NU 1976/77:9

Näringsutskottets betänkande
1976/77:9

med anledning av motioner om framställning av identitetskort,
m. m.

Ärendet

I detta betänkande behandlas fem motioner rörande
åtgärder avseende AB ID-kort och AB Rollfilm,
åtgärder avseende Sweda (numera Svenska Kassaregister AB),
anpassning av postens och bankernas kassaterminaler till internationell
standard.

Motionerna redovisas nedan.

Skrivelser i ärendet har inkommit till utskottet från AB ID-kort, Svenska
Kassaregister AB och Svenska bankföreningen.

Motionerna

Yrkanden
Motionerna är följande:

1975:1614av herr Gernandt (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att i motionen framförda synpunkter och förslag beaktas och att värdefulla
enskilda idéer, patent och metoder på tekniskt, ekonomiskt och
produktionsmässigt lämpligaste sätt tillgodogörs för landets och medborgarnas
bästa,

1975/76:832 av herr Andersson i Ljung (m), vari hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om önskvärdheten av samarbete
mellan AB ID-kort och AB Rollfilm,

1975/76:1760 av herr Gernandt (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen
hemställer att berörda myndigheter medverkar till att kassaterminaler
inom post- och bankväsende anpassas till internationell standard
för att stärka den svenska elektronikindustrins konkurrenskraft genom längre
serier.

1975/76:1761 av herr Gernandt (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen
hemställer om att arbetsmarknadsmyndigheterna anmodas att upptaga
förhandlingar med AB Rollfilm och Sweda för att säkra tusentalet arbetstillfällen
vid Sweda,

1975/76:1762 av herr Gernandt (c), vari hemställs att riksdagen hemställer
hos regeringen

1. att AB ID-kort reorganiseras och ställs under en styrelse, sammansatt
1 Riksdagen 1976/17. 17 sami. Nr 9

NU 1976/77:9

av bl. a. parlamentariker, under medverkan av LO, TCO och folkrörelserna,

2. att AB ID-kort får en förändrad ägarstruktur,

3. att AB ID-kort tillförs ny teknik för att komma i kapp utvecklingen.

Motivering

1 motionen 1975:1614 diskuteras inledningsvis legitimationshandlingars
betydelse i olika sammanhang och anförs att betydelsefulla insatser har
gjorts från svenskt håll när det gäller identifikationsteknik och produktion
av identitetskort. Utan att direkt nämna företagens namn berör motionären
de båda företag som främst är verksamma på området. Enligt motionären
präglas det ena - AB Rollfilm - av ”mycket hög innovationskraft, gediget
kunnande och stark utvecklingsdrift”, medan det andra - det halvstatliga
AB ID-kort - ”ligger långt efter i utvecklings- och produktionsteknik”.
I motionen rekommenderas ett samarbete mellan statlig och enskild företagsamhet
för att åstadkomma export av utrustning och teknik för framställning
av identitetskort såväl till u-länder - med deras speciella behov
av legitimationshandlingar - som till industriländer.

Mera direkt tas konkurrensen mellan AB ID-kort och AB Rollfilm upp
i motionen 1975/76:832. Motionären citerar ur ett remissyttrande av näringsfrihetsombudsmannen
(NO) över en promemoria från finansdepartementet
(Ds Fi 1975:7) med förslag till lag om identitetskontroli vid inlösen
av check och berör en JO-anmälan från AB ID-kort som föranletts av detta
yttrande. Med åberopande av NO riktar motionären kritik mot AB ID-korts
teknik, produkter och utvecklingsarbete. Han lovordar AB Rollfilm i motsvarande
avseenden och vill att riksdagen skall uttala sig för sådana kontakter
mellan de båda företagen att AB ID-kort kan förvärva teknik som är produktionsfärdig
hos AB Rollfilm. Som ett alternativ anges att riksdagen skulle
föreslå regeringen att tillsätta en expertgrupp med uppgift att kartlägga situationen
på svensk och internationell marknad för identitetshandlingar.

Som motiv för kraven i motionen 1975/76:1762 på en reorganisation av
AB ID-kort anförs bl. a. att företagets styrelse ”har agerat på ett nära nog
reaktionärt sätt och därmed hindrat en snabb svensk anpassning till internationell
standard för identitetskort, anpassade till datatekniken”. Motionären
hävdar att AB ID-kort har spritt vilseledande uppgifter om det
internationella standardiseringsläget på området och fått en reprimand för
detta från Sveriges standardiseringskommission. Han begär att bank- och
polisinflytandet inom AB ID-kort skall brytas och säger sig ha ”stött på
en mycket prestigeladdad atmosfär” vid kontakter med företaget och intressenter
däri.

Utgångspunkten för motionen 1975/76:1761 är det beslut om nedläggning
av Svenska Dataregister AB (Sweda) som fattats av företagets amerikanska
ägare och som var aktuellt när motionen avlämnades. Motionären erinrar
om sitt i motionen 1975:1614 framförda förslag om tillverkning och export

NU 1976/77:9

av utrustning för framställning av identitetskort. Sweda skulle, menar han,
kunna svara för sådan tillverkning enligt den teknik som AB Rollfilm utvecklat.

