SkU 1976/77:27
Skatteutskottets betänkande
1976/77:27
med anledning av motioner om företagsbeskattningen m. m.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1976/77:315 av fru Andersson i Hjärtum (c) och fru Göthberg (c) vari
hemställs att riksdagen hos RSV begär ändrade anvisningar om avdrag för
representation;
1976/77:317 och herr Hovhammar m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa om förslag om rätt till avskrivning
på återanskaffningsvärdet och andra redovisnings- och skatteregler som förhindrar
beskattning av inflationsvinster;
1976/77:318 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller att företagsskatteberedningen får i uppdrag
att se över reglerna för beskattning av byggmästare vid försäljning av eget
hem;
1976/77:319 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av frågan om inkomstutjämning
för konstnärer;
1976/77:444 av herr Adolfsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att uttala sig för inrättande av ett jord- och skogsbrukets företagskonto
samt hos regeringen anhålla att frågan för närmare utredning
överlämnas till företagsskatteutredningen;
1976/77:612 av herr Hellström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär utredning med uppgift att överväga att i skattelagstiftningen
jämsides med rörelseidkare införa begreppet ”självsysselsatta arbetare” i syfte
att bättre än f. n. karakterisera kulturarbetarnas ekonomiska förhållanden
i enlighet med vad som anförts;
1976/77:613 av herr Hellström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär utredning med uppgift att föreslå en sådan anpassning
av reglerna för inkomstberäkning för yrkesgrupper som konstnärer och andra
med liknande arbetsförhållanden att en bättre överensstämmelse uppnås
med inkomsternas verkliga karaktär i enlighet med vad som angetts i motionen;
1976/77:614
av herr Hovhammar m. fl. (m, c) vari hemställs att riksdagen
1 Riksdagen 1976/77. 6 samt. Nr 27
SkU 1976/77:27
2
hos regeringen anhåller om förslag till inrättandet av produktutvecklingsfonder
i företagen;
1976/77:617 av fru Karlsson (c) och herr Olsson i Sundsvall (c) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär utredning av frågan om uppfinnares
rätt till avdrag för tidigare kostnader i enlighet med vad som anförts i motionen;
1976/77:1015
av fru Ahrland (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att motionen överlämnas till företagsskatteberedningen för
beaktande;
1976/77:1037 av herr Sundman (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om att företagsskatteberedningen i sitt fortsatta utredningsarbete
tar hänsyn till att fria konstnärliga och litterära yrkesutövare
icke är att betrakta som arbetsgivare och egenföretagare i dessa termers
egentliga mening;
1976/77:1040 av herr Wachtmeister i Johannishus (m) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om att 1972 års skatteutredning genom
tilläggsdirektiv får i uppdrag att utreda frågan om inkomstutjämning särskilt
för yrkesfiskare;
1976/77:1042 av herr Wijkman m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen hemställer om direktiv till företagsskatteberedningen att
framlägga förslag om företagsinterna forsknings- och utvecklingsfonder efter
de riktlinjer som föreslås i motionen.
Företagsskatteberedningens utredningsuppdrag
Utskottet har senast i sitt betänkande SkU 1975/76:53 redogjort för företagsskatteberedningens
(Fi 1970:77) utredningsdirektiv och vissa tilläggsdirektiv.
I de senaste tilläggsdirektiven den 18 november 1976 anförde statsrådet
Mundebo följande:
Företagsskatteberedningen har ett omfattande utredningsuppdrag. Beredningen
skall se över företagsbeskattningens olika element. En huvuduppgift
är att pröva avvägningen mellan å ena sidan storleken av den skatt som
träffar företagens nettovinst och å andra sidan företagens möjligheter till
olika vinstreglerande dispositioner. Vidare skall beredningen utreda möjligheterna
att jämsides med en behållen nettovinstbeskattning i ökad utsträckning
använda produktionsfaktorskatter för olika ekonomiskt-politiska
syften. Vid sina ställningstaganden till företagsbeskattningens utformning
och vid övervägande av beskattningsnivån har beredningen att beakta bl. a.
stabiliseringspolitiska, tillväxtpolitiska och fördelningspolitiska mål. Beredningen
skall också undersöka om det är möjligt att differentiera företagsbeskattningen.
