verksamhetsområden. Vidare föreslås
bestämmelser som ger länsstyrelse och lokal skattemyndighet möjlighet
att medverka i taxeringsnämndernas arbete på det sätt som avses
ske i den nya organisationen.

Författningsförslaget har följande lydelse:

1 Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 49

SkU 1976/77: 49

Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrives att 4 §, 6 §’ 1 och 2 morn. samt 16 § 1 morn.
taxeringslagen (1956: 623j1 skall ha medan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §2

I län skola finnas lokala taxeringsdistrikt och särskilda taxeringsdistrikt.

Lokalt taxeringsdistrikt skall utgöras äv kommun eller del av kommun.
När särskilda skäl därtill äro, må dock två eller flera kommuner
sammanföras till ett lokalt taxeringsdistrikt.:

För varje lokalt taxeringsdistrikt skall finnas en lokal taxeringsnämnd,
som har att verkställa taxering inom distriktet, i den mån detta icke
ankommer på annan taxeringsnämnd enligt vad nedan i denna paragraf
sägs.

I fögderi skall finnas minst ett särskilt taxeringsdistrikt, inom vilket
särskild taxeringsnämnd verkställer taxering av fysiska personer, dödsbon
och familjestiftelser, vilkas inkomstförhållariden med hänsyn till förvärvskällans
art eller eljest äro av mera invecklad beskaffenhet, om
sådan skattskyldig ej skall hänföras till taxeringsdistrikt som avses i
femtestycket. ; ;

I län skall finnas ett eller flera särskilda taxeringsdistrikt, där särskild
taxeringsnämnd verkställer taxering av andra skattskyldiga än
fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser. Till sådant taxeringsdistrikt
skall, där så kan ske, hänföras även delägare i fåmansföretäg
och honom närstående person samt dödsbo eller familjestiftelse som
direkt eller genom förmedling av annan äger eller på därmed jämförligt
sätt innehar aktier eller andelar i sådant företag.

Länsstyrelsen i Stockholms län förordnar årligen i Stockholm en för
riket gemensam taxeringsnämnd eller, om det behöves flera sådana
taxeringsnämnder att verkställa dels taxering till statlig inkomstskatt och
statlig förmögenhetsskatt av skattskyldiga, söm sakna hemortskommun
i riket, ävensom av sådana i 17 § lagen om statlig inkomstskatt och 17 §
lagen om statlig förmögenhetsskatt omförmälda skattskyldiga, som jämlikt
20 och 39 § § folkbokföringsförordningen skola mantalsskrivas i
Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, dels ock taxering till kommunal
inkomstskatt, som skall ske för gemensamt kommunalt ändamål.

Taxering, som verkställes av en för riket gemensam nämnd, anses äga
rum å särskild ort och i särskilt taxeringsdistrikt.

Regeringen eller myndighet sorn
{ regeringen. bestämmer får föreskriva
qm indelning i taxeringsdistrikt
och om taxeringsnämnds
verksamhetsområde med avvikelse
från vad som eljest följer, av
denna paragraf.

•Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2Senaste lydelse 1976: 86. ':v- - *'

SkU 1976/77: 49

Nuvarande lydelse

6 §

1 m o m.3 Ordförande i taxeringsnämnd
förordnas av länsstyrelsen
senast den 30 november året
näst före taxeringsåret. Därvid utses
tillika, om ej förordnande meddelats
enligt 2 morn., en eller, om
särskilda skäl föreligga, högst tre
personer att i egenskap av kronoombud
vara ledamöter i nämnden.

Övriga ledamöter väljas på sätt
månad för nästföljande år.

2 m o m.4 För särskild taxeringsnämnd,
som enligt vad i 4 §
fjärde stycket stadgas skall verkställa
taxering av fysiska personer,
dödsbon och familjestiftelser, skall
länsstyrelsen förordna en eller flera
taxeringsinspektörer att
biträda nämnden. Länsstyrelsen får
förordna en eller flera taxeringsinspektörer
även för taxeringsnämnd
som avses i 4 § femte stycket.