De kassaterminaler för post och banker som tillverkas av svenska elektronikföretag
är, sägs i motionen 1975/76:1760, av första generationen, helt
handopererade och därmed långsamma. Terminaler av andra generationen
styrs, anför motionären vidare, av identitetskort, försedda med magnetband
för datalagring. Motionären hävdar att alla inneliggande order från bankerna
och postverket avser terminaler av första generationen ”sorn ej är anpassningsbara
till internationell standard”. Han betecknar ”en allmän anpassning
till den internationella utvecklingen” som nödvändig för att Sverige skall
få livskraftiga exportindustrier.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Allmänt om identitetskort m. m.

Som legitimationshandling vid checkinlösen godkänner posten, bankerna
och handeln sedan år 1973 endast identitetskort utfärdade av AB ID-kort
eller AB Rollfilm samt körkort och av statlig eller kommunal myndighet
utfärdade tjänstekort, vilka tillhandahålls av AB ID-kort.

Bakom beslutet att godkänna dessa kort står Nämnden för legitimationshandlingar,
som inrättades av Svenska bankföreningen år 1971 med uppgift
att lämna föreningen råd i frågor om godkännande av legitimationshandlingar.
I nämnden ingår företrädare för bankinspektionen, Bankföreningen,
Svenska sparbanksföreningen, Sveriges industriförbund och Näringslivets
säkerhetsdelegation.

Transaktionskort, t. ex. kreditkort, har - till skillnad från identitetskort
samt legitimationskort av typen körkort - ingen fysisk beskrivning av innehavaren.

Ett internationellt standardiseringsarbete pågår i fråga om identitetskort
och transaktionskort. Inom Internationella standardiseringsorganisationen
(ISO) har vid ett möte i Washington i oktober 1976 fattats beslut dels om
att färdigställa en standard ID 1, avseende kreditkortsformatet CR 80, dels
om att ta fram liknande standarder, ID 2 och ID 3, för formaten A 7 (som
används för identitetskort, körkort och tjänstekort i Sverige) och B 7 (som
bl. a. av Europarådet förespråkas för passkort). Bland de fysiska specifikationer
som anges i standarden är plats för ev. magnetisk beläggning.

AB ID-kort

AB ID-kort bildades år 1968. Enligt bolagsordningen skall företaget på
affärsmässiga grunder utveckla, tillverka och marknadsföra identitets- och
behörighetshandlingar samt för verksamheten nödvändig utrustning och

NU 1976/77:9

material. Av aktiekapitalet, som efter fondemission år 1976 uppgår till 2,5
milj. kr., ägs hälften av staten genom Ceaverken AB - dotterbolag till Statsföretag
AB - (25 96), AB Atomenergi (15 %) och postverket (10 %). Den
andra hälften ägs av Svenska sparbanksföreningen genom Sparbankernas
datacentraler AB och Svenska Bankföreningen genom Affärsbankernas Service
AB. I styrelsen är de fem ägarna representerade. Dessutom ingår där
två ledamöter utsedda av resp. Svenska sparbanksföreningen, rikspolisstyrelsen
och Näringslivets säkerhetsdelegation. Svenska Bankföreningen har
beslutat att dra sig ur sitt engagemang i företaget och har hembjudit sina
aktier till övriga delägare.

AB ID-kort har säte i Stockholm med administration, marknadsföring
och utveckling förlagda dit, medan tillverkningen sker vid en nyuppförd
fabrik i Strängnäs. Företagets omsättning uppgick år 1975 till 20,1 milj.
kr. Härav avsåg 1,3 milj. kr. export. Antalet anställda utgjorde under år

1975 i medeltal 100 personer, varav 20 i Stockholm och 80 i Strängnäs.
Ett helägt dotterbolag är Identidata-Sweden AB, som tillverkar och säljer
transaktionskort.

Enligt avtal år 1972 har AB ID-kort hand om tillverkningen av körkort.
Hur körkorten skall tillverkas och utformas har reglerats i detalj. Tillverkningen
kontrolleras fortlöpande av statens trafiksäkerhetsverk. Företaget har
åtagit sig att dels driva eget produktutvecklingsarbete i fråga om tillverkningsmetoder
och metoder för förfalskningsskydd, dels följa det utvecklingsarbete
i angivna avseenden som bedrivs utanför bolaget, dels fortlöpande
informera staten om den produktutveckling som sker och dels vidta de
förändringar i fråga om tillverkningen av körkort och körkortets utformning
som staten önskar.

Identitetskort, körkort och tjänstekort från AB ID-kort har fr. o. m. hösten

1976 ett nytt utförande. Den mest påtagliga förändringen är att de nya
korten är helt inplastade.

Den tekniska utvecklingen av AB ID-korts produkter innefattar bl. a.
införande av ett system för maskinell läsning av koder som i form av rutmönster
placeras på korten. Kodens innehåll kan tolkas av innehavaren
med hjälp av en nyckel. Systemet möjliggör att korten utom som identitetskort
kan användas för interna kontrolländamål inom företag. Identitetsoch
körkorten av 1976 års modell är anpassade för optisk klartextläsning
enligt ny teknik.

AB Rollfilm

AB Rollfilm etablerades år 1940 och ägs av grundaren, Eric Rothfjell,
som är verkställande direktör i företaget. Ordförande i styrelsen är professor
Sven Brohult. AB Rollfilm producerar identitetskort (i färg) enligt PRID
identitetssystem, som har utvecklats av företaget. Rothfjell har år 1975 av
styrelsen för teknisk utveckling (STU) beviljats dels ett arbetsstipendium,

NU 1976/77:9

dels ett projektanslag för patentansökning i de viktigare industriländerna
beträffande ett identifieringssystem. Företaget ägnar särskilt intresse åt framställning
av identitets- och transaktionskort med viss information lagrad
på magnetband.

