SkU 1976/77:30

Skatteutskottets betänkande
1976/77:30

med anledning av propositionen 1976/77:100 bilaga 11 i vad avser
vissa anslag inom budgetdepartementets (numera inom handelsdepartementets)
verksamhetsområde för budgetåret 1977/78 jämte
motioner

1. Tullverket: Förvaltningskostnader. Regeringen har (punkten C 1 s.
96-105) föreslagit riksdagen att till Tullverket: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 402 385 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1976/77:172 av herr Rejdnell m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förnyad prövning av möjligheten att bibehålla tullkammaren
i Oskarshamn;

1976/77:239 av herr Rosqvist (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att
hos regeringen begära att tullkammaren i Oskarshamn bibehålls;

1976/77:326 av herr Strindberg (m) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tullverkets
verksamhet i Gryt och Arkösund bör vara kvar i sin nuvarande omfattning; 1976/77:452

av herr Svartberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
avslå förslaget i propositionen 1976/77:100 bilaga 11 (budgetdepartementet)
att avbemanna tullstationen i Kungshamn;

1976/77:622 av herr Pettersson i Helsingborg m. fl. (s) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av förhållandena vid tullen i
Öresundsregionen.

Utskottet

De motioner utskottet behandlar under punkten 1 berör alla organisatoriska
frågor inom tullverket. 1 fyra av motionerna åberopas regionalpolitiska
skäl för att inte genomföra organisatoriska förändringar som regeringen eller
tullstyrelsen beslutat eller planerar, medan i en motion begärs utredning för
att skapa bättre tullkontroll inom Öresundsregionen. Utskottet har inhämtat
yttrande från tullstyrelsen över motionerna med undantag för en motion som
avser förhållandena inom kustbevakningen i Östergötlands skärgård. Över

1 Riksdagen 1976177. 6 sami. Nr 30

SkU 1976/77:30

sistnämnda fråga har tullstyrelsen tidigare avgivit yttrande till budgetministern
med anledning av bia. en interpellation i ärendet. Tullstyrelsens
ifrågavarande yttranden fogas som bilagor till betänkandet.

Beträffande de organisatoriska frågorna har utskottet vid tidigare prövning
av motsvarande yrkanden framhållit att enligt den av riksdagen antagna
tullagen förutsätts regeringen avgöra detaljutformningen av organisationen.
Med hänsyn till kraven på flexibilitet har utskottet ansett att det vore olyckligt
om man i alltför hög grad skulle binda tullverkets organisation genom
riksdagsbeslut.

Från dessa utgångspunkter anser utskottet att riksdagen bör ingripa i de
organisatoriska frågorna endast om regeringens eller tullstyrelsens åtgärder
på detta område strider mot de principer för eller uttalanden om tullverkets
organisation som riksdagen godkänt. Denna ståndpunkt hindrar självfallet
inte en prövning av organisatoriska frågor i de fall det tillkommit nya
omständigheter, som inte kunnat beaktas då den ursprungliga planeringen
gjordes.

Tullkammaren i Oskarshamn

I propositionen redovisas de åtgärder som regeringen och tullstyrelsen
vidtagit eller beslutat i enlighet med 1973 års riksdagsbeslut om en ny
distriktsorganisation för tullverket. Den nya organisationen har genomförts
samtidigt som en helt ny tullprocedur införts. Denna innebär att de större
importörerna genom s. k. hemtagning omedelbart får förfoga över de införda
varorna och att tulltaxeringen grundas på ett deklarationsförfarande. Den nya
organisationen har genomförts successivt och inneburit en väsentlig minskning
av antalet tullkammare och av den tulltaxeringsutbildade personalen.

I samband med att den nya organisationen infördes den 1 januari 1974
drogs tullkamrarna in på elva orter. Två tullkammare ersattes med tullstationer
under budgetåret 1975/76. Enligt regeringens beslut dras tullkamrarna
i Skellefteå, Örnsköldsvik, Motala och Oskarshamn in den 1 januari 1977,
varvid nya tullstationer inrättas i Skellefteå och Örnsköldsvik. I Oskarshamn
skall tullkammaren övergångsvis finnas kvar t. o. m. den 30 juni 1978,
varefter en tullstation inrättas där. Uppskovet med avvecklingen sammanhänger
med att tullförvaltaren i Oskarshamn går i pension under 1978.

Med anledning av den beslutade organisationsändringen i Oskarshamn
yrkas i motionen 1976/77:172 att riksdagen skall begära förnyad prövning av
möjligheterna att bibehålla denna tullkammare, medan motionären i
motionen 1976/77:239 anser att riksdagen bör begära att samma tullkammare
bibehålls. Länsstyrelsen i Kalmar län har i skrivelse till utskottet anslutit sig
till motionärernas uppfattning.

Till stöd för yrkandena åberopar motionärerna trafikunderlaget, geografiska
förhållanden, näringslivets och hamnverksamhetens progressiva

SkU 1976/77:30

utvecklingstendens inom regionen samt att behovet av direktkontakt med
tullkammare har underskattats. Även det förhållandet att regeringen med
ändring av det ursprungliga förslaget beslutat bibehålla tullkamrarna i
Falkenberg och Kristinehamn anser motionärerna stödja yrkandena.

Utskottet vill med anledning av motionerna först erinra om att den
väsentliga skillnaden mellan en tullstation och en tullkammare är att
tullkammaren har tulltaxeringsutbildad personal som är behörig att tulltaxera
alla införda varor. Export, expediering av sjötrafik, tullklarering av partigods
och liknande gods kan lika väl ske vid en tullstation eller tullexpedition som
vid en tullkammare. Genom hemtagningssystemet.som bl. a. innebär att alla
de större importörerna regelbundet besöks av tulltaxeringsutbildad personal,
har behovet av tullkammare väsentligt minskat. Detta behov bör, som
framgår av tullstyrelsens yttrande, främst bedömas med hänsyn till omfattningen
av den import som går till andra än hemtagare. Vid en sådan
bedömning framgår det klart av de siffror som tullstyrelsen redovisar att ett
bibehållande av tullkammaren i Oskarshamn inte är motiverat. Det framgår
också att den av motionärerna åberopade jämförelsen med andra tullkammare
inte ger något stöd för deras yrkande.

