NU 1976/77:7

Näringsutskottets betänkande
1976/77:7

med anledning av propositionen 1975/76:200 om Norrlandsfondens
fortsatta verksamhet jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1975/76:200 (industridepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att

1. godkänna av chefen för industridepartementet förordade riktlinjer för
stiftelsen Norrlandsfondens fortsatta verksamhet,

2. godkänna att resultatet för Statsföretag AB avseende räkenskapsåren
1976 och 1977 årligen belastas med 20 000 000 kr. för finansiering av Norrlandsfondens
verksamhet under åren 1977 och 1978.

Med anledning av propositionen har väckts tre motioner, som redovisas
nedan.

Propositionen

De riktlinjer för Norrlandsfondens verksamhet som föreslås i propositionen
överensstämmer i stort med de hittillsvarande. Riktlinjerna föreslås
gälla t. v. I propositionen uttalas att fonden bör rikta in sina insatser mot
i första hand de norrländska inlandskommunerna. Fonden föreslås erhålla
30 milj. kr. per år, en ökning med 10 milj. kr. Av dessa medel föreslås
20 milj. kr. årligen belasta resultatet för Statsföretag AB. Återstående 10
milj. kr. avses utgå över statsbudgeten inom ramen för det regionalpolitiska
stödet. Frågan om medelstilldelning och om finansiering avses åter bli prövad
år 1978 i samband med nytt beslut om den regionalpolitiska stödverksamheten.

Motionerna

Yrkanden
Motionerna är följande:

1976/77:3 av herr Boström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen beslutar
att beträffande Norrlandsfondens geografiska inriktning skall gälla att verksamheten
alltjämt skall främja den industriella utvecklingen i Norrland,
främst i Norrbottens län,

1976/77:7 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c, m, fp), vari hemställs
1 Riksdagen 1976/77. 17 sami. Nr 7

NU 1976/77:7

att riksdagen hos regeringen hemställer

1. att av anslaget på 10 milj. kr. till Norrlandsfonden huvuddelen används
på det sätt som i motionen föreslagits för att uppnå snabba sysselsättningseffekter
i Tornedalen och Norrbottens inland,

2. att Norrlandsfonden i högre grad än tidigare genom ekonomiskt engagemang
aktivt stöder den regionala utvecklingsplaneringen främst i Norrbottens
län samt att fondens styrelse utökas med minst en representant
för regionalpolitiska samhällsorgan inom fondens verksamhetsområde,

3. att Norrlandsfondens insatser i högre grad bör ske i framför allt Norrbottens
inland,

4. att Norrlandsfonden, eller om så befinns lämpligare ett speciellt investmentbolag
vari Norrlandsfonden har ägarintresse, i eller efter samråd
med de myndigheter som handlägger ansökningar om lokaliseringsstöd får
befogenhet att teckna aktier i företag,

5. att Norrlandsfonden vid speciella filialetableringar knutna till Stålverk
80:s spridningseffekter skall ges möjlighet att i speciella fall lämna förlusttäckningsgaranti
och att ett försöksanslag på 10 milj. kr. anslås till detta
ändamål,

1976/77:8 av herr Westberg i Hofors m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
uttalar att medel ur Norrlandsfonden skall kunna utnyttjas för att stödja
regionalpolitisk! angelägna projekt i Gävleborgs län.

Motivering

Hänsyn till Norrbottens framtida näringsliv och konjunkturerna inom
gruvnäringen spelade, sägs i motionen 1976/77:7, en avgörande roll vid
beslutet om inrättande av Norrlandsfonden. Motionärerna granskar från denna
utgångspunkt Norrlandsfondens hittillsvarande verksamhet och lägger
fram förslag för fondens fortsatta verksamhet. Allmänt kritiseras propositionen
1975/76:200 för att vara ”alltför tvehågsen och defensiv i synen
på Norrlandsfondens framtid”. Motionärerna anför att det är utomordentligt
viktigt att Norrlandsfonden aktivt deltar i utvecklingsplaneringen och anpassar
sitt arbete till de regionalpolitiska insatserna i länen. Fonden bör
initiera sådant utredningsarbete som länsstyrelserna bedömer vara väsentligt
samt delta i projektsamarbete. Anslag från fonden bör i större utsträckning
än vad nu är fallet gå till olika projekt i Norrbottens inland. Motionärerna
anser att fondens insatser i denna region har varit alltför blygsamma. Fonden
bör även ges rätt att teckna aktier i företag. Härigenom skulle, hävdas det,
de svårigheter som nu finns i inlandskommunerna kunna angripas så kraftfullt
som möjligt. Motionärerna förutsätter att fondens engagemang i företag
skall ske i nära samråd med vederbörande länsstyrelse. De anser vidare
att det anslag om 5 milj. kr. som Norrlandsfonden har fått för innevarande
budgetår i sin helhet bör användas för att skapa sysselsättning i Norrbottens

