SkU 1976/77:24

Skatteutskottets betänkande
1976/77:24

med anledning av motion angående beskattningen av egenföretagare
m. m.

Motionen

I motionen 1976/77:1033 av herr Palme m. fl. (s) hemställs underpunkten
2 att riksdagen beslutar att spärreglerna i fråga om uppdelning av inkomsterna
mellan makar i gemensamt företag och lön till barn från föräldrars företag i
princip får den lydelse de hade före riksdagens beslut den 17 december 1976
och att de nu föreslagna reglerna skall tillämpas fr. o. m. den 1 januari
1978.

Punkten 1 i motionen behandlas i utskottets betänkande 1976/77:23.

Frågans tidigare behandling

Enligt riksdagens beslut våren 1976 (prop. 1975/76:77 och 79, SkU 28 och
29) slopades den s. k. faktiska sambeskattningen av inkomst av jordbruksfastighet
och rörelse, samtidigt som möjligheterna för fåmansföretagare och
andra att erhålla ej avsedda förmåner vid beskattningen genom inkomstuppdelning
mellan makar och barn begränsades. Syftet härmed var att så långt
som möjligt tillgodose berättigade krav på individuell beskattning av
arbetsinkomster och uppnå en ökad neutralitet mellan olika företagsformer.

De nya reglerna tillämpas fr. o. m. 1977 års taxering med vissa under
hösten 1976 genomförda ändringar (prop. 1976/77:41, SkU 12).

De nya reglerna innebär i huvudsak följande.

Nettointäkten av egenföretagares jordbruk eller rörelse skall i princip
beskattas hos den av makarna som har den ledande ställningen i företaget.
Medhjälpande make, som utfört arbete i förvärvskällan minst 400 timmar får
emellertid beskattas för värdet härav, dock högst intill ett belopp som
motsvarar marknadsmässig ersättning. Arbete i bostaden får medräknas
endast om det med hänsyn till verksamhetens art och övriga omständigheter
finns skäl därtill. Om den medhjälpande maken helt eller delvis äger
förvärvskällan eller nedlagt kapital däri, möter inte hinder mot att därutöver
beskatta honom för skälig ränta som han uppburit av denna anledning.

Om inte någon av makarna haft den ledande ställningen i företaget skall de
anses ha drivit verksamheten gemensamt. I så fall skall var och en beskattas
för skälig del av inkomsten med hänsyn till nedlagt arbete och övriga
omständigheter.

1 Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 24

SkU 1976/77:24

Beträffande lön till barn, som arbetar i föräldrarnas jordbruk eller rörelse,
medges avdrag endast om barnet fyllt 16 år. Tidigare begränsningar i
avdragsrätten när barnet fyllt 16 år har slopats.

Lön till medhjälpande make och barn från fåmansbolag utöver vad som
medges enligt nämnda principer beskattas hos den av makarna som har den
ledande ställningen i företaget, men med bibehållen avdragsrätt för bolaget.

Enligt beslutet våren 1976 skulle timgränsen för medhjälpande makes
arbetsinsats vara 600 timmar. Vidare skulle högst en tredjedel av nettointäkten
av verksamheten få beskattas hos medhjälparen. Beträffande lön till
barn byggdes tidigare begränsningar i avdragsrätten ut, så att avdragsrätt för
lön till barn mellan 16 och 18 år skulle föreligga endast om lönen från
föräldrarna var så stor att den som sådan föranledde skatteplikt för barnet.
Om barnet studerar på heltid skulle dessutom - oavsett barnets ålder - avdrag
medges endast för arbete som utförts under sommarferier eller annat
studieuppehåll på minst en månad.

I reservationer till utskottets betänkanden SkU 1975/76:27 och 28 hade
yrkats sänkning av timantalet till 400, slopande av tredjedelsregeln och
lättnader i fråga om avdrag för lön till barn. Dessa reservationer avslogs av
riksdagen.