Det kan vidare påpekas att det behov av direktkontakt med tullkammare
som motionärerna anser att den nya tullproceduren kräver enligt tullstyrelsens
uppfattning successivt minskat i takt med att systemet med stöd av
särskilda informationsinsatser från tullverkets sida blivit mera inarbetat. Till
detta förhållande bidrar också att industrins import till mycket stor del avser
varor som återkommer kontinuerligt i sändningarna. Vid sådan upprepad
import behövs ingen förnyad prövning av klassificeringen enligt tulltaxan.

Utskottet anser sig kunna förutsätta att tullstyrelsen - om behovet av
kvalificerad tullservice skulle väsentligt öka inom regionen - snabbt gör
erforderliga omdispositioner för att tillgodose en ökad efterfrågan på
tulltaxeringsutbildad personal. Rubbas förutsättningarna för den nu beslutade
organisationen i mera betydande omfattning och kan ändringarna
beräknas bli bestående, ankommer det på tullstyrelsen att föreslå därav
betingade organisatoriska förändringar.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1976/77:172 och
239.

Kustbevakningen i Östergötlands skärgård

I motionen 1976/77:326 hemställer motionären om ett riksdagsuttalande
innebärande att tullverkets verksamhet i Gryt och Arkösund bör bibehållas i
nuvarande omfattning. Yrkandet avser vissa organisationsändringar som
övervägs inom tullstyrelsen i fråga om dels flyttning av kustbevakningens
sambandscentral från Gryt till Oxelösund, dels sammanslagning av kustposteringen
i Arkösund med kustposteringen i Oxelösund.

Beträffande bakgrunden till och innebörden av dessa överväganden

1* Riksdagen 1976/77. 6 sami Nr 30

SkU 1976/77:30

hänvisar utskottet till tullstyrelsens yttrande i frågan. Som utskottet tidigare
nämnt har frågan också föranlett en interpellation, som besvarades av
handelsministern den 1 mars 1977. Av interpellationssvaret framgår att
handelsministern, med anledning av den proposition om en utvidgad svensk
fiskezon som regeringen avser att förelägga innevarande riksmöte, uppdragit
åt tullstyrelsen att överväga bl. a. vilka organisatoriska ändringar inom
tullverket som föranleds därav. Enligt handelsministerns uppfattning bör ett
ställningstagande till en omorganisation inom Östgöta-Sörmlands kustbevakningsområde
därför anstå till dess helhetsbilden klarnat i fråga om behov
och resurser.

Med hänsyn till att den i motionen behandlade frågan således kommer att
bli föremål för fortsatta överväganden finner utskottet inte skäl förorda att
riksdagen nu gör något uttalande härom. Utskottet avstyrker således bifall till
motionen 1976/77:326.

Tullstationen i Kungshamn

I propositionen godtar föredragande departementschefen tullstyrelsens
förslag att tullstationen i Kungshamn skall lämnas obemannad.

Motionärerna i motionen 1976/77:452 yrkar avslag på propositionen i
denna del med motiveringen att en sådan åtgärd skulle motverka de
regionalpolitiska strävandena och försämra servicen för sjöfarten i området.
Tullstyrelsen har i sitt yttrande främst hänvisat till att verksamheten vid
tullstationen är av ringa omfattning och att någon försämring av servicen inte
skall äga rum. Styrelsen hänvisar också till att motsvarande ordning utan
olägenheter tillämpats vid andra tullstationer med ringa trafik.

Utskottet vill med anledning av de regionalpolitiska synpunkterna i
motionen, enligt vilken indragningen av två tjänster kritiseras, framhålla att
det enbart av regionalpolitiska skäl inte är motiverat att kräva bibehållande av
här avsedda tjänster. Med hänsyn härtill och till de skäl tullstyrelsen redovisat
avstyrker utskottet bifall till motionen 1976/77:452.

Tullorganisationen i Öresundsregionen

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har tullstyrelsen begärt medel för
två tullmästare och 25 tulluppsyningsman för att förstärka den rörliga
tullbevakningen i den södra tullregionen. En sådan förstärkning i förening
med att tre tullmästartjänster frigjorts från andra uppgifter skulle möjliggöra
att ytterligare fem kontrollgrupper inrättas för kontroll av främst färjetrafiken.
Föredragande departementschefen finner det angeläget att verkets
insatser mot insmugglingen av i första hand narkotika förstärks och förordar
att ytterligare två kontrollgrupper och en tjänst på tullkriminalsektion inrättas
inom Öresundsområdet. Han räknar även med att ytterligare resurser kan

SkU 1976/77:30

disponeras för ändamålet genom att personal frigörs från andra arbetsuppgifter.

Med hänvisning främst till förhållandena i Helsingborg och till att den i
propositionen förordade resursförstärkningen är otillräcklig begär motionärerna
i motionen 1976/77:622 en översyn av förhållandena vid tullen i
Öresundsregionen.

Av motiveringen framgår att motionärerna anser att det med hänsyn till
den stora resandeströmmen över Helsingborg behövs väsentligt större
personalförstärkning än vad som föreslås i propositionen för att förhindra
insmugglingen av narkotika. Motionärerna hänvisar också till att polisen fått
stora resursförstärkningar för narkotikabekämpning.

Tullstyrelsen har i sitt yttrande i huvudsak vitsordat de olika sakuppgifterna
i motionen men samtidigt hävdat att den av motionärerna förordade
resursförstärkningen endast skulle påverka det totala inflödet av narkotika på
kort sikt. Enligt styrelsens mening måste den organiserade narkotikasmugglingen
främst bekämpas med andra metoder. Tullstyrelsen anser sig ha god
överblick över smugglings- och bevakningssituationen i Öresundsregionen
och finnér inte någon särskild översyn erforderlig.