Det utredningsarbete som företagsskatteberedningen utför ingår som ett
led i den översyn av skattesystemet i dess helhet som f. n. pågår. Skattereglerna
för fysiska personer ses över av 1972 års skatteutredning (Fi
SkU 1976/77:27
3
1972:02), som därvid både skall beakta de fördelningspolitiska aspekterna
och ta hänsyn till stabiliseringspolitiska, konjunkturpolitiska och tillväxtpolitiska
mål. Utredningsarbetet med de kommunalekonomiska frågorna,
vilket hitills bedrivits inom kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:08)
och 1976 års skatteutjämningsutredning (Fi 1975:09), avses bli fullföljt av
en ny kommitté som skall behandla kommunernas ekonomi. Denna kommitté
skall analysera kommunernas ekonomiska situation från olika aspekter
och har vidare att pröva kostnadsfördelningen mellan stat och kommun
samt att göra en översyn av skatteutjämningsreglerna. Jag avser att återkomma
härtill senare denna dag.
Redan av vad jag nu har sagt följer att det finns många beröringspunkter
mellan det arbete som företagsskatteberedningen utför och de frågor som
behandlas av övriga här nämnda utredningar. Företagsbeskattningens allmänna
utformning och avvägningen mellan nettovinstbeskattning och produktionsfaktorskatter
får sålunda återverkningar både på fysiska personers
beskattning och på den kommunala ekonomin. Samtidigt har utformningen
av skattereglerna för t. ex. fysiska personer betydelse för företagsbeskattningen.
Det är därför angeläget att företagsskatteberedningen fullgör sitt
uppdrag i nära samarbete med 1972 års skatteutredning och den nya kommittén
som skall behandla kommunernas ekonomi.
Den pågående översynen av skattesystemet avses ge statsmakterna underlag
för en helhetsbedömning av hur det framtida skattesystemet skall
utformas. Detta innebär att företagsskatteberedningens arbete - i likhet med
vad som gäller beträffande arbetet inom övriga här nämnda utredningar
- bör vara slutfört före utgången av november 1977.
Frågornas tidigare behandling
Avskrivning på återanskaffningsvärdei m. m. (motionen 1976/77:317)
Motionsyrkande om sådana ändringar i företagets redovisningsregler, som
kunde anses motiverade av den höga inflationstakten och bl. a. innefattade
rätt till avskrivning på återanskaffningsvärdet avslogs av riksdagen senast
vid 1975/76 års riksmöte i enlighet med utskottets hemställan i betänkandet
SkU 1975/76:53. Utskottet åberopade att frågan ingick i företagsskatteberedningens
utredningsuppdrag. Till betänkandet fogades ett särskilt yttrande
av utskottets (m)-ledamöter.
Öppen resultatutjämning ni. m. (motionerna 1976/77:444,1040,614 och 1042)
Senast vid 1975/76 års riksmöte behandlade utskottet (SkU 1975/76:49)
motionsyrkanden rörande resultatutjämning genom fondavsättning av olika
slag, för yrkesfiskare, för forsknings- och självfinansieringsändamål och för
allmän resultatutjämning enligt kontometod. Utskottet avstyrkte enhälligt
motionerna och anförde:
Riksdagen har vid upprepade tillfällen avvisat liknande motionsyrkanden
med hänvisning till det utredningsarbete som pågår inom företagsskatteberedningen.
Beredningen har nämligen till uppgift att bl. a. undersöka möj
-
1* Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 27
SkU 1976/77:27
4
ligheterna att inom investeringsfondssystemets ram åstadkomma avsättningar
för investerings- och utvecklingsändamål i syfte att dels stabilisera
lönemarknaden, dels skapa resurser för företagens fortsatta tillväxt. Enligt
vad utskottet erfarit har beredningen för avsikt att slutföra sitt arbete under
innevarande år.
