SkU 1976/77: 26
Skatteutskottets betänkande
1976/77:26
med anledning av motioner om översyn av skattesystemet, m. m.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1976/77:86 av herr Werner m. fl. (vpk) vari under punkterna 1-3 hemställs
1. att riksdagen uttalar sin anslutning till det i motionen framlagda programmet
för en genomgripande skattereform och hos regeringen hemställer
om tilläggsdirektiv till skatteutredningarna i enlighet med programmet,
2. att riksdagen uttalar sig för slopande av hela momseffekten på maten
och hos regeringen begär att förslag härom snarast föreläggs riksdagen,
3. att riksdagen uttalar sig för en höjning av arbetsgivaravgifterna med
1,5 % för att finansiera denna åtgärd och hos regeringen begär att förslag
härom snarast föreläggs riksdagen;
1976/77:448 av herr Danell m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag syftande till att
1. högsta avdragsgilla belopp för underhållsbidrag till barn minst skall
motsvara beloppet för det under ifrågavarande inkomstår gällande bidragsförskottet,
2. underhållsbidrag och bidragsförskott till barn i fråga om förmånstagare
och skatteplikt jämställs med barnpension;
1976/77:451 av herr Petersson i Ronneby (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär utredning i syfte att åstadkomma avdragsrätt i självdeklaration
för facklig medlemsavgift;
1976/77:606 av fru Fraenkel (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att motionen överlämnas till 1972 års skatteutredning;
1976/77:607 av fru Fraenkel (fp) och fru Håkansson (fp) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att 1972 års skatteutredning får i uppdrag
att utreda frågan om en kontinuerlig anpassning av maximigränsen för avdrag
vid inkomstbeskattningen för underhållsbidrag åt barn till levnadskostnadsut
vecklingen;
1976/77:610 av herrar Hellström (s) och Gadd (s) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär utredning med uppgift
1. att analysera skattesystemets fördelningspolitiska effekter med hänsyn
till de inkomst- och förmögenhetsbegrepp som används som underlag för
beskattning,
2. att lägga fram förslag om sådana förändringar av inkomst- och för -
1 Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 26
SkU 1976/77:26
2
mögenhetsbegreppen vid beskattningen som kan leda till en jämnare inkomst-
och (brmögenhetsfordelning i enlighet med de riktlinjer som angivits
i motionen;
1976/77:618 av herr Knutson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär utredning om behovet av en höjning av försäkringsavdraget
vid inkomsttaxeringen;
1976/77:620 av fru Lundblad m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om skyndsam utredning och förslag till en begränsning
av underskottsavdragen, utformad som en viss procentandel av bruttoinkomsten
vid beskattning beträffande annan fastighet, kapital och övriga förvärvskällor
hos fysiska personer med bruttoinkomster över 100 000 kr.;
1976/77:1016 av herrar Andersson i Nybro (c) och Olsson i Sösdala (c)
vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att hos regeringen begära att en utredning om höginkomsttagarnas
verkliga standardnivå företas,
2. att uttala att kommande skatteomläggningar bör beakta att höginkomsttagarnas
standardnivå ofta är högre än den beskattningsbara inkomsten,
3. att ge regeringen till känna vad som anförts i motionen angående införande
av en maximiinkomst;
1976/77:1022 av herr Carlshamre m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande beskattningen
av folkpension inför utformningen av förslaget till en varaktig skattereform;
1976/77:1028 av herr Larsson i Öskevik m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att 1972 års skatteutredning får i uppdrag att
pröva frågan om en höjning av avdraget för underhållsbidrag till 40 % av
basbeloppet och att förslag läggs fram i så god tid att nya regler kan gälla
fr. o. m. 1978 års taxering.
Yrkandena under punkterna 4 och 5 i motionen 1976/77:86 har utskottet
behandlat i betänkandet SkU 1976/77:23.
Gällande bestämmelser och frågornas tidigare behandling
Översyn av skattesystemet m. m. (motionerna 1976/77:86 p. 1, 606, 610 och
1016)
För närvarande pågår ett omfattande utredningsarbete på skatteområdet.