16 §

1 m o m.5 Det åligger lokal
skattemyndighet att

1) ombesörja sortering av inkomna
deklarationer och andra
uppgifter samt därvid efter anvisningar
av skattechefen utvälja de
deklarationer som skola behandlas
av särskild taxeringsnämnd,

2) om det icke sker genom länsstyrelsens
försorg, ombesörja
längdföring av taxeringsnämnds
beslut,

3 Senaste lydelse 1971: 813.

4 Senaste lydelse 1974: 997.

5 Senaste lydelse 1974: 997.

It Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 49

Föreslagen lydelse

1 mom. Ordförande i taxeringsnämnd
förordnas av länsstyrelsen
senast den 30 november året
före taxeringsåret. Därvid utses
tillika, om ej förordnande meddelats
enligt 2 morn., en eller, om
särskilda skäl föreligga, högst tre
personer att i egenskap av kronoombud
vara ledamöter i nämnden.
Kronoombud behöver ej utses när
tjänsteman hos länsstyrelse eller
lokal skattemyndighet är föredragande
i nämnden med stöd av 16 §
1 mom.

i 3 mom. stadgas under december

2 mom. För särskild taxeringsnämnd,
som enligt vad i 4 §
fjärde stycket stadgas skall verkställa
taxering av fysiska personer,
dödsbon och familjestiftelser, skall
länsstyrelsen förordna en eller flera
taxeringsinspektörer att
biträda nämnden. Taxeringsinspektör
behöver ej förordnas när tjänsteman
hos länsstyrelse eller lokal
skattemyndighet är föredragande i
nämnden med stöd av 16 § 1
mom.

Länsstyrelsen får förordna en
eller flera taxeringsinspektörer
även för taxeringsnämnd som avses
i 4 § femte stycket.

1 mom. Länsstyrelse och lokal
skattemyndighet skall medverka
i taxeringsnämnds arbete i enlighet
med föreskrifter som meddelas
av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer.

SkU 1976/77: 49

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3) i den mån länsstyrelsen därom
förordnar, vaka över att taxeringsinspektör
och till hans förfogande
ställda biträden fullgöra
sina åligganden samt

4) i den omfattning regeringen
eller länsstyrelsen föreskriver, i övrigt
medverka vid taxeringsarbetet.

Vad ovan vid 3) stadgas skall
icke gälla Stockholm.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt
uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
och tillämpas första gången i fråga om 1978 års taxering.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts motionerna

1976/77: 1622 av herr Boo m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
regional utbyggnad av datastödet för den nya taxeringsorganisationen
och regional dataverksamhet i övrigt;

1976/77: 1623 av herr Torwald m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att
riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
inriktningen för arbetsfördelning och arbetsuppgifter vid det fortsatta
genomförandet av det s. k. RS-proj ektet.

I detta sammanhang behandlar utskottet också de under allmänna
motionstiden väckta motionerna

1976/77: 235 av herr Johansson i Trollhättan m. fl. (s) vari hemställs
att bestämmelsen i taxeringslagen om svenskt medborgarskap som villkor
för ledamot och suppleant i taxeringsnämnd tas bort;

1976/77:605 av herr Enlund (fp) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag till ändrade bestämmelser så att kostnadsersättningar
utan undantag redovisas på kontrolluppgift från arbetsgivare; 1976/77:

1036 av herr Rydén (m) vari hemställs att riksdagen uttalar
att en tidsrymd om sex månader bör vara maximum för behandling av
och beslut i länsskatterätternas ärenden;

1976/77: 1038 av herr Tarschys (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar -

SkU 1976/77: 49

1. att uttala sig för att rationaliseringen av skatteadministrationen i
vidgad utsträckning bör inriktas på att underlätta de enskilda deklaranternas
arbete, samt

2. att hos regeringen hemställa om åtgärder för att i ökad omfattning
förse deklarationsblanketterna med för-tryckta uppgifter.

Utskottet

Förslaget i propositionen innebär att den år 1975 beslutade omorganisationen
av taxeringen i första instans skall uppskjutas ett år och
genomföras först fr. o. m. 1979 års taxering. Propositionen innehåller
också förslag rörande det fortsatta genomförandet av reformen.

Genom 1975 års beslut (prop. 1975: 87, SkU 1975: 31) drogs riktlinjerna
upp för en effektivisering och rationalisering av skatteadministrationen
och taxeringen i första instans. Beslutet, som grundade sig på
RS-utredningens rapport Rationalisering av skatteadministrationen, innebär
i huvudsak följande.