Utskottet är medvetet om att en fullständig tullkontroll av resandeströmmen
över Helsingborg och Öresundsregionen i övrigt inte är praktiskt
genomförbar annat än möjligen i form av temporärt begränsade insatser. Mot
denna bakgrund kan utskottet ansluta sig till tullstyrelsens uppfattning att
man vid kontrollen måste prioritera vissa övervakningsuppgifter. Sådana
åtgärder måste självfallet avgöras mot bakgrund av de erfarenheter som den
centrala och lokala tulledningen gör i sin verksamhet. Att bedömningarna av
personalbehovet under dylika förutsättningar kan skifta torde också vara
uppenbart, men utskottet anser inte att det finns skäl att ifrågasätta
verksledningens möjligheter att utan ytterligare utredning bemästra situationen.
Med hänsyn härtill och till de i propositionen föreslagna förstärkningarna,
som utskottet tillstyrker, anser utskottet att det saknas anledning begära
den av motionärerna yrkade utredningen. Utskottet avstyrker således bifall
till motionen 1976/77:622.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår

a. motionen 1976/77:326,

b. motionen 1976/77:622,

2. att riksdagen - med avslag på motionerna 1976/77:172,239 och
452 i vad de avser avslag på eller ändring av propositionen
beträffande punkten C 1 - till Tullverket: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 402 385 000
kr.

SkU 1976/77:30

2. Tullverket: Anskaffning av viss materiel. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag (punkten C 2 s. 105-106) och hemställer

att riksdagen till Tullverket: Anskaffning av viss materiel för budgetåret
1977/78 anvisar reservationsanslag av 5 075 000 kr.

3. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag (punkten 11:13 s. 161-162) och hemställer

att riksdagen till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för budgetåret
1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 200 000 kr.

I fråga om de i detta betänkande behandlade anslagen förutsätter
skatteutskottet att finansutskottet i enlighet med den av regeringen beslutade
ändringen av departementsindelningen beträffande tullfrågorna flyttar
anslagen till elfte huvudtiteln vid fastställande av statsbudgeten.

Stockholm den 8 mars 1977

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), andre vice talmannen Magnusson (m),
Andersson i Knäred (c), Johansson i Jönköping (s), Carlstein (s), Sundkvist*
(c). Westberg i Hofors (s), Söderström (m), Olsson i Järvsö (c), Forslund (s).
Hallenius* (c), Gustafsson i Borås (fp), Marcusson* (s) och Westerberg
(m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1976/77:30

Bilaga 1

GENERALTULLSTYRELSEN
Personal- och driftbyrån

Riksdagens skatteutskott 1977-02-28

Motionerna 1976/77:172, 239, 452 och 622

Genom remiss den 2 februari 1977 har riksdagens skatteutskott infordrat
generaltullstyrelsens yttrande över rubricerade motioner. Styrelsen får med
anledning härav anföra följande.

1. Angående bibehållande av tullkammaren i Oskarshamn (motionerna 1976/
77:172 och 239)

En ny distriktsorganisation för tullverket infördes den 1 januari 1974
(kungörelsen 1973:883). Till grund för den nya organisationen låg en inom
generaltullstyrelsen verkställd utredning (tullverkets distriktsutredning), i
vilken även representanter för personalorganisationerna och statskontoret
deltagit, och som redovisats i prop. 1973:1 (bil 9,s 64 ff). Tullkamrarna drogs
in på tretton orter (Hudiksvall, Härnösand, Karlskrona, Köping, Lund,
Lysekil, Piteå, Ronneby, Simrishamn, Strömstad, Söderhamn, Sölvesborg
och Västervik). På samtliga dessa orter utom Lund inrättades i stället
tullstationer. Tullkamrarna i Piteå och Sölvesborg bibehölls under en
övergångstid i avvaktan på pensionsavgångar.

1 fråga om tullkamrarna i Falkenberg, Kristinehamn, Motala, Oskarshamn,
Skellefteå och Örnsköldsvik, som också skulle dras in enligt generaltullstyrelsens
ursprungliga förslag, avsåg Kungl Maj:t enligt brev den 9 november
1973 till generaltullstyrelsen att senare pröva frågan om deras bibehållande
efter den 1 januari 1977. Generaltullstyrelsen ålades därför att före den 1 juli
1976 inkomma med förslag angående tullorganisationen på dessa orter efter
den 1 januari 1977.

Med anledning av nyssnämnda åläggande lät generaltullstyrelsen verkställa
bifogade utredning (rapport 1975-07-28).1

På grundval av utredningen föreslog generaltullstyrelsen i skrivelse den 29
augusti 1975 till regeringen att samtliga ifrågavarande tullkammare skulle
dras in med utgången av år 1976, varvid styrelsen hade för avsikt att inrätta en
tullavdelning i Kristinehamn och tullstationer på de övriga orterna utom
Motala. Frågan anmäldes i prop. 1975/76:100 (bil 9 s 81 och 84).

Genom förordningen (1976:356) ändrade regeringen distriktsorganisationen
för tullverket så tillvida att tullkamrarna i Skellefteå, Örnsköldsvik,
Motala och Oskarshamn skulle dras in fr o m den 1 januari 1977. Samtidigt

1 Rapporten här utelämnad.

SkU 1976/77:30

bemyndigades generaltullstyrelsen att besluta att tullkammare skulle 11
finnas kvar tills vidare om särskilda skäl förelåg. Generaltullstyrelsen har
med stöd härav beslutat att tullkammaren i Oskarshamn - i avvaktan på den
nuvarande tullförvaltarens pensionering - skall bibehållas längst intill
utgången av budgetåret 1977/78. Det är styrelsens avsikt att därefter inrätta
en tullstation i Oskarshamn.

Sedan de utredningar verkställdes som låg till grund för beslutet om
indragning av tullkammaren i Oskarshamn har det enligt styrelsens uppfattning
inte tillkommit några omständigheter, som påverkar bedömningen av
behovet av tullkammare på orten. Förhållandena i Oskarshamn skiljer sig,
när det gäller behovet av tullservice, inte heller enligt styrelsens mening på
något påtagligt sätt från motsvarande förhållanden på flera av de orter där
tullkamrama redan dragits in och ersatts med tullstationer. Erfarenheterna
från dessa tullkammarindragningar föranleder heller inte något ändrat
ställningstagande från generaltullstyrelsens sida. Det har visat sig att
tullservicen på berörda orter fungerar tillfredsställande även efter indragningarna.
Några klagomål från näringslivet har inte erfarits. Personalbesparingarna
på ifrågavarande orter har snarast blivit större än beräknat. Såvitt angår
Oskarshamn beräknas nettobesparingen uppgå till en tulltaxeringsutbildad
tjänsteman (tullförvaltaren) och ett biträde (på halvtid). Härvid har frånräknats
vissa besparingar som är oberoende av om tullkammaren är kvar eller ej
och som redan genomförts.