I avvaktan på resultatet av företagsskatteberedningens arbete avstyrker
utskottet bifall till motionerna .
Till betänkandet fogades ett särskilt yttrande av utskottets samtliga (c)-,
(m)- och (fp)-ledamöter.
Konstnärer (motionerna 1976/77:319, 612, 613 och 1037)
Inkomst av konstnärlig verksamhet skall deklareras som inkomst av rörelse
enligt bok föri ngsmässiga grunder, om verksamheten har sådan omfattning
att den kan anses yrkesmässigt bedriven. Riksskatteverket har i
ett cirkulär till samtliga taxeringsnämnder den 6 maj 1974 behandlat denna
fråga och anfört bl. a. följande:
Som bekant har flertalet konstnärer tidigare deklarerat sina inkomster
och utgifter av den konstnärliga verksamheten efter vad som närmast kan
betecknas som en kontantprincip. Detta har oftast godtagits av taxeringsnämnderna.
Orsaken till detta kan naturligtvis vara att nämnderna inte
känt till att konstnären har haft fordringar, skulder eller lager och att konstnären
inte lämnat uppgift om detta i sin deklaration. En annan trolig orsak
härtill kan vara att konstnärerna och taxeringsnämnderna varit ense om
att t. ex. varulagrets skattetekniska värde ofta är så lågt att man rent praktiskt
kunnat bortse från detta vid inkomsttaxeringen. Härigenom har man undgått
de värderingsfrågor som annars skulle ha uppstått.
När det gäller de praktiska värderingsproblemen för konstnärer vid varulagervärderingen
bör följande observeras. Som värde på färdiga, ännu inte
avyttrade verk skall endast tas upp materialkostnader, värdet av anlitad
arbetskraft och andra direkta kostnader. Däremot skall värdet av konstnärens
eget arbete inte räknas med i det skattemässiga lagervärdet.
Vidare torde vid lagervärderingen helt kunna bortses från alster, som
tillkommit mera i experimentsyfte såsom skisser, modeller, utkast och dylikt.
Även om sådana alster finns kvar i konstnärens ägo, kan man normalt
utgå från att det inte är avsett för omsättning. I beskattningshänseende
är de närmast att betrakta som tillgångar utan värde. Skulle skisser m. m.
säljas, är intäkten självfallet skattepliktig.
Det är mot denna bakgrund troligt att det skattemässiga värdet av vad
som kan kallas konstnärens varulager i normalfallet är obetydligt. Bedrivs
däremot den konstnärliga verksamheten med mera dyrbart material eller
i större omfattning t. ex. med anlitad arbetskraft, kan större krav ställas
på lagervärderingen.
Innebörden av det skatterättsliga begreppet ”bokföringsmässiga grunder”
torde hittills ha varit okänt för många konstnärer, något som inte minst
har framgått av olika inlägg i pressen, och det kan därför antas att konstnärerna
haft vissa praktiska svårigheter med att upprätta sina deklarationer
till 1974 års taxering. Framförallt torde detta gälla redovisningen av la
-
SkU 1976/77:27
5
gertillgångar. RSV finner det därför angeläget att taxeringsfunktionärerna
tar skälig hänsyn till de rent praktiska värderingsproblem som kan föreligga
i det enskilda fallet. I normalfallet bör därför den skattskyldiges uppgifter
om värdet av varulagret kunna accepteras, om det inte framstår som uppenbart
att värdet väsentligt avviker från det redovisade.
I en motion vid 1975/76 års riksmöte begärdes skyndsam utredning inom
företagsskatteberedningen och pensionskommittén om införande av en ny
skattegrupp för konstnärliga och litterära yrkesutövare. Som motivering för
yrkandet anfördes att det visat sig svårt för dessa yrkesutövare att träffa
likställighetsavtal med uppdragsgivarna och att kulturarbetarna därför själva
måste erlägga socialförsäkringsavgifter för sina uppdragsinkomster.