NU 1976/77:7

inland och Tornedalen. Detta skulle kunna ske genom att experter på olika
verksamhetsområden engageras för att utarbeta konkreta förslag till projekt.
Dessa utredningar och förslag skulle, anförs det, kunna leda fram till direkta
resultat eller generera behov av t. ex. produktutveckling eller marknadsundersökningar.

Frågan om fondens geografiska inriktning tas upp i motionerna 1976/77:3
och 1976/77:8. I den förra motionen kritiseras att enligt propositionens förslag
den nuvarande föreskriften i fondens stadga om att fonden skall stödja
näringslivets utveckling främst i Norrbottens län skall utgå. Motionärerna
erinrar om att fonden tillkom för att skapa industriell sysselsättning i Norrbotten
med hjälp av en del av LKAB:s vinst från malmbrytningen. De
anser att det finns goda skäl för att fonden även framgent bör ha en speciell
inriktning på Norrbotten. Detta behöver dock enligt motionärerna inte innebära
en diskriminering av övriga Norlandslän. I motionen 1976/77:8 erinras
om att det enligt stadgan inte finns några hinder för fonden att stödja
projekt i Gävleborgs län. Fondens ledning har emellertid, anför motionärerna,
hävdat att fondmedlen skall användas i de fyra nordligaste länen.

I praktiken har detta inneburit att företag i Gävleborgs län inte har kunnat
få stöd från fonden. Med hänsyn till denna oklarhet och till behovet att
förstärka de regionalpolitiska insatserna i länet anser motionärerna att det
är angeläget att fondens geografiska verksamhetsområde preciseras.

Tidigare riksdagsbehandling av förslag rörande Norrlandsfonden

Motioner med förslag om att Norrlandsfondens geografiska verksamhetsområde
skulle omfatta även Gävleborgs län har behandlats av riksdagen
åren 1971, 1974, 1975 och 1976. De har avstyrkts av näringsutskottet (NU
1971:13, 1974:7, 1975:13 och 1975/76:53) och avslagits av riksdagen. År
1974 uttalade utskottet att insatser måste göras för att motverka den negativa
befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i Gävleborgs län. En rad olika
medel står till buds för detta ändamål, framhölls det. Med hänsyn till fondens
begränsade resurser ansåg utskottet den av motionärerna föreslagna förändringen
av Norrlandsfondens geografiska inriktning innebära att Gävleborgs
läns i och för sig angelägna behov skulle tillgodoses på bekostnad
av motsvarande behov i de nordligare länen. Företrädare för fyra partier
(s, m, fp och vpk) reserverade sig till förmån för det motionsyrkande som
förelåg. Åren 1975 och 1976 erinrade utskottet ånyo om att fonden stadgeenligt
har rätt alt stödja projekt även i Gävleborgs län. Vidare framhölls
att förslag till nya riktlinjer för fondens verksamhet skulle komma att föreläggas
riksdagen. Utskottet förutsatte att de synpunkter på Norrlandsfondens
verksamhet som framförts i föreliggande motioner skulle komma
att prövas vid överväganden om nya riktlinjer för fonden.

NU 1976/77:7

Utskottet

Stiftelsen Norrlandsfonden, som bildades år 1961, har främjat den industriella
utvecklingen i Norrland genom insatser för forskning, utredningar
och inventeringar, industriellt utvecklingsarbete samt industriell utbyggnad
och nyetablering. Dessa fyra verksamhetsområden har fått stöd i olika former.
Direkta bidrag har utgått till forsknings-, utrednings- och inventeringsprojekt.
Lån med villkorlig återbetalningsskyldighet har lämnats till
industriellt utvecklingsarbete. Tyngdpunkten i fondens verksamhet har legat
på stöd till industriell utbyggnad och nyetablering genom medellånga eller
långfristiga lån av speciellt riskvillig karaktär. Det sammanlagda stöd som
Norrlandsfonden har lämnat under perioden 1961-1975 uppgår till 424 milj.
kr. Verksamheten, som omprövats vart femte år, har finansierats genom
dels ett årligt tillskott om 15 milj. kr. som har utgått först från Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB) och sedan år 1970 från Statsföretag AB,
dels - sedan år 1971 - ett årligt anslag över statsbudgeten om 5 milj. kr.