I rapporten 1975-07-28 (s 19) redovisades vissa trafikuppgifter för tullkammaren
i Oskarshamn. Till komplettering av dessa lämnas följande uppgifter.

	År 1974	År 1975	År 1976
Tullupplag, antal	4	3	3
Tullupplag, uppläggningar,
antal varuposter	941	782	720
Hemtagare, antal	80	87	81
Förtullningar utan avgifter och handels-
statistik	313	410	395
andra för kreditimportörer
hemtagna varor	7 475	8 420	8 537
ej hemtagna varor	384	127	195
andra för kontantimportörer	148	102	97
Inklarerade fartyg
med last, antal	128	116	361
utan last, antal	190	179	361
Utklarerade fartyg
med last, antal	401	354	517
utan last, antal	123	126	517
Hemtagningar	1 208	852	606
Avgående transitering,
antal anmälningar	33	37	46
Utförsel, antal anmälningar	2 170	1 990	1 922
Utfärdade EG-certifikat, antal	5000	622	447

SkU 1976/77:30

En tullstation har i huvudsak samma befogenheter och kan erbjuda samma
service som en tullkammare när det gäller klarering och expediering av fartyg
och andra transportmedel, utförsel av gods och anmälan om infört gods till
exempelvis hemtagning.

Däremot föreligger det en skillnad i fråga om förtullning av gods, eftersom
det vid tullstationerna inte finns placerade några tjänstemän med fullständig
tulltaxeringsutbildning. Denna skillnad har dock minskat väsentligt i
betydelse genom det s k hemtagningsförfarandet, som infördes samtidigt
som den nya distriktsorganisationen.

Hemtagningsförfarandet innebär att företag som har återkommande
import kan bli registrerade som ”hemtagare” och därmed få tillstånd att
omhänderta och förfoga över sina importvaror redan innan de förtullats. Den
som erhållit sådant tillstånd kallas hemtagare och själva omhändertagandet
av varorna hemtagning. Vid importtillfället behöver endast en enkel anmälan
lämnas till tullanstalten på införselorten. Inom viss tid därefter, i allmänhet
senast på torsdagen i andra kalenderveckan efter den då hemtagning skedde,
skall han lämna tulldeklaration på varan till den distriktstullkammare eller
tullkammare som utsetts att kontrollera hans verksamhet (kontrolltullanstalten).

Tack vare den möjlighet som importörerna har att bli registrerade som
hemtagare har närheten till en tullkammare inte samma betydelse för dem
som tidigare. En hemtagare kan i allmänhet utan föregående förtullning
disponera över sina importvaror var som helst i landet. Varor som tidigare
transiterades till importörens ort för att förtullas där anmäles nu i stor
utsträckning till hemtagning redan på införselorten. Hemtagna varor kan
anmälas till förtullning hos kontrolltullanstalten genom att alla tulldeklarationer
för hemtagnings veckan sändes in på en gång med post. Det är därvid av
ringa betydelse att kontrolltullanstalten finns på en annan ort.

Importörerna inom Oskarshamns trafikområde - det område som för
närvarande betjänas av tullkammaren i Oskarshamn och som omfattar
Hultsfreds, Högsby, Mönsterås, Oskarshamns, Vimmerby och Västerviks
kommuner - har i mycket stor utsträckning begagnat sig av möjligheten att
bli hemtagare. Såsom framgår av de förut lämnade trafikuppgifterna avsåg
8 537 av förtullningarna år 1976 hemtagna varor medan förtullningarna av
icke hemtagna varor uppgick till sammanlagt endast 292 (allt exkl förtullningar
för vilka varken redovisats avgifter eller handelsstatistiska uppgifter).

Hemtagarna är i allt väsentligt oberoende av kontrolltullanstaltens lokalisering
för sin löpande importverksamhet. Informationsbehovet tillgodoses
dels genom fortlöpande skriftlig information, dels genom förekomsten av
såväl tullkammare som tullstationer i alla län utom Kronobergs län.

För en hemtagares del underlättas kontakt- och informationsutbytet vidare

SkU 1976/77:30

genom de kontrollbesök som görs av personal från kontrolltullanstalten.
Sådana besök ingår planmässigt i tullproceduren och omfattar vid sidan av
kontrollverksamhet även information och rådgivning. Besöken är kostnadsfria
för hemtagaren. Indragning av tullkammaren i Oskarshamn medför att
avstånden från vissa hemtagare, särskilt de som har sin verksamhet i
Västerviks kommun, till den blivande kontrolltullanstalten (distriktstullkammaren
i Kalmar) blir relativt stora. De blir dock ej större än vad som är
fallet på andra håll i landet.

Med den utbredning som hemtagningsförfarandet fått vid tillämpning av
den nya tullagstiftningen har det skapats möjligheter för att koncentrera
förtullningen av hemtagningsvaror till enheter av sådan storlek att där finns
förutsättningar för en rationell drift. Tullverkets distriktsutredning angav
som ett önskemål att en tullanstalt med fullständig förtullningsrätt skulle ge
sysselsättning för minst tre tulltaxeringsutbildade tjänstemän. Normalt krävs
cirka 15 000 tulltaxeringsbeslut (tullsedlar) per år för att ge full sysselsättning
åt tre tulltaxeringstjänstemän, tullanstaltens chef inräknad. Antalet tullsedlar
i Kalmar län uppgick 1976 till omkring 19 400, alltså obetydligt över det
nämnda minimiantalet. Därav avsåg omkring 10 200distriktstullkammaren i
Kalmar och 9 200 tullkammaren i Oskarshamn.