Skatteutskottet (SkU 1975/76:53) avstyrkte enhälligt motionen och anförde:
Socialförsäkringsutskottet
har vid sitt ställningstagande i höstas till prop.
1975/76:46 om enhetliga regler för beräkning av socialförsäkringsavgifter
på uppdragsinkomster m. m. (SfU 1975/76:17) avfärdat tanken på att införa
speciella regler för konstnärliga och litterära yrkesutövare men samtidigt
påpekat att reglerna om avgiftsunderlag och avgiftsfinansiering i socialförsäkringssystemet
är föremål för fortsatta överväganden inom pensionskommittén
(S 1970:40). Skatteutskottet vill härutöver erinra om att den
från allmän arbetsgivaravgift avgiftsfria inkomstdelen höjts från 10 000 till
18 000 kr. fr. o. m. inkomståret 1976 för att bereda egenföretagarna ytterligare
avgiftslättnader, vilket torde vara av betydelse inte minst förde ifrågavarande
yrkesutövarna. Även de av regeringen aviserade ändringarna och i motioner
tidigare föreslagna åtgärderna rörande egenavgifterna torde komma att eliminera
vissa av de i motionen kritiserade effekterna av avgiftssystemet.
Kulturrådet har i betänkandet (SOU 1975:14) Konstnärerna i samhället
bl. a. berört frågan om enhetlighet i taxeringsmyndigheternas bedömning
av konstnärernas deklarationer och de sociala avgifterna. Även konstnärliga
och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (Klys) har i en skrivelse i maj
1975 till justitie-, social-, finans-, utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen
framfört vissa synpunkter på bl. a. kulturarbetarnas skatte- och
avgiftssituation. Av prop. 1975/76:135 om den statliga kulturpolitiken 3
framgår att Kulturrådets förslag och Klys skrivelse i dessa frågor f. n. övervägs
inom finansdepartementet. Givetvis kommer också företagsskatteberedningen
vid sina ställningstaganden till företagsbeskattningens utformning
att beakta de konstnärliga och litterära yrkesutövarnas speciella förhållanden.
I fråga om undantag från bokföringsmässig redovisning bör dock liksom
tidigare (SkU 1974:48) framhållas att en sådan inkomstredovisning ofta är
till fördel och sällan till nackdel för de skattskyldiga och att ett generellt
undantag från de allmänna beskattningsprinciperna för konstnärliga och litterära
yrkesutövare inte kan anses motiverad.
Av det anförda framgår att konstnärliga och litterära yrkesutövares skatteoch
avgiftssituation redan är uppmärksammad i flera olika utredningssammanhang.
Utskottet finner därför inte skäl tillstyrka utredningsyrkandet
i motionen 1975/76:973.
SkU 1976/77:27
6
Koncernbidrag (motionen 1976/77:1015)
Avdrag medges under vissa förutsättningar för koncernbidrag mellan moderföretag
och dotterbolag eller mellan dotterbolag. Som förutsättning härför
gäller bl. a. att moderbolaget innehar mer än 90 % av aktierna i dotterbolaget
eller bolagen och att företagens huvudsakliga verksamhet avser jordbruksfastighet,
annan fastighet eller annan rörelse än livförsäkringsrörelse. Avdrag
medges utan annan prövning än att dessa och vissa andra formella förutsättningar
är uppfyllda. Mottagaren är å andra sidan skattepliktig för beloppet.
Bestämmelserna innebär ingen inskränkning i rätten till avdrag för
sådant koncernbidrag som är att anse som driftkostnad.
I samband med att reglerna om koncernbidrag infördes år 1965 begärde
Svenska försäkringsbolags riksförbund att reglerna skulle få gälla även för
ömsesidiga försäkringsbolag som är moderbolag till försäkringsaktiebolag.