Skattereglerna för fysiska personer ses över av 1972 års skatteutredning
(Fi 1972:02), som därvid både skall beakta de fördelningspolitiska aspekterna
och ta hänsyn till stabiliseringspolitiska, konjunkturpolitiska och tillväxtpolitiska
mål. Företagsskatteberedningen (Fi 1970:77) skall enligt sina direktiv
pröva avvägningen mellan å ena sidan storleken av den skatt som
SkU 1976/77:26
3
träffar företagens nettovinst och å andra sidan företagens möjligheter till
olika vinstreglerande dispositioner. Vidare skall beredningen utreda möjligheterna
att jämsides med en behållen nettovinstbeskattning i ökad utsträckning
använda produktionsfaktorskatter för olika ekonomisk-politiska
syften. Vid sina ställningstaganden till företagsbeskattningens utformning
och vid övervägande av beskattningsnivån har beredningen att beakta bl. a.
stabiliseringspolitiska, tillväxtpolitiska och fördelningspolitiska mål. Utredningen
(Fi 1976:06) om kommunernas ekonomi (förutvarande kommunalekonomiska
utredningen och 1976 års skatteutjämningsutredning) har till
uppgift att analysera kommunernas ekonomiska situation från olika aspekter
och att pröva kostnadsfördelningen mellan stat och kommun samt att göra
en översyn av skatteutjämningsreglerna.
Den pågående översynen av skattesystemet avses ge statsmakterna underlag
för en helhetsbedömning av hur det framtida skattesystemet skall
utformas. Utredningarna skall ha slutfört sitt arbete före utgången av november
1977. Målsättningen är att skatte- och avgiftssystemet skall stegvis
reformeras över en två- eller treårsperiod med början den 1 januari 1979.
Beskattningen av folkpension (motionen 1976/77:1022)
Rätt till extra avdrag tillkommer fr. o. m. 1977 års taxering den som uppbär
folkpension i form av ålderspension, förtidspension, änkepension och hustrutillägg.
Det extra avdraget beräknas individuellt vid inkomstprövningen.
Överstiger inte den taxerade inkomsten ett belopp, som motsvarar folkpensionen
och en sidoinkomst på 3 800 kr. minskat med schablonavdrag
på 100 kr., medges extra avdrag med så stort belopp att beskattningsbar
inkomst inte uppkommer. Om till statlig inkomstskatt taxerad inkomst är
högre, reduceras avdraget med 40 % av inkomstökningen. Enligt riksdagsbeslut
i höstas (prop. 1976/77:45; rskr 103) skall avdraget vidare jämkas
om den skattepliktiga förmögenheten för ensamstående eller för makar gemensamt
överstiger 75 000 kr. Om förmögenhetsvärdet överstiger 125 000
kr. medges inte extra avdrag. Vid fastställande av avdraget skall schablontaxerad
villafastighet - således även fritidsfastighet - och jordbruksfastighet,
som i huvudsak används för bostadsändamål, inräknas i förmögenhetsvärdet
med reducerat belopp. Om ensamstående pensionär eller två pensionerade
makar äger flera sådana fastigheter, får de gynnsammare värderingsreglerna
tillämpas endast på en fastighet och då i första hand på den fastighet som
utgör stadigvarande bostad.
Gränsen för folkpensionärernas deklarationsskyldighet har anpassats till
den skattefria inkomstnivån. Detta innebär, att skattskyldig, som uppburit
ålderspension, förtidspension, änkepension eller hustrutillägg, är skyldig att
utan anmaning avlämna självdeklaration vid 1977 års taxering endast om
bruttointäkterna för gift folkpensionär, vars make uppbär folkpension, uppgått
till sammanlagt 11 700 kr. och för annan folkpensionär till sammanlagt
1* Riksdagen 1976 1 77. 6 samt. Nr 26
SkU 1976/77:26
4
minst 13 500 kr. eller om de skattepliktiga formögenhetstillgångarna överstiger
75 000 kr.