Förekomsten av en tullkammare på en ort har främst betydelse när det
gäller förtullningen av direkt inkommet gods, som importerats av annan än
hemtagare och som är av sådan beskaffenhet att det inte lämpligen kan
tulltaxeras vid en tullstation. Antalet sådana förtullningar är obetydligt i
Oskarshamn och motiverar ej bibehållandet av tullkammaren därstädes.
Såsom tidigare framhållits uppgick antalet förtullningar av icke hemtagna
varor till endast 292 år 1976, vartill kommer 395 förtullningar, för vilka varken
redovisats avgifter eller handelsstatistiska uppgifter. I sistnämnda antal torde
ingå förtullningar av såväl hemtaget gods som annat gods. Åtskilliga av
förtullningarna av icke hemtagna varor är av sådan art att de kan ombesörjas
även av en tullstation. S k mass- och partigods förtullas sålunda regelmässigt
vid tullstationer. Även förtullning av annat gods sker numera vid tullstation,
vid behov genom samarbete i lämpliga former med vederbörande distriktstullkammare
eller tullkammare.

Beroende på trafikstrukturen är förtullningen av icke hemtaget gods av
betydligt mindre omfattning vid tullkammaren i Oskarshamn än vid de i
motionen 239 omnämnda tullkamrarna i Falkenberg och Kristinehamn, trots
att förtullningsverksamheten totalt sett är av ungefär samma storleksordning
vid de tre tullkamrarna (ca 9 000 förtullningar per år). Antalet förtullningar av
icke-hemtaget gods uppgick sålunda år 1976 till 4 566 vid tullkammaren i
Falkenberg och 1 380 vid tullkammaren i Kristinehamn.

Styrelsen vill avslutningsvis framhålla att trafiken inom nuvarande
Oskarshamns trafikområde kommer att få en godtagbar tullservice även
sedan tullkammaren i Oskarshamn dragits in i enlighet med 1976 års beslut
och ersatts med en tullstation. Detta gäller även om trafiken ökar i den

SkU 1976/77:30

omfattning som nu kan förutses. Skulle en förstärkning av tullorganisalionen
visa sig erforderlig i framtiden beroende på att trafiken undergår större
ändringar i fråga om struktur eller omfattning, bör förstärkningen i första
hand åstadkommas genom att en tulltaxeringsutbildad tjänsteman, direkt
lydande under distriktstullkammaren i Kalmar, placeras i Oskarshamn.

2. Angående bibehållande av tullstationen i Kungshamn (motion 1976/
77:452)

Enligt 7 $ kungörelsen (1973:883) om distriktsorganisation för tullverket
äger generaltullstyrelsen bestämma på vilka orter det skall finnas tullstationer.
Styrelsen beslutar även om befattnings- och bemanningsplaner för de
olika tullanstalterna.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 framhöll generaltullstyrelsen
att tullstationen i Kungshamn kan lämnas obemannad, varigenom en
tullmästar- och en tulluppsyningsmanstjänst skulle kunna dras in. Föredragande
departementschefen har enligt budgetpropositionen 1977 (prop 1976/
77:100, bil 11, s 105) beaktat denna personalförändring vid medelsberäkningen.

Styrelsens avsikt att avbemanna tullstationen grundar sig på att verksamheten
vid tullstationen är av ringa omfattning. Den planerade åtgärden
bedöms kunna vidtas utan att tullverkets service åt trafiken nämnvärt
försämras.

För att belysa utrikestrafikens omfattning lämnas följande uppgifter.

Trafikuppgifter	1975	1976
Inkommande fartyg	65	71
Avgående fartyg	73	75
Tullsedlar med avgift	9	8
Tullsedlar utan avgift	1	0
Mottagna hemtagningsanmälningar	137	117
Provianteringslager, uppläggningar	11	18
Provianteringslager, uttagningar	357	344
Exportanmälningar	208	287

Inkommande laster består främst av sill, tunnor och andra varor till
konservi,ndustrin. Exportvarorna är huvudsakligen konserver och sten.

Provianteringslagerverksamheten i Kungshamn gäller nästan enbart fiskefartyg.
Denna verksamhet torde komma att minska i omfattning eftersom en
inskränkning av det svenska nordsjöfisket förestår. Ett eventuellt utökat
svenskt fiske i Östersjön, som f n utreds, får knappast någon inverkan på
arbetsvolymen vid tullstationen.

Den planerade åtgärden att lämna tullstationen obemannad innebär inte
någon förändring av Kungshamns status såsom tullplats. Styrelsen räknar
med att tullverkets service gentemot trafiken skall bli i stort sett oförändrad.

SkU 1976/77:30

Trafiken är av den art att den endast i undantagsfall kräver omedelbara
insatser av tullpersonal. Tullstationen avses normalt komma att betjänas av
personal från tullstationen i Lysekil. En motsvarande ordning har utan
olägenheter tillämpats vid andra tullstationer med ringa trafik. I Kungshamn
finns förutom tullstationen såväl kustpostering som sambandscentral med
sammanlagt 15 tjänstemän. Även dessa organ avses komma att i vissa fall
medverka i trafikbetjäningen.

Om tullstationen i Kungshamn lämnas obemannad måste beställning av
tullförrättning ske hos tullstationen i Lysekil eller sambandscentralen
Gravarne (Kungshamn). Någon nämnvärd förändring jämfört med nuläget
medför inte detta för trafiken. Enligt 8 § tullordningen skall fartyg som
inkommer från utlandet göra förhandsanmälan senast 24 timmar före
beräknad ankomst. Möjligheterna att fullgöra denna anmälningsplikt
påverkas inte heller av den föreslagna åtgärden.

Genom att tullstationen i Kungshamn inte dras in helt utan endast lämnas
obemannad uppstår inte några ökade kostnader för trafiken.

Med hänsyn till vad ovan anförts vidhåller styrelsen sin uppfattning att
tullstationen i Kungshamn bör lämnas obemannad, varvid en tullmästar- och
en tulluppsyningsmanstjänst kan dras in.

3. Angående tullorganisationen i Öresundsregionen (motion 1976/77:622)

De uppgifter om trafikomfattning och beslag som lämnas i motionen
bekräftas.

Distriktsbevakningspersonalen i Öresundsregionen (Malmö exkl Sturup,
Helsingborg och Landskrona) uppgår enligt den befattningsplan som gäller
fr o m den 1 juli 1977 till sammanlagt 446 man.

Nedanstående tabell belyser ändringarna i denna bevakningspersonals
numerär åren 1969-1977 dels på respektive ort, dels totalt.