Under år 1975 och förra delen av år 1976 befann sig AB Rollfilm i stora
ekonomiska svårigheter, som bl. a. redovisades i pressen. Dessa svårigheter
föranleddes enligt företaget till stor del av konkurrensbegränsande åtgärder
från bankernas och postens sida. Frågan om konkurrensbegränsning prövades,
såsom framgår av redogörelse nedan, av näringsfrihetsombudsmannen
(NO). Sedan NO hade avskrivit ärendet gav AB Rollfilm publicitet
åt planer att själv dra saken inför marknadsdomstolen, vilket dock ej skedde.

AB Rollfilms ekonomiska problem löstes sommaren 1976 i samband med
att Rollfilm och Salén & Wicander AB inom Salén-koncernen ingick ett
avtal angående exploateringsrätten till PRID identitetssystem på den internationella
marknaden utanför de nordiska länderna. För detta ändamål
har bildats ett av Salén & Wicander helägt bolag med namnet PRID International
AB. AB Rollfilm behåller den nordiska marknaden. Enligt avtalet
skall Rollfilm även i fortsättningen ha hand om forskning och utveckling
samt allt patentarbete. Utbildning av stabs- och driftspersonal för
licenstagarna i olika länder skall ske i Sverige hos Rollfilm. Specialkameran
Antenna-PRID serieproduceras i Sverige i Rollfilms regi i samarbete med
bl. a. Svenska Kassaregister AB. Kompletta fabrikspaket skall sammanställas
i Sverige hos Rollfilm. Ett flertal underleverantörer, varav en del utländska,
avses komma att medverka.

På den svenska marknaden har Rollfilm i juni 1976 träffat avtal med
Svenska bankföreningen om medverkan av affärsbankerna vid distribution
till allmänheten av PRID-kortets privatversion. Avsikten är att ett servicenät
av 120 PRI D-fotografer skall vara i verksamhet i alla delar av landet inom
ett år från avtalstidpunkten. I övriga nordiska länder skall verksamheten
aktiveras i samarbete med en nationell licenstagare i varje land med eget
laboratorium och produktion inom det egna landets gränser.

Yttrande från AB ID-kort

I anslutning till motionen 1975:1614 påpekar AB ID-kort att en förutsättning
för dess verksamhet är att det finns avnämare för de tillverkade
produkterna. Företaget säger sig efter bästa förmåga ha försökt leva upp
till den princip om exploatering av kreativa idéer bl. a. för exportproduktion
som motionären gör sig till tolk för. Det har under åren 1971-1975
i Sverige tillverkat totalt 7,9 milj. identitetskort och körkort, varav 1,1 milj.
- dvs. 14 % - för export. Seriösa förhandlingar har förts i ett stort antal
länder rörande introduktion av ID-korts system, något som skulle kunna
leda till en ökad export av kort och av färdiga identitetskortsfabriker. Företaget
räknar med att mycket betydande kontrakt skall ha tecknats före

NU 1976/77:9

1976 års utgång.

Med anledning av motionen 1975/76:832 anför AB ID-kort att det under
de gångna åren noggrant har studerat AB Rollfilm för att finna ut huruvida
det i detta företag finns know-how och teknik, som skulle kunna utnyttjas
kommersiellt på identitetskortsområdet. Det har även, meddelas det, förekommit
diskussioner om samarbete mellan företagen. Senast ägde sådana
diskussioner rum sommaren 1975. AB ID-kort gör vissa jämförelser mellan
sin egen och AB Rollfilms teknik och berör härvid bl. a. sina resurser för
magnetisk kodning av transaktionskort.

Motionen 1975/76:1762 har föranlett AB ID-kort att erinra om att inom
företaget pågår ett fortlöpande utvecklingsarbete gällande både befintliga
och nya produkter. Att införa resultatet av detta arbete i ett existerande
system är emellertid, påpekas det, något som AB ID-kort inte kan göra
ensidigt. Det krävs att bankerna, posten, berörda myndigheter och övriga
parter får tillfälle att aktivt delta i ett sådant projekt och att resultatet av
arbetet kan accepteras av alla parter. Under hela 1970-talet har, säger AB
ID-kort vidare, under dess medverkan ägt rum ett aktivt utbyte mellan
de olika parterna om nya idéer och tekniker som skulle kunna användas
i ett förbättrat identitetskortssystem. Resultatet föreligger nu och introduceras
under andra halvåret 1976. Att identitetskorten och körkorten inte
har förändrats under åren 1970-1975 beror på det nämnda förhållandet.
Företaget har tillverkat sina produkter enligt gällande kravspecifikationer.

Med anledning av motionärens uppgift om att Sveriges standardiseringskommission
(SIS) reagerat mot en pressrelease från AB ID-kort rörande
standardisering av format för identitetskort etc. framhåller företaget att den
åberopade reprimanden getts med hänvisning till principen att information
rörande standardiseringsarbetet skall ske endast genom SIS. Däremot har
SIS inte dementerat uppgifterna, vilka är korrekta.

