SkU 1976/77:11

Skatteutskottets betänkande
1976/77:11

med anledning av propositionen 1976/77:42 om sänkning av den
statliga inkomstskatten, m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1976/77:42 föreslår regeringen (finansdepartementet) att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1975:1145) om tillfällig nedsättning av den

allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet.

I propositionen föreslås en sänkning av den statliga inkomstskatten för
1977 års inkomster. Skatteskalan görs förmånligare så att låginkomsttagarna
och de stora löntagargrupperna får sänkt skatt. Högsta skattelättnaden är
2 350 kr.

1 samband med sänkningen av den statliga inkomstskatten föreslås en
höjning av den socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen som tas ut
av arbetsgivare och egenföretagare. Denna avgift föreslås höjd med 1,5 procentenheter,
från 6,8 96 till 8,3 96.

Förslag läggs också fram om sänkning av den allmänna arbetsgivaravgiften
i det inre stödområdet. Nedsättningen av avgiften från 4 96 till 2 % inom
detta område för år 1976 avses gälla också år 1977.

1* Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 11

SkU1976/77:11

Författningslagen
1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse
10 §

1 mörn.2 Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon
och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av
nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 20 000 kronor: 4 procent av
den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

20000 men	icke 25 000 kr.	800 kr.	för 20000 kr. och 10 % av återstoden
25 000' "	" 30 000 ”	1300	•• 25 000 ••	- 20 % " ”
30 000 "	•• 35 000 "	2 300 ••	” 30 000 ■■	•• 22 % ” ”
35 000 "	- 40 000 "	3 400 ■■	35 000 -	•• 28 % ” ”
40000 ”	•• 45 000 "	4800 -	■■ 40 000 ■■	- 33 % " ■'
45 000 ”	” 65 000 "	6 450 ••	” 45 000 ■■	.. 38 % ” ”
65 000	•• 70 000 "	14 050 ■■	■■ 65 000 -	.. 43 % " ”
70 000 ”	" 80 000 ”	16 200	’• 70 000 ••	.. 48 % ” ”
80 000 ”	- 100000 "	21 000 ■■	’■ 80 000	.. 49 % " "
100000 "	150000 ”	30800 ■■	■■ 100000 ■■	- 53 % " "
150 000 kr.		57300	•• 150 000 ..	■■ 57 % •• ••

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av
grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara
inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar
57 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma
gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs,
vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen lydelse
10 §

1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon
och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av
nedan angivna grundbelopp.

‘Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

‘Senaste lydelse 1975:313.

SkU 1976/77:11

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 2 procent av
den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

15 000 men	icke 20 000 kr.	300 kr.	för 15 000 kr.	och 4 % av återstoden
20 000 ■■	.. 25 000 "	500 ”	” 20 000 -	6 % ■■
25 000	.. 30 000 ’’	800 ”	” 25 000 "	■■ 10 % ■■
30 000 ••	.. 35 000 ”	1 300 ”	” 30000 ■'	" 15 % ”
35 000 ■■	■ . 40 000 ”	2 050 '•	■■ 35 000 '■	.. 21 % ■■ ••
40 000 ■■	.. 45 000 ”	3100 ”	40 000 -	■' 26 % ”
45 000	.. 50 000 ”	4 400 "	•• 45 000 -	•• 35 %
50 000 ■■	.. 55 000 "	6150 "	” 50 000 ••	36 % ■■ ■■
55 000 ■■	.. 60 000 ”	7 950 "	" 55 000 ■■	37 %
60 000 ..	.. 65 000 ”	9800 ■’	” 60000 ■■	38 % ■■ ■■
65 000 ■■	.. 70 000 ”	11 700 ”	■’ 65 000 -	- 43 % •• -
70 000 -	.. 80 000 "	13 850 ”	” 70 000 ■■	48 % ■■
80 000 ■■	.. 100 000 ••	18650 ”	” 80000 -	■■ 49 % ■■
100 000 ■■	.. 150 000 ■■	28450 ”	” 100000 ■■	- 53 % ■■ ■■
150 000 kr.		54 950 ”	" 150 000 ■■	•• 58 % •• ••

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977 och tillämpas forsta gången
vid 1978 års taxering.

SkU 1976/77:11

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives att 19 kap. 4 a 8 lagen (1962:381) om allmän försäkring1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap.

4 a §2

Avgift till folkpensioneringen enligt
1 eller 3 § skall utgå med sex och
åtta tiondels procent av det belopp,
på vilket avgiften skall beräknas. I
fråga om sjöman som avses i 1 8 1
mom. första stycket lagen (1958:295)
om sjömansskatt beräknas dock avgiften
efter den lägre procentsats
som regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, myndighet fastställer
med motsvarande tillämpning
av 4 S andra stycket. Avgifterna
tillföras staten.

Avgift till folkpensioneringen enligt
1 eller 3 8 skall utgå med åtta
och tre tiondels procent av det belopp,
på vilket avgiften skall beräknas.
1 fråga om sjöman som avses
i 1 § 1 mom. första stycket lagen
(1958:295) om sjömansskatt beräknas
dock avgiften efter den lägre procentsats
som regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, myndighet
fastställer med motsvarande
tillämpning av 4 § andra stycket.
Avgifterna tillföras staten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgift som avser tid före ikraftträdandet.

'Lagen omtryckt 1973:908.

'Senaste lydelse 1976:215.

SkU 1976/77:11

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1145) om tillfällig nedsättning av den
allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet

Härigenom föreskrives att 1 och 2 §§ lagen (1975:1145) om tillfällig nedsättning
av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Utan hinder av vad som föreskrives
i 2 5 första stycket första meningen
lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift
skall allmän arbetsgivaravgift
för år 1976 utgå med två
procent för lön eller naturaförmån
till arbetstagare, vilken under nämnda
år utfört sitt arbete huvudsakligen
inom det inre stödområdet. Vad
nu har sagts gäller dock icke lön eller
naturaförmån som har utgivits av
staten.

Utan hinder av vad som föreskrives
i 4 S första stycket andra meningen
lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift
skall, såvitt gäller
inkomst av jordbruksfastighet eller
rörelse som enligt bestämmelserna i
kommunalskattelagen (1928:370)
om rätt beskattningsort är att hänföra
till kommun inom det inre stödområdet,
allmän arbetsgivaravgift,
som beräknas med ledning av taxeringen
till statlig inkomstskatt år
1977, utgå med två procent av den
avgiftspliktiga inkomsten.

Föreslagen lydelse

Utan hinder av vad som föreskrives
i 2 § första stycket första meningen
lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift
skall allmän arbetsgivaravgift
för år 1976 och 1977 utgå
med två procent för lön eller naturaförmån
till arbetstagare, vilken under
äret utfört sitt arbete huvudsakligen
inom det inre stödområdet.
Vad nu har sagts gäller dock icke
lön eller naturaförmån som har utgivits
av staten.

Utan hinder av vad som föreskrives
i 4 8 första stycket andra meningen
lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift
skall, såvitt gäller
inkomst av jordbruksfastighet eller
rörelse som enligt bestämmelserna i
kommunalskattelagen (1928:370)
om rätt beskattningsort är att hänföra
till kommun inom det inre stödområdet,
allmän arbetsgivaravgift,
som beräknas med ledning av taxeringen
till statlig inkomstskatt år
1977 och 1978, utgå med två procent
av den avgiftspliktiga inkomsten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

SkU 1976/77:11

Motionerna

I detta betänkande behandlas

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1976/77:25 av herr Palme m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen

1. med avslag på den i proposition 1976/77:42 föreslagna ändringen i
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt beslutar om en sänkning av den
direkta inkomstskatten i enlighet med vad som i motionen anförts och
antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

10 s

1 morn.2 Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon
och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av
nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 20 000 kronor: 4 procent av
den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

20000 men	icke 25 000 kr.	800 kr.	för 20000 kr.	och 10 % av återstoden
25 000	” 30000 ”	1300 ■■	» 25 000 -	- 20 % " ■'
30000 "	” 35 000 ”	2 300 -	30 000 -	■ • 22 % ’• "
35 000	- 40 000 ”	3 400 ■■	-> 35 000	.. 28 % ” ”
40 000 ”	45 000 ”	4800 ■■	- 40 000 -	•• 33 % " "
45 000	- 65 000 "	6 450 ’•	■■ 45 000 ■■	.. 38 % " ’■
65 000 "	- 70 000 "	14 050 -	65 000 ■■	■■ 43 % “ "
70 000 ••	” 80000 ”	16 200	•• 70000 ■■	- 48 % ” ”
80 000 ■*	” 100 000 "	21 000	80 000	.. 49 % ■■ "
100 000 ”	v 150 000 "	30800	” 100 000	- 53 % ” ”
150 000 kr.		57300 "	•• 150 000	- 57 % .. -

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

'Senaste lydelse 1975:313.