I propositionen tas frågan om fondens fortsatta verksamhet upp på grundval
av förslag från Norrlandsfonden. Norrlandsfondens betydelse för näringsliv
och sysselsättning i de nordligaste länen torde, säger föredraganden,
inte kunna sättas i fråga. Fonden kan i hög grad bidra till industriell expansion
och tryggad sysselsättning i de nordligaste länen. Fondens verksamhet föreslås
därför fortsätta med i princip oförändrad inriktning. Insatserna bör
liksom hittills främst avse de mindre och medelstora företagen. De av statsmakterna
fastställda riktlinjerna för fondens verksamhet skall, förordas i
propositionen, gälla till vidare. För att fonden skall kunna möta den ökade
efterfrågan på dess insatser föreslås att dess ekonomiska resurser för varje
år förstärks med 10 milj. kr. till totalt 30 milj. kr. Därav skall 20 milj.
kr. belasta resultatet för Statsföretag AB och 10 milj. kr. anvisas över statsbudgeten.

Utskottet ansluter sig till föredragandens positiva bedömning av Norrlandsfondens
hittillsvarande verksamhet. För den industriella utvecklingen
i de nordligaste länen är det stöd som fonden lämnar av stor betydelse.
1 allt väsentligt kan utskottet tillstyrka de riktlinjer för fondens fortsatta
verksamhet som anges i propositionen. I det följande behandlas i anslutning
till motionsyrkanden vissa av de i propositionen förordade riktlinjerna för
handläggning av frågor inom fondens fyra verksamhetsområden.

I propositionen påpekas att fondens verksamhet är att se som en del
av samhällets regional- och sysselsättningspolitiska insatser i Norrland. Fonden
bör intimt samverka med andra industri- och regionalpolitiska organ.
Samarbetet med länsstyrelser, länsarbetsnämnder och företagareföreningar
bör vidareutvecklas, och fonden bör alltid samråda med berörda länsstyrelser
i frågor av större regionalpolitisk betydelse.

Liknande synpunkter förs fram i motionen 1976/77:7. I syfte att det skall
skapas garantier för att detta samarbete blir effektivt och utbytet av in -

NU 1976/77:7

formationer fungerar väl föreslår motionärerna att fondens styrelse skall
utökas med minst en representant för regionalpolitiska samhällsorgan inom
fondens verksamhetsområde.

Utskottet vill påpeka att ordförandena i landstingens förvaltningsutskott
i de fyra nordligaste länen - tillika ledamöter i länsstyrelserna - tillhör fondens
styrelse. Denna regionala förankring är enligt utskottets mening viktig
för fondens arbete. Utskottet vill även erinra om att förslag som syftar
till en samordnad sysselsättningsplanering läggs fram i propositionen
1975/76:211. Utskottet konstaterar att syftet med motionsyrkandet redan
är tillgodosett.

1 samma motion föreslås att Norrlandsfonden skall i högre grad än tidigare
genom ekonomiskt engagemang aktivt stödja den regionala utvecklingsplaneringen,
främst i Norrbottens län. Motionärerna anser att fonden bör
kunna delta i projektsamarbete och låta verkställa sådant utredningsarbete
som länsstyrelserna bedömer vara väsentligt.

Vad avser fondens insatser på området utredningar och inventeringar
sägs i propositionen att de är betydelsefulla när det gäller att få fram beslutsunderlag
bl. a. för allmänna ellerspecialinriktade branschåtgärder i Norrland.
Utredningsarbete av det slag som motionärerna åsyftar har, enligt
vad utskottet inhämtat, fått stöd från fonden vid flera tillfällen. Utskottet
delar föredragandens uppfattning om värdet av fondens insatser på detta
område. Utskottet finner inte anledning att föreslå riksdagen att göra en
framställning till regeringen enligt det nu berörda motionsyrkandet.

För att man skall komma till rätta med sysselsättningsproblemen i Norrbottens
län, främst då i inlandet och Tornedalen, föreslås i motionen
1976/77:7 en rad åtgärder. Motionärerna anser att huvuddelen av den resursförstärkning
om 10 milj. kr. som fonden föreslås få för nästkommande
budgetår skall användas för att uppnå snabba sysselsättningseffekter i Tornedalen
och Norrbottens inland. Experter på olika verksamhetsfält bör, menar
de, engageras för att föra fram konkreta projektförslag. Motionärerna
önskar vidare att Norrlandsfondens insatser i högre grad skall göras framför
allt i Norrbottens inland. Fondens insatser i denna del av länet har med
hänsyn till de problem som skall lösas varit alltför blygsamma, hävdas i
motionen.