Enligt 10 § uppbördslagen - UL - skall preliminär A-skatt inte utgå för
folkpension och tilläggspension, om inte regeringen med stöd av en fullmakt
i 3 § 3 mom. UL förordnar eller den skattskyldige själv begära» skatteavdrag
skall göras.
Fr. o. m. den 1 juli 1976 kan dubbla pensionstillskott utgå till pensionstagare
med förtidspension. Eftersom pensionstillskotten räknas som sidoinkomst
kommer gränsen för den skattefria sidoinkomsten, som går vid
3 800 kr., med tiden att passeras. Skatteavdrag måste därför för framtiden
kunna göras även då folkpension utgår utan samband med tilläggspension.
Pensionstillskotten kommer nämligen att överstiga nämnda 3 800 kr. under
år 1977. Fullmakten för regeringen enligt 3 § 3 mom. UL har därför förra
året (prop. 1976/77:45; SkU 15; rskr 103) ändrats så att den numera även
omfattar skatteavdrag på enbart folkpension. Fullmakten har emellertid begränsats
till de fall slutlig skatt kan antas uppkomma för den skattskyldige.
Avdrag för fackföreningsavgifter (motionen 1976/77:451)
Fackföreningsavgifter betraktas vid inkomsttaxeringen som inte avdragsgilla
levnadskostnader. Till följd härav utgör av fackförening utbetalat konfliktunderstöd
inte skattepliktig inkomst.
Yrkanden om avdragsrätt för fackföreningsavgifter har senast prövats av
riksdagen i december 1976. I sitt av riksdagen godkända betänkande
1976/77:11 anförde utskottet bl. a. följande.
Utskottet har tidigare (SkU 1975:14) varit positivt inställt till frågan om
avdrag för fackföreningsavgifter vid taxeringen men enhälligt avstyrkt framställda
motionsyrkanden i detta syfte med hänvisning till att frågan redan
uppmärksammats inom 1972 års skatteutredning. Utredningen har nämligen
i sitt betänkande med förslag till skatteomläggning 1976 (SOU 1974:103)
diskuterat möjligheten att beakta löntagarnas fackliga avgifter vid inkomsttaxeringen.
Med hänsyn till föreliggande avvägningsproblem och praktiska
svårighter var utredningsmajoriteten emellertid inte beredd att i det sammanhanget
ta ställning till frågan. Utredningen kommer i stället att ta upp
problemet i samband med den pågående översynen av avdragssystemet.
Försäkringsavdraget (motionen 1976/77:618)
Enligt nuvarande bestämmelser medges vid inkomsttaxeringen avdrag
för premier för kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och sjuk- eller
olycksfallsförsäkring samt för avgift till sjukkassa för begravningshjälp med
högst 250 kr. för ensamstående och 500 kr. gemensamt för makar.
Frågan om höjning av försäkringsavdraget prövades av riksdagen senast
vid 1975/76 års riksmöte. I sitt av riksdagen godkända betänkande SkU
1975/76:34 avstyrkte utskottet motionsyrkanden härom med hänvisning
till att frågor som sammanhänger med försäkringsavdraget f. n. behandlades
inom livförsäkringsskattekommittén och 1972 års skatteutredning.
SkU 1976/77:26
5
Avdrag för underhållsbidrag till barn (motionerna 1976/77:448, 607 och 1028)
Enligt gällande bestämmelser föreligger rätt till allmänt avdrag för belopp,
som skattskyldig utgivit för underhåll av icke hemmavarande barn under
18 år eller, såvitt gäller underhåll på grund av dom, oavsett barnets ålder.
Avdraget är maximerat till 2 500 kr. för varje barn. Bestämmelserna utgör
ett undantag från regeln att avdrag inte medges för vad som utgått till mottagarens
undervisning eller uppfostran och skiljer sig från vad som gäller
för andra understöd i det avseendet att mottagaren inte beskattas för bidraget.