Beslutet hösten 1976 innebar emellertid att timantalet sänktes till 400 samt
att tredjedelsregeln och begränsningarna i fråga om avdragsrätt för lön till
barn som fyllt 16 år slopades. Det kan också nämnas att reglerna då
utformades med en viss valfrihet, så att det står makarna fritt att - om de
förutsättningar som gäller härför har uppfyllts - av den gemensamma
inkomsten hänföra ett valfritt belopp till den medhjälpande maken, dock
högst vad som kan anses motsvara det marknadsmässiga värdet av
arbetsinsatsen.

Som skäl försitt beslut att tillstyrka ändringarna i förstnämnda hänseenden
anförde utskottet (SkU 1976/77:12) följande:

Utskottet konstaterar att bred enighet råder om det grundläggande syftet
med reglerna, nämligen att den som utfört ett förvärvsarbete också bör
beskattas för inkomsten härav enligt regler som så långt som möjligt ger lika
resultat oavsett företagsformen eller vem som är arbetsgivare. Genom att den
s. k. faktiska sambeskattningen i princip slopats för egenföretagare, som med
hjälp av sin make driver verksamheten utan förmedling av juridisk person,
har makarna kunnat uppnå en sedan länge eftersträvad jämställdhet med
dem som driver verksamhet i annan form. De nya reglerna medför emellertid
samtidigt omotiverade skatteskärpningar och ej acceptabla försämringar i
socialförsäkringshänseende för åtskilliga familjer som driver jordbruk eller
rörelse i aktiebolagsform eller liknande.

Tredjedelsregeln har uppfattats som en diskriminering av medhjälpande
make - i praktiken mestadels kvinnor - eftersom värdet av dennes
arbetsinsats inte får uppskattas till mer än hälften av andra makens inkomst.
Därtill kommer att tredjedelsregeln, som i högst normala fall leder till att

SkU 1976/77:24

värdet av medhjälpande makes arbetsinsats blir underskattat, enligt vad som
påvisas i propositionen i vissa fall får orimliga effekter.

Även den gräns på 600 timmar, som gäller för att medhjälpande makes
arbetsinsats över huvud taget skall kunna beaktas, leder till att syftet med
reformen i åtskilliga fall inte kan tillgodoses. Med hänsyn till svårigheterna att
bedöma det marknadsmässiga värdet av en arbetsinsats som endast utförs
sporadiskt bör visserligen kravet på att arbetstiden skall ha uppgått till ett
visst antal timmar behållas. En sådan av praktiska och administrativa skäl
motiverad timgräns bör emellertid inte sättas så hög, att väsentliga arbetsinsatser
inte kan beaktas. Den i propositionen föreslagna gränsen på 400
timmar är enligt utskottets uppfattning mot denna bakgrund väl avvägd.

Beträffande lön till barn innebär beslutet i våras avsevärda skärpningar som
går långt utöver syftet att jämställa arbetsinkomster från direktägda företag
och fåmansbolag i beskattnings- och socialförsäkringshänseende. Studerande
ungdomar utför många gånger värdefulla arbetsinsatser under veckoskiften
och genom kvällsarbete. 1 jordbruk och i vissa andra företag är föräldrarna
många gånger helt beroende av att få studerande barn som avbytare för att
själva kunna ta ledigt. De nya reglerna innebär i sådana situationer att all
inkomst som är intjänad i föräldrarnas företag beskattas hos föräldrarna,
medan däremot inkomst intjänad på annat håll på samma sätt som hittills
beskattas hos den som utfört arbetet. Enligt utskottets uppfattning bör dessa
fall så långt som möjligt likställas. Som anförs i propositionen bör således
även i fråga om barns arbete utgångspunkten vara att barnet självt beskattas
för värdet av sitt arbete, med undantag för lön till barn under 16 år.