Samtliga deklarationer skall granskas och föredras inför taxeringsnämnderna
av särskilt utbildade tjänstemän vid länsstyrelserna eller de
lokala skattemyndigheterna. Lekmannainflytandet vid taxeringen förstärks
genom att antalet förtroendevalda taxeringsnämndsledamöter ökas
till minst fem och högst åtta. Mandatperioden förlängs till tre år och
nämndens beslutsområde utvidgas till att omfatta även ärenden om skattetillägg,
förseningsavgift, ackumulerad inkomst och dödsbobefrielse från
kvarstående skatt. Vidare förlängs taxeringsperioden från den 30 juni
till den 30 november och möjligheterna till anstånd med avlämnande av
deklaration utvidgas.

För att rationalisera taxeringsarbetet tas ADB-tekniken i anspråk.
Deklarationsgranskningen skall inriktas på att upptäcka fall av väsentligt
skatteundandragande och undvika bagatelländringar. I syfte att öka
och förbättra kontrollen av näringsidkamas deklarationer skall den årliga
granskningen ske branschvis och kompletteras med ca 40 000 partiella
revisioner. Flertalet löntagardeklarationer och andra mindre svårkontrollerade
deklarationer granskas av personal placerad hos de lokala
skattemyndigheterna, medan de mera svårkontrollerade deklarationerna
skall granskas regionalt av kvalificerade handläggare hos länsstyrelserna.
Den materiella och formella styrningen av såväl det lokala som regionala
taxeringsarbetet skall vila på skattechefen. För att åstadkomma en
mer ändamålsenlig administration skall länsstyrelsernas skatteavdelningar
omorganiseras och en särskild taxeringsenhet inrättas för ledning
och verkställande av den årliga taxeringen.

Reformen förutsätter bl. a. ett väl utbyggt ADB-stöd för granskningen
och taxeringen. 1975 års beslut innefattar bl. a. att nuvarande
datasystem för folkbokföring och beskattning byts ut mot ett helt nytt

SkU 1976/77: 49

ADB-system (prop. 1975: 57, SkU 1975: 32). Detta nya system bygger
på en blandad central och regional registerföring och skall bestå av
dels ett centralt arbetsregister för beskattningen med direktåtkomst via
terminaler hos de lokala skattemyndigheterna, länsstyrelserna och riksskatteverket
(RSV) och dels regionala datorer hos flertalet länsstyrelser.
Under riksmötet 1975/76 beslutades att 21 län skall ha egna datorer
(prop. 1975/76: 100 bil. 9, SkU 1975/76: 35).

Avsikten har varit att den nya organisationen skall byggas upp successivt
med målsättningen att den skall vara i huvudsak genomförd till
1978 års taxering. Arbetet härmed har bedrivits inom det s. k. RSprojektet
under ledning av RSV och statskontoret och med personal
också från länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna. Som
framgår av propositionen har RS-projektet successivt redovisat preciserade
förslag i de frågor som omfattas av principbeslutet, och förslagen
har delvis föranlett ställningstaganden från statsmakternas sida.
Den nya granskningsorganisationen har hittills byggts ut i tre etapper
(t. o. m. budgetåret 1977/78) med sammanlagt 876 nya tjänster. Ställningstagandena
till det återstående personalbehovet, som i delrapporten
1976: 2 (Taxeringsarbetet i första instans. Detaljorganisation, bemanning
m. m.) angetts till ca 680 tjänster, bör enligt RSV och statskontoret
tas i samband med myndigheternas framtida anslagsframställningar.
Det kan också nämnas att ADB-systemet enligt gällande planer
skall införas successivt under åren 1977—1981, och den centrala datorutrustningen
håller f. n. på att installeras hos RSV.

Bakgrunden till förslaget i propositionen att uppskjuta genomförandet
av reformen ett år är bl. a. önskemålet att få mer tid för rekrytering
och utbildning av granskningspersonal och för ytterligare försöksverksamhet
i syfte att förbättra arbetsformerna i den nya organisationen.
Det är också önskvärt att mer tid kan ägnas åt utredning av vissa
frågor inom ADB-systemet. Ett uppskov ger också möjlighet att praktiskt
pröva viktiga funktioner och arbetsrutiner i detta system. I propositionen
anförs att det i och för sig torde vara möjligt att i allt väsentligt
genomföra reformen enligt den hittills gällande tidsplanen och
att det finns starka skäl mot ett uppskov. Enligt departementschefens
bedömning talar emellertid övervägande skäl för att den nya organisationen
genomförs först fr. o. m. 1979 års taxering.