Motionsyrkanden om höjning av avdraget för underhållsbidrag till barn
prövades av riksdagen senast i december 1976.1 sitt av riksdagen godkända
betänkande (SkU 1976/77:11) avstyrkte utskottet bifall till motionerna och
anförde följande.
När motionsyrkanden om höjning och värdesäkring av avdraget för underhållsbidrag
till barn behandlades vid 1975 års riksmöte hade utskottet
(SkU 1975:2) i och för sig inte något att erinra mot att beloppsgränsen tid
efter annan omprövades med hänsyn till penningvärdets förändringar, men
utskottet betonade samtidigt att mer väsentliga höjningar i alltför hög grad
kunde anses gynna föräldrar som inte sammanlevde. Med hänvisning till
att avdraget uppräknats med 1 000 kr. fr. o. m. 1975 års taxering och till
att frågan om avdragets utformning ingår i 1972 års skatteutrednings uppdrag
avstyrkte utskottet bifall till motionerna. Utskottet har inte funnit anledning
frånträda sin tidigare intagna ståndpunkt i frågan.
Avdrag för underskott (motionen 1976/77:620)
Avdrag för underskott i förvärvskälla får vid taxeringen till kommunal
inkomstskatt göras endast från sådan inkomst som skall beskattas i samma
kommun. Vid den statliga taxeringen gäller dock inte dessa begränsningar.
Avdrag medges inte för underskott, som uppkommit genom att det s. k.
procentavdraget överstiger nettointäkten av den förvärvskälla som det är
fråga om. Inte heller medges avdrag för underskott på fastighet eller rörelse
i utlandet eller för underskott i den mån hänsyn därtill tagits vid beräkning
av sjömansskatt.
Realisationsförlust får dras av endast från realisationsvinst eller utländsk
lotterivinst. Vid den kommunala taxeringen gäller dessutom, att realisationsförlust
i en kommun inte får dras av från vinst i annan kommun.
Senast i december förra året avstyrkte riksdagen på förslag av utskottet
(SkU 1976/77:11) motionsyrkanden om begränsningar i rätten till underskottsavdrag
med hänvisning till den översyn av avdragssystemet som f. n.
pågår inom 1972 års skatteutredning.
Mervärdeskatten på livsmedel m. m. (motionen 1976/77:86 p. 2 och 3)
Mervärdeskatten utgör f. n. 15 % av beskattningsvärdet, vilket normalt
utgörs av priset inklusive skatt. Skattesatsen 15 % motsvarar 17,65 % av
priset exklusive skatt. I fråga om monteringsfärdiga husbyggnadsentreprenader,
servering och rumsuthyrning beräknas skatten på 60 % av vederlaget
SkU 1976/77:26
6
inklusive skatt och i fråga om markanläggningsarbeten samt tjänster av
arkitekter o. d. på 20 % av vederlaget inklusive skatt. Vid tillämpning av
reduceringsreglerna blir pålägget 9,89 resp. 3,09 % av priset exklusive skatt.
När motionsyrkanden om avveckling av mervärdeskatten på livsmedel
tidigare prövats av riksdagen har förslagen avvisats av bl. a. skattetekniska
skäl och med hänvisning till de åtgärder som vidtagits för att motverka
prishöjningar på livsmedel. För vissa livsmedel bidrar de statliga prissubventionerna
till en större sänkning av priserna än vad ett slopande av mervärdeskatten
skulle innebära.
Ett yrkande i en vpk-motion om slopande av mervärdeskatten på livsmedel
avslogs av riksdagen så sent som i december förra året. I sitt betänkande
SkU 1976/77:11 framhöll utskottet, att mer genomgripande ändringar
i skattesystemet, som försvårade skatteutredningarnas arbete, inte
borde göras f. n. Utskottet tilläde, att 1972 års skatteutredning enligt sina
direktiv bl. a. hade till uppgift att behandla de fördelningspolitiska effekterna
av skattesystemet och att den enligt vad utskottet erfarit redan inlett prövningen
av frågan om en differentiering av mervärdeskatten på livsmedel.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet motioner, som innehåller yrkanden
om ändringar i eller utredning av vissa frågor rörande beskattningen av
fysiska personer m. m.