Bevakningspersonal vid utgången av år

	1969	1970	1971	1972	1973	1974	1975	1976	1977'
Malmö	188	186	183	183	197	202	200	204	204
(exkl Sturup)
Helsingborg	137	147	151	159	163	178	182	189	202
Landskrona	35	38	40	39	40	42	42	40	40
Totalt	360	371	374	381	400	422	424	433	446

Personalförstärkningarna inom området har gjorts mot bakgrund av dels
den förändrade smugglingssituationen, dels tillkomsten av nya arbetsuppgifter
sammanhängande med bl a kilometerskatten samt den arbetstidsförkortning
som genomfördes den 1 januari 1976 för viss skifttjänstgörande
personal.

I motionen berörs huvudsakligen förhållandena vid distriktstullkammaren
* Enligt befattningsplan

SkU 1976/77:30

i Helsingborg. Personalen där fördelas med hänsyn till verksamhetsområden
fr o m den 1 juli 1977 på följande sätt.

Administrativt och kameralt arbete 4

Bevakningsa vdelning
Planering och utredning 4

Lokal bevakningsledning 5

Trafikgrupper 88

Godsgrupper 11

Kontrollgrupper 40

Tullkriminalsektion 12

Reserv 38

202

Trafikgrupperna är i första hand avsedda för klarering och rutinmässig
kontroll av resande, transportmedel och gods. Den mera direkt på smugglingsbekämpning
inriktade verksamheten utövas i första hand av tullkriminalenheten
och kontrollgrupperna (rörlig bevakning), främst genom punktvisa
insatser, som antingen initieras av spaningsunderrättelser eller sker
genom slumpmässiga stickprov.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 begärde generaltullstyrelsen
med hänvisning till smugglingssituationen, främst i fråga om narkotika,
en personalförstärkning inom Öresundsregionen med sammanlagt 27
man, varav 7 avsåg tullkriminaltjänst och 20 rörlig tullbevakning, vilket
senare motsvarar fem kontrollgrupper. Huvuddelen av den begärda förstärkningen
var avsedd för Helsingborg.

I budgetpropositionen (1976/77:100, bil 11, s 104) räknar föredraganden
medel för två kontrollgrupper (åtta man) och en tjänst på tullkriminalsektion i
Öresundsområdet. Han räknar även med att ytterligare resurser för den
smugglingsbekämpande verksamheten kan disponeras genom att personal
frigörs från andra arbetsupgifter.

I ovan nämnda befattningsplan för år 1977 har de förstärkningar inom
Öresundsområdet om sammanlagt nio man, för vilka medel beräknats,
tillförts distriktstullkammaren i Helsingborg. Generaltullstyrelsen har därutöver
tillfört Helsingborg fyra man genom överflyttning av resurser från annan
tullregion och överväger möjligheterna att tillföra ytterligare förstärkning i
Öresundsområdet genom omfördelning av personal.

Efter nyssnämnda personaltillskott uppgår den s k reserven vid distriktstullkammaren
i Helsingborg till 38 man. Den kommer ändock inte - och har
aldrig varit avsedd - att räcka till att täcka samtliga luckor på de fasta
posteringarna under alla tillfällen av året. Reserven i Helsinborg är liksom på
andra tullplatser beräknad så att den skall täcka något mer än den
genomsnittliga frånvaron på grund av semestrar, tjänstledigheter och utbildning.
Vid de tillfällen reserven är otillräcklig ankommer det på den lokala
tullmyndigheten att efter överläggning (numera förhandling) med den lokala

SkU 1976/77:30

arbetstagarorganisationen avgöra i vilken mån övertidstjänstgöring eller
förskjutning av tjänstgöringspass skall tillgripas, vilka posteringar som skall
lämnas obesatta etc med hänsyn till kravet på en snabb trafikexpediering,
smugglingsrisker m m. Det blir här frågan om en prioritering mellan olika
övervaknings- och arbetsuppgifter. Generaltullstyrelsen har inte anledning
att ifrågasätta riktigheten av de bedömningar som härvidlag gjorts av
distriktstullkammaren och som lett till att något av de s k tullfiltren varit
obemannat under ca 10 % av den sammanlagda tid varunder färjelägena
trafikerats (enligt motionen under närmare 3 000 timmar under år 1976).
Styrelsen vill i detta sammanhang erinra om att även när det s k tullfiltret
varit obemannat har ett antal tulltjänstemän normalt funnits tillstädes vid
ifrågavarande färjeläge för kontroll och klarering av bilar m m.

En förstärkning av personalen i tullfiltren, där kontrollen inriktar sig enbart
på gående passagerare och deras bagage, torde främst få effekt när det gäller
småsmuggling. Ökade insatser av rörlig bevakning ger däremot möjlighet till
en större stickprovsfrekvens både i passagerarfiltren och när det gäller
visitation av fordon och andra transportmedel och torde ge större resultat än
en permanent förstärkning av de fasta posteringarna vid olika kontrollpunkter.
På en ort med sådan trafikomfattning och trafikstruktur som Helsingborg
måste kontrollen för övrigt bygga påen urvalsmetodik, som smidigt anpassas
efter trafiksituationen, om oacceptabla köproblem förden legala trafiken skall
kunna undvikas. När det gäller att bekämpa den yrkesmässiga, organiserade
smugglingen av narkotika och vissa andra varor måste urvalsmetodiken i sin
tur främst bygga på en väl fungerande spanings- och underrättelsetjänst i
samverkan med polis och utländska tullmyndigheter.

Generaltullstyrelsen vill i detta sammanhang även peka på den problematik
som ligger däri att en förstärkning av de fasta bevakningsresurserna på
en plats eller inom ett begränsat område sannolikt inte i högre grad påverkar
det totala inflödet av narkotika i landet annat än på kort sikt. Man måste räkna
med att smugglarna söker sig nya vägar eller tillgriper mer avancerade
metoder.

Möjligheterna att genom en skärpning av gränskontrollen mera permanent
minska tillgången på insmugglad narkotika på den illegala marknaden är
generellt sett begränsade. Detta är i synnerhet fallet i ett land med så långa och
svårbevakade gränser och så omfattande utrikestrafik som Sverige. Med
hänsyn till den allvarliga arten av ifrågavarande brottslighet och dess
konsekvenser för samhället har styrelsen alltsedan slutet av 1960-talet ansett
sig böra prioritera bekämpningen av narkotikasmugglingen framför andra
kontroll- och övervakningsuppgifter. Detta har skett inom ramen för
tillgängliga resurser och de resursförstärkningar som erhållits.