Det bör framhållas att de kontrollproblem, som åberopats mot de nu
angivna förslagen, inte till sin natur är artskilda från vad som gäller på övriga
områden inom beskattningen. Kontrollfrågorna bör således enligt utskottets
uppfattning inte kunna åberopas som grund för att utforma reglerna på ett sätt
som i flera fall leder till otillfredsställande resultat och skapar berättigad
irritation. Det ankommer givetvis på de skattskyldiga att - om så påfordras -genom förda anteckningar och på annat sätt förebringa erforderlig utredning
om medhjälpande makes arbetsinsats och det marknadsmässiga värdet
därav. Utskottet utgår också från att de anvisningar riksskatteverket kommer
att utfärda i ämnet kommer att underlätta den praktiska tillämpningen av
bestämmelserna.

I en reservation till betänkandet yrkade samtliga (s)-ledamöter oförändrade
regler i nämnda hänseenden och ansåg att det nyss angivna avsnittet av
utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att bred enighet råder om det grundläggande syftet
med reglerna, nämligen att den som utfört ett förvärvsarbete också bör
beskattas för inkomsten härav enligt regler som så långt som möjligt ger lika
resultat oavsett företagsformen eller vem som är arbetsgivare. Genom att den
s. k. faktiska sambeskattningen i princip slopats för egenföretagare, som med
hjälp av sin make driver verksamheten utan förmedling av juridisk person,
har makarna kunnat uppnå en sedan länge eftersträvad jämställdhet med
dem som driver verksamhet i annan form. Samtidigt inträdde en viss
skatteskärpning för en del familjeinkomster om ett jordbruk eller annan
rörelse drevs i bolagsform. Denna skärpning innebar dock i de flesta fall
endast att opåkallade uppdelningar av familjeinkomsten med därav följande
skattelättnader hindrades.

1* Riksdagen 1976/77. 6 sand. Nr 24

SkU 1976/77:24

De spärrar som finns i den i våras beslutade lagstiftningen för att förhindra
felaktiga uppdelningar av den gemensamma familjeinkomsten är enligt
utskottets uppfattning nödvändiga att ha kvar. Således måste ett minsta antal
timmar finnas för att medhjälpande make skall kunna anses ha deltagit i
verksamheten. På grund av de stora svårigheter som föreligger för taxeringsmyndigheten
att kontrollera lämnade uppgifter i detta avseende finner
utskottet att 600 timmars arbetsinsats är ett lämpligare timantal än de 400
timmar som föreslagits i propositionen.

Utskottet kan konstatera att principiell enighet råder om att ett jordbruk
eller en rörelse vari båda makarna arbetar tillför makarna gemensamma
inkomster. Med det skattesystem vi har med särbeskattning spelar det stor
roll hur dessa inkomster fördelas mellan makarna. Utskottet har den
uppfattningen att fördelningen bör ske i förhållande till vardera makens
arbetsinsatser. Om en av makarna har en företagsledande funktion bör
givetvis denne tillföras större del av inkomsten än en medhjälpande make. I
nu gällande lagstiftning har proportionen mellan företagsledare och medhjälpande
make fastställts så att den medhjälpande maken kan få högst 1/3 av
den samlade företagsinkomsten. Utan att någon millimeterrättvisa kan sägas
föreligga anser utskottet att denna tredjedelsregel är väl avvägd.

1 propositionen föreslås en mera godtycklig regel, dvs. att medhjälpande
make alltid skall tillförsäkras marknadsmässig ersättning för sitt arbete så
långt som företagets överskott räcker, medan den som i verkligheten är
ansvarig för företaget får ta det som blir över, ja kanske rent av blir utan
ersättning för sina arbetsinsatser. En sådan uppdelning av den totala
inkomsten strider helt mot principen att den samlade inkomsten skall delas
mellan makarna i förhållande till vars och ens arbetsinsats.

Den gällande tredjedelsregeln är dessutom den enda verkligt effektiva
regeln i kontrollhänseende då såväl regeln om marknadsmässigt vederlag
som regeln om minsta antal timmar som berättigar till uppdelning knappast
kan kontrolleras alls. Resultatet av propositionens förslag torde komma att
innebära en godtycklig uppdelning av familjeinkomsten och en viss återgång
till det förhållande som rådde för fåmansbolagen före den ändrade lagstiftningen
som genomfördes i början av 1976. Utskottet anser sig inte kunna
medverka till denna försämring, varför propositionen avstyrkes i denna
del.