Med anledning härav framhöll bevillningsutskottet (BeU 1965:43) att lagstiftningen
byggde på principen, att företagen inom en koncern beskattas
enligt samma regler. Öppna koncernbidrag kunde därför i princip endast
komma i fråga mellan företag som var föremål för dubbelbeskattning, vilket
inte var fallet med ömsesidiga försäkringsbolag. En utvidgning borde enligt
utskottets mening inte komma i fråga med hänsyn till svårigheterna att
kontrollera att bestämmelserna om dubbelbeskattning och kedjebeskattning
av bolagens vinster inte kringgicks. Utskottet kunde således inte biträda
förbundets framställning men erinrade om att rätt till avdrag trots allt kunde
föreligga om bidraget var att anse som driftkostnad i företagets verksamhet.
Representationskostnader (motionen 1976/77:315)
De grundläggande principerna om avdrag för representation och liknande
ändamål återfinns i riksskatteverkets (RSV) anvisningar 1971 5:1. De i
dessa anvisningar angivna beloppsgränserna för avdrag för representation
utom hemmet i samband med affärsförhandlingar och liknande i form av
middag eller supé eller i form av lunch, 90 kr. resp. 45 kr. per person,
har fortlöpande uppräknats med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Enligt
RSV:s senaste anvisningar i ämnet (RSV Dt 1976:37) har gränserna fastställts
till 160 resp. 65 kr. per person fr. o. m. kalenderåret 1977.
Övriga frågor (motionerna 1976/77:318 och 617)
I motionen 1976/77:318 tar motionärerna upp frågan om en byggmästares
försäljning av en fastighet, som utnyttjas såsom bostad för honom själv
och hans familj, skall redovisas vid beräkning av rörelseinkomster eller enligt
reglerna om realisationsvinst. En annan detaljfråga berörs i motionen
1976/77:614, nämligen frågan om rätt beskattningsår för avdrag för omkostnader
i uppfinnarverksamhet. Dessa frågor, som inte tidigare speciellt
SkU 1976/77:27
7
uppmärksammats inom skatteutskottet, berör grundläggande frågor inom
företagsbeskattningen, i första hand gränsdragningen mellan rörelse och andra
inkomstslag. Härmed sammanhängande problem ingår i företagsskatteberedningens
utredningsuppdrag.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet vissa motionsyrkanden som i första
hand berör företagsskatteberedningens utredningsuppdrag. Utredningen
skall enligt tilläggsdirektiv slutföra sitt arbete före november månads utgång
1977.
Avskrivning pä återanskaffningsvärdet m. rn.
Gällande avskrivningsregler för inventarier och varulagervärderingsreglerna
baserar sig på de faktiska anskaffningsvärdena för tillgångarna. Enligt
motionärerna i motionen 1976/77:317 av herr Hovhammar m. fl. (m) medför
dessa och andra skatte- och redovisningsregler för inkomst av rörelse att
det inte är möjligt för företagen att bibehålla eget kapital utan att drabbas
av beskattning av inflationsvinster och andra därmed sammanhängande
problem. Med hänvisning härtill yrkar de förslag från regeringen om rätt
till avskrivning av återanskaffningsvärdet och andra ändringar av reglerna
i syfte att förhindra beskattning av inflationsvinster.
Utskottet har vid tidigare års behandling av likartade motionsyrkanden
avstyrkt motionerna med hänvisning till företagsskatteberedningens pågående
utredningsarbete. Beredningen har numera fått tilläggsdirektiv att slutföra
utredningen före utgången av november 1977. Med hänsyn härtill och
till att synpunkterna i motionen kommer att prövas av utredningen, saknas
enligt utskottets uppfattning skäl till ändrad ståndpunkt i frågan.
Utskottet avstyrker således motionen 1976/77:317.
Öppen resultatutjämning m. m.