SkU 1976/77:11

Föreslagen lydelse
10 §

1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta döds
bon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av
nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 2 procent av
den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

15 000 men	icke 20 000 kr.	300 kr.	för 15 000 kr.	och 4 % av återstoden
20000 ■■	.. 25 000 ”	500 "	'■ 20000 "	6% .. ..
25 000 ••	.. 30 000 "	800 "	" 25 000	” 10% ••
30 000 ■■	.. 35 000 ”	1300 "	” 30000 -	■■ 15 % •• ”
35 000 ..	.. 40 000 ”	2 050 "	” 35 000 ■■	.. 21 % ■■ ■■
40 000 ■■	.. 45 000 ”	3100 "	” 40 000 -	■■ 28% ••
45 000 ■■	■ • 65 000 ”	4 500 ”	” 45 000 -	” 38 % "
65 000 ..	.. 70 000 "	12100 "	" 65 000 ■■	.. 43 % „
70000 ..	.. 80000 "	14 250 ”	•• 70 000 ■■	■' 48% ••
80000 ..	.. 100000 "	19 050 "	" 80 000 ■■	• 49%
100000 ..	.. 150 000 "	28850 ”	” 100000 ■■	- 53 % ■>
150 000 ..	.. 345 000 "	55 350 "	" 150 000 ■■	- 58% ■■ ■■
345 000 kr.		168 450 "	" 345 000 ■■	•' 57% ■■ ■■

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977 och tillämpas första gången
vid 1978 års taxering.

2. med avslag på den i proposition 1976/77:42 föreslagna ändringen i
lagen (1962:381) om allmän försäkring beslutar om en höjning av socialförsäkringsavgiften
till folkpensioneringen i enlighet med vad som i motionen
anförts och antar följande

SkU 1976/77:11

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives att 19 kap. 4 a 8 lagen (1962:381) om allmän försäkring1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap.

4a$2

Avgift till folkpensioneringen enligt
1 eller 3 § skall utgå med sex och
åtta tiondels procent av det belopp,
på vilket avgiften skall beräknas. 1
fråga om sjöman som avses i 1 S 1
mom. första stycket lagen (1958:295)
om sjömansskatt beräknas dock avgiften
efter den lägre procentsats
som regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, myndighet fastställer
med motsvarande tillämpning
av 4 S andra stycket. Avgifterna
tillföras staten.

Avgift till folkpensioneringen enligt
1 eller 3 $ skall utgå med nio och
åtta tiondels procent av det belopp,
på vilket avgiften skall beräknas.
I fråga om sjöman som avses
i 1 § 1 mom. första stycket lagen
(1958:295) om sjömansskatt beräknas
dock avgiften efter den lägre procentsats
som regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, myndighet
fastställer med motsvarande
tillämpning av 4 § andra stycket.
Avgifterna tillföras staten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgift som avser, tid före ikraftträdandet.

'Lagen omtryckt 1973:908.

'Senaste lydelse 1976:215.

SkU 1976/77:11

3. avslår den i proposition 1976/77:42 föreslagna ändringen i lagen
(1975:1145) om tillfällig nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften
med hänvisning till den i motionen anförda motiveringen.

1976/77:26 av herr Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att i lagen om statlig inkomstskatt ge skatteskalorna
för år 1977 den utformning som motsvarar i motionen ställt skatteförslag; 2.

alt riksdagen uttalar sig för slopande av moms på maten och hos regeringen
begär att förslag härom snarast förelägges riksdagen;

3. att riksdagen uttalar sig för en skärpning av skatten på stora förmögenheter
och arv, bolagsvinster och realisationsvinster samt för införande
av en spärr för ränteavdragen vid beskattningen och hos regeringen begär
att förslag härom snarast förelägges riksdagen;

4. att riksdagen uttalar sig för en nedskärning av militärutgifterna som
ett led bl. a. i finansieringen av en reell skattesänkning och hos regeringen
begär att förslag härom snarast förelägges riksdagen;

5. att riksdagen uttalar sig för en omläggning av arbetsgivaravgifterna
så att dessa uttas i förhållande till företagens omsättning, råvaru- och energiförbrukning
och inte som nu enbart i förhållande till löneutgifterna och
hos regeringen begär att förslag härom snarast förelägges riksdagen;

6. att riksdagen uttalar sig för att den allmänna arbetsgivaravgiften slopas
för kommuner och landsting och hos regeringen begär att förslag härom
snarast förelägges riksdagen;

7. att riksdagen avslår förslaget om tillfällig nedsättning av den allmänna
arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet.

dels de vid 1975/76 års riksmöte väckta motionerna

1975/76:297 av fru Tillander (c) och herr Bengtsson i Göteborg (c) vari
hemställs att riksdagen beslutar höja avdragsgränsen för periodiskt understöd
från nuvarande 2 500 kr. till 40 % av basbeloppet vid inkomstårets början.

1975/76:393 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär tilläggsdirektiv till 1972 års skatteutredning innebärande
att utredningen med förtur behandlar frågan om slopande av moms
på maten och om skärpning av beskattningen på kapitalet samt att förslag
härom snarast föreläggs riksdagen.

1975/76:397 av herrar Torwald (c) och Norrby (c) vari hemställs att riksdagen
antar nedan angivna lydelse av 2 5 4 mom. uppbördslagen:

4 mom. Skattereduktion åtnjutes

av ogift 1 800 kronor,

av gift skattskyldig, vars make har taxerad inkomst enligt nämnda lag
som understiger 6 000 kronor, med 30 procent av det belopp som motsvarar
skillnaden mellan 6 000 kronor och den taxerade inkomsten.

1* Riksdagen 1976/77. 6 samt. Nr 11

SkU 1976/77:11

Skattereduktion enligt enligt lagen om statlig inkomstskatt, med

900 kronor, och om maken har taxerad inkomst enligt nämnda lag som
understiger 3 000 kronor, med 30 procent av det belopp som motsvarar
skillnaden mellan 3 000 kronor och den taxerade inkomsten.

Vid tillämpningen förut nämnts.

Skattereduktion sker å avdikningslån.

Bestämmelserna om skattereduktion bortfaller.

1975/76:533 av herr Molin (fp) vari hemställs att riksdagen

1. fattar principbeslut om införande av ett avdragstak i skattesystemet
av innebörd att högst 25 % av den sammanräknade inkomsten eller högst
ett basbelopp får tillgodoräknas som avdrag vid fastställande av den taxerade
inkomsten,

2. hos regeringen begär förslag till 1976/77 års riksmöte om lagändringar
för införande av ett avdragstak i skattesystemet.

1975/76:676 av herr Svensson i Malmö m. fl. (vpk) vari - med hänvisning
till motionen 1975/76:675 - hemställs

1. att riksdagen beslutar att deklarationsavdraget för underhållsskyldiga
om 2 500 kr. per barn och år ersätts med en skattenedsättning, utgörande
60 % av bidragsförskottet vid beskattningsårets utgång,

2. att riksdagen med bifall till punkten 1 beslutar att avdrag medges även
för upplupet bidragsbelopp, som betalas i efterhand.

1975/76:697 av fru Fraenkel (fp) och herr Ekinge (fp) vari hemställs att
riksdagen beslutar att högsta avdrag vid taxering för underhåll av icke hemmavarande
barn skall vara lika med existensminimibeloppet, dvs. 40 % av
basbeloppet för varje barn.

1975/76:700 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Hörberg (fp) vari hemställs
att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag innebärande att
avgifter till fackliga organisationer skall betraktas som avdragsgilla i löntagarnas
självdeklarationer fr. o. m. nästa års taxering.

1975/76:703 av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) vari
hemställs att riksdagen beslutar att rätt till extra avdrag vid kapitalbeskattningen
också skall gälla den som har sitt kapital investerat i egen rörelse
eller jordbruk.

1975/76:947 av herr Adolfsson (m) vari hemställs att riksdagen begär
att regeringen lägger fram förslag om att skatt på övertidsarbete och extrainkomster
maximalt får uppgå till 50 % fr. o. m. inkomståret 1977.

1975/76:949 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att 1972 års skatteutredning får
i uppdrag att pröva frågan om inflationsskydd i skattesystemet,

SkU 1976/77:11

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
skattepolitikens allmänna inriktning på kort och på lång sikt.

1975/76:957 av herrar Boo (c) och Olsson i Sundsvall (c) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn och förslag om
en ändring av uppbördsverksamheten, så att den blir överskådligare och
enklare på sätt som anförs i motionen, samt

2. att riksdagen i övrigt ger regeringen till känna vad i motionen anförts.

1975/76:962 av herr Danell m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att högsta avdragsgilla belopp för underhållsbidrag till barn skall motsvara
beloppet för det under ifrågavarande inkomstår gällande bidragsförskottet
fr. o. m. 1977 års taxering,

2. att underhållsbidrag och bidragsförskott till barn i fråga om förmånsmottagare
och skatteplikt jämställs med barnpension fr. o. m. 1977 års taxering.

1975/76:970 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande
inriktningen av det fortsatta reformarbetet på skatteområdet.

1975/76:971 av herr Gernandt (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om utredning beträffande möjligheterna att införa ett system
med tidskatt i stället för nuvarande skattesystem i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1975/76:975 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari under punkterna 1 a-c
och 2 hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till de sittande skatteutredningarna
i vad gäller avdragsfrågorna innebärande:

a) att mängden av avdrag minskas,

b) att ett och samma avdrag får samma effekt i olika inkomstlägen,

c) att möjligheten att utnyttja underskott i en förvärvskälla för avdrag
i en annan beskäres,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att den i kommunalskattelagen
stadgade rätten till avdrag för ränta å gäld begränsas till att
gälla skuldbelopp understigande 200 000 kr.