I fråga om beskattningen av barns arbetsinsats anför föredragande
statsrådet att inkomster från föräldrars rörelse för barn som är under 16 år bör
beskattas hos föräldrarna. Detta ställningstagande motiveras främst av
kontrollskäl. Utskottet delar den framförda uppfattningen. Samtidigt anser
utskottet att likartade kontrollsvårigheter föreligger även för äldre hemmavarande
barn som studerar på heltid. Av denna anledning anser utskottet att
det inte föreligger bärande skäl att ändra den nu bestämda lagstiftningen som
innebär att barn över 16 år som studerar på heltid ej skall skatta för
ersättningar från föräldrarnas rörelse med mindre de har en längre sammanhängande
ledighet från studierna, exempelvis för ferier. Utskottet anser ej
heller att det finns anledning ändra på regeln att avdrag för lön till barn mellan
16 och 18 år får medges endast om lönen är så stor att den är deklarationspliktig.

Utskottets förslag godtogs av riksdagen.

Riksskatteverket har meddelat närmare anvisningar för tillämpningen av
de nya reglerna (RSV Dt 1976:35 och 42).

SkU 1976/77:24

Utskottet

I början av år 1976 slopades i princip den s. k. faktiska sambeskattningen
av inkomst av jordbruksfastighet och rörelse, samtidigt som möjligheterna
till obehörig uppdelning mellan familjemedlemmarna av inkomster från fåmansföretag
begränsades. De nya reglerna tillämpas fr. o. m. 1977 års taxering
med vissa ändringar som beslutades hösten 1976.

Enligt de nya reglerna skall i princip den av makarna, som haft den
ledande ställningen i företaget, beskattas för hela inkomsten. Medhjälpande
make och barn kan emellertid under vissa förutsättningar beskattas för vad
som motsvarar värdet av deras arbetsinsats. Enligt beslutet våren 1976 krävdes
härför bl. a. att medhjälpande make utfört arbete i förvärvskällan minst
600 timmar. Vidare skulle högst en tredjedel av makarnas sammanlagda
inkomst av verksamheten få beskattas hos medhjälpande make. Liksom
tidigare skulle avdrag för lön till barn medges endast om barnet fyllt 16
år. Tidigare begränsningar i avdragsrätten, när barnet är mellan 16 och 18
år, byggdes enligt detta beslut ut så att avdragsrätt skulle föreligga endast
om lönen var så stor att den som sådan föranledde skatteplikt. För lön
till barn som studerar på heltid skulle dessutom - oavsett barnets ålder
- avdrag medges endast om arbetet utförts under sommarferier eller annat
studieuppehåll på minst en månad.

Dessa s. k. spärregler ändrades hösten 1976 så att timgränsen nedsattes
till 400 timmar och tredjedelsregeln slopades. Vidare slopades de särskilda
begränsningarna beträffande avdragsrätten för lön till barn som fyllt 16 år.

I motionen 1976/77:1033 yrkas en återgång i angivna hänseenden fr. o. m.
1979 års taxering till de under våren 1976 beslutade spärreglerna.

Utskottet kan - nu liksom tidigare - konstatera att bred enighet råder
om det grundläggande syftet med reformen, nämligen att den som utfört
ett förvärvsarbete också skall beskattas för inkomsten härav enligt regler
som i möjligaste mån ger lika resultat oavsett företagsformen eller vem
som är arbetsgivare. Bakgrunden till de under hösten 1976 genomförda detaljändringarna
var - som framgår av den tidigare redogörelsen - att tredjedelsregeln,
600-timmarsregeln och begränsningarna i fråga om avdragsrätten
för lön till barn över 16 år medförde att detta syfte inte kunde uppnås
i ett stort antal fall. Detta förhållande skulle för åtskilliga familjer ha lett
till en avsevärt högre skatt än som följer av de principer som ligger till
grund för reformen och till nackdelar i socialförsäkringshänseende. Därtill
kom att reglerna fått en sådan utformning att de uppfattats som en diskriminering
av medhjälpande make - i praktiken mestadels kvinnor - och
medförde vissa orimliga effekter i övrigt.