Som framgår av den tidigare redogörelsen har utskottet - med hänvisning
till företagsskatteberedningens utredningsuppdrag - senast vid 1975/76 års
riksmöte avstyrkt motionsyrkanden om nya regler angående resultatutjämning
mellan olika beskattningsår genom fondavsättningar av olika slag. I
de ifrågavarande motionerna återkommer likartade yrkanden. Så yrkas i
motionen 1976/77:444 av herr Adolfsson m. fl. (m) att riksdagen uttalar
sig för inrättandet av ett företagskonto för jord- och skogsbruket, i motionen
1976/77:1040 av herr Wachtmeister i Johannishus (m) att 1972 års skatteutredning
för tilläggsdirektiv att utreda frågan om inkomstutjämning för
yrkesfiskare enligt kontometod samt i motionen 1976/77:614 av herr Hovhammar
m. fl. (m, c) och 1042 av herr Wijkman m. fl. (m) förslag från
SkU 1976/77:27
8
regeringen eller utredning om införande av företagsinterna utvecklings- och
forskningsfonder.
I företagsskatteberedningens uppdrag ingår att ta ställning till olika frågor
rörande resultatutjämning mellan olika beskattningsår och avsättningar för
investerings- och utvecklingsändamål i syfte bl. a. att skapa resurser för
företagens fortsatta tillväxt. Beredningen har, som nyss framhållits, fått tillläggsdirektiv
att slutföra sitt utredningsarbete i år. Eftersom syftet med
motionerna därmed huvudsakligen torde vara tillgodosett kan något skäl
som bör föranleda att utskottet nu frångår sin enhälliga ståndpunkt i dessa
frågor inte anses föreligga. Utskottet avstyrker således motionerna
1976/77:444, 614, 1040 och 1042.
Konstnärer m. fl.
I motionen 1976/77:1037 av herr Sundman (c) anförs att litterära och
konstnärliga yrkesutövare inte är arbetsgivare eller egenföretagare i vanlig
mening. Samma uppfattning har herr Hellström m. fl. (s) i motionen
1976/77:612 och yrkar att man - med mönster från Norge - skapar en
särskild term, "självsysselsatta arbetare”, för denna yrkeskategori. Avsikten
bakom dessa motioner torde vara att skapa undantag från arbetsgivaravgift.
Vidare yrkas i motionen 1976/77:613 av herr Hellström m. fl. (s) att kravet
på bokföringsmässig redovisning begränsas i dessa fall och i motionen
1976/77:319 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) att frågan om inkomstutjämning
utreds.
Av redogörelsen för riksdagsbehandlingen av dessa frågor tidigare år framgår
att konstnärliga och litterära yrkesutövares skatte- och avgiftssituation
redan är uppmärksammad i flera olika utredningssammanhang. Beträffande
arbetsgivaravgifterna har dessutom vissa generella lättnader genomförts under
1976. Bl. a. harden från allmän arbetsgivaravgift avgiftsfria inkomstdelen
för egenföretagare höjts från 18 000 till 30 000 kr., vilket torde vara av betydelse
inte minst för de ifrågavarande yrkesutövarna.
Frågor om arbetsgivaravgifternas framtida utformning ingår i såväl företagsskatteberedningens
som pensionskommitténs utredningsarbete. Företagsskatteberedningen
kommer givetvis att ta ställning till dessa frågor
liksom till företagsbeskattningens utformning i övriga hänseenden. Med
anledning av vad som anförs i motionen 1976/77:613 bör också framhållas
att en bokföringsmässig redovisning ofta är till fördel och sällan till nackdel
för de skattskyldiga och att ett generellt undantag från de allmänna beskattningsprinciperna
för konstnärliga och litterära yrkesutövare inte kan
anses motiverat.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet även de nu ifrågavarande
motionerna 1976/77:319, 612, 613 och 1037.