Befolknings- och sysselsättningssituationen i de inre delarna av Norrbottens
län och Tornedalen motiverar ett fortsatt starkt stöd från samhällets
sida. Utskottet delar föredragandens mening att insatserna för industriell
utbyggnad och nyetablering även i framtiden bör utgöra Norrlandsfondens
centrala verksamhetsområde. Den relativt riskbetonade kreditgivning som
fonden erbjuder torde i många fall utgöra en förutsättning för att industriell
utbyggnad och nyetablering över huvud skall komma till stånd i Norrland.
I detta sammanhang vill utskottet erinra om att regeringen - enligt vad
industriministern nyligen har aviserat - inom kort kommer att tillsätta en

NU 1976/77:7

delegation med uppgift att skyndsamt initiera åtgärder som kan öka sysselsättningen
i Norrbottens län.

Utskottet finnér det inte lämpligt att fondens handlingsfrihet inskränks
på det sätt som föreslås i de nu berörda yrkandena i motionen.

Norrlandsfonden skall, yrkas vidare i samma motion, ges möjlighet att
vid särskilda filialetableringar knutna till Stålverk 80:s spridningseffekter
i speciella fall lämna förlusttäckningsgaranti. För detta ändamål föreslås
ett försöksanslag på 10 milj. kr.

Frågan om möjligheterna att ta vara på spridningseffekterna av den fortsatta
utbyggnaden av Norrbottens Järnverk AB (NJA) och av annan större
expansion av statliga och privata företag i Norrland behandlas i propositionen.
Det förordas att fonden särskilt skall uppmärksamma sådana projekt.
Härvid avses i första hand servicebehov och projekt på underleverantörsområdet.
Fonden bör, anförs det, i nära samarbete med berörda företagareföreningar
stödja projekt kring dessa frågor med särskild inriktning på
Norrlands inland. Utskottet vill med anledning av förslaget i motionen erinra
om att fonden kan stödja industriellt utvecklingsarbete genom lån med
villkorlig återbetalningsskyldighet. De lån som fonden ger till industriell
utbyggnad och nyetablering avser alltid toppfinansiering och är av speciellt
riskvillig karaktär. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet
det ifrågavarande motionsyrkandet.

En annan fråga som tas upp i motionen gäller rätt för Norrlandsfonden
att som ett led i verksamheten förvärva aktier, ett förslag som har förts
fram av fonden. I propositionen uttalas att det kan finnas behov att pröva
ytterligare alternativ och komplement till fondens långivning. Ett investmentbolag
med Norrlandsfonden och lämpliga kreditinstitut som delägare
och med uppgift att främja industriell verksamhet i Norrland skulle kunna
vara ett sådant alternativ. I motionen yrkas att fonden, eller om så befinns
lämpligare, ett särskilt investmentbolag, vari fonden har ägarintresse, får
befogenhet att efter samråd med de myndigheter som handlägger ansökningar
om lokaliseringsstöd teckna aktier i företag.

Syftet med fondens förslag är att fonden som delägare skall få till stånd
industriell verksamhet på basis av ekonomiskt riskbetonade exploateringsprojekt,
vilka har svårt att finna en enskild exploatör. I propositionen uttalas
att denna fråga kommer att närmare studeras. Utskottet anser därför att
motionsyrkandet bör lämnas utan åtgärd.

Norrlandsfondens geografiska verksamhetsområde omfattar enligt stadgan
Norrland, främst Norrbottens län. Fonden har alltsedan sin tillkomst
i praktiken verkat inom de fyra nordligaste länen. Utvecklingen i Norrlandslänen
motiverar, sägs det i propositionen, en viss förändring i fondens
inriktning. Med hänsyn till att befolknings- och sysselsättningsproblemen
är mer påtagliga i inlandskommunerna än i kustområdena bör fonden koncentrera
sina insatser till i första hand de norrländska inlandskommunerna.

NU 1976/77:7

Verksamheten bör i fortsättningen bedrivas utan någon inbördes prioritering
mellan de berörda länen.

I motionen 1976/77:3 hävdas att det finns goda skäl för att fonden även
i fortsättningen bör prioritera Norrbottens län. Motionärerna hemställer att
riksdagen beträffande Norrlandsfondens geografiska inriktning skall besluta
att fonden alltjämt skall ha till syfte att främja den industriella utvecklingen
i Norrland, främst i Norrbottens län.