Dessa förhållanden har inte bestritts av motionärerna. Som skäl för det
framställda yrkandet åberopas i stället vissa kontrollproblem. Enligt utskottets
tidigare ställningstagande är emellertid dessa problem inte till sin natur
så artskilda från vad som gäller på övriga områden inom beskattningen.

SkU 1976/77:24

att de bör kunna läggas till grund för regler som leder till otillfredsställande
resultat och skapar berättigad irritation.

Som utskottet uttalade förra året bör regeringen noga följa den praktiska
tillämpningen av de nya reglerna. De erfarenheter som därvid kan inhämtas
bör givetvis avvaktas innan riksdagen på nytt omprövar reglerna. Med hänvisning
härtill och till att motionärerna inte åberopat något skäl, som inte
varit känt tidigare, avstyrker utskottet motionen i den del som behandlas
i detta betänkande.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1033 punkten 2.

Stockholm den 1 mars 1977

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), andre vice talmannen Magnusson (m),
Andersson i Knäred (c), Josefson (c). Hörberg* (fp). Carlstein (s), Sundkvist
(c), Westberg i Hofors (s), Söderström (m), fru Normark (s), herrar Olsson
i Järvsö (c), Boström (s), fru Rönnung* (s) och herr Stensson (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herrar Wärnberg (s). Carlstein (s), Westberg i Hofors (s), fru Normark
(s), herr Boström (s) och fru Rönnung (s), som

dels anfort följande:

Som framhållits i motionen 1976/77:1033 bör inkomsterna från ett gemensamt
familjeföretag delas mellan familjemedlemmarna på ett sätt som
motiveras av de insatser resp. familjemedlemmar gjort. Så behöver icke
ske efter de regler som riksdagens majoritet genomförde hösten 1976. Dessa
regler medför rätt till godtycklig uppdelning av det gemensamma företagets
vinstresultat inom ramen för s. k. marknadsmässigt vederlag åt den ene
av makarna. Reglerna konstruerades också om så att alla tänkbara uppdelningar
kan ske i syfte att skaffa gynnsammare förhållanden för familjemedlemmar
i såväl skatte- som socialförsäkringshänseende än som motsvaras
av den faktiska arbetsinsatsen. Denna favorisering av en viss grupp
skattskyldiga framstår för många som djupt orättvis.

Det ändamålsenligaste sättet att begränsa dessa orättvisor är att återinföra
tredjedelsregeln i fråga om fördelningen av inkomster mellan makar. En
spärregel av detta slag innebär att man begränsar de oöverstigliga kontrollproblem
som höstens ändringar medförde och att man får en uppdelning
som i flertalet fall kan anses rimlig. Tredjedelsregeln medför inte någon

SkU 1976/77:24

millimeterrättvisa utan innebär endast att beskattningsreglerna på ett bättre
sätt än f. n. anpassar sig till de faktiska förhållandena i näringslivet. Därtill
kommer att en rörelseinkomst i allmänhet till viss del kan anses som kapitalavkastning,
som i princip inte skall uppdelas vid beskattningen.

Enighet råder om att medhjälpande make måste ha arbetat ett visst minsta
antal timmar för att kunna anses ha deltagit i verksamheten. På grund
av de stora svårigheter som föreligger för taxeringsmyndigheten att kontrollera
lämnade uppgifter i detta avseende är 600 timmars arbetsinsats ett
lämpligare antal än den nedsättning till 400 timmar som genomfördes i
höstas.