1975/76:981 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Raneskog (c) vari
hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsamt förslag
från 1972 års skatteutredning om lindrigare beskattning av extrainkomster.

1975/76:991 av herr Komstedt (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära att riksskatteverket utarbetar sådana bestämmelser,
att av fortbildningskonsulent yrkat avdrag för tjänsterum i bostaden godkänns
av taxeringsmyndigheterna.

SkU 1976/77:11

1975/76:1014 av herr Nordgren (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
höja avdraget för underhåll till barn med 1 000 kr. till 3 500 kr.

1975/76:1023 av herr Petersson i Ronneby (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om utredning i syfte att åstadkomma avdragsrätt
i självdeklaration för facklig medlemsavgift.

1975/76:1026 av herr Pettersson i Lund m. fl. (s) vari hemställs

1. att möjligheterna att enligt gällande skattelagstiftning kvitta underskott
i förvärvskällorna jordbruksfastighet, hyresfastighet och rörelse mot inkomst
av tjänst och övriga inkomster slopas,

2. att underskott i dessa förvärvskällor i stället får kvittas mot framtida
överskott i samma förvärvskälla på sätt som redovisas i motionen.

1975/76:1027 av herrar Sellgren (fp) och Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs
att riksdagen antar sådan lag om ändring i anvisningarna till 33 §
kommunalskattelagen (1928:370) att avdrag medgives även för glasögon i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1975/76:1034 av fru Troedsson (m) och herr Magnusson i Borås (m) vari
hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att intäkt av
annan fastighet skall utgöra A-inkomst till den del den härrör från eget
arbete,

2. att riksdagen i avvaktan därpå beslutar att riksskatteverket får medge
dispens för rätt till avdrag för pensionsförsäkringspremie på den del av inkomsten
av annan fastighet som kan hänföras till arbetsinkomst.

1975/76:1042 av herr Wennerfors (m) vari hemställs att av myndighet
fastställt underhållsbidrag till barn skall vara avdragsgillt i sin helhet vid
taxeringen.

1975/76:1049 av herr Åkerlind (m) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att reglerna om rätt till avdrag för arbetskläder inte skall tidsbegränsas,

2. att avdrag skall medges utan beloppsbegränsning,

3. att avdragsrätt skall medges var och en, som kan bevisa avdragsberättigade
kostnader, och inte vara begränsad till vissa yrkesområden.

1975/76:1991 av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag till bostadssparande i enlighet med vad som
anförts i motionen 1975/76:1979.

1975/76:2048 av herrar Hyltander (fp) och Carlström (fp) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag att värdesäkra ”sparavdraget”
genom anknytning till basbeloppet i enlighet med exemplet i motionen
1975/76:2047.

SkU1976/77:11

Yrkandena under punkten 1 d och punkten 3 i motionen 1975/76:975
har behandlats i betänkandet SkU 1976/77:4.

Utskottet

Inledning

Propositionen innehåller förslag till skatteomläggning beträffande 1977
års inkomster. Förslaget innebär justeringar av den statliga inkomstskatteskalan
så att såväl låginkomsttagarna som de stora löntagargrupperna får
sänkt skatt. De föreslagna ändringarna av skatteskalan medför den största
procentuella skattenedsättningen i inkomstskikten 35 000-60 000 kr. 1 kronor
räknat är skattesänkningen däremot störst i inkomstlägena
65 000-150 000 kr., där skattelättnaden uppgår till 2 350 kr. Genom förslaget
sänks marginalskatten med 1-10 procentenheter vid årsinkomster upp tili
65 000 kr. och höjs med en procentenhet vid årsinkomster fr. o. m. 155 000
kr.

Sänkningen av den statliga inkomstskatten föreslås finansierad genom
höjning av arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift till
folkpensioneringen med 1,5 procentenheter från 6,8 till 8,3 %. Dessutom
anmäler föredragande statsrådet i propositionen att han har för avsikt att
senare föreslå vissa förändringar i energibeskattningen, som syftar dels till
att öka statens inkomster och dels till att förbättra hushållningen med de
knappa naturresurserna. Reformen blir därigenom totalfinansierad.

Slutligen föreslås att den för år 1976 beslutade nedsättningen av den allmänna
arbetsgivaravgiften i det inre stödområdet från 4 till 2 % skall gälla
också för år 1977.

Utformningen av skatteskalan och finansieringen av skatteomläggningen

1 motionen 1976/77:25 av herr Palme m. fl. (s) yrkar motionärerna att
skatteomläggningen skall utformas i överensstämmelse med de förslag som
den socialdemokratiska regeringen lade fram i propositionen 1975/76:217,
vilken proposition sedermera återkallats av den nuvarande regeringen. Motionärernas
förslag innebär en något mindre skattesänkning än enligt förslaget
i den förevarande propositionen i inkomstskikten 50 000-200 000 kr.
och inte heller någon skärpning för årsinkomster över 350 000 kr. Den föreslagna
justeringen av skatteskalan medför den största procentuella skattesänkningen
i inkomstskikten 35 000-50 000 kr. I kronor räknat är skattesänkningen
störst i inkomstskikten 50 000-150 000 kr., där den uppgår
till 1 950 kr. Skattesänkningen, som medför ett skattebortfall på ca 5,6 miljarder
kr., föreslås finansierad genom en höjning av socialförsäkringsavgiften

SkU 1976/77:11

tili folkpensioneringen från 6,8 till 9,8 %, dvs. med 3 procentenheter.

Herr Werner m. fl. (vpk) yrkar i motionen 1976/77:26 en större skattesänkning
än enligt förslaget i propositionen för årsinkomster upp till ca
40 000 kr. och en mindre sänkning i inkomstskikten däröver upp till ca
100 000 kr. samt skatteskärpningar för årsinkomster över 150 000 kr. Vidare
yrkar motionärerna att mervärdeskatten på livsmedel slopas. Enligt förslaget
skall det beräknade skattebortfallet på 5,6 miljarder kr. genom sänkningen
av den statliga inkomstskatten finansieras genom höjda arbetsgivaravgifter
och skattebortfallet genom slopande av mervärdeskatten på livsmedel, ca
5 miljarder kr., genom skärpningar av kapital- och bolagsbeskattningen samt
genom begränsningar av gäldränteavdragen vid inkomstbeskattningen och
minskade militärutgifter.

Den i propositionen föreslagna skatteomläggningen, som utarbetats efter
överläggningar med löntagarorganisationerna och som syftar till att underlätta
en uppgörelse mellan parterna på arbetsmarknaden utan alltför stora
nominella löneökningar, får ses som ett provisorium i avvaktan på resultatet
av skatteutredningarnas pågående översyn av skattesystemet.

Utskottet delar uppfattningen att den eftersträvade skattesänkningen bör
genomföras med så enkla medel som möjligt för att inte försvåra skatteutredningarnas
fortsatta arbete. Den lämpligaste åtgärden är därvid att
på sätt föreslås i propositionen justera skalan för den statliga inkomstskatten.
Däremot kan utskottet inte tillstyrka skattesänkningar, som innebär så stora
och genomgripande förändringar i skattesystemet som enligt förslaget i motionen
1976/77:26. Utskottet, som inte heller nu kan tillstyrka det återkommande
förslaget om slopande av mervärdeskatten på livsmedel, redovisar
sitt ställningstagande i denna fråga mer utförligt i det följande.

Den i propositionen föreslagna skatteskalan är identisk med den som
föreslås i motionen 1976/77:25 för årsinkomster upp till 45 000 kr. För årsinkomster
mellan 45 000 och 65 000 kr. sänks marginalskatten mer enligt
förslaget i propositionen. I de allra högsta inkomstlägena innebär propositionsförslaget
en viss skärpning jämfört med förslaget i s-motionen. Den
föreslagna inkomstskattesänkningen i motionen 1976/77:26 medför vid jämförelse
med förslaget i propositionen något större skattelättnader för årsinkomster
upp till 40 000 kr., mindre skattelättnader för årsinkomster mellan
40 000 och 150 000 kr. och skatteskärpningar för årsinkomster däröver.

Tyngdpunkten för skattesänkningarna i vpk-motionen ligger i de inkomstlägen,
där den statliga inkomstskatten genom tidigare skatteomläggningar
och genom den nu föreslagna omläggningen är tämligen blygsam
och där progressionseffekterna vid en inkomstökning är mindre kännbara
än i de högre inkomstskikten. Den i vpk-motionen föreslagna skatteskalan
bör emellertid ses som en integrerad del av ett skattesäkningsprogram, som
också innehåller förslag om avveckling av mervärdeskatten på livsmedel,
vilket förslag utskottet redan avvisat.

Marginal- och totalskatterna sänks mera enligt förslaget i propositionen

SkU 1976/77:11

än enligt förslaget i s-motionen i inkomstskikten 40 000-70 000 kr., i vilka
drygt två tredjedelar av de heltidsanställda löntagarna befinner sig. Den
föreslagna skattesänkningen i inkomstskikten 50 000-70 000 kr. motsvarar
en ökning av årsinkomsten enligt propositionsförslaget med 5 857-8 400 kr.
och enligt förslaget i s-motionen med 5 571-6 800 kr.