Förslag rörande kontrollorgan på identitetskortsområdet

Bankinspektionen hemställde år 1974 hos Kungl. Maj:t att ett kontrollorgan
med uppgift att utöva tillsyn över tillverkningen av legitimationskort
skulle tillsättas. Inom finansdepartementet utarbetades en promemoria (Ds
Fi 1975:7) med förslag till lag om identitetskontroll vid inlösen av check.
Utgångspunkten var de problem som förekomsten av ett flertal olika typer
av godkända identitetshandlingar kunde förorsaka vid den legitimationskontroll
som visat sig vara en väsentlig förutsättning för en begränsning
av antalet checkbedrägerier.

I promemorian anfördes att det inte går att finna en lösning på identitetskortsfrågan
som samtidigt fullt ut tillgodoser såväl säkerhetsintresset
som det näringsfrihetsrättsliga intresset. Säkerhetsintresset bedömdes väga
tyngst vid en avvägning mot andra intressen. En lagstiftning ansågs erforderlig
för att säkerhetsaspekterna skulle bli tillräckligt beaktade. Enligt

NU 1976/77:9

lagförslaget skulle de av AB ID-kort tillverkade och av bankerna, postverket
eller myndigheter utfärdade identitetskorten komplettera det nya körkortet
som legitimationshandling vid checktransaktioner. Sålunda skulle tre olika
typer av handlingar få godtagas vid identitetskontroll, alla tillverkade av
AB ID-kort och alla framställda enligt samma metod.

Efter remissbehandling tog regeringen ställning till den lagstiftningsfråga
som hade aktualiserats i promemorian. Regeringen fann - i oktober 1975
- att lagstiftning för tillfället inte var erforderlig och lämnade därför bankinspektionens
framställning och promemorian utan vidare åtgärd. I ett pressmeddelande
i anslutning till regeringens beslut hänvisades till att det av
remissyttrandena framgick att organisationerna på handelns område skulle
komma att avvisa försök att få nya identitetshandlingar godkända såvitt
gällde betalning med check i butiker och andra försäljningsställen. Skulle
utvecklingen gå dithän att bedrägeririskerna ökade vid checktransaktioner
skulle frågan om en lagreglering få övervägas på nytt.

I syfte att få innebörden av regeringens beslut klarlagd för bankernas
vidkommande tillskrev Svenska bankföreningen hösten 1975 finansdepartementet.
I ett brev till Bankföreningen preciserade departementschefen regeringens
beslut sålunda att regeringen - mot den bakgrund som angetts
i det ovan omtalade pressmeddelandet - ansett ”att ytterligare identitetskort
icke bör godkännas av bankerna” och därför låtit frågan om lagstiftning
anstå tills vidare.

I en skrivelse till finansdepartementet i april 1976 anförde Bankföreningen
följande. Föreningen ansåg det uteslutet att läget på identitetskortsområdet
skulle en gång för alla fixeras på det sättet att inga andra kort än de som
vid denna tidpunkt godtogs skulle kunna accepteras i framtiden. En sådan
fixering vid nuläget skulle förhindra en önskvärd fortsatt teknisk utveckling
på identitetskortsområdet. De godkända korttyperna måste förutsättas bli
förbättrade i olika hänseenden. Man måste därför räkna med att nya generationer
av redan godtagna kort skulle komma att framställas. Vidare
måste antas att den tekniska utvecklingen skulle innebära att helt nya korttyper,
överlägsna de dittills godkända, skulle framkomma. Vid tillkomsten
av sådana nya kort eller nya kortvarianter måste rimligen kunna prövas
om kortet - som ersättning för ett tidigare godtaget kort eller som ett tillkommande
kort - skulle godtas som checklegitimation. Vid varje sådant
ställningstagande skulle det bli fråga om en avvägning mellan å ena sidan
näringsfrihetsintresset och å andra sidan säkerhetsintresset. Bankföreningen
fann det naturligt att denna avvägning och därmed avgörandet av vilka
kort som skall godtas skedde genom ett offentligt organ och icke genom
bankinstituten. Bankinspektionen angavs som ett lämpligt sådant organ.
Föreningen hemställde att regeringen skulle vidta de åtgärder som erfordrades
för att frågan om godkännande av nya legitimationshandlingar vid
checkinlösen skulle lösas enligt föreningens förslag. Regeringen har ännu
inte tagit ställning till Bankföreningens förslag.

NU 1976/77:9

Ärenden hos NO och JO

Frågan om konkurrensbegränsning beträffande identitetskort tillverkade
av AB Rollfilm prövades av näringsfrihetsombudsmannen (NO) i december
1975. Svenska bankföreningen hade år 1974 beslutat godkänna privatversionen
av Rollfilms kort som fullgod legitimationshandling under viss förutsättning.
Bankerna och posten (penninginstituten) avböjde emellertid med
hänvisning till administrativa skäl förslag om medverkan vid utfärdande
av korten. Häremot anförde Rollfilm klagomål hos NO.

NO konstaterade att det angivna förfarandet begränsade konkurrensen.
Konkurrensbegränsningen kunde tänkas ha från allmän synpunkt skadlig
verkan främst därigenom att Rollfilm hindrades från att konkurrera på denna
marknad.