Ställningstagandet i höstas innebär bl. a. att barns arbetsinsats skall kunna
beaktas endast om barnet fyllt 16 år. Detta ställningstagande motiverades
främst av kontrollskäl. Däremot bortsåg man helt från likartade kontrollsvårigheter
om barnet är äldre. Bärande skäl saknades för att ändra de regler
som innebar att barn över 16 år som studerar på heltid skulle skatta för ersättningar
från föräldrarnas rörelse endast om arbetet utförts under en längre sammanhängande
ledighet från studierna, exempelvis vid ferier, och att avdrag för
lön till barn mellan 16 och 18 år skulle medges endast om lönen är så stor att den
är deklarationspliktig.

För att underlätta kontrollen och förhindra obehöriga inkomstöverflyttningar
mellan olika familjemedlemmar är en återgång till de något hårdare
regler som gällde före höstens beslut nödvändig. Motionen 1976/77:1033
bör således bifallas i den del som behandlas i detta betänkande.

dels ansett att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1033 punkten 2
antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives att 20 §, punkt 2 av anvisningarna till 20 §, punkt
1 av anvisningarna till 22 §, punkt 11 av anvisningarna till 29 S, punkt
13 av anvisningarna till 32 § och anvisningarna till 52 5 kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 S

Vid beräkningen 43 S 3 mom.

Avdrag må icke ske för: Avdrag må icke ske för:

den skattskyldiges sitt hushåll;

värdet av arbete, som i den skatt- värdet av arbete, som i den skatt skyldiges

förvärvsverksamhet ut- skyldiges förvärvsverksamhet ut -

SkU 1976/77:24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förts av den skattskyldige själv eller förts av den skattskyldige själv eller

andre maken eller av den skaltskyl- andre maken eller av barn som ej an diges

barn som ej fyllt 16 dr; ses tillhöra arbetspersonalen;

ränta å till kapitalförlust.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 20 §

2. Barn under 16 dr anses ej tillhöra
arbetspersonalen.

Barn. som fyllt 16 är och som deltagit
i den skattskyldiges förvärvsverksamhet,
anses tillhöra arbetspersonalen.
Detta gäder dock icke barn som
pä hellid bedriver studier eller genomgår
annan utbildning, utom såvitt avser
arbete som utförts under sommarferier
eller annat uppehåll av minst en månads
varaktighet. Har barnet ej fyllt
18 år, anses det tillhöra arbetspersonalen
endast om dess inkomst av arbete
i den skattskyldiges förvärvsverksamhet
är så stor, alt den som sådan
föranleder skatteplikt för barnet enligt
51 *.

Frågan om taxeringsåret (se 65 §).

Avdrag för för arbetsinsatsen.

till 22 S

1. Till driftkostnader lösegendom, m. m.

Till reparation och underhåll.

Som driftkostnad tillhörande förÖelningsledningar.

Kostnad för motsvarande tillämpning.

Värdet av som intäkt.

Avdrag för till 29 §.

Redovisar arbetsgivare om jordbruksfastighet.

Skattskyldigs barn anses tillhöra arbetspersonalen
i de fall som anges i
punkt 2 av anvisningarna till 20
Skattskyldigs barn, sorn fyllt 16 år. Barn taxeras självt för den in -

SkU 1976/77:24

Nuvarande lydelse

taxeras självt för den inkomst av arbete
på fastigheten som barnet kan
ha haft i form av pengar, naturaförmåner
el ler annat, dock högst för vad
som motsvarar marknadsmässigt
vederlag för barnets arbetsinsats.
Motsvarande belopp får dragas av
som driftkostnad. För lön och underhåll
till den skattskyldiges barn,
som ej fyllt 16 är, får avdrag icke göras.
Lönen och underhållet skall då
ej heller upptagas som inkomst för
barnet.

Punkt 18 av jordbruk:

Föreslagen lydelse

komst av arbete på fastigheten som
barnet kan ha haft i form av pengar,
naturaförmåner eller annat under tid
då barnet tillhört arbetspersonalen,
dock högst för vad som motsvarar
marknadsmässigt vederlag för barnets
arbetsinsats. Motsvarande belopp
får dragas av som driftkostnad.
För lön och underhåll till barn som
deltagit i arbetet men därvid icke tillhört
arbetspersonalen får avdrag icke
göras. Lönen och underhållet skall
då ej heller upptagas som inkomst
för barnet.