Flertalet av de i motionerna behandlade frågorna är f. n. föremål för överväganden
inom 1972 års skatteutredning, företagsskatteberedningen eller
utredningen om kommunernas ekonomi (förutvarande kommunalekonomiska
utredningen och 1976 års skatteutjämningsutredning). Enligt direktiven
skall utredningarna slutföra sitt arbete före utgången av november
1977, och avsikten är att resultatet av utredningsarbetet skall ge statsmakterna
underlag för en helhetsbedömning av beskattningens framtida utformning.
Målsättningen är att skatte- och avgiftssystemet skall kunna reformeras
stegvis över en två- eller treårsperiod med början den 1 januari 1979.
Översyn av skattesystemet m. m.
I motionen 1976/77:86 av herr Werner m. fl. (vpk) yrkas under punkten
1 tilläggsdirektiv till skatteutredningarna om
införande av en progressiv ”statskommunal enhetsskatt”,
översyn av skattesystemet,
skärpt beskattning av kapital och kapitalvinster,
beskattning av produktionen efter omsättning, råvaru- och energiförbrukning
samt
ökade insatser mot skattefusk och skatteflykt.
Fru Fraenkel (fp) behandlar i motionen 1976/77:606 de ensamståendes
SkU 1976/77:26
7
skattesituation och yrkar att motionen överlämnas till 1972 års skatteutredning
för beaktande. I motionen 1976/77:610 av herrar Hellström (s)
och Gadd (s) begär motionärerna utredning med uppgift att dels analysera
skattesystemets fördelningspolitiska effekter med hänsyn till det skatterättsliga
inkomst- och förmögenhetsbegreppet, dels utarbeta förslag, som syftar
till att åstadkomma en jämnare inkomst- och förmögenhetsfördelning. Under
punkten 1 i motionen 1976/77:1016 av herrar Andersson i Nybro (c)
och Olsson i Sösdala (c) begärs utredning om höginkomsttagarnas verkliga
standardnivå och under punkten 2 ett riksdagsuttalande om att vid kommande
skatteomläggningar bör beaktas att höginkomsttagarnas standardnivå
ofta är högre än den beskattningsbara inkomsten. Dessutom hemställer motionärerna
under punkten 3 att regeringen skall överväga att införa bestämmelser
om maximiinkomst.
De frågor, som behandlas i motionerna 1976/77:606 och 610 samt under
punkterna 1 och 2 i motionen 1976/77:1016, är redan föremål för överväganden
inom 1972 års skatteutredning. En av huvuduppgifterna för utredningen
är nämligen att bedöma de fördelningspolitiska aspekterna på
skatte- och avgiftssystemet. Enligt de ursprungliga direktiven skall beskattningsreglerna
utformas så att de medverkar till att åstadkomma en jämnare
real inkomstfördelning och standardutveckling medborgarna emellan, och
i de i höstas utfärdade tilläggsdirektiven till utredningen framhålls särskilt
att ett väsentligt mål för skattepolitiken - liksom för statens utgiftspolitik
- är att bidra till en jämnare inkomstfördelning i samhället. Också de frågor,
som uppmärksammats i motionen 1976/77:86 underpunkten 1 i hemställan,
faller inom ramen för de tre skatteutredningarnas uppdrag. Utredningarna
kommer givetvis att närmare pröva alla de förslag till ändringar i skatteoch
avgiftssystemet som förts fram i motioner och i den allmänna debatten.
Med hänvisning härtill finnér utskottet inte anledning tillstyrka yrkandena
i motionerna 1976/77:86 punkten 1, 606, 610 och 1016 punkterna 1 och
2.
Yrkandet under punkten 3 i motionen 1976/77:1016 om införande av
bestämmelser om maximiinkomst avstyrks. Skatteutredningen är oförhindrad
att, om utredningen så finner lämpligt, ta upp frågan om maximiinkomst.