En jämförelse med avseende på kvalitet mellan Rollfilms kort och AB
ID-korts kort gav enligt NO vid handen att Rollfilms kort var överlägsna.
Rollfilm bedömdes emellertid knappast kunna i rådande läge pressa priset
på sådana kort som uppfyllde penninginstitutens minimikrav på säkerhet
med avseende på att vara välliknande. Skäl saknades enligt NO att mot
penninginstitutens uppfattning hävda att dessa minimikrav var för lågt ställda.
Mot de positiva slutsatserna rörande kvaliteten på Rollfilms kort måste
därför ställas det förhållandet att det var tveksamt om Rollfilm i nämnvärd
utsträckning skulle kunna påverka prisbildningen i från allmän synpunkt
gynnsam riktning. Med beaktande härav ansåg NO att det åtminstone i
rådande läge var svårt att göra gällande att Rollfilms kvalitetsmässiga överlägsenhet
motiverade ett påstående att konkurrensbegränsningen på ett från
allmän synpunkt otillbörligt sätt hämmade verkningsförmågan i branschen.

Klart varatt Rollfilms näringsutövning försvårades. Från allmän synpunkt
kunde detta förhållande vara väsentligt främst med hänsyn till risken för
att företaget skulle gå under. Med hänsyn till omfattningen av den försäljning
som på området för privatkort kunde förutses för de närmaste åren kunde
emellertid ifrågasättas om denna marknad hade någon större betydelse för
Rollfilm. Företaget hade dock anfört att det var ett viktigt försäljningsargument
för företaget både i Sverige och i utlandet att vara godtaget för
försäljning genom penninginstituten. Vid bedömningen av vilken betydelse
denna argumentation hade borde enligt NO beaktas att eventuellt uteblivna
försäljningar endast var en indirekt följd av konkurrensbegränsningen och
att orsakssambandet kunde vara bristfälligt.

Penninginstituten hade gjort gällande bl. a. att det skulle innebära en
betydande olägenhet att tillhandahålla ytterligare kort än AB ID-korts kort
och att det för dagen inte gick att med utgångspunkt i Rollfilms teknik
anordna en från säkerhetssynpunkt godtagbar identifikationsprocedur vid
försäljning av privatkort. NO riktade invändningar mot dessa argument.

En sammanfattande bedömning gav enligt NO vid handen att konkurrensbegränsningen
kunde tänkas ha vissa från allmän synpunkt inte ovä -

NU 1976/77:9

sentliga skadeverkningar och att de invändningar som anförts från penninginstitutens
sida inte gjorde något övertygande intryck. Vid bedömningen
kunde emellertid inte bortses från att Rollfilm för tillfället hade betydande
ekonomiska svårigheter. Skäl talade för att dessa svårigheter inte kunde
avhjälpas enbart genom att Rollfilm bereddes tillträde till marknaden för
privatkort. Mot denna bakgrund fann NO inte i rådande läge tillräckliga
skäl att vidta ytterligare åtgärd. Rollfilm erinrades om sin rätt att med stöd
av 16 § andra stycket konkurrensbegränsningslagen själv påkalla förhandling
hos marknadsdomstolen. NO avskrev ärendet från vidare handläggning.

AB ID-kort har i olika sammanhang reagerat mot NO:s uttalanden om
kvaliteten hos företagets produkter.

I motionen 1975/76:832 berörs AB ID-korts anmälan till JO av en passus
i NO:s yttrande över förslag till lag om identitetskontroll vid inlösen av
check. I JO:s beslut återges ett yttrande av NO till JO i saken. Där utvecklades
närmare innebörden av NO:s värderande omdömen i remissyttrandet och
framhölls att remissyttrandet i första hand var riktat till finansdepartementet
med dess sakkunskap i ämnet. JO anförde att vad som framkommit i saken
inte påkallade ingripande eller uttalande från hans sida. Detta torde inte
få tolkas som ett ställningstagande i sak enligt NO:s linje.

Sweda

Svenska Kassaregister AB har lämnat följande uppgifter rörande det företag
som berörs i motionen 1975/76:1761.

Svenska Dataregister AB (Sweda), som var helägt av det amerikanska
Litton Industries, Inc., har sedan många år tillverkat mekaniska kassaregister
och på senare tid också tryckmekanismer utvecklade inom landet och avsedda
för elektroniska kassaregister och elektroniska point-of-sale-terminaler.
Efterfrågan på mekaniska kassaregister har sjunkit kraftigt och beräknas
försvinna helt inom de närmaste två åren. Av flera skäl, bl. a. därför att
tillverkningsenheter med lägre kostnadsläge fanns tillgängliga i andra länder,
beslöt Litton att inte tillverka de elektroniska ersättningsprodukterna för
de mekaniska kassaregistren vid Svenska Dataregister. Företaget kom då
i ett krisläge, där de enda möjligheterna syntes vara att avveckla företaget
eller få till stånd en försäljning.

Intensiva ansträngningar att sälja Svenska Dataregister pågick under hela
år 1975. Dessa ansträngningar ledde inte till resultat, beroende på den internationella
lågkonjunkturen, likartade strukturella problem inom andra
delar av svensk finmekanisk industri samt det stora engagemang ett köp
skulle ha inneburit. Ytterligare en möjlighet diskuterades, nämligen att med
utgångspunkt i ett begränsat och ganska hårt specialiserat produktsortiment,
tryckmekanismer för elektroniska kassaregister, samt en kraftigt nedskuren
organisation etablera ett självständigt företag.