Utskottet instämmer i denna bedömning. Samtidigt vill utskottet i
likhet med departementschefen understryka vikten av att uppskovet
verkligen utnyttjas för att förbereda reformen grundligare och att de
fundamentala förutsättningarna för RS-projektets fortsatta arbete med
hänsyn härtill bör ligga fast. Utskottet tillstyrker således propositionen
i denna del. Med anledning av de motioner som behandlas i detta
sammanhang återkommer utskottet emellertid till vissa detaljfrågor
i det följande.

SkU 1976/77: 49

I propositionen anförs bl. a. att rekryteringen av personal bör fortsätta
som planerat och att redan beslutade organisatoriska ändringar
inom länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna bör genomföras
snarast möjligt med den 1 januari 1978 som en riktpunkt. I samband
därmed behandlas vissa frågor om utbildning och personalutnyttjande
m. m. Departementschefen uttalar bl. a. att skattechefen i länet
bör ha stor frihet att sätta in den personal, som är avsedd för den nya
granskningsorganisationen, på de uppgifter som är mest angelägna.

Motionärerna i motionen 1976/77: 1623 anser att den i propositionen
tecknade ansvarsbilden ger skattechefen och skattemyndigheterna alltför
stor frihet. Enligt deras mening bör det medborgerliga och kommunala
inflytandet över gransknings- och revisionsarbetet fördjupas och samverkansformerna
mellan kommun — lokal skattemyndighet (LSM) —
länsstyrelse närmare utredas inom RS-projektet. Frågan om en ytterligare
decentralisering av arbetsformerna bör också övervägas ytterligare.
Vidare bör enligt motionärerna organisationen utformas så, att
rörligheten bland personalen blir så liten som möjligt. Huvudprincipen
bör vara att varje tjänsteman utför sina arbetsuppgifter vid den myndighet
där han är anställd, såväl under uppbyggnadsarbetet som då
systemet är uppbyggt. De till LSM hörande granskarna bör således lära
sig delta i samtliga arbetsuppgifter som förekommer inom myndigheten.

Beträffande frågan om ökat medborgerligt och kommunalt inflytande
i taxeringsorganisationen vill utskottet erinra om att taxeringsnämndernas
ställning kommer att förstärkas genom en rad olika åtgärder,
som till en del redovisats i det föregående. Här bör framhållas att taxeringsnämnderna
givetvis får ett direkt inflytande på den utökade kontrollverksamhet
som kommer att bedrivas redan i samband med taxeringsnämndsarbetet
och omfatta inte endast skriftliga förfrågningar
m. m. utan också revisioner och kontrollbesök hos de skattskyldiga o. d.
Som en följd av att taxeringsnämndens ställning förstärks ökar också
kommunernas inflytande på taxeringsarbetet genom de kommunvalda
ledamöterna i nämnden. Såvitt utskottet kan finna är således syftet med
motionen i denna del redan tillgodosett.

Även de organisationsfrågor i övrigt som tas upp i motionen omfattas
delvis av 1975 års principbeslut. Beslutet innebär bl. a. att skattechefen
i länet skall leda granskningsarbetet och taxeringen i samråd
med cheferna för de lokala skattemyndigheterna. Avsikten har också
varit att de lokala skattemyndigheterna på sikt bör inlemmas i länsstyrelsernas
skatteavdelningar. Formerna härför utreds f. n. av fögderiutredningen.
Riksdagens beslut i dessa frågor senast i år (prop. 1976/77:
100 bilaga 8, CU 13) innebär en omorganisation av skatteadministrationen
i enlighet med dessa riktlinjer. Någon omprövning av dessa
ställningstaganden bör enligt utskottets uppfattning inte nu komma i
fråga. Det anförda betyder bl. a. att skattechefen — efter samråd med

SkU 1976/77: 49

berörda parter — i princip skall kunna förfoga över hela granskningsorganisationen
i länet. Med den begränsning som ligger i det anförda
hindrar dessa ställningstaganden givetvis inte att de i motionen angivna
önskemålen om förnyade överväganden om samverkansformema, decentralisering
av arbetsformerna och personalutnyttjandet m. m. beaktas
i det fortsatta genomförandet av reformen. Av vad utskottet anfört
tidigare framgår också att ett väsentligt syfte med uppskovet är
att förbättra arbetsformerna i den nya organisationen.