Genom den i propositionen föreslagna, relativt måttliga höjningen av socialförsäkringsavgiften
till folkpensioneringen har större möjligheter skapats
för att kommunala skatte- och avgiftshöjningar inte skall förta effekterna
av sänkningen av den statliga inkomstskatten.

Av de jämförelser som ovan gjorts mellan förslagen i propositionen och
i motionen 1976/77:25 framgår, att den i propositionen förordade sänkningen
av den statliga inkomstskatten ger utrymme för en större standardförbättring
för majoriteten av löntagarna inom ramen för lägre nominella löneökningar
än enligt förslaget i motionen. Genom att löntagarnas anspråk i avtalsrörelsen
kan begränsas, påverkas företagens kostnadsnivå och den internationella
konkurrenskraften på ett gynnsamt sätt, vilket på sikt är ägnat att förbättra
den utländska betalningsbalansen.

1 detta sammanhang vill utskottet i likhet med föredragande statsrådet
framhålla, att det i längden är otillfredsställande att skatteskalorna är så
konstruerade, att de årligen måste omprövas för att inte få orimliga effekter
på avtalsrörelsen. En ny skattereform måste därför, som statsrådet också
framhållit, innehålla bl. a. sänkta marginalskatter i vanliga inkomstlägen,
inflationsskydd i skattesystemet och åtgärder för att hålla tillbaka de kommunala
skattehöjningarna.

Utskottet delar uppfattningen att det i nuvarande samhällsekonomiska
läge är nödvändigt att helt kompensera inkomstbortfallet på grund av den
föreslagna skattesänkningen. Finansieringsförslagen i propositionen innebär
att reformen blir totalfinansierad, medan förslaget i motionen 1976/77:25
medför en överfinansiering av skatteomläggningen och en skärpning av
skattetrycket genom att motionärerna inte tagit hänsyn till den inkomstökning,
som progressionseffekterna vid beskattningen medför. 1 motionen
1976/77:26 uttalar motionärerna endast, att sänkningen av den statliga inkomstskatten
bör finansieras genom höjda arbetsgivaravgifter. Eftersom motionärerna
inte framställer något formellt yrkande härom torde detta innebära,
att de accepterar den i propositionen föreslagna höjningen av arbetsgivarnas
och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen.

Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna
utformningen och finansieringen av skatteomläggningen och således
inte kan biträda yrkandena under punkterna 1 och 2 i motionen
1976/77:25 och yrkandet under punkten 1 i motionen 1976/77:26.

SkU 1976/77:11

Mervärdeskatten på livsmedel m. m.

Mervärdeskatten utgör för närvarande 15 % av beskattningsvärdet, vilket
normalt utgörs av priset inklusive skatt. Skattesatsen 15 % motsvarar
17,65 % av priset exklusive skatt. I fråga om monteringsfärdiga hus, byggnadsentreprenader,
servering och rumsuthyrning beräknas skatten på 60 %
av vederlaget inklusive skatt och i fråga om markanläggningsarbeten samt
tjänster av arkitekter o. d. på 20 % av vederlaget inklusive skatt. Vid tillämpning
av reduceringsreglerna blir pålägget 9,89 resp. 3,09 % av priset
exklusive skatt.

Som tidigare nämnts begärs under punkten 2 i motionen 1976/77:26 av
herr Werner m. fl. (vpk) förslag från regeringen om avveckling av mervärdeskatten
på livsmedel. Som kompensation för skattebortfallet yrkar motionärerna
vidare under punkterna 3 och 4, att regeringen skall lägga fram
förslag dels om skärpningar av skatterna på stora förmögenheter och arv,
bolagsvinster och realisationsvinster samt om införande av en spärr för ränteavdragen
vid beskattningen, dels om en nedskärning av militärutgifterna.
I motionen 1975/76:393 av herr Hermansson m. fl. (vpk) begärs tilläggsdirektiv
till 1972 års skatteutredning av innebörd att utredningen med förtur
skall behandla frågan om slopande av mervärdeskatten på livsmedel och
om ekonomisk kompensation härför genom skärpt beskattning av kapital.

När förslag om avveckling av mervärdeskatten på livsmedel tidigare prövats
av riksdagen har förslagen avvisats av bl. a. skattetekniska skäl och
med hänvisning till de åtgärder som vidtagits för att motverka prishöjningar
på livsmedel. För vissa livsmedel bidrar de statliga prissubventionema till
en större sänkning av priserna än vad ett slopande av mervärdeskatten
skulle innebära.

Utskottet har ovan framhållit att mer genomgripande ändringar i skattesystemet,
som försvårar skatteutredningarnas arbete, inte bör göras f. n.
Härutöver vill utskottet endast tillägga, att skatteutredningen enligt sina
direktiv skall behandla de fördelningspolitiska effekterna av skattesystemet
och att den enligt vad utskottet erfarit redan inlett prövningen av frågan
om en differentiering av mervärdeskatten på livsmedel. Enligt nyligen utfärdade
tilläggsdirektiv skall utredningens arbete vara slutfört redan nästa
höst. Några direktiv om förtursbehandling av frågan anser utskottet därför
inte påkallade. I detta läge anser utskottet sig inte ha anledning att närmare
överväga de i motionerna framförda kraven på skärpningar av kapitalbeskattningen
och företagsbeskattningen. Förslaget om införande av en spärr
för ränteavdragen vid inkomstbeskattningen behandlar utskottet i det följande
under rubriken Övriga frågor.

Det i motionen 1976/77:26 framförda yrkandet om nedskärning av militärutgifterna
faller utanför utskottets kompetensområde. Utskottet vill
emellertid erinra om att riksdagen i våras på förslag av försvarsutskottet
(FöU 1975/76:32) avvisat ett liknande vpk-yrkande. Eftersom det krav som

SkU 1976/77:11

nu åter framställs ingår som ett led i finansieringen av de av utskottet
avstyrkta beskattningsåtgärderna, finns det inte anledning att i detta sammanhang
ompröva frågan om en nedskärning av försvarsutgifterna.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1975/76:393 och
de yrkanden under punkterna 2-4 i motionen 1976/77:26, som behandlats
i detta avsnitt av yttrandet.

Tillfällig nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre
stödområdet

I motionen 1976/77:25 av herr Palme m. fl. (s) och i motionen 1976/77:26
av herr Werner m.fl. (vpk) yrkas avslag på förslaget i propositionen om
att den temporära nedsättningen för år 1976 från 4 till 2 % av den allmänna
arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet skall utsträckas att omfatta
även år 1977.

Trots de olika regionalpolitiska insatser, som gjorts för att främja näringslivet
och sysselsättningen inom det inre stödområdet, har det visat
sig svårt att bereda befolkningen i dessa delar av landet arbetstillfällen i
erforderlig utsträckning. På grund av vikande befolkningsunderlag har det
på många håll också varit omöjligt att upprätthålla en tillfredsställande service
för de kvarboende. Det föreligger således fortfarande ett påtagligt behov
av stöd till företagen i dessa delar av landet. Enligt utskottets uppfattning
bör detta stöd utgå generellt. Utskottet förordar därför, att det lägre uttaget
av allmän arbetsgivaravgift inom det inre stödområdet skall gälla även under
1977.

Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet propositionen i denna del och
avstyrker bifall till motionen 1976/77:25 punkten 3 och till motionen
1976/77:26 punkten 7.

Övriga frågor

Utformningen av avdragsreglerna

I motionen 1975/76:533 av herr Molin (fp) yrkas att riksdagen nu fattar
principbeslut om införande av ett avdragstak vid beskattningen, vilket bör
fastställas till högst 25 % av den sammanräknade inkomsten eller högst
ett basbelopp enligt lagen om allmän försäkring, och att regeringen lägger
fram förslag om erforderliga lagändringar till riksmötet 1976/77. Herr Hermansson
m. fl. (vpk) begär i motionen 1975/76:975 under punkten 1 tillläggsdirektiv
till de pågående skatteutredningarna om art antalet avdrag
begränsas, att avdragen utformas så att de får samma effekt i olika inkomstlägen
och att möjligheterna att utnyttja underskottsavdrag inskränks.
Under punkten 2 yrkar motionärerna vidare att regeringen skall lägga fram
förslag om att gäldränteavdraget begränsas till skuldbelopp understigande

SkU 1976/77:11

200 000 kr. Herr Werner m. fl. (vpk) yrkar under punkten 3 i motionen
1976/77:26 bl. a. att regeringen skall lägga fram förslag om införande av
en spärr för ränteavdrag vid inkomstbeskattningen. Slutligen begärs i motionen
1975/76:1026 av herr Pettersson i Lund m. fl. (s) riksdagsuttalanden
dels om att möjligheterna att kvitta underskott i inkomstkällorna jordbruksfastighet,
annan fastighet och rörelse mot övriga inkomster slopas och dels
om att underskott i nyssnämnda tre inkomstkällor i stället för kvittas mot
framtida överskott i samma inkomstkällor under exempelvis en sexårsperiod.