SkU 1976/77:27
9
Övriga frågor
I motionen 1976/77:1015 av fru Ahrland (fp) behandlas en speciell fråga
rörande koncernbidrag, nämligen om avdrag bör medges för sådana bidrag
mellan ömsesidigt försäkringsbolag och dotteraktiebolag.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer företagsskatteberedningen vid sin
behandling av frågor rörande koncernbidrag att pröva de frågeställningar
som tas upp i motionen. Syftet med motionen torde därigenom vara tillgodosett.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1976/77:1015.
Frågan om begränsning eller slopande av avdragsrätten för representationskostnader
har prövats av riksdagen vid upprepade tillfällen. I motionen
1976/77:315 av fruar Andersson i Hjärtum (c) och Göthberg (c) yrkas sådana
ändringar i riksskatteverkets (RSV) anvisningar rörande detta avdrag att
avdragsgränserna för lunch, 65 kr., och för middag eller supé, 160 kr., sänks
till 50 resp. 100 kr.
Som utskottet anförde i sitt betänkande SkU 1973:10 bör en sedan länge
planerad allsidig översyn av reglerna komma till stånd inom företagsskatteberedningen.
Det kan också framhållas att reglerna kan komma att beröras
även vid 1972 års skatteutrednings omprövning av samtliga avdragsregler.
I avvaktan på resultatet av utredningarnas arbete, som förväntas inom en
nära framtid, är utskottet inte berett att förorda ändringar i de principer
som ligger till grund för RSV:s anvisningar i ämnet. Utskottet avstyrker
således motionen 1976/77:315.
Två speciella frågor tas upp i motionerna 1976/77:318 och 617. I den
första motionen av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) begär motionärerna
att företagsskatteberedningen skall fä i uppdrag att utreda frågan om byggmästares
försäljning av fastighet som utnyttjats som eget hem bör beskattas
enligt reglerna för realisationsvinst och inte som inkomst av rörelse. 1 den
sistnämnda motionen av fru Karlsson (c) och herr Olsson i Sundsvall (c)
anför motionärerna att uppfinnare som erhåller ersättning för en uppfinning,
i vissa fall saknar möjligheter att erhålla avdrag för kostnader som han
haft tidigare år. De yrkar utredning av avdragsmöjligheterna i sådana fall.
Motionerna berör bl. a. frågan om gränsdragningen mellan rörelse och
annan verksamhet samt vissa samordningsproblem vid beskattningen. Hithörande
frågor ingår som en viktig del såväl i företagsskatteberedningens
som i 1972 års skatteutrednings arbete. Med hänvisning härtill och till att
utredningarna såvitt möjligt givetvis bör ta upp även sådana detaljfrågor
som berörs i de nu aktuella motionerna, finner utskottet att någon åtgärd
från riksdagens sida f. n. inte är påkallad med anledning av motionerna.
Utskottet avstyrker således även motionerna 1976/77:318 och 617.
Utskottet hemställer
1. beträffande avskrivning på återanskaffningsvärdet m. m.
att riksdagen avslår motionen 1976/77:317;
SkU 1976/77:27
10
2. beträffande öppen resultatutjämning m. m.
att riksdagen avslår
a. motionen 1976/77:444,
b. motionen 1976/77:614,
c. motionen 1976/77:1040,
d. motionen 1976/77:1042;
3. beträffande konstnärer m. fl.
att riksdagen avslår
a. motionen 1976/77:319,
b. motionen 1976/77:612,
c. motionen 1976/77:613,
d. motionen 1976/77:1037;
4. beträffande övriga frågor
att riksdagen avslår
a. motionen 1976/77:315,
b. motionen 1976/77:318,
c. motionen 1976/77:617,
d. motionen 1976/77:1015.
Stockholm den 8 mars 1977
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
Närvarande: herrar Wärnberg* (s), Andersson i Knäred (c), Johansson i Jönköping
(s), Carlstein (s), Sundkvist (c), Westberg i Hofors (s), Söderström
(m), fru Normark* (s), herrar Olsson i Järvsö (c). Boström* (s), fruar Ahrland
(fp), Odelsparr (c), herrar Lundgren (m). Forslund (s) och Stensson* (fp).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.