De kontroll-och övervakningsåtgärder.som vidtages från såväl tullverkets
som polisens sida för att bekämpa narkotikasmugglingen, måste dock
kombineras med intensifierade åtgärder inom andra sektorer av samhället -bl a i fråga om vård och information - syftande till att begränsa efterfrågan på

SkU 1976/77:30

narkotika inom landet om någon avgörande och varaktig effekt skall erhållas.
Utvecklingen i fråga om heroinmissbruket och heroinsmugglingen under det
senaste året understryker starkt behovet härav. Den av styrelsen i anslagsframställningen
begärda resursökningen i Öresundsregionen bör också ses
mot denna bakgrund.

Generaltullstyrelsen vill avslutningsvis framhålla att styrelsen givetvis är
väl underkunnig om smugglings- och bevakningssituationen i Öresundsregionen
liksom om arbetsförhållandena vid de olika tullmyndigheterna.
Styrelsen följer fortlöpande utvecklingen. I anslutning till det årliga petitaarbetet
sker en övergripande översyn av förhållanden och resursbehov inom
olika delar och grenar av tullverket. Styrelsen finner det inte påkallat med en
särskild översyn vid sidan härom av förhållandena vid tullen i Öresundsregionen.

I handläggningen av detta ärende har deltagit undertecknad generaltulldirektör,
beslutande, tullråden Hartler och Lundh, byråchefen Österberg och
tillförordnade avdelningsdirektören Holmström, föredragande.

GENERA LTULLSTY RELSEN
Lennart Eriksson

U. Ryadal

SkU 1976/77:30

Bilaga 2

GENERALTULLSTYRELSEN 1977-01-26

Gränschefen

Statsrådet och Chefen för Budgetdepartementet

Kustbevakningen i Östergötlands skärgård

Med anledning av ruhr remiss får generaltullstyrelsen anföra följande,
varvid styrelsen samtidigt yttrar sig över Svenska Tullmannaförbundets avd.
5 vid kustbevakningen till statsrådet och chefen för finansdepartementet
1976-11-25 ställda skrivelse i samma ärende.

Tullverkets kustbevakning som är en hela svenska kusten täckande
sjöövervakningsorganisation är på lägre regional nivå indelad i 15 kustbevakningsområden.
Dessa områden bildar operativa enheter och omfattar
vardera två å tre med bevakningsfartyg utrustade kustposteringar(jmf bil l)1.
Personalstyrkan inom ett kustbevakningsområde uppgår till i medeltal 30
man.

Vad gäller Östergötlands skärgård ingår denna i Östgöta-Södermanlands
kustbevakningsområde som f n omfattar tre kustposteringar, Oxelösund,
Arkösund och Gryt. I Gryt är även områdets sambandscentral placerad.
Kustbevakningens personalstyrka på nämnda platser uppgår till 10, 4 resp
14 man, dvs sammanlagt 28 man. Östgöta-Södermanlands kustbevakningsområde
utgör en del av Östra tullregionen, som omfattar sammanlagt fyra
kustbevakningsområden med däri ingående kustposteringar. Därjämte finns
tre inom hela regionen verkande enheter, nämligen ett bevakningsfartyg och
ett miljöskyddsfartyg, båda av större typ, samt ett spaningsflygplan.

De organisationsändringar som sedan någon tid övervägs i fråga om
Östgöta-Södermanlands kustbevakningsområde avser dels flyttning av
sambandscentralen från Gryt till Oxelösund (Femörehuvud), dels sammanslagning
av kustposteringen i Arkösund med den i Oxelösund.

Anledningen till ifrågasatt flyttning av sambandscentralen är en önskan
från tullverkets sida att få en från funktionell synpunkt bättre placering av
centralen med hänsyn till dess uppgift att leda och betjäna kustbevakningens
enheter inom Östgöta-Södermanlands kustbevakningsområde som helhet.
Detta område omfattar farvattnen från strax syd om Häradsskär till Landsort,
dels till havs i Gotska sjön, dels i skärgården och i farlederna in mot bl. a.
Norrköping, Oxelösund och Södertälje.

I förbundsavdelningens förenämnda skrivelse hävdas att en flyttning av
sambandscentralen skulle leda till en försämring av radiosambandsmöjlig 1

Bilagan här utesluten.

SkU 1976/77:30

hetema på det av fritidsbåtarna bl. a. för nödtrafik anlitade privatradiobandet
och att de på vissa öar inom Gryts skärgård upprättade hjälptelefonerna på
kanal 11 A skulle förlora sitt värde. Styrelsen för med anledning härav
meddela, att i planerna på en eventuell flyttning av sambandscentralen ingår
radiotekniska åtgärder för att till fullo bibehålla de sambandsmöjligheter som
nu finns på privatradiobandet inom ifrågavarande område. En flyttning av
sambandscentralen kommer därför inte att medföra någon försämring av
sambandsmöjligheterna inom Östergötlands skärgård. Den planerade
åtgärden kommer i stället att öka förutsättningarna för en effektiv övervakning
av kustbevakningsområdet som helhet (jmf bil 2)1 bl a genom förbättrad
uppföljning av trafiken till sjöss, vilket är av grundläggande betydelse för
kustbevakningens uppgifter i fråga om tullbevakning, sjötrafikövervakning,
bekämpning av oljeutsläpp, tillsyn inom fiskezonen etc.