Beskattningen av folkpension
1 motionen 1976/77:1022 av herr Carlshamre m. fl. (m) begärs ett riksdagsuttalande
av innebörd att folkpension inklusive pensionstillskott jämte
en inkomst på 1 500 kr. bör undantas från beskattning. Bakgrunden till
yrkandet är att dubbla pensionstillskott fr. o. m. den 1 juli 1976 kan utgå
till pensionstagare med förtidspension. Pensionstillskotten betraktas som
sidoinkomst vid beräkning av extra avdrag för nedsatt skatteförmåga för
folkpensionärer. För en pensionär, som erhåller dubbla pensionstillskott,
kommer gränsen för den skattefria sidoinkomsten, som går vid 3 800 kr.,
SkU 1976/77:26
8
att överskridas.
Enligt de tilläggsdirektiv, som i höstas utfärdades till 1972 års skatteutredning,
skall utredningen vid utformningen av sina förslag också ompröva
beskattningen av folkpension och sidoinkomst. Självfallet kommer utredningen
därvid att beakta ändringarna i pensionslagstiftningen och de synpunkter
som framförts av motionärerna. Utskottet vill också erinra om att
budgetminister Mundebo i svar på en enkel fråga den 9 februari i år som
sin mening uttalat, ”att det är en riktig ambition att stegvis förbättra möjligheterna
till att vid sidan av folkpensionen ha en viss skattefri annan
inkomst”. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till skrivelseyrkandet
i motionen 1976/77:1022.
A vdrag för fackforeningsavgifter
Herr Petersson i Ronneby (c) begär i motionen 1976/77:451 utredning
om införande av avdragsrätt för fackforeningsavgifter.
Som framgår av den tidigare redogörelsen har frågan om avdrag för fackföreningsavgifter
vid inkomsttaxeringen under lång tid diskuterats inom
1972 års skatteutredning. Enligt vad utskottet erfarit har utredningen för
avsikt att i sitt slutbetänkande redovisa sitt ställningstagande i frågan. I
avvaktan härpå avstyrker utskottet bifall till utredningsyrkandet i motionen
1976/77:451.
Försäkringsavdraget
1 motionen 1976/77:618 av herr Knutson m. fl. (m) begärs utredning om
höjning av försäkringsavdraget. Syftet med motionen är att avdraget skall
anpassas till den penningvärdeförändring som ägt rum sedan de nuvarande
beloppsgränserna - 250 kr. för ensamstående och 500 kr. gemensamt för
makar - fastställdes 1963 och att stimulera försäkringssparandet.
Frågan om försäkringsavdragets storlek och omfattningen av avdragsrätten
prövas f. n. inom 1972 års skatteutredning och livförsäkringsskattekommittén.
Dessa utredningar förväntas avsluta sitt arbete under innevarande
år. I avvaktan på utredningarnas förslag avstyrker utskottet bifall
till motionen 1976/77:618.
Avdrag för underhållsbidrag lill barn
Fr. o. m. 1975 års taxering medges avdrag för underhåll av icke hemmavarande
barn med 2 500 kr., om barnet är under 18 år eller, när det
gäller underhåll på grund av dom, oavsett barnets ålder.
I motionen 1976/77:448 av herr Danell m. fl. (m) begärs att regeringen
skall lägga fram förslag om sådan ändring av bestämmelserna att avdraget
motsvarar det för inkomståret gällande bidragsförskottet. Dessutom yrkar
SkU 1976/77:26
9
motionärerna, att underhållsbidrag och bidragsförskott till barn i fråga om
formånstagare och skatteplikt skall jämställas med barnpension, vilket innebär
att de skall beskattas hos barnet. Vidare yrkas i motionen 1976/77:607
av fru Fraenkel (fp) och fru Håkansson (fp) att 1972 års skatteutredning
får i uppdrag att utreda frågan om en kontinuerlig anpassning av maximigränsen
för avdraget till levnadskostnadsutvecklingen. En sådan anpassning
kan enligt motionärernas mening åstadkommas, om avdraget fastställs
till samma belopp som normalbeloppet för existensminimum för barn, dvs.
till 40 % av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring för december
månad året före taxeringsåret. Slutligen yrkas i motionen 1976/77:1028 av
herr Larsson i Öskevik m. fl. (c) att 1972 års skatteutredning får i uppdrag
att överväga en höjning av avdraget till 40 % av basbeloppet fr. o. m. 1978
års taxering.