De i motionerna framförda synpunkterna kommer givetvis att uppmärksammas
vid den översyn av avdragssystemet som f. n. pågår inom 1972
års skatteutredning. Enligt nyligen utfärdade tilläggsdirektiv skall utredningen
avsluta sitt arbete före utgången av november 1977. Utskottet finner
därför inte anledning tillstyrka yrkandena i motionerna 1975/76:533, 975
punkterna 1 och 2 och 1026 samt berörda yrkande under punkten 3 i motionen
1976/77:26.

Avdrag för arbetskläder

Enligt nya bestämmelser, som skall tillämpas vid 1976-1978 års taxeringar,
medges vid beräkning av inkomst av tjänst avdrag för faktiska kostnader
för skyddsutrustning och skyddskläder, som varit nödvändiga för arbetets
fullgörande. Med skyddsutrustning menas hjälm, skyddsglasögon, hörselskydd
och skor med stålhätta och med skyddskläder avses sådana kläder
som har särskilda skyddsegenskaper mot frätande ämnen, mekaniska skador
eller mot sådan väta, värme eller kyla, som i huvudsak har andra orsaker
än klimatiska förhållanden. Dessutom medges avdrag efter schablon med
300 kr. för skattskyldiga inom vissa av riksskatteverket (RSV) angivna yrkesgrupper,
som haft inte oväsentliga kostnader utöver det normala för
andra arbetskläder än skyddsutrustning och skyddskläder.

1 motionen 1975/76:1049 av herr Åkerlind (m) yrkas att bestämmelserna
ändras så att rätten till avdrag för arbetskläder inte tidsbegränsas, att avdrag
medges utan beloppsbegränsning och att avdrag medges den som kan bevisa
avdragsberättigade kostnader utan begränsning till vissa yrkesområden.
Vidare yrkas i motionen 1975/76:1027 av herrar Sellgren (fp) och Westberg
i Ljusdal (fp) att avdrag även skall medges för glasögon. Som motivering
för sistnämnda yrkande anför motionärerna, att de, som arbetar i bl. a. verkstäder
och måste använda glasögon, ofta skadar dessa under arbetet.

De nya bestämmelserna om avdrag för skyddsutrustning och arbetskläder
innebär en väsentlig utvidgning av avdragsrätten i förhållande till vad som
gällde dessförinnan. Enligt riksdagens tidigare beslut är avsikten att parterna
på arbetsmarknaden under åren 1976-1978 skall träffa avtal om att arbetsgivarna
i fortsättningen skall tillhandahålla skyddsutrustning och arbetskläder
kostnadsfritt. Med hänsyn härtill är utskottet inte nu berett att förorda
ytterligare lättnader i avdragsrätten och avstyrker således bifall till yrkandena
i motionerna 1975/76:1027 och 1049.

SkU 1976/77:11

Avdrag för (jäns! erum i bostaden

Enligt gällande bestämmelser medges vid beräkning av inkomst av tjänst
avdrag för erlagd hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal.

I rättspraxis är man emellertid mycket restriktiv när del gäller avdrag för
arbetsrum i bostaden.

I motionen 1975/76:991 av herr Komstedt (m) hemställs att RSV skall
utarbeta sådana bestämmelser, att av fortbildningskonsulent yrkat avdrag
för kostnader för tjänsterum i bostaden godkänns av taxeringsmyndigheterna.
Motionären framhåller, att länsskolnämnderna inte tillhandahåller
tjänsterum åt fortbildningskonsulenterna. Dessa måste därför utföra en del
av sina arbetsuppgifter i bostaden, men taxeringsmyndigheterna godkänner
inte deras yrkanden om avdrag för kostnader för arbetsrum.

Den omständigheten att visst arbete utförs i bostaden har i rättspraxis
inte ansetts utgöra skäl för avdrag, även om hemarbetet medfört intrång
eller andra olägenheter i bostaden. För rätt till avdrag krävs - förutom utredning
om att rummet använts så gott som enbart för arbetet - alt bostaden
är större än vad som skulle varit fallet, om behov av arbetsrum inte förelegat.
Avdragsfrågan prövas således med beaktande av omständigheterna i det
enskilda fallet. Utskottet delar den uppfattning, som kommit till uttryck
i gällande praxis, att avdrag för kostnader för arbetsrum i bostaden bör
medges endast i undantagsfall och är därför inte berett förorda generella
bestämmelser om avdrag för sådana kostnader för en viss yrkeskategori.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandet i motionen
1975/76:991.

A vdrag för fackföreningsavgifter

Fackföreningsavgifter betraktas vid inkomsttaxeringen som inte avdragsgilla
levnadskostnader. Till följd härav utgör av fackförening utbetalat konfliktunderstöd
inte skattepliktig inkomst.

1 motionen 1975/76:700 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Hörberg
(fp) yrkas att regeringen skall lägga fram förslag om avdragsrätt för läckföreningsavgifter
fr. o. m. 1977 års taxering och i motionen 1975/76:1023
av herr Petersson i Ronneby (c) begärs utredning om avdrag för sådana
avgifter.

Utskottet har tidigare (SkU 1975:14) varit positivt inställt till frågan om
avdrag för fackföreningsavgifter vid taxeringen men enhälligt avstyrkt framställda
motionsyrkanden i detta syfte med hänvisning till att frågan redan
uppmärksammats inom 1972 års skatteutredning. Utredningen har nämligen
i sitt betänkande med förslag till skatteomläggning 1976 (SOU 1974:103)
diskuterat möjligheten att beakta löntagarnas fackliga avgifter vid inkomsttaxeringen.
Med hänsyn till föreliggande avvägningsproblem och praktiska
svårigheter var utredningsmajoriteten emellertid inte beredd att i det sam -

SkU 1976/77:11

manhanget ta ställning till frågan. Utredningen kommer i stället att ta upp
problemet i samband med den pågående översynen av avdragssystemet.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet skrivelseyrkandena i motionerna
1975/76:700 och 1023.

Sparavdraget m. m.

Med sparavdraget avses det extra avdrag som medges fysisk person i
inkomstkällan kapital under förutsättning att bruttointäkten överstiger avdragsgilla
kostnader. Avdraget utgör 800 kr. för ensamstående och 1 600
kr. för makar tillsammans. Avdraget får dock inte överstiga skillnaden mellan
bruttointäkterna och kostnaderna för inkomstkällan.

För att sparavdraget inte skall förlora i värde och stimulanseffekt begärs
i motionen 1975/76:2048 av herrar Hyltander (fp) och Carlström (fp) förslag
om värdesäkring av avdraget genom anknytning till basbeloppet enligt lagen
om allmän försäkring. Herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m)
yrkar i motionen 1975/76:703 att rätt till extra avdrag vid kapitalbeskattningen
också skall gälla den, som har sitt kapital investerat i egen rörelse
eller jordbruk. Vidare begärs i motionen 1975/76:1991 av herr Bohman m. fl.
(m) förslag om ett avdrag för bostadssparande med 50 % av under året
sparat belopp, som överstiger 2 % av den taxerade inkomsten, dock maximerat
till 5 000 kr.

Med anledning av vad som anförts i motionerna vill utskottet erinra
om att sparavdraget genom beslut vid 1975 års riksmöte fördubblats fr. o. m.
1976 års taxering. I regeringsförklaringen har uttalats att åtgärder måste
vidtas för att stödja det enskilda sparandet, och regeringen har nyligen i
prop. 1976/77:47 lagt fram förslag om ändrade villkor och förbättrade vinstmöjligheter
för lönsparandet under åren 1977 och 1978. Med hänvisning
härtill och till att 1972 års skatteutredning kommer att behandla utformningen
av sparavdraget och därmed sammanhängande frågor vid sin översyn
av beskattningen av fysiska personer avstyrker utskottet bifall såväl till lagstiftningsyrkandet
i motionen 1975/76:703 som skrivelseyrkandena i motionerna
1975/76:1991 och 2048.

Avdrag för underhållsbidrag till barn

Enligt gällande bestämmelser föreligger rätt till allmänt avdrag för belopp,
som skattskyldig utgivit för underhåll av icke hemmavarande barn under
18 år eller, såvitt gäller underhåll på grund av dom, oavsett barnets ålder.
Avdraget är maximerat till 2 500 kr. för varje barn. Bestämmelserna utgör
ett undantag från regeln att avdrag inte medges för vad som utgått till
mottagarens undervisning eller uppfostran och skiljer sig från vad som gäller
för andra understöd i det avseendet att mottagaren inte beskattas för bidraget.