NU 1976/77:9

En konkret plan med målet att skapa ett självständigt svenskt företag
diskuterades med arbetsmarknadsdepartementet och Litton Industries under
vintern och förvåren 1976. Denna plan förutsatte ekonomiskt stöd från Litton
och svenska staten under en omställningsperiod på cirka 1 1/2 år. Planen
fick ett positivt gensvar hos Litton, arbetsmarknadsdepartementet och de
anställda. Förhandlingar med Litton om en separation ledde till ett avtal
den 2 juli 1976 som innebar att Svenska Dataregisters anläggningar och
verksamhet i Solna med vissa undantag övertogs av en grupp av fyra personer
i ledande ställning inom företaget.

Avtalets huvudinnehåll är följande:

- Litton Industries förbinder sig att lägga order hos det nya företaget
under en tvåårsperiod till ett värde av 77 milj. kr., vilket motsvarar omkring
90 % av företagets beräknade tillverkningskapacitet under denna tid. Dessa
order omfattar kassaregister, detaljsatser för kassaregister för hopsättning
i Mexiko, reservdelar för kassaregister och tryckmekanismer för elektroniska
kassaregister och kassa terminaler.

- Litton bidrar med ett belopp av 32,6 milj. kr. för att täcka en del av
det driftsunderskott och de omställningskostnader som beräknas uppstå under
tvåårsperioden.

- Staten bidrar med ett utbildningsstöd på 7,8 milj. kr. och vidare får
det nya företaget en statlig lånegaranti för 10 milj. kr.

I avtalet ingår utnyttjanderätten för patent och konstruktioner för de produkter
som utvecklats vid Svenska Dataregister.

- Det nya företaget äger rätt att fritt sälja sina produkter också till andra
kunder än Litton.

Det nya företaget opererar tills vidare som Svenska Kassaregister AB.
Avsikten är att så snart som möjligt byta till ett lämpligt permanent namn.
Som mål har uppställts att ett självständigt, lönsamt, svenskägt företag skall
byggas upp inom en tvåårsperiod. Detta skall ske genom att inom denna
period etableras en försäljning av tryckmekanismer till mindre och medelstora
tillverkare av elektroniska kassaregister och elektroniska point-ofsale-terminaler.
Dessutom kommer företaget, för att undvika de risker som
ett alltför smalt produktsortiment innebär, att söka långsiktiga underleverantörsavtal
för finmekaniska produkter, om möjligt med svenska firmor
men om nödvändigt också med utländska.

Som ett led i ansträngningarna att skaffa underleverantörsprojekt kan
ses kontakterna med AB Rollfilm, som hitintills har resulterat i en order,
nu under arbete, på 100 st. indentitetskortskameror. Svenska Kassaregister
AB hoppas att AB Rollfilm i samband med marknadsavtalet med PRID
International kan ge ett avsevärt produktionstillskott.

Svenska Kassaregister AB har för närvarande ca 600 anställda och kommer
att i ett jämviktsläge ha en personal i storleksordningen 400-550 personer
och en årsomsättning på ca 50 milj. kr.

Företaget har ett behov att låna upp ca 20 milj. kr. för det driftskapital

NU 1976/77:9

som behövs utöver Littons kontanttillskott. Till hälften har detta behov
tillgodosetts genom medverkan av Sveriges Investeringsbank AB. Företaget,
som uppger sig ha fullgoda säkerheter att erbjuda, gör nu ansträngningar
att ordna kompletterande upplåning och betonar att det är en förutsättning
för företagets fortbestånd att finansieringsfrågan kan lösas inom den tidsfrist
som står till buds.

Yttrande om kassaterminaler för posten och bankerna

I en skrivelse till utskottet med anledning av motionen 1975/76:1760
anför Svenska bankföreningen följande:

Motionären utgår från att det finns en internationell standard för dataterminaler
inom post och bank, som bl. a. skulle innebära att terminalerna
skulle styras av identitetskort försedda med magnetband för datalagring.
Motionären påstår vidare att inneliggande order från bankerna och postverket
inte skulle vara anpassningsbara till denna internationella standard.

Det rätta sakförhållandet kan sammanfattas i följande punkter:

1. Det existerar ingen internationell standard för bank- och postterminaler.

2. Förmodligen avser motionären ett förslag till standard för s. k. transaktionskort
med magnetband för datalagring, som för närvarande är under
diskussion. Sådana kort kan avläsas i s. k. kortläsare. Det är tekniskt fullt
möjligt att ansluta sådana kortläsare till de terminaler som nu installeras
hos banker och post (Saab, Nixdorf, Philips, IBM).

3. Efter ingående utredningar har emellertid bankerna konstaterat att man
inte har något behov av att kunna avläsa transaktionskort med magnetband
i kassaterminalerna. Många banker räknar i stället med att i framtiden komma
att använda sig av optisk lästeknik genom OCR (Optical Character Recognition)
i dessa terminaler. Orsaken härtill är att man förväntar sig att
denna teknik skall komma till användning för läsning av transaktionsdokument
(checkar, postväxlar, in- och utbetalningskort etc.) i kassorna. Det
blir då naturligt att man använder sig av samma teknik (OCR) för läsning
av identitetskort i bank- och postkassör. Däremot användes transaktionskort
med magnetband i utbetalningsautomater. De nya automater som tillverkas
i Sverige är helt anpassningsbara till den internationella standard för transaktionskort
som är under diskussion.