Såvitt gäller kustposteringen i Arkösund är det ej heller här fråga om någon
indragning i egentlig mening utan om en planerad sammanläggning med
kustposteringen i Oxelösund bl a i syfte att utan personalökning åstadkomma
en höjning av oljeskyddsberedskapen inom Östgöta-Södermanlands kustbevakningsområde.
Till saken hör att det vid områdesbasen i Oxelösund
baserade oljeskyddsfartyget av medelstor typ (50 ton) endast har en
”nyckelbesättning” på en man. Styrelsen finner det i sammanhanget
angeläget framhålla att såväl kustposteringen i Gryt som den i Oxelösund på
senare år förstärkts, så att båda posteringarna numera innehåller två
alternerande besättningar till där stationerade medelstora bevakningsbåtar
(tulljakter). Dessa besättningar berörs inte av de organisationsändringar som
övervägs. Genom sammanläggningen skapas förutsättningar för att hålla en
tredje besättning till den i Oxelösund stationerade tulljakten. Patrulleringsverksamheten
och övriga insatser inom kustbevakningsområdet kommer
sålunda att kunna bibehållas på nuvarande nivå. En förutsättning härför är
dock att regeringen även framdeles anvisar medel i sådan omfattning att det
nuvarande antalet tjänstemän inom området inte behöver minskas.

De tilltänkta omdispositionerna i Gryt och Arkösund innebär en förflyttning
av 5 resp 4 tjänstemän över länsgränsen från E till D län. Vad gäller
personalen i Arkösund är det dock inte omöjligt att denna under en
övergångstid kan bo kvar där. Det förtjänar dock i sammanhanget påpekas att
en kustpostering inte är någon ”postering” i ordets egentliga bemärkelse. Det
är den plats där posteringens fartyg ligger förtöjda när de inte är i tjänst, tillika
den ort inom vilken eller i vars närhet man räknar med att posteringens
personal skall vara bosatt. Under den tid besättningen är i tjänst är dess fartyg
normalt under gång inom den del av kustbevakningsområdet, som de för
tillfället aktuella bevakningsuppgifterna påkallar. Om patrulleringen härvid
utgår från i förevarande fall Oxelösund eller Arkösund har i allmänhet
mycket liten betydelse.

Det bör även observeras att nyssnämnda sammanslagning har visst
samband med införande av en flygkomponent i kustbevakningsorganisatio 1

Bilagan här utesluten.

SkU 1976/77:30

nen. Detta får enligt styrelsens mening ses som en helt nödvändig
modernisering, för att kustbevakningen skall kunna lösa sina numera
aktuella arbetsuppgifter på ett rationellt och effektivt sätt. Detta gäller inom
flertalet av kustbevakningens arbetssektorer men framför allt inom miljöskyddet
till havs och i kustvattnen liksom beträffande övervakningen av
fisket inom och utanför svenskt territorialhav.

I princip avses kustbevakningsflyget organisatoriskt inrymmas genom att
man inom varje region ersätter en av ca tio båtposteringar med en
flygkustpostering. Härvid kommer antalet bevakningsfartyg av tulljaktstyp
att minskas med en enhet i varje region. Vad gäller personalen anser styrelsen
dock, vilket framhållits i anslagsframställningen för 1977/78, att den
sammanlagda personalstyrkan inte nu bör minskas. 1 stället bör de fartygsbesättningar
som på detta sätt frigörs användas som förstärkning vid
närliggande kustpostering(ar) för att härigenom kompensera de ökade krav
som nu ställs på kustbevakningen bl a till följd av utökad fiskeövervakning
till havs. Inom östra regionen ligger det härvid närmast till hands att, när den
nu mer än 20 år gamla tulljakten i Arkösund av tekniska skäl måste
utrangeras, detta sker utan att i dess ställe placeras ett nytt fartyg.

Enligt 4 § förordningen (1973:883) om distriktsorganisation för tullverket
ankommer det på generaltullstyrelsen att förordna om rikets indelning i bl a
kustbevakningsområden. Styrelsen beslutar även om inrättande och placering
av kustposteringar och sambandscentraler. Innan slutligt beslut fattas i
sådan fråga äger regelmässigt överläggning (numera förhandling) rum med
berörd personalorganisation. Vidare sker samråd enligt 40 § länsstyrelseinstruktionen
(1971:460) med berörd länsstyrelse. Denna kan enligt 38 §
instruktionen påkalla att regeringen omprövar beslutet om den finner detta
strida mot de regionalpolitiska målen för länet.

Såvitt gäller nu ifrågavarande organisationsändringar inom Östgöta-Södermanlands
kustbevakningsområde har överläggningar ägt rum med Svenska
Tullmannaförbundet och länsstyrelsen i Östergötlands län. Styrelsen har
dock ännu inte tagit slutlig ställning till ändringarna i avvaktan på bl a att
vissa frågor rörande dispositionen av lämplig mark på Femörehuvud för
sambandscentralen skall lösas. Innan styrelsen beslutar i frågan kommer
styrelsen att ta upp förhandlingar enligt 11 § medbestämmandelagen
(1976:580) med TCO-S' lokala arbetstagarorganisation. Styrelsen avser även
att underrätta länsstyrelsen om sitt ställningstagande. En flyttning av
sambandscentralen förutsätter vidare att regeringen efter framställning från
styrelsen ställer erforderliga medel (uppskattningsvis 350 000 kr) till förfogande
för uppförande av erforderlig byggnad m m.

Sammanfattningsvis kan sägas att av styrelsen vidtagna och planerade
åtgärder i fråga om kustbevakningens organisation allmänt sett kommer att
leda till en förbättrad övervakningseffekt såväl till havs som i kustvattnen.
Inom Östgöta-Södermanlands kustbevakningsområde kommer detta särskilt
att gälla de stora sjötrafiklederna in mot Norrköping, Oxelösund och

SkU 1976/77:30

Södertälje samt i området ingående territorialhav och fiskezon. Inom
Östergötlands skärgård kommer en förstärkt kustpostering i Oxelösund att
kunna kompensera bortfallet av tulljakten i Arkösund. Den av såväl
länsstyrelsen i Östergötlands län som förbundsavdelningen vitsordade
service, räddningstjänst m m som f n utförs av kustposteringen i Gryt
kommer att kunna ske som hittills eftersom kustposteringen som sådan såväl
materiellt som personellt avses kvarstå i organisationen i oförändrat skick.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer generaltullstyrelsen att
framställningarna från länsstyrelsen och Svenska Tullmannaförbundets
avdelning 5 inte föranleder någon regeringens åtgärd.

I handläggningen av detta ärende har deltagit undertecknat tullråd,
beslutande, tf byråchefen Andersson samt gränschefen Engdahl, föredragande.

GENERALTULLSTYRELSEN

G Lundh

Sten-G Furtenbach

GOTAB 53490 Stockholm 1977