Beträffande personalfrågorna vill utskottet emellertid framhålla att
utbildningen och utnyttjandet av personalen givetvis bör inriktas på de
ändamål som avsetts med de utökade resurserna, nämligen kontrollverksamhet.
Som framhålls i propositionen kommer uppskovet att
medföra ökade möjligheter att tillgodose utbildningsbehovet. Utskottet
utgår från att dessa möjligheter tillvaratas. Därutöver bör personalen
givetvis på olika sätt medverka i förberedelserna för arbetet i den nya
organisationen och delta i den försöksverksamhet med kontroll i olika
former som kommer att bedrivas i samband med taxeringsarbetet. Vidare
bör ökade resurser sättas in på kontroll av källskatt, arbetsgivaravgift
och mervärdeskatt. I propositionen anförs att granskningspersonalen
under andra halvåret 1978 till en del bör kunna sättas in även på
andra närliggande uppgifter såsom medverkan och processföring i länsskatterätt
och avarbetning av de balanser i fråga om besvär till länsskatterätterna
som finns på taxeringsenheterna. Utskottet har inte något
att erinra häremot. Enligt utskottets uppfattning kan det från utbildningssynpunkt
och av andra skäl också anses önskvärt att erfaren personal
kan lösgöras för att under den förlängda övergångsperioden även
inom länsskatterätterna medverka till att nedbringa målbalanserna.
Som anförs i propositionen kan det också vara lämpligt från utbildningssynpunkt
att granskningspersonalen får medverka i handläggningen
av ärenden om skattetillägg och förseningsavgift. Samtidigt bör arbetet
givetvis planeras så, att olägenheter av den art som åsyftas i motionen
i möjligaste mån undviks. Enligt utskottets uppfattning bör berörda
myndigheter och personal med ledning av det anförda i samråd kunna
avgöra hur ifrågavarande resurser lämpligen bör användas.

Av det anförda framgår att utskottet ansluter sig till propositionen
och avstyrker motionen 1976/77: 1623 i här behandlade delar i den
mån motionen inte är tillgodosedd med det anförda.

I detta sammanhang behandlar utskottet yrkandet i motionen 1976/77:
1036 om en maximering av handläggningstiderna i länsskatterätterna
till sex månader.

För prövningsnämnderna gällde tidigare att besvärsmålen i allmänhet
skulle avgöras senast den 30 juni året efter taxeringsåret. Denna bestämmelse
slopades i samband med 1971 års förvaltningsdomstolsre -

SkU 1976/77: 49

form. Som anförs i motionen är det inte ovanligt att handläggningstiderna
för motsvarande mål i de nuvarande länsskatterättema kan uppgå
till två år.

Även enligt utskottets uppfattning är det angeläget att handläggningstiderna
hos länsskatterättema i möjligaste mån begränsas. Förutvarande
tidsgräns medförde emellertid allvarliga olägenheter i form av
anhopning av svårbedömda mål i maj och juni med därav följande
brister i utredningen och handläggningen av målen. Det bör också framhållas
att de i vissa fall alltför långa handläggningstiderna i länsskatterättema
delvis beror på balanserna på taxeringsenheterna. Enligt vad
utskottet nyss förordat bör de personalresurser som nu tillförs taxeringsorganisationen
under ett övergångsskede kunna utnyttjas på olika
sätt för att avarbeta balanserna inom såväl taxeringsenheterna som länsskatterätterna.
Det bör framhållas att omorganisationen av taxeringen i
första instans även på längre sikt är ägnad att påverka arbetsförhållandena
i länsskatterättema genom en minskning av antalet taxeringsprocesser.
Utvecklingen på detta område, som givetvis kommer att
följas noga, får utvisa om länsskatterättema behöver förstärkas för att
nedbringa balanserna till acceptabel nivå. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motionen 1976/77: 1036.

Beträffande taxeringsnämnderna yrkas i motionen 1976/77: 235 att
villkoret om svenskt medborgarskap för ledamot eller suppleant i nämnden
tas bort. I motionen åberopas att motsvarande krav i fråga om
kommunal rösträtt och valbarhet till kommunfullmäktige numera slopats
och att invandrarna i vissa kommuner utgör en så stor grupp att
de av flera skäl bör vara företrädda i taxeringsnämnden.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning. Avsikten är att de
genomgripande författningsändringar som erfordras för taxeringsreformens
genomförande skall omfatta bl. a. frågan om proportionella
val till taxeringsnämnderna, och utskottet finner att den nu aktuella
frågan lämpligen bör tas upp i det sammanhanget. Med det anförda
avstyrker utskottet motionen 1976/77: 235 i den mån yrkandet avser
omedelbar ändring i lagstiftningen.