Sammanfattningsvis anser Bankföreningen att motionen baseras på en
serie av missförstånd och bör lämnas utan avseende.

Tidigare behandling av motioner om identitetskort och körkort

I en motion år 1973 föreslogs en parlamentariskt ledd utredning angående
framställning av identitetskort och andra behörighetskort med betryggande
säkerhetsnivå samt vissa därmed sammanhängande frågor. Kraven på identitetskortens
säkerhet mot förfalskning och annat missbruk måste ställas
högt, sade motionären. Han efterlyste en redogörelse för den rådande situationen
beträffande identitetskort samt höjda krav på skyddsnivån, om
det ansågs möjligt att förfalska identitetskort eller körkort. Tillgängliga nya

NU 1976/77:9

alternativ för tillverkning av legitimationskort borde beaktas. Vidare borde
säkerheten vid utfärdandet av legitimationshandlingar utvärderas från samhällets
sida och en skärpning av legitimationsgranskningen eftersträvas.

Näringsutskottet (NU 1973:10) redogjorde för rådande förhållanden på
identitetskortsområdet. De båda typer av kort som godkändes av posten,
bankerna och handeln hade ingående testats av statens provningsanstalt.
Körkortsutredningen hade konstaterat att den metod som användes vid
tillverkningen av körkort fyllde alla rimliga krav på förfalskningsskydd. Utskottet
sade sig finna att en lång rad åtgärder hade vidtagits för att tillfredsställa
behovet av säker personlig legitimation. Ett omfattande utvecklingsarbete
på området pågick. På längre sikt kunde nya tekniska lösningar
vara möjliga. För tillfället torde det, sade utskottet, för en praktiskt fungerande
identitetsprövning som också skulle fylla de krav på personlig integritet
som allmänheten har rätt att ställa inte finnas något alternativ som var
tekniskt överlägset de tillämpade systemen. Utskottet fann det inte sannolikt
att en sådan utredning som motionären föreslog skulle verksamt kunna
bidra till att åstadkomma ett bättre legitimationssystem. Utskottet avstyrkte
motionen, och denna avslogs av riksdagen.

Trafikutskottet behandlade år 1974 (TU 1974:21) två motioner om framställning
av bättre körkort, m. m. I den ena begärdes en utredning om utformningen
av de nya körkorten. Riksdagen föreslogs också göra ett uttalande
till Kungl. Maj:t om att utvecklingsarbetet på området borde bevakas
bättre och att pågående utbyte av de gamla körkorten borde avbrytas i avvaktan
på utredningsresultatet. I den andra motionen föreslogs riksdagen
uttala att Kungl. Maj:t uppmärksamt borde följa utvecklingen på identitetsoch
körkortsområdet och överväga ett uppehåll i utgivandet av det nya
körkortet tills dess att bättre erfarenheter nåtts bl. a. av internationella bestämmelser.
Trafikutskottet anförde att det vid en ingående prövning av
ärendet kunnat konstatera att ett omfattande utvecklingsarbete på området
bedrevs i olika former och på olika håll och att identitetskortens tekniska
standard fortlöpande förbättrades. Med hänsyn till den snabba utvecklingen
på området ville utskottet emellertid starkt betona vikten av att åtgärder
kontinuerligt vidtogs i syfte att få fram bättre identitets- och körkort. Nya
resultat av forsknings- och utvecklingsarbetet kunde då medföra att körkort
som distribuerades under ett senare skede fick en bättre teknisk standard
än de som utfärdades under den aktuella tiden (år 1974). Det ankommer,
framhöll utskottet, på trafiksäkerhetsverket som central körkortsmyndighet
att följa utvecklingen och vidta de åtgärder som verKet anser erforderliga.
Utskottet fann det erforderligt att Kungl. Maj:t uppmärksamt följde frågan
och vidtog de åtgärder som kunde föranledas härav. Vid denna bedömning
borde beaktas de idéer och metoder i övrigt som kunde finnas inom landet
eller internationellt för framställning och utformning av identitetshandlingar.
Utskottet ansåg inte att det fanns anledning att föreslå en särskild utredning
för utformningen av de nya körkorten och inte heller att utbytet av körkorten
skulle avbrytas.

NU 1976/77:9

Enligt utskottets förslag gav riksdagen som sin mening Kungl. Majit till
känna vad utskottet anfört om vikten av att uppmärksamt följa utvecklingen
på identitets- och körkortsområdet m. m. Kungl. Majit överlämnade utskottsbetänkande!
och motionerna till statens trafiksäkerhetsverk och sade
sig därvid förutsätta att trafiksäkerhetsverket, när anledning förelåg, skulle
till chefen för kommunikationsdepartementet redovisa resultatet av utvecklingsarbetet
och därmed sammanhängande frågor.

Utskottet

Identitetskort som godtas av posten, bankerna och handeln tillverkas av
två företag, AB ID-kort och AB Rollfilm. AB ID-kort är halvstatligt. Statens
andel av aktierna är emellertid inte samlad på en hand utan fördelad på
postverket, AB Ceaverken - som är dotterbolag till Statsföretag AB - och
AB Atomenergi. Enligt avtal svarar AB ID-kort för framställningen av körkorten.
De tjänstekort som utfärdas av statliga och kommunala myndigheter
produceras likaså av AB ID-kort. AB Rollfilm är ett privat företag som
har utvecklat ett eget system för tillverkning av identitetskort.