Frågan om utformningen av avdraget för underhåll till barn ingår i 1972
års skatteutrednings uppdrag. När liknande motionsyrkanden tidigare behandlats
av riksdagen har utskottet varit positivt inställt till en omprövning
av beloppsgränsen med hänsyn till penningvärdeförändringen. Utskottet förutsätter
därför att utredningen vid sitt ställningstagande till frågan om indexreglering
av skattesystemet överväger möjligheterna att värdesäkra det
ifrågavarande avdraget. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till
skrivelseyrkandena i motionerna 1976/77:448, 607 och 1028.
A vdrag för underskott
I motionen 1976/77:620 av fru Lundblad m. fl. (s) begärs skyndsam utredning
om en begränsning av underskottsavdragen till viss procent av bruttoinkomsten
för fysiska personer, om nämnda inkomst överstiger 100 000
kr.
Inom 1972 års skatteutredning pågår f. n. en översyn av hela avdragssystemet.
De synpunkter på frågan om en begränsning i avdragsrätten för
underskott som framförts av motionärerna och i tidigare motioner i riksdagen
kommer därvid att prövas. Utskottet finnér därför inte anledning tillstyrka
utredningsyrkandet i motionen 1976/77:620.
Mervärdeskatt på livsmedel m. m.
I motionen 1976/77:86 av herr Werner m. fl. (vpk) begärs under punkten
2 förslag om slopande av mervärdeskatten på livsmedel och under punkten
3 att denna åtgärd finansieras genom höjning av arbetsgivaravgiften med
1,5 %.
Frågan om avveckling av mervärdeskatten på livsmedel behandlades av
riksdagen så sent som i december förra året. Utskottet (SkU 1976/77:11)
ansåg det därvid inte lämpligt att genomföra mer genomgripande ändringar
i skattesystemet, vilka skulle försvåra skatteutredningamas arbete. Utskottet
SkU 1976/77:26
10
vidhåller denna uppfattning och avstyrker således bifall till yrkandena under
punkterna 2 och 3 i motionen 1976/77:86.
Utskottet hemställer
1. beträffande översyn av skattesystemet m. m.
att riksdagen avslår
a. motionen 1976/77:86 punkten 1,
b. motionen 1976/77:606,
c. motionen 1976/77:610,
d. motionen 1976/77:1016;
2. beträffande beskattningen av folkpension
att riksdagen avslår motionen 1976/77:1022;
3. beträffande avdrag för fackföreningsavgifter
att riksdagen avslår motionen 1976/77:451;
4. beträffande försäkringsavdraget
att riksdagen avslår motionen 1976/77:618;
5. beträffande avdrag för underhållsbidrag till barn
att riksdagen avslår
a. motionen 1976/77:448,
b. motionen 1976/77:607,
c. motionen 1976/77:1028;
6. beträffande avdrag för underskott
att riksdagen avslår motionen 1976/77:620;
7. beträffande mervärdeskatt på livsmedel m. m.
att riksdagen avslår motionen 1976/77:86 punkterna 2 och 3.
Stockholm den 8 mars 1977
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
Nätvarande: herrar Wärnberg* (s), Andersson i Knäred (c), Josefson* (c),
Johansson i Jönköping (s). Carlstein (s). Sundkvist (c), Westberg i Hofors
(s). Söderström (m), fru Normark* (s), herrar Olsson i Järvsö (c), Boström*
(s), fru Ahrland (fp), herrar Lundgren (m), Forslund (s) och Stensson* (fp).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.