I motionen 1975/76:297 av fru Tillander (c) och herr Bengtsson i Göteborg

SkU 1976/77:11

(c) yrkas att avdraget bestäms till 40 % av basbeloppet enligt lagen om
allmän försäkring vid inkomstårets början och i motionen 1975/76:697 av
fru Fraenkel (fp) och herr Ekinge (fp) att avdraget fastställs till samma belopp
som normalbeloppet för existensminimum för barn, dvs. till 40 % av basbeloppet
för december månad året före taxeringsåret. Herr Svensson i Malmö
m. fl. (vpk) yrkar i motionen 1975/76:676 dels att det nuvarande avdraget
ersätts med ett avdrag från den uträknade skatten med belopp motsvarande
60 % av bidragsförskottet (f. n. 4 160 kr.) vid beskattningsårets utgång och
dels att skattenedsättning skall medges för upplupet bidragsförskott som
betalas i efterhand. I motionen 1975/76:962 av herr Danell m. fl. (m) yrkas
att bestämmelserna fr. o. m. 1977 års taxering ändras så att avdraget motsvarar
det för inkomståret gällande bidragsförskottet. Dessutom yrkar motionärerna,
att underhållsbidrag och bidragsförskott till barn i fråga om förmånstagare
och skatteplikt skall jämställas med barnpension. Sistnämnda
yrkande innebär att underhållsbidrag och bidragsförskott beskattas hos barnet.
Yrkande om höjning av avdraget till 3 500 kr. framställs i motionen
1975/76:1014 av herr Nordgren (m). Slutligen yrkar herr Wennerfors (m)
i motionen 1975/76:1042, att av myndighet fastställt underhållsbidrag skall
vara avdragsgillt i sin helhet vid taxeringen.

När motionsyrkanden om höjning och värdesäkring av avdraget för underhållsbidrag
till barn behandlades vid 1975 års rikmöte hade utskottet
(SkU 1975:2) i och för sig inte något att erinra mot att beloppsgränsen tid
efter annan omprövades med hänsyn till penningvärdets förändringar, men
utskottet betonade samtidigt att mer väsentliga höjningar i alltför hög grad
kunde anses gynna föräldrar som inte sammanlevde. Med hänvisning till
att avdraget uppräknats med 1 000 kr. fr. o. m. 1975 års taxering och till
att frågan om avdragets utformning ingår i 1972 års skatteutrednings uppdrag
avstyrkte utskottet bifall till motionerna. Utskottet har inte funnit anledning
frånträda sin tidigare intagna ståndpunkt i frågan. Med anledning härav
avstyrker utskottet bifall till lagstiftningsyrkandena i motionerna
1975/76:297, 676, 697, 962, 1014 och 1042.

Skattereduktion

Skattereduktion, s. k. hemmamakeavdrag, med 1 800 kr. medges ogift
med hemmavarande barn under 18 år och gift, vars make saknar till statlig
inkomstskatt taxerad inkomst. Gift, vars make har taxerad inkomst understigande
4 500 kr., erhåller skattereduktion med 40 % av skillnaden mellan
4 500 kr. och den taxerade inkomsten. Om vardera maken har till statlig
inkomstskatt taxerad inkomst, som understiger 4 500 kr., tillkommer skattereduktionen
den av makarna som har den högsta taxerade inkomsten.
Om de taxerade inkomsterna är lika stora, medges den äldre maken skattereduktion.
Bestämmelserna om skattereduktion tillkom genom 1970 års
skattereform för att vid övergången till individuell beskattning eliminera

SkU 1976/77:11

eller begränsa skattehöjningen för familjer, där endast en av makarna förvärvsarbetar.

I motionen 1975/76:397 av herrar Torwald (c) och Norrby (c) framhåller
motionärerna att bestämmelserna om skattereduktion i förening med skatteskalans
utformning ger marginalskatteeffekter, som inte är acceptabla. Motionärerna
yrkar därför sådan ändring av bestämmelserna att gift, vars make
har till statlig inkomstskatt taxerad inkomst understigande 6 000 kr., erhåller
skattereduktion med 30 % av skillnaden mellan 6 000 kr. och den taxerade
inkomsten.

De arbetsmarknads- och socialpolitiska skäl som åberopades till stöd för
införandet av skattereduktionen äger fortfarande giltighet. Utskottet är väl
medvetet om att vissa tröskeleffekter uppkommer även med de i propositionen
föreslagna ändringarna i skatteskalan för familjen, när andre maken
tar förvärvsarbete. En ändring av reduktionsbelopp och reduktionsfaktor
på sätt motionärerna förordar får emellertid så omfattande verkningar, att
den bör övervägas vid den totala översyn av skattesystemet som f. n. sker
inom 1972 års skatteutredning. Med hänsyn härtill och med kännedom
om att utredningen, som skall slutföra sitt arbete nästa år, redan har sin
uppmärksamhet riktad på frågan, avstyrker utskottet bifall till lagstiftningsyrkandet
i motionen 1975/76:397.

A- och B-inkomst m. m.

Vid beräkning av statlig inkomstskatt för makar gäller att vardera maken
beskattas individuellt för arbetsinkomst (A-inkomst), medan sidoinkomst
(B-inkomst) sambeskattas. Med A-inkomst menas inkomst av tjänst med
undantag för periodiskt understöd och därmed jämförlig periodisk intäkt
samt inkomst av jordbruksfastighet och rörelse, om den skattskyldige varit
verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning. Annan inkomst än
A-inkomst utgör B-inkomst. Om det sammanlagda beloppet av makarnas
B-inkomster inte överstiger 2 000 kr., skall dessa inkomster anses som Ainkomst.
Sambeskattningen av B-inkomst sker genom att makarnas sammanlagda
B-inkomst beskattas ”på toppen” av den största A-inkomsten.

Fr. o. m. 1977 års taxering gäller att allmänt avdrag för premier för privat
pensionsförsäkring medges med högst 10 % av inkomst av tjänst och 30 %
av inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse. Premie får dock dras av med
7 000 kr. ökat med 30 % av inkomst av jordbruksfastighet och rörelse intill
ett sammanlagt belopp av 23 000 kr. även om ovannämnda procentregler
inte skulle medge så högt avdrag. Inkomst över 20 basbelopp enligt lagen
om allmän försäkring får inte medräknas och inte heller annan inkomst
än A-inkomst.

I motionen 1975/76:1034 av fru Troedsson (m) och herr Magnusson i
Borås (m) begärs dels förslag från regeringen om att inkomst av annan fastighet
skall utgöra A-inkomst till den del inkomsten hänför sig till eget

SkU 1976/77:11

arbete, dels att riksdagen i avvaktan därpå beslutar att RSV får medge rätt
till avdrag för pensionsförsäkringspremie i förhållande till den del av inkomsten
av annan fastighet som kan hänföras till A-inkomst.

Som motionärerna påpekat kan inkomst av fastighetsförvaltning ibland
delvis anses som arbetsinkomst. Denna fråga rör i första hand gränsdragningen
mellan vad som skall anses som A- och B-inkomst. Eftersom gränsdragningsfrågan
har betydelse både för avdragsrätten för premier för privata
pensionsförsäkringar och för förmåner enligt lagen om allmän försäkring,
bör det ankomma på 1972 års skatteutredning att närmare överväga de
av motionärerna aktualiserade frågorna. Innan utredningen tagit ställning
härtill är utskottet inte berett förorda någon ändring av bestämmelserna
om A- och B-inkomst eller om avdrag för pensionsförsäkringspremier i de
fall som avses i motionen. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till
yrkandena i motionen 1975/76:1034.

Beskattningen av extrainkomster

Frågan om beskattningen av extrainkomster tas upp i ett par motioner.
Sålunda begärs i motionen 1975/76:947 av herr Adolfsson (m)att regeringen
skall lägga fram förslag om att skatt på övertidsarbete och extrainkomster
fr. o. m. inkomståret 1977 får uppgå till maximalt 50%, och i motionen
1975/76:981 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Runeskog (c) begärs
att 1972 års skatteutredning skyndsamt skall lägga fram förslag om lindrigare
beskattning av extrainkomster.

En av de viktigaste uppgifterna för 1972 års skatteutredning är att närmare
överväga beskattningens marginaleffekter, dvs. de sammanlagda effekterna
av skatteökning och bidragsminskning vid stigande inkomst. I den förevarande
propositionen har föredraganden särskilt framhållit, att en mer varaktig
skattereform måste innehålla bl. a. sänkta marginalskatter i vanliga
inkomstlägen. Det bör också tilläggas att skatteutredningen enligt sina direktiv
är oförhindrad att pröva den i motionerna behandlade frågan om
lindrigare beskattning av extrainkomster. Under dessa förhållanden anser
utskottet sig inte ha anledning tillstyrka skrivelseyrkandena i motionerna
1975/76:947 och 981.

In/lationsskydd i skattesystemet

En under senare år ofta återkommande fråga aktualiseras på nytt i motionen
1975/76:949 av herr Ahlmark m. fl. (fp), vari under punkten 1 yrkas
att 1972 års skatteutredning får i uppdrag att pröva frågan om inflationsskydd
i skattesystemet.

Med anledning härav vill utskottet endast erinra om att skatteutredningen
nyligen fått tilläggsdirektiv att våren 1977 lägga fram förslag om inflationsskydd
i skattesystemet. Då berörda yrkande i motionen 1975/76:949 således
redan är tillgodosett, avstyrker utskottet bifall till detsamma.

SkU 1976/77:11

Skattepolitikens fortsatta inriktning

Frågor som berör skattepolitiken på längre sikt tas upp i flera motioner.
Sålunda begärs i motionen 1975/76:949 av herr Ahlmark m. fl. (fp) under
punkten 2 ett riksdagsuttalande av innebörd att skattepolitiken bör inriktas
på att åstadkomma sänkt inkomstskatt och marginalskatt samt ett enhetligt
och rättvist skattesystem.