11. Punkt 1 åttonde stycket av anvisningarna
till 22 § äger motsvarande
tillämpning beträffande inkomst
av rörelse.

till 29 §

11. Skattskyldigs barn anses tillhöra
arbetspersonalen i de fall som anges
i punkt 2 av anvisningarna till 20 sv.

Punkt 1 nionde stycket av anvisningarna
till 22 § äger motsvarande
tillämpning beträffande inkomst av
rörelse.

13. Är skattskyldig

Uppgår makens arbetsinsats i företaget
till minst 400 timmar under
beskattningsåret, beskattas maken
själv för det vederlag som han uppburit
från företaget under förutsättning
att ersättningen är att anse som
marknadsmässig. Om maken till
följd av att företaget påbörjat eller
nedlagt sin verksamhet icke kunnat
ningsåret, gäller vad nyss sagts under
förutsättning att arbetsinsatsen
uppgår till minst 200 timmar. Understiger
makens arbetsinsats vad
sålunda föreskrivits eller överstiger
ersättningen vad som kan anses
marknadsmässigt, skall företagsle -

till 32 S

- andra stycket.

Uppgår makens arbetsinsats i företaget
till minst 600 timmar under
beskattningsåret, beskattas maken
själv för det vederlag som han uppburit
från företaget under förutsättning
att ersättningen är att anse som
marknadsmässig. Om maken till
följd av att företaget påbörjat eller
nedlagt sin verksamhet icke kunnat
ningsåret, gäller vad nyss sagts under
förutsättning att arbetsinsatsen
uppgår till minst 300 timmar. Understiger
makens arbetsinsats vad
sålunda föreskrivits eller överstiger
ersättningen vad som kan anses
marknadsmässigt, skall företagsle -

SkU 1976/77:24

Nuvarande lydelse

daren beskattas för makens ersättning
eller den del av ersättningen
som överstiger den marknadsmässiga.
Arbetsinsats i makarnas gemensammabostadsutrymme
för medräknas
om med hänsyn till rörelsens
art och andra sådana omständigheter
skäl därtill föreligger. Vid bedömande
av om make under beskattningsåret
arbetat föreskrivet antal arbetstimmar
skall anses att han under tid,
då han uppburit sjukpenning eller
föräldrapenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring eller
därmed jämförlig ersättning enligt
annan författning, arbetat i samma
omfattning som närmast före
den tid, då sådan ersättning uppburits.

Föreslagen lydelse

daren beskattas för makens ersättning
eller den del av ersättningen
som överstiger den marknadsmässiga.
Arbetsinsats i makarnas gemensamma
bostadsutrymme får medräknas
om med hänsyn till rörelsens
art och andra sådana omständigheter
skäl därtill föreligger. Vid bedömande
av om make under beskattningsåret
arbetat föreskrivet antal arbetstimmar
skall anses att han under tid,
då han uppburit sjukpenning eller
föräldrapenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring eller
därmed jämförlig ersättning enligt
annan författning, arbetat i samma
omfattning som närmast före
den tid, då sådan ersättning uppburits.
Såsom marknadsmässig ersättning
anses ej i något fall den del, som
överstiger en tredjedel av makarnas
sammanlagda inkomster från företaget.

Ersättning för utfört arbete från
fåmansföretag till företagsledares eller
dennes makes barn, som ej uppnått
16 års ålder, beskattas hos den
av makarna som har den högsta inkomsten
från företaget, eller, om makarna
har lika stor inkomst från företaget,
hos den äldste maken. Denna
föreskrift tillämpas härjämte i fråga
om ersättning till barn sorn fyllt 16 år
om barnet på heltid bedriver studier
eller genomgår annan utbildning,
utom såvitt avser arbete som utförts
under sommarferier eller annat uppehåll
av minst en månads varaktighet.
Detsamma gäller även för ersättning
till barn, som fyllt 16 men ej IS år,
såvida barnets inkomst på grund av arbetet
i företaget icke är så stor att den

SkU 1976/77:24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som sådan föranleder skatteplikt för
barnet enligt 51 \v samt för den del av
ersättningen för barnets arbete som
överstiger marknadsmässigt vederlag
för arbetsinsatsen.

Vad i hänsyn härtill.

til! 52 i;

Ha makar sjätte styckena.

Verksamheten anses femte stycket.

När verksamheten bedrivits av När verksamheten bedrivits av

den ena av makarna men den andra
maken (medhjälpande make) arbetat
i verksamheten minst 400 timmar
under beskattningsåret, får makarna
fördela inkomsten sig emellan så att
en del av hela inkomsten av förvärvskällan,
beräknad enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
före schablonavdrag för egenavgifter
enligt punkt 2 a av anvisningarna till
22 § och punkt 9 a av anvisningarna
till 29 §, hänföres till medhjälpande
make. Denna del får icke upptagas
till högre belopp än som kan anses
motsvara marknadsmässigt vederlag
för medhjälpande makes arbete jämte
egen sjukpenning eller annan ersättning
som avses i punkt 14 av anvisningarna
till 21 § eller punkt 9 av
anvisningarna till 28 $. Omfattar beskattningsåret
kortare eller längre tid
än 12 månader, jämkas antalet arbetstimmar
med hänsyn härtill. Arbetsinsats
i makarnas gemensamma
bostadsutrymme får medräknas om
med hänsyn till rörelsens art och
andra omständigheter skäl därtill föreligger.
Vid bedömande av om
medhjälpande make under beskattningsåret
arbetat föreskrivet antal ar -

den ena av makarna men den andra
maken (medhjälpande make) arbetat
i verksamheten minst 600 timmar
under beskattningsåret, får makarna
fördela inkomsten sig emellan så att
en del av hela inkomsten av förvärvskällan,
beräknad enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
före schablonavdrag för egenavgifter
enligt punkt 2 a av anvisningarna till
22 § och punkt 9 a av anvisningarna
till 29 S, hänföres till medhjälpande
make. Denna del får icke upptagas
till högre belopp än en tredjedel av
hela inkomsten och icke till högre belopp
än som kan anses motsvara
marknadsmässigt vederlag för medhjälpande
makes arbete jämte egen
sjukpenning eller annan ersättning
som avses i punkt 14 av anvisningarna
till 21 $ eller punkt 9 av anvisningarna
till 28 §. Omfattar beskattningsåret
kortare eller längre tid än
12 månader, jämkas antalet arbetstimmar
med hänsyn härtill. Arbetsinsats
i makarnas gemensamma bostadsutrymme
får medräknas om
med hänsyn till rörelsens art och
andra omständigheter skäl därtill föreligger.
Vid bedömande av om

SkU 1976/77:24

Nuvarande lydelse

betstimmar skall anses att han under
tid, då han uppburit sjukpenning eller
föräldrapenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring eller
därmed jämförlig ersättning enligt
annan författning, arbetat i samma
omfattning som närmast före
den tid, då sådan ersättning uppburi
ts.

I de

Ha makarna
Vadsom
Av 65 §

Föreslagen lydelse

medhjälpande make under beskattningsåret
arbetat föreskrivet antal arbetstimmar
skall anses att han under
tid, då han uppburit sjukpenning eller
föräldrapenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring eller
därmed jämförlig ersättning enligt
annan författning, arbetat i samma
omfattning som närmast före
den tid, då sådan ersättning uppburits.

eller kapitalinsats.

tillkommer honom.

-av förvärvskällan.

-leva tillsammans.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978 och tillämpas första gången på beskattningsår
för vilket taxering i första instans sker år 1979.

GOTAB 53228 Stockholm 1977