Vissa frågor rörande ADB-systemet för folkbokföring och beskattning
tas upp i motionen 1976/77: 1622. Motionärerna noterar med tillfredsställelse
vissa uttalanden i propositionen om integritets- och säkerhetsfrågorna
och om regionaliseringar även av andra datasystem än
inom folkbokföringen och beskattningen. De utgår från att RS-projektets
kravspecifikation för länsdatorerna, som utformats före propositionen,
ändras så att den blir avpassad till de decentraliserade datasystem
som aviseras i propositionen. Beträffande det nu aktuella datasystemet
bör den centrala datorn enligt motionärernas uppfattning utnyttjas
endast för samordningsfunktioner och programarbete och samt -

SkU 1976/77: 49

liga länsstyrelser utrustas med egna datorer. Motionärerna uttalar sig
också för regionala lösningar på andra områden än som nu är aktuella.

Som departementschefen anför i propositionen bör det slås fast, att
den tekniska och organisatoriska uppbyggnaden av ADB-systemet för
folkbokföring och beskattning skall bestå av en blandad regional och
central registerföring som överensstämmer med riksdagens tidigare beslut
i dessa frågor. Utskottet kan således inte tillstyrka de ändringar härav
som föreslås i motionen. Utskottet anser dock att motionärernas önskemål
tillgodoses i stor utsträckning genom att det aktuella datasystemet
får en väsentlig regional inriktning i flera hänseenden. Så
kommer t. ex beslutanderätt och inflytande att bevaras hos de regionala
myndigheterna, eftersom — enligt vad utskottet uttalade 1975
och som nu understryks i propositionen — avsikten är att länsstyrelserna
i allt väsentligt skall ha registeransvaret i datalagens mening
och ansvara inte endast för den information som tillförs ADB-systemet
utan också för möjligheterna att utnyttja detta för andra ändamål än
beskattningen. Vidare kommer de 21 länsdatorerna att få en modem
utrustning som skall kunna byggas ut och anpassas till den regionala
samhällsplaneringens behov av tillgång till data och databehandlingskapacitet.
I detta sammanhang kan framhållas att regeringen enligt vad
som framgår av propositionen i slutet av år 1976 beslutat att de krav
på utbyggbarhet, som framställts av ADB-beredningsgruppen hos kommundepartementet,
inom vissa ekonomiska ramar skall beaktas i upphandlingen
av de nya datorerna.

I propositionen betonas att den förlängda tiden för förberedelsearbetet
inte skall användas för att utreda förutsättningarna för att härutöver
använda de regionala datorerna i det aktuella ADB-systemet även
för ADB-system inom andra verksamhetsområden, t. ex. exekutionsväsendet
och fastighetsregistreringen. Det anförda utesluter givetvis inte
en regionaliserad datordrift för andra ADB-system, men frågan om
den närmare utformningen av andra datasystem och vad därmed sammanhänger
bör enligt utskottets uppfattning inte bli föremål för riksdagens
ställningstagande i detta sammanhang. Det kan dock understrykas,
att lösningarna i fråga om ett datasystem kan medföra effekter även
för andra system, och att det kan vara värdefullt att belysa hur denna
fråga bör påverka utformningen av nuvarande och framtida datasystem.
Utskottet är inte berett att nu förorda en särskild utrtdning i detta hänseende
men utgår från att problemet kommer att beaktas av regeringen.

Beträffande utrustningen av länsdatorer får det givetvis förutsättas
att ställningstagandena i propositionen kommer att beaktas vid upphandlingen.

Några ytterligare uttalanden med anledning av motionen 1976/77:
1622 erfordras icke enligt utskottets uppfattning. Utskottet avstyrker

SkU 1976/77: 49

således motionen i den mån den inte blivit tillgodosedd genom vad utskottet
anfört. ' *• : " -i

, 11 •

Beträffande sekretessfrågorna i datasystemet anförs i motionen 1976/
77: 1623 att man inom RS-projektet bör utreda följderna av annat
identifikationsbegrepp än personnummer eller, i vart fall pverväga att
personnumret sekretesskyddas. ,, i;

Eftersom härmed sammanhängande frågor kommer att uppmärksammas
utan att riksdagen nu tar ställning härtill, avstyrker utskottet motionen
i denna del. , , ,. v

I motionen 1976/77: 1038 begär motionären att deklaranternas arbete
underlättas genom att förse deklarationsblanketterna med för-tryckta
uppgifter som hämtats t. ex. från kontrolluppgifter och bankernas dataregister.