Herr Fälldin m. fl. (c) begär i motionen 1975/76:970 ett uttalande av riksdagen
om att reformarbetet på skatteområdet bör inriktas på
att ompröva skatteskalan och avdragssystemet med beaktande av låginkomsttagarnas
och barnfamiljernas intressen,
att minska de negativa samhällsekonomiska effekterna av socialförsäkringsavgifterna
och den allmänna arbetsgivaravgiften och
att tillförsäkra kommunerna tillräckligt ekonomiskt utrymme för deras
verksamhet.

I motionen 1975/76:971 av herr Gernandt (c) begärs utredning av möjligheterna
att infora ett system med tidskatt, som enligt förslaget är avsett
att ersätta den statliga och kommunala inkomstskatten såvitt avser arbetsinkomst
samt mervärdeskatten. Vidare yrkas i motionen 1975/76:957 av
herrar Boo (c) och Olsson i Sundsvall (c) att regeringen skall lägga fram
förslag om sådan ändring av uppbörden av lönerelaterade skatter och avgifter
att den blir enklare och mer överskådlig. Motionärerna begär också ett riksdagsuttalande
om en reformering av avgiftsuttaget. Slutligen yrkas i motionen
1976/77:26 av herr Werner m. fl. (vpk) att riksdagen skall uttala
sig för och hos regeringen begära förslag dels om en omläggning av arbetsgivaravgifterna,
så att dessa tas ut i förhållande till företagens omsättning
samt råvaru- och energiförbrukning (punkten 5), dels om att kommuner
och landsting befrias från skyldighet att erlägga allmän arbetsgivaravgift
(punkten 6).

Samtliga de frågor som uppmärksammats i motionerna 1975/76:949, 957
och 970 samt under punkterna 5 och 6 i motionen 1976/77:26 är redan
föremål för överväganden inom de pågående skatteutredningarna. Självfallet
kommer alla de uppslag till ändringar i skattesystemet som förts fram i
den allmänna debatten - således även det i motionen 1975/76:971 framlagda
förslaget om tidskatt - att ingående prövas av utredningarna.

Enligt nyligen utfärdade tilläggsdirektiv skall 1972 års skatteutredning,
företagsskatteberedningen och kommunalskatteutredningen (förutvarande
kommunalekonomiska utredningen och kommunalskatteutjämningsutredningen)
bedriva sitt arbete i nära samverkan och slutföra sina uppdrag före
utgången av november 1977. Det bör enligt uttalande av statsrådet Mundebo
i en presskommuniké den 12 november i år härigenom vara möjligt att
fr. o. m. 1978 stegvis reformera väsentliga delar av skattepolitiken med sikte
på ett mera varaktigt skattesystem.

^SkU 1976/77:11 25

Med det anförda avstyrker utskottet bifall lill yrkandena i motionerna
1975/76:949 punkten 2,957, 970 och 971 samt i motionen 1976/77:26 punkterna
5 och 6.

Utskottet hemställer

1. beträffande skatteskalan

att riksdagen med avslag på motionerna 1976/77:25 punkten
1 och 1976/77:26 punkten 1 bifaller propositionen i denna del;

2. beträffande sodal/örsäkringsavgiften lill folkpensioneringen

att riksdagen med avslag på motionen 1976/77:25 punkten 2
bifaller propositionen i denna del;

3. beträffande mervärdeskatten på livsmedel m. m.
att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:393,

b. motionen 1976/77:26 punkten 2, punkten 3 i denna del och
punkten 4;

4. beträffande nedsättning av dea allmänna arbetsgivaravgiften inom
det inre stödområdet

att riksdagen med avslag på motionen 1976/77:25 punkten 3
och 1976/77:26 punkten 7 bifaller propositionen i denna del;

5. beträffande utformningen av avdragsreglerna
att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:533,

b. motionen 1975/76:975 punkterna 1 och 2,

c. motionen 1975/76:1026,

d. motionen 1976/77:26 punkten 3 i denna del;

6. beträffande avdrag för arbetskläder m. m.
att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:1027,

b. motionen 1975/76:1049;

7. beträffande avdrag för tjänsterum i bostaden
att riksdagen avslår motionen 1975/76:991;

8. beträffande avdrag för fackföreningsavgifter
att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:700,

b. motionen 1975/76:1023;

9. beträffande sparavdraget m. m.
att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:703,

b. motionen 1975/76:1991,

c. motionen 1975/76:2048;

SkU 1976/77:11

10. beträffande avdrag för underhållsbidrag till barn
att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:297,

b. motionen 1975/76:676,

c. motionen 1975/76:697,

d. motionen 1975/76:962,

e. motionen 1975/76:1014,

f. motionen 1975/76:1042;

11. beträffande skattereduktion

att riksdagen avslår motionen 1975/76:397;

12. beträffande A- och B-inkomst m. m.

att riksdagen avslår motionen 1975/76:1034;

13. beträffande beskattningen av extrainkomster
att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:947,

b. motionen 1975/76:981;

14. beträffande inflationsskydd i skattesystemet

att riksdagen avslår motionen 1975/76:949 punkten 1;

15. beträffande skattepolitikens fortsatta inriktning
att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:949 punkten 2,

b. motionen 1975/76:957,

c. motionen 1975/76:970,

d. motionen 1975/76:971,

e. motionen 1976/77:26 punkten 5,

f. motionen 1976/77:26 punkten 6;

16. beträffande för/ättnings/örslagen

att riksdagen till följd av vad ovan hemställts antar de vid
propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1975:1145) om tillfällig nedsättning
av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet.

Stockholm den 7 december 1976

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

SkU 1976/77:11

Närvarande: herrar Warnberg (s), Andersson i Knäred (c), Kristenson (s).
Josefson (c). Johansson i Jönköping* (s), Hörberg (fp). Carlstein (s), Sundkvist*
(c), Söderström (m), fru Normark (s), herrar Olsson i Järvsö (c). Boström
(s), Lundgren (m), Forslund* (s) och Stensson* (fp).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

Beträffande utformningen av skatteskalan och finansieringen av skatteomläggningen 1.

av herrar Wärnberg (s), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Carlstein
(s), fru Normark (s), herrar Boström (s) och Forslund (s), som ansett
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Marginaloch”
och på s. 15 slutar med ”motionen 1976/77:26” bort ha följande lydelse:

I den socialdemokratiska regeringens kompletteringsproposition våren
1976 (prop. 1975/76:150) framhölls vikten av att den ekonomiska politiken
under återstoden av 1970-talet inriktas på att långsiktigt stärka vår produktionsförmåga
och vår internationella konkurrenskraft. Det är endast härigenom
som vi på sikt kan trygga sysselsättningen och skapa arbete åt
alla. Det är först då som vi får möjlighet att på sikt skapa en balans i
våra utrikes betalningar.

För att åstadkomma den balansen måste kostnadsutvecklingen i den svenska
ekonomin vara under kontroll, industriinvesteringarna och exporten
prioriteras och den statliga budgetpolitiken inriktas på att begränsa den statliga
upplåningen. För detta krävs en betydande restriktivitet i den statliga
finanspolitiken, även om graden av nödvändig åtstramning hela tiden får
bedömas mot bakgrunden av den ekonomiska utvecklingen.

I allt väsentligt anslöt sig finansutskottet i sitt av riksdagen godkända
yttrande till dessa allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken. Bl. a.
gällde detta nödvändigheten av att under åren fram till 1980 återställa vår
utrikesbalans och att utforma den ekonomiska politiken med hänsyn härtill.

Ett viktigt element i den ekonomiska politiken har därför varit att skapa
förutsättningar för en lugn avtalsrörelse inför 1977. Regeringen tog för den
skull och i enlighet med riksdagens beslut i slutet av 1975 initiativ till
överläggningar med bl. a. de politiska partierna och riksbanken i syfte att
skapa en bred samling kring ett anti-inflationsprogram.

Vid överläggningarna lade den socialdemokratiska regeringen fram sju
punkter som underlag för ett program för åtgärder mot inflationen. De sju
punkterna var
Återhållsam kostnadsutveckling
Skatteomläggning
Front mot överbuden

SkU 1976/77:11

Prisövervakning

Aktiv arbetsmarknadspolitik

Stimulans av investeringar, sparande och hög produktivitet

Fast valutapolitik

De dåvarande oppositionspartierna var emellertid inte beredda att vid
detta tillfälle diskutera en skatteomläggning. Det var över huvud taget inte
möjligt att vid dessa överläggningar uppnå enighet om ett program för att
begränsa prisstegringarna. Den socialdemokratiska regeringen fick därför
på egen hand träffa en överenskommelse med LO och TCO om ett förslag
till skatteomläggning för 1977 med syfte att underlätta avtalsrörelsen för
detta år. Det är detta förslag som redovisats i motionen 1976/77:25.

Den föreslagna skatteomläggningen innebär en minskning av statsinkomsterna
med ca 5,6 miljarder kronor. För att kompensera detta inkomstbortfall
och därmed värna om en sund finanspolitik bör socialförsäkringsavgiften
till folkpensioneringen höjas med 3 procentenheter till 9,8 procent
den 1 januari 1977.