En given utgångspunkt för fondens avvägning av vilka slags insatser
som är mest angelägna och var dessa bör sättas in måste, enligt utskottets
mening, vara en samlad bedömning av föreliggande behov. Med hänsyn
till befolknings- och sysselsättningssituationen torde även i fortsättningen
fondens insatser till större delen få göras i Norrbottens län. Utskottet finner
att de problem som f. n. föreligger då det gäller att få till stånd en industriell
utbyggnad i Norrbotten talar för att den nuvarande stadgemässiga prioriteringen
av detta län tills vidare bibehålls. Utskottet delar i övrigt föredragandens
mening att fondens geografiska inriktning mer bör anknyta
till den faktiska befolknings- och sysselsättningssituationen inom olika områden
i Norrland än till länsindelningen.

Frågan om Norrlandsfondens möjligheter att stödja projekt i Gävleborgs
län tas upp i motionen 1976/77:8. Motionärerna hemställer att riksdagen
skall uttala att medel ur Norrlandsfonden skall kunna utnyttjas för att stödja
regionalpolitisk! angelägna projekt i Gävleborgs län. Vid sin tidigare behandling
av liknande motionsyrkanden har utskottet framhållit att Norrlandsfonden
stadgeenligt har rätt att stödja projekt även i Gävleborgs län.
Utskottet har dock påpekat att med hänsyn till fondens begränsade resurser
en förändring av verksamheten till förmån för Gävleborgs län skulle innebära
att detta läns i och för sig angelägna behov skulle tillgodoses på bekostnad
av motsvarande behov i andra län. Utskottet vill även nu understryka att
det är viktigt att fondens resurser inte splittras genom att verksamhetsområdet
görs alltför vidsträckt. Utskottet vill dock erinra om att sysselsättningsproblemen
i de inre delarna av Gävleborgs län i stort sett är av
samma art som i övriga norrländska inlandskommuner. Den i propositionen
förordade inriktningen av fondens geografiska verksamhetsområde får anses
innebära att stöd skall kunna ges även för angelägna projekt i Gävleborgs
län.

I övrigt finner utskottet inte anledning till något särskilt uttalande med
anledning av vad som i propositionen anförs om riktlinjer för Norrlandsfondens
fortsatta verksamhet. Utskottet tillstyrker propositionens förslag
i fråga om fondens finansiella resurser.

Utskottet hemställer

1. beträffande styrelserepresentation för regionala samhällsorgan
att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:200 punkten
1 i ifrågavarande del Och med avslag på motionen 1976/77:7

NU 1976/77:7

yrkandet 2 i ifrågavarande del godkänner vad i propositionen
förordats,

2. beträffande stöd till regional utvecklingsplanering

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:200 punkten
1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1976/77:7
yrkandet 2 i ifrågavarande del godkänner vad i propositionen
förordats,

3. beträffande insatser i Tornedalen och Norrbottens inland

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:200 punkten
1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1976/77:7
yrkandena 1 och 3 godkänner vad i propositionen förordats,

4. beträffande förlusttäckningsgaranti vid vissa flialetableringar
att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:200 punkten
1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1976/77:7
yrkandet 5 godkänner vad i propositionen förordats,

5. beträffande rätt för Norrlandsfonden att teckna aktier i företag
att riksdagen avslår motionen 1976/77:7 yrkandet 4,

6. beträffande prioritering av Norrbottens län

att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:200
punkten 1 i ifrågavarande del och motionen 1976/77:3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande stöd till Gävleborgs län

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:200 punkten
1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1976/77:8
godkänner vad i propositionen förordats,

8. beträffande riktlinjer för Norrlandsfondens verksamhet i övrigt
att riksdagen, med bifall till propositionen 1975/76:200 punkten

1 i övrigt, godkänner i propositionen angivna riktlinjer i den
mån dessa inte omfattas av utskottets hemställan under 1-4,
6 och 7,

9. beträffande finansiering av Norrlandsfonden

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:200 punkten

2 godkänner att resultatet för Statsföretag AB avseende räkenskapsåren
1976 och 1977 årligen belastas med 20 000 000
kr. för finansiering av Norrlandsfondens verksamhet under
åren 1977 och 1978.

Stockholm den 30 november 1976

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Sjönell (c), Hovhammar (m), Bengtsson
i Landskrona (s), Wååg (s), fru Hambraeus (c), herr Carlsson i Tyresö (s),
fru Hansson (s), herr Ångström (fp), fru Oskarsson (c) herrar Pettersson
i Lund (s), Siegbahn (m), Häll (s) och Wästberg i Stockholm (fp).

GOTAB 52656 Stockholm 1976.