Enligt utskottets uppfattning bör man på allt sätt eftersträva att
underlätta deklarationsplikten genom förbättrad information och annan
rådgivning till de skattskyldiga och genom förenklade blanketter. Möjligheterna
härtill bör givetvis i all utsträckning tas till varå också inom den
nya taxeringsorganisationen. De deklarationsblanketter sorni tillställs
den skattskyldige förses redan nu i viss begränsad omfattning med förtryckta
uppgifter, och det bör givetvis kunna övervägas om detta system
kan kompletteras t. ex. med uppgift om fastighetsinnehav och taxeringsvärde.
Utskottet ifrågasätter emellertid om det är lartipligt att gå så
långt som motionären avser, vilket skulle innebära att deri skättskyldiges
bestyr med deklarationen skulle inskränkas till rättelser och kompletteringar
av en redan ifylld blankett. Eftersom den skattskyldige även i
fortsättningen skall svara för att deklarationen är fullständig och riktig
är det också tveksamt om ett sådant system skulle medföra förbättringar
för den skattskyldige. Enligt utskottets uppfattning torde väsentliga förenklingar
kunna uppnås endast genom ändringar av de materiella beskattningsreglerna,
en fråga som f. n. uppmärksammas inom 1972 års
skatteutredning. Utskottet avstyrker således motionen 1976/77: 1038.

En annan fråga, som sammanhänger med innehållet i de materiella
beskattningsreglerna, behandlas i motionen 1976/77: 605 där motionären
begär att kostnadsersättningar utan undantag skall redovisas på
kontrolluppgift från arbetsgivare.

Som framhålls i motionen skall kostnadsersättningar i statlig eller
kommunal tjänst inte; redovisas på kontrolluppgifterna och även vissa
företag är befriade från uppgiftsskyldighetert. Detta sammanhänger
med att dessa kostnadsersättningar inte är skattepliktiga ellér att den
skattskyldige i annat fäll enligt gällande beskattningsregler är berättigad
till avdrag med motsvarande belopp, oavsett att motsvarande kostnader
i det enskilda fallet kan vara väsentligt lägre än den efsattnirig söm ut -

SkU 1976/77:49

gått. Eftersom en ändring enbart av kontrolluppgiftsskyldigheten således
i princip inte kan medföra någon ändring av den faktiska beskattningen,
avstyrker utskottet motionen 1976/77: 605.

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet tillfoga
att traktamentsbeskattningsutredningens betänkande (SOU 1974:45)'
med förslag till ändrade regler rörande beskattningen av traktamenten
och resekostnadsersättningar ännu inte föranlett någon åtgärd från statsmakternas
sida. Hithörande frågor ingår emellertid även i skatteutredningens
utredningsuppdrag, och förhållandena på detta område inrymmer
enligt utskottets uppfattning åtskilliga problem som bör uppmärksammas
i samband med ställningstagandena till resultatet av detta utredningsarbete.

De förslag i propositionen, som inte berörts i det föregående, föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna
1976/77: 235, 1036, 1038, 1622 och 1623 godkänner vad utskottet
anfört angående genomförandet av den nya taxeringsorganisationen,
m. m., och i övrigt bifaller propositionen t
denna del;

2. att riksdagen antar vid propositionen fogat förslag till lag om
ändring i taxeringslagen (1956: 623);

3. att riksdagen avslår följande motioner i den mån de inte kan
anses tillgodosedda genom vad utskottet ovan anfört och hemställt,
nämligen

a) motionen 1976/77: 235,

b) motionen 1976/77: 605,

c) motionen 1976/77: 1036,

d) motionen 1976/77: 1038,

e) motionen 1976/77: 1622,

f) motionen 1976/77: 1623.

Stockholm den 24 maj 1977

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Andersson i Knäred (c), Kristenson
(s), Josefson (c), Johansson i Jönköping (s), Sundkvist (c), Westberg i
Hofors (s), Söderström (m), fru Normark* (s), herr Boström (s), fruar
Ahrland* (fp), Odelsparr* (c), herrar Lundgren (m), Forslund (s) och
Stensson (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770047