Motionerna 1975:1614, 1975/76:832 och 1975/76:1762 präglas alla av en
positiv inställning till AB Rollfilm och en kritisk syn på AB ID-kort, vilket
beskrivs som underlägset konkurrenten i fråga om teknik och utvecklingsarbete.
Det allmänt hållna yrkandet i den förstnämnda motionen går ut
på att ett samarbete mellan de båda företagen skall åstadkommas med sikte
på en omfattande export av teknik och utrustning för framställning av identitetskort.
Även i motionen 1975/76:832 förespråkas ett sådant samarbete.
Som en alternativ handlingslinje anges där tillsättande av en expertgrupp
med uppgift att kartlägga marknadssituationen för identitetskort. I den tredje
motionen begärs att AB ID-kort skall reorganiseras, få förändrad ägarstruktur
och ny styrelse med parlamentariskt inslag och folkrörelseförankring samt
tillföras ny teknik ”för att komma i kapp utvecklingen”.

Två andra motioner behandlar närbesläktade frågor. I motionen
1975/76:1761 uppmärksammas den kritiska situation vari dåvarande
Svenska Dataregister AB (Sweda) befann sig vid den tidpunkt då motionen
avlämnades. Motionären önskar insatser av arbetsmarknadsmyndigheterna
för att betydande order från AB Rollfilm skall tillföras Sweda. I motionen
1975/76:1760 påyrkas statliga åtgärder för att postens och bankernas kassaterminaler
skall ”anpassas till internationell standard".

Utskottet vill till en början framhålla att sådana frågor rörande särskilda
företag som motionärerna tar upp knappast är av den beskaffenheten att
de bör behandlas av riksdagen. Därutöver kan - med hänvisning till de
utförligare uppgifter som har lämnats i det föregående - konstateras följande.

AB ID-kort bedriver ett fortlöpande utvecklingsarbete som syftar till att
dess produkter skall förbättras och produktprogrammet utvidgas. Det nya
körkort som nu introduceras är ett resultat därav. Efter framställning från

NU 1976/77:9

riksdagen har statens trafiksäkerhetsverk fått regeringens uppdrag att följa
utvecklingsarbetet. En sådan ombildning av AB ID-kort som förordas i
motionen 1975/76:1762 skulle ytterligare markera företagets särställning och
sålunda knappast vara till förmån för det konkurrerande företag, AB Rollfilm,
vars intressen motionären eljest tycks vilja främja.

AB Rollfilm har under de senaste åren befunnit sig i stora svårigheter,
som nu kan bedömas vara övervunna. Rätten att exploatera företagets identitetssystem
på den internationella marknaden utanför de nordiska länderna
har överlåtits på ett särskilt bolag med annan ägare. Både AB Rollfilm och
det nya bolaget ser, enligt vad utskottet har inhämtat, positivt på utvecklingsmöjligheterna
för framtiden. Genom avtal med Svenska bankföreningen
har AB Rollfilm i viss mån förbättrat sitt konkurrensläge på den svenska
marknaden.

I anslutning till yrkandet i motionen 1975/76:832 bör nämnas att diskussioner
om samarbete mellan AB ID-kort och AB Rollfilm har ägt rum
men blivit resultatlösa. Utskottet vill påpeka att förekomsten av konkurrens
på identitetskortsmarknaden kan tillmätas ett positivt värde.

Det företag - nu benämnt Svenska Kassaregister AB - som berörs i motionen
1975/76:1761 har sedan motionen väcktes blivit rekonstruerat med
bistånd från statens sida. Företaget har emellertid kvarstående finansieringsproblem,
som det är i färd med att försöka lösa. Önskemålet i motionen
1975/76:1761 om produktion hos företaget för AB Rollfilms räkning har
infriats i så måtto att företaget från Rollfilm har fått en order på identitetskortskameror.

Innebörden av motionen 1975/76:1760 synes inte vara helt entydig. Med
sitt krav på anpassning av postens och bankernas kassaterminaler till internationell
standard torde motionären avse att terminalerna bör kunna styras
av identitetskort försedda med magnetband för datalagring. De standarder
för transaktionskort och identitetskort som framtas specificerar bl. a.
var eventuell magnetisk beläggning skall placeras. Detta innebär ingalunda
att standarden föreskriver att korten skall förses med magnetband. Utskottet
vill framhålla att magnetbandstekniken kan medföra problem från integritetsskyddssynpunkt
vilka det är angeläget att beakta. Motionen torde vara
grundad på missförstånd i vart fall beträffande beskaffenheten av de kassaterminaler
som nu installeras.

Mot bakgrund av vad här sagts finner utskottet att inget av motionsyrkandena
ger anledning till någon åtgärd från riksdagens sida.

NU 1976/77:9

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionen 1975:1614,

2. motionen 1975/76:832,

3. motionen 1975/76:1760,

4. motionen 1975/76:1761,

5. motionen 1975/76:1762.

Stockholm den 30 november 1976

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Sjönell (c), Hovhammar (m), Bengtsson
i Landskrona (s), Wååg (s), fru Hambraeus (c), herrar Carlsson i Tyresö
(s), Ångström (fp), fru Oskarsson (c), herrar Pettersson i Lund (s), Siegbahn
(m), Häll (s), Jonsson i Husum (s), Granstedt (c) och Wästberg i Stockholm
(fp).

GOTAB 52655 Stockholm 1976