Den föreslagna avgiftsökningen tar i anspråk en del av det annars tillgängliga
löneökningsutrymmet för år 1977. Löntagarorganisationerna har
som vid tidigare tillfällen förklarat sig beredda att ta hänsyn härtill vid
avtalsförhandlingarna.

Genom den föreslagna skatteomläggningen garanteras de flesta löntagare
en ökning av inkomsten efter statlig skatt på 1 950 kr. år 1977. Detta motsvarar
i inkomstlägena 40 000 - 60 000 kr. en löneökning före skatt på 8-10
procent. Genom skatteomläggningens finansiering via socialförsäkringsavgifter
kan detta ske genom en kostnadshöjning på 3 procent av den utbetalade
lönesumman, vilket i sin tur svarar mot ca 2 procent av det totala löneökningsutrymmet.
Kostnadsstegringen för arbetsgivaren blir alltså till följd
av skatteomläggningen klart lägre, samtidigt som de anställda genom denna
tillförsäkras en betydande förbättring av sina disponibla inkomster.

Det socialdemokratiska förslaget till skatteomläggning skapar således goda
förutsättningar för en lugn avtalsrörelse. Av särskild betydelse härvidlag
är att förslaget tillstyrkts av såväl LO som TCO. Genom den balans mellan
olika gruppers intressen som finns inbyggd i förslaget läggs en god grund
för en mer samordnad bedömning av avtalsrörelsen och för att en överenskommelse
skall kunna träffas inom den ram som ges av en förbättring
av företagens internationella konkurrenskraft.

Det av regeringen i prop. 1976/77:42 framlagda förslaget framstår i dessa
avseenden som en olycklig kompromiss mellan oförenliga ståndpunkter.
Genom att förändra fördelningen av skattesänkningarna och ge större ökningar
åt de högre inkomsttagarna har man rubbat en känslig fördelningspolitisk
balans som fanns i den socialdemokratiska regeringens förslag. De
fackliga företrädarna för låginkomsttagarna måste då avtalsvägen kompensera
sina medlemmar för den förändring i den fördelningspolitiska profil
som den nuvarande regeringens förslag innebär. Detta kan medföra att kost -

SkU 1976/77:11

nadsstegringen blir större för ekonomin i dess helhet än vad som skulle
bli fallet, om man bibehåller den fördelning av skattesänkningarna som
ligger i det socialdemokratiska förslaget.

Den borgerliga regeringen har dessutom inte anvisat en fullständig finansiering
av sitt skatteförslag, vilket medför en svagare budgetutveckling
än vad som skulle bli fallet enligt förslaget i motionen 1976/77:25. Detta
kan enligt utskottets mening innebära ettdera av två ting:

I det ena fallet kan regeringen tvingas att senare vidta inkomstförstärkningar
genom exempelvis höjningar av de indirekta skatterna. I propositionen
antyds redan en höjning av energiskatten som en möjlig väg - även
om inte enbart denna kan tillföra statskassan de nödvändiga inkomsterna.
Om regeringen senare återkommer med förslag om höjningar av de indirekta
skatterna, så har fackföreningsrörelsen offentligen deklarerat att den känner
sig oförhindrad att kräva en justering av lönerna i enlighet med den solidariska
lönepolitikens intentioner. Här ligger alltså en väsentlig skillnad
mellan förslaget i motionen 1976/77:25 och den borgerliga regeringens. I
det socialdemokratiska förslaget har hela det med skattesänkningen sammanhängande
finansieringsbehovet presenterats samtidigt med skattesänkningen,
vilket möjliggjort en samlad uppgörelse med löntagarna. I regeringens
förslag presenteras bara den ena delen av den verkliga kostnaden
för skatteomläggningen. Att man i det senare fallet löper risk att fa en
snabbare inflationsutveckling är helt klart.

I det andra fallet tar regeringen medvetet en sämre statsfinansiell utveckling
än vad som skulle följa av vårt förslag. I så fall kommer det att
medföra en kraftigare ökning av den inhemska köpkraften i ett ekonomiskt
läge då den ekonomiska politiken snarare måste inriktas på att dämpa denna
- dels för att förbättra vår utrikesbalans, dels för att dämpa prisstegringarna.
Effekterna blir alltså i detta fall rakt motsatta dem som man i propositionen
säger sig vilja eftersträva.

Av ovanstående skäl avstyrker utskottet den i propositionen 1976/77:42
föreslagna utformningen och finansieringen av skatteomläggningen. Utskottet
kan inte heller biträda yrkandet under punkten 1 i motionen 1976/77:26.
Utskottet föreslår i stället bifall till yrkandena 1 och 2 i motionen 1976/77:25.

dels att utskottet under momenten 1 och 16.1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:25 punkten 1 och
med avslag på propositionen i denna del samt motionen
1976/77:26 punkten 1 antar det vid propositionen fogade förslaget
till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
med den ändringen att 10 S 1 mom. erhåller följande
lydelse:

SkU 1976/77:11

10 i

1 m o m. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon
och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan
angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 2 procent av
den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

15 000 men	icke 20 000 kr.	300 kr.	för 15 000 kr.	och 4 % av återstoden
20 000 ■'	« 25 000 »	500 ..	.. 20 000 „	6% „
25 000 ”	.. 30 000 «	800 -	25 000	„ 10%
30 000 ■’	.. 35 000 ’>	1 300 >.	30 000 „	,, 15 %
35 000 "	40 000 «	2 050	„ 35 000 ..	21 % „
40 000 ”	« 45 000 ”	3 100	„ 40 000 ..	« 28% „
45 000 "	« 65 000 ”	4 500 «	„ 45 000 ..	.. 38% „
65 000 "	- 70 000 »	12 100 „	„ 65 000 „	43%
70 000 ”	80 000 •>	14 250	„ 70 000	„ 48 % »
80 000 ”	» 100 000 »	19 050 ..	„ 80 000 „	„ 49%
100 000 ”	•• 150 000 «	28 850 »	100 000 „	„ 53 % „
150 000 ”	* 345 000 «	55 350 »	« 150 000 „	« 58 % „
345 000 kr.		168 450 »	345 000 „	„ 57%

dels att utskottet under momenten 2 och 16.2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:25 punkten 2 och
med avslag på propositionen i denna del antar det vid propositionen
fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring med den ändringen att 19 kap. 4 a $ erhåller
följande lydelse:

19 kap.

4 a §

Avgift till folkpensioneringen enligt 1 eller 3i; skall utgå med nio och
åtta tiondels procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. 1 fråga
om sjöman som avses i 1 i; 1 mom. första stycket lagen (1958:295) om
sjömansskatt beräknas dock avgiften efter den lägre procentsats som regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med
motsvarande tillämpning av 4 § andra stycket. Avgifterna tillföras staten.

SkU 1976/77:11

Beträffande tillfällig nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften inom det
inre stödområdet

2. av herrar Wärnberg (s), Kristenson (s). Johansson i Jönköping (s), Carlstein
(s), fru Normark (s), herrar Boström (s) och Forslund (s) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Trots
de” och slutar med ”motionen 1976/77:26 punkten 7” bort ha följande
lydelse:

Det föreligger fortfarande behov av särskilda insatser till företag inom
det inre stödområdet. Men det kan ifrågasättas om den i propositionen föreslagna
generella nedsättningen verkligen får de sysselsättningsstödjande
effekter som avses. Det är sannolikt att väsentligt bättre resultat skulle
åstadkommas om de resurser som går förlorade genom avgiftsnedsättningen
i stället används för mera riktade arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Frågan om en regional differentiering av arbetsgivaravgifterna utreds för
närvarande av företagsskatteberedningen. Intill dess att man fått ett acceptabelt
faktaunderlag beträffande åtgärdens effekter bör arbetsgivaravgiften
fr. o. m. den 1 januari 1977 återgå till 4 procent inom det inre stödområdet.

Utskottet avstyrker därför bifall till propositionen i denna del.

dels att utskottet under momenten 4 och 16.3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:25 punkten 3 och
motionen 1976/77:26 punkten 7 avslår det vid propositionen
fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1145) om tillfällig
nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften inom
det inre stödområdet.

SkU 1976/77:11

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Propositionens huvudsakliga innehåll 1

Författningsförslagen 2

Motionerna 6

Utskottet 13

Inledning 13

Utformningen av skatteskalan och finansieringen av skatteomläggningen
13

Mervärdeskatten på livsmedel m.m 16

Tillfällig nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften inom

det inre stödområdet 17

Övriga frågor 17

Utformningen av avdragsreglerna 17

Avdrag för arbetskläder 18

Avdrag för tjänsterum i bostaden 19

Avdrag för fack fören i ngsa vgifter 19

Sparavdraget m. m 20

Avdrag för underhållsbidrag till barn 20

Skattereduktion 21

A- och B-inkomst m. m 22

Beskattningen av extrainkomster 23

Inflationsskydd i skattesystemet 23

Skattepolitikens fortsatta inriktning 24

Utskottets hemställan 25

Reservationer 27

Beträffande utformningen av skatteskalan och finansieringen av

skatteomläggningen 27

Beträffande tillfällig nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften
inom det inre stödområdet 31

GOTAB 52645 Stockholm 1976