NU 1976/77:47

Näringsutskottets betänkande
1976/77:47

med anledning av propositionen 1976/77:83 om exportfrämjande åtgärder
avseende u-länder jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1976/77:83 (handelsdepartementet) har regeringen framlagt
förslag rörande
svenskt medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB),
upprättande av ett aktiebolag med statligt delägarskap för export av tjänster
till u-länder,

stöd till konsultföretag genom bidrag till kostnader för förinvesteringsoch
förprojekteringsstudier avseende projekt i u-länder,
upprättande av en handelsavdelning vid ambassaden i Caracas.

Med anledning av propositionen har väckts fyra motioner.

Propositionen och motionerna redovisas nedan.

Utrikesutskottet har avgivit yttrande (UU 1976/77:4 y) i ärendet såvitt
gäller frågan om svenskt medlemskap i IDB. Yttrandet är fogat till detta
betänkande som bilaga (s. 15).

Vid sammanträden som varit gemensamma för utrikes- och näringsutskotten
har upplysningar i ärendet lämnats av statssekreterare Johan Nordenfalk,
handelsdepartementet, och av representanter för Sveriges industriförbund,
Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisation
(TCO).

Propositionen

Huvudsakligt innehåll

De åtgärder som föreslås i propositionen är avsedda att främja export
till u-länder.

Bemyndigande begärs att förhandla om och ingå avtal om medlemskap
i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB). För bidrag till banken beräknas
ett anslag av 6 milj. kr. Såvitt propositionen gäller medlemskap i IDB refereras
den utförligt i utrikesutskottets yttrande (s. 15 f.).

Regeringen begär också bemyndigande att teckna aktier för intill 5 milj.
kr. i ett bolag för export av tjänster främst inom utbildningsområdet. Andra
intressenter avses skola svara för hälften av aktiekapitalet.

1 Riksdagen 1976/ 77. 17 sami. Nr 47

NU 1976/77:47

För stöd från Sveriges exportråd till konsultföretag genom bidrag till förstudie-
och anbudskostnader avseende internationellt eller nationellt finansierade
projekt av infrastrukturell eller industriell natur beräknas 2 milj.
kr.

Kostnaderna för en handelsavdelning vid ambassaden i Caracas beräknas
för ett år till 900 000 kr.

Förslag

Regeringen föreslår (s. 45) att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att sluta avtal med Interamerikanska utvecklingsbanken
om svenskt medlemskap och att därvid göra åtaganden i fråga
om garantikapital,

2. bemyndigar regeringen att teckna aktier inom ramen av 5 000 000 kr.
i ett aktiebolag för export av tjänster till u-länder.

Vidare framläggs (s. 46) förslag om vissa anslag under elfte huvudtiteln
på driftbudgeten för budgetåret 1977/78. Under angivna punkter föreslås:

B 2. Handelssekreterare

att riksdagen till Handelssekreterare för budgetåret 1977/78 utöver i propositionen
1976/77:100 (bil. 14 s. 29) föreslaget reservationsanslag anvisar
ytterligare 900 000 kr.

B 3. Exportfrämjande åtgärder

att riksdagen till Exportfrämjande åtgärder för budgetåret 1977/78 utöver
i propositionen 1976/77:100 (bil. 14 s. 31) föreslaget reservationsanslag anvisar
ytterligare 2 100 000 kr.

B 7. Bidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken att

riksdagen till Bidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 6 000 000 kr.

Motionerna

Yrkanden

Motionerna är följande:

1976/77:1463 av herr Gahrton (fp) och fru Bernström (fp), vari hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att sluta
avtal med IDB om svenskt medlemskap och därvid göra åtaganden i fråga
om garantikapital,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Bidrag till Interame -

NU 1976/77:47

rikanska utvecklingsbanken för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag
av 6 000 000 kr.,

1976/77:1488 av herrar Hagel t-) och Lövenborg (-), vari hemställs att
riksdagen avslår regeringens förslag i propositionen 1976/77:83 om att förhandla
och ingå avtal om medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken
(IDB),

1976/77:1489 av herr Palme m. fl. (s), vari hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens begäran om bemyndigande att sluta
avtal med Interamerikanska utvecklingsbanken om svenskt medlemskap
och därvid göra åtaganden i fråga om garantikapital,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag att till bidrag till Interamerikanska
utvecklingsbanken för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag
av 6 000 000 kr.,

3. att riksdagen hos regeringen begär ett preciserat förslag om inrättandet
av ett helstatligt aktiebolag för export av utbildningstjänster till u-länder,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att teckna
aktier i ett aktiebolag för export av tjänster till u-länder,

1976/77:1490 av herr Werner m. fl. (vpk), vari hemställs

1. att riksdagen avslår förslaget att regeringen skall bemyndigas sluta avtal
med Interamerikanska utvecklingsbanken om svenskt medlemskap och därvid
göra åtaganden om garantikapital,

2. att riksdagen avslår förslaget att regeringen skall bemyndigas att teckna
aktier inom ramen av 5 000 000 kr. i ett aktiebolag för export av tjänster
till u-länder.

Motivering

Såvitt motionerna gäller utrikespolitiska och biståndspolitiska aspekter
på förslaget om svenskt medlemskap i IDB refereras de i utrikesutskottets
yttrande (s. 18). Av motionärernas argumentation beträffande detta förslag
kan i övrigt återges följande.

I propositionen görs inte något försök att bedöma den tänkbara svenska
andelen av den anbudsmarknad som medlemskap i IDB öppnar tillgång
till, sägs i motionen 1976/77:1463. Motionärerna hänvisar till olika beräkningar
som har förekommit i debatten och kommer till slutsatsen att den
export som medlemskap i IDB kan ge motsvarar uppskattningsvis 0,1 -0,2 % av den svenska exportens värde år 1975. Dessutom bör man, poängterar
motionärerna, ta hänsyn till att svenska industrivaror som exporteras
vanligen har en importandel som motsvarar 30-40 % av deras värde.
Produkter som svenska företag får sälja i Latinamerika kan också ha tillverkats
hos utländska dotterbolag i t. ex. Brasilien. Motionärerna instämmer

NU 1976/77:47

i TCO:s omdöme att kostnaden för medlemskap i IDB skulle innebära ”en
anmärkningsvärt hög exportsubventionering”. I fråga om handelsministerns
uttalande om att Sverige bör eftersträva en ändring av IDB:s röstningsregler
och söka positivt påverka bankens utlåningspolitik anför motionärerna att
svensk utrikespolitik inte får byggas enbart på lösa förhoppningar.

I motionen 1976/77:1488 påtalas överensstämmelsen mellan IDB:s statuter
och Världsbankens. IDB:s syfte är, framhålls det, att stimulera privata
investeringar i de latinamerikanska länderna. Reglerna för beslut inom IDB
granskas kritiskt i motionen.

Det borde ha varit angeläget för regeringen att göra en realistisk beräkning
av kostnaderna för medlemskap i IDB, anförs i motionen 1976/77:1489.
Gentemot propositionens räkneexempel invänds att det nu aktuella totalbidraget
inte utgör något engångsbelopp. Som medlem av IDB skulle Sverige
senast om tre år avkrävas nya finansiella bidrag, hävdar motionärerna. De
kommer fram till att Sverige under tre år skulle få tillskjuta ca 16 milj.
kr. årligen.

De i propositionen angivna totalkostnaderna för projekt som delvis finansieras
genom krediter från IDB ger enligt motionärerna en överdriven
bild av möjligheterna till export. Huvuddelen avser, menar de, arbeten som
utförs med lokal finansiering och ofta brukar gå till lokala företag. Order
till svenska företag kan gå till de utländska produktionsanläggningar som
dessa har. Exportvaror har ofta ett betydande importinnehåll. Sammanfattningsvis
kommer motionärerna fram till att de positiva effekterna för den
svenska nettoexporten skulle bli mycket begränsade. Även i denna motion
kritiseras reglerna för beslut inom IDB.

Den i motionen 1976/77:1490 deklarerade uppfattningen att IDB:s uppbyggnad
är djupt odemokratisk föranleds av de regler som gäller för beslut
inom banken. Motionärernas kritik är i övrigt inriktad på de biståndspolitiska
aspekterna.

Förslaget att staten skall engagera sig i ett bolag för export av tjänster
till u-länder är, uttalas i motionen 1976/77:1489, anmärkningsvärt i så måtto
att det presenteras för riksdagen utan att någonting sägs om företagets principer
för projektval, former för samverkan med biståndsorganen, organisation,
ägarstruktur och finansiering. Riksdagen får ingen som helst redovisning
för hur kapitalbehovet är beräknat. Motionärerna ställer sig positiva
till att ett särskilt organ för export av utbildningstjänster till u-länder
inrättas. De anser emellertid att en utgångspunkt bör vara att företaget skall
göras helstatligt. Både principiella skäl och hänsyn till företagets möjligheter
att bli accepterat i u-länderna talar enligt motionärerna för att verksamheten
inte får vara direkt eller indirekt sammankopplad med leverantörsintressen.

Vänsterpartiet kommunisterna är inte motståndare till att u-länderna tillförs
tekniskt kunnande, förklarar partiets företrädare i motionen
1976/77:1490. Insatserna bör emellertid begränsas till de u-länder som är

NU 1976/77:47

programländer för svenskt bistånd. Enligt den uppläggning som anges i
propositionen skulle diktatur- och tortyrregimer kunna komma i fråga som
mottagare av tjänster.

Utskottet

Inledning

Ökad export är en viktig förutsättning för att målen för vårt lands ekonomiska
politik skall kunna förverkligas. Staten tar på olika sätt aktiv del
i exportfrämjande verksamhet. Tillsammans med näringslivet har staten
fördetta ändamål inrättat Sveriges exportråd som centralt organ. Utomlands
finns på åtskilliga håll handelssekreterarkontor och på några håll handelskammare
med statligt stöd. I övrigt fullgör beskickningar och konsulat
även kommersiella uppgifter.

Av Sveriges totala export år 1976 gick 13,3 % till u-länder. Detta är en
högre andel än tidigare år. En utgångspunkt för propositionen är att svenska
företag mer än hittills bör söka nya och vidgade marknader utanför de
västliga industriländerna.

Till grund för propositionen ligger departementspromemorian (Ds
H 1976:5) Ökade insatser för svensk export till u-länder. Förslagen i denna
har kommenterats av ett stort antal remissinstanser, däribland många utlandsmyndigheter
i skilda delar av världen. Ett par av förslagen redovisas
i propositionen utan att föras vidare till riksdagen. I fråga om trilateralt
samarbete - innebärande att export till u-länder finansieras i samverkan
med andra länder som har god tillgång till kapital - vill handelsministern
avvakta resultatet av den nyligen tillsatta utredningen (H 1977:01) om exportfinansieringen.
När det gäller skydd försvenska investeringar i u-länder
har redan i promemorian hänvisats till överväganden inom biståndspolitiska
utredningen (UD 1972:03). Handelsministern uttalar sig positivt om bilaterala
investeringsskyddsavtal och uppskjuter ställningstagande till frågan
om ett vidgat investeringsgarantisystem. Sedan propositionen avlämnades
har den sist nämnda utredningen kommit med sitt slutbetänkande (SOU
1977:13) Sveriges samarbete med u-länderna.

Av de förslag som regeringen nu har lagt fram har ett tilldragit sig särskild
uppmärksamhet och väckt en hel del debatt, nämligen förslaget att Sverige
skall ansluta sig till Interamerikanska utvecklingsbanken. De fyra motioner
som har föranietts av propositionen riktar sig alla mot detta förslag. Kontroversiellt
är också förslaget om upprättande av ett halvstatligt aktiebolag
för export av tjänster till u-länder. Utskottet behandlar de två nu nämnda
förslagen i särskilda avsnitt. Avslutningsvis yttrar sig utskottet om de övriga
förslagen i propositionen.

1* Riksdagen 1976177. 17 sami. Nr 47

NU 1976/77:47

Svenski medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken

För multilateral finansiell biståndsgivning finns dels Världsbanken och
andra organ med världsomspännande verksamhet, dels regionala utvecklingsbanker
i Asien, Afrika och Amerika. Sverige är icke-regional medlem
i Asiatiska utvecklingsbanken. Ett samarbete på biståndsområdet med denna
bank planeras. Medlemskap i Afrikanska utvecklingsbanken är förbehållet
regionens länder. Vid sidan av denna bank finns emellertid en särskild
fond, Afrikanska utvecklingsfonden, som Sverige har bidragit till. Interamerikanska
utvecklingsbanken (IDB) hade ursprungligen endast amerikanska
medlemsländer. Medlemskretsen håller nu på att vidgas. Tolv länder
utanför Amerika, däribland tio i Europa, har blivit medlemmar eller - i
ett fall - håller på att bli det. Sverige har hittills stått utanför IDB. Frågan
är nu om denna hållning skall ändras.

För besvarande av denna fråga krävs överväganden av skilda slag. Dels
gäller det om ett medlemskap ter sig motiverat från ekonomisk synpunkt.
Dels gäller det om medlemskap är förenligt med de biståndspolitiska och
allmänt utrikespolitiska principer som Sverige vill efterleva. Det är uppenbart
att utrikespolitiska krav kan innebära restriktioner för engagemang som
från rent kommersiell synpunkt är invändningsfria. Näringsutskottet tar
först upp frågan om de ekonomiska verkningarna, positivt och negativt,
av ett svenskt medlemskap i IDB.

IDB:s uppgift är att bidra till en ökad ekonomisk utveckling av de latinamerikanska
medlemsländerna. För detta ändamål skall banken bl. a.
utnyttja egna resurser och upplånat kapital för finansiering av utvecklingsprojekt
samt i övrigt främja investeringar av offentligt och privat kapital
för utvecklingsändamål. Vad som särskilt gör frågan om Sveriges medlemskap
aktuell är att enligt nya regler, som har trätt i kraft år 1976, upphandlingen
för projekt som helt eller delvis finansieras genom medel från
IDB är begränsad till bankens medlemsländer. Detta gäller även projekt
som finansieras av bankens speciella fond, vilken lämnar krediter på s. k.
mjuka villkor. Sverige är till följd av de nya upphandlingsreglerna inte behörigt
att leverera till IDB-finansierade projekt.

Kostnaderna för ett svenskt medlemskap i IDB kan i dagens läge inte
preciseras. Vad Sverige kommer att behöva betala till IDB i form av bidrag
till banken avgörs nämligen genom förhandlingar. I propositionen presenteras
ett räkneexempel som bygger på att Sverige skulle få bidra i ungefär
samma utsträckning som Nederländerna. Av en andel på 80 milj. kr. skulle
enligt detta räkneexempel cirka 45 milj. kr. behöva betalas kontant under
loppet av en sjuårsperiod, medan resten skulle utgöra garantikapital. Handelsministern
beräknar att kostnaderna skulle svara mot ränteförlusten på
insatskapitalet, eftersom det inte betalas någon ränta på detta. Enligt räkneexemplet
skulle den årliga ränteförlusten bli 5 milj. kr. Utgifterna under
skilda år blir beroende av hur kapitalinbetalningen periodiseras. I propo -

NU 1976/77:47

sitionen begärs ett förslagsanslag av 6 milj. kr. för bidrag till IDB under
budgetåret 1977/78 och dessutom bemyndigande för regeringen att göra
åtaganden i fråga om garantikapital.

Kostnadsberäkningarna kritiseras i motionen 1976/77:1489. Motionärerna
menar att de i räkneexemplet angivna kostnaderna i själva verket bör fördelas
på tre år och att Sverige därför t. v. skulle få tillskjuta ca 16 milj. kr. årligen.

Utskottet har tagit del av de beräkningar som ligger bakom propositionens
resonemang i kostnadsfrågan. Enligt utskottets mening ger räkneexemplet

1 propositionen - med reservation för den osäkerhet som förhandlingssituationen
skapar - en tämligen realistisk bild av de kostnadsmässiga konsekvenser
som en anslutning till IDB kan fä för Sverige under de närmaste
åren.

Kostnaderna får vägas mot beräknade inkomster av den export till Latinamerika
som skulle möjliggöras genom svensk anslutning till IDB. Totalt
har IDB-projekten stor omslutning. Enligt Sveriges exportråd kan IDB under
åren 1977-1979 komma att bidra med drygt 20 miljarder kr. till projekt
vilkas totala värde väntas uppgå till mer än 65 miljarder kr. I propositionen
återges också en uppgift från Sveriges industriförbund att ASEA skulle ha
beräknat att företaget till följd av att Sverige inte blivit medlem i IDB skulle
ha tvingats avstå från att lämna anbud till en sammanlagd summa på ca

2 miljarder kr. för enbart år 1976. Avgörande för Sveriges del är dock givetvis
i vilken mån svenska företag skulle kunna få del i leveranser till dessa
projekt. När det gäller medlemskapets ekonomiska betydelse hänvisas också
till att företagen vid leverans till IDB-finansierade projekt får kontant betalning,
medan de i andra fall måste erbjuda dyrbara långa krediter, och
att medverkan i ett IDB-projekt kan ha stort referensvärde genom att medföra
beställningar även till andra projekt i samma land. Detta skulle kunna
ha särskild betydelse när det gäller standardbildande utrustning för t. ex.
kraftverk och teleanläggningar.

Ett försök till värdering av de ekonomiska konsekvenserna av en svensk
anslutning till IDB måste i hög grad bygga på antaganden. Till följd av
att bidragsbeloppet skall avgöras genom förhandlingar gäller detta även kostnadssidan.
Betydligt större är emellertid osäkerheten om vilka intäkter
genom ökad export som en IDB-anslutning kan tillföra vårt land. Klart
är att det kan komma att röra sig om mycket stora belopp. Genom att
ställa sig utanför IDB avsäger sig Sverige exportmöjligheter som skulle kunna
bli betydande. Det åberopade referensvärdet av medverkan i IDB-projekt
bör särskilt beaktas. Denna faktor har stor betydelse för företag vilka, som
flera stora svenska exportindustrier, är inriktade på tillverkning av komplicerade
tekniska system. Hänsyn måste visserligen tas till att svenska
exportvaror kan innehålla en betydande importandel och att det i en del
fall skulle kunna bli utländska dotterbolag till svenska industrier som
i första hand får ökade leveransmöjligheter. Detta gäller f. ö. nästan all svensk
exportfrämjande verksamhet. Kvar står dock att ett medlemskap i IDB kan

NU 1976/77:47

medföra stora fördelar för vårt land. Ekonomiska skäl talar alltså enligt
utskottets mening för att Sverige ansluter sig till IDB. Några remissinstanser
som har avstyrkt IDB-anslutning har menat att det belopp som medlemskapet
skulle kosta skulle kunna användas för mera meningsfulla exportfrämjande
insatser av annat slag. Utskottet finner det svårt att jämföra effekten
av sådan verksamhet som drivs i Sveriges exportråds regi med effekten
av att en omfattande barriär gentemot svensk export avlägsnas. Att få bort
formella handelshinder bör rimligen vara en primär strävan. Det är osäkert
om det går att kompensera underlåtelser eller misslyckanden därvidlag
genom andra exportfrämjande åtgärder.

Biståndspolitiska motiv anförs inte för förslaget att Sverige skall ansluta
sig till IDB. Det är dock naturligt att frågan huruvida ett svenskt medlemskap
i IDB står i överensstämmelse med principerna för vår biståndspolitik väcks
i detta sammanhang. De biståndspolitiska övervägandena är i ett fall som
detta svåra att skilja från ofrånkomliga utrikespolitiska överväganden av
mera allmän art.

Beträffande dessa aspekter på ärendet hänvisar näringsutskottet i första
hand till utrikesutskottets yttrande. Detta är inte enhälligt, men det präglas
av samstämmighet när det gäller viss kritik mot IDB. Bankens verksamhet
har varit inriktad framför allt på de rikare länderna i Latinamerika. Omröst
ni ngsreglerna - med vetorätt för USA i fråga om utlåning från specialfonden
- överensstämmer inte med de värderingar som Sverige vill göra
sig till tolk för i det internationella samarbetet. Dessa förhållanden påtalas
också i propositionen.

Det ställningstagande som redovisas av utrikesutskottets majoritet kan
sammanfattas på följande sätt. Banken och dess verksamhet uppvisar både
positiva och negativa drag. Att det inte finns tillräckliga biståndspolitiska
motiv för svenskt deltagande innebär inte att ett inträde i banken av omsorg
om vår export skulle vara uteslutet. Tendensen i verksamheten går mot
ökad satsning på fattigare länder och på projekt som gäller den sociala infrastrukturen.
Olika tecken tyder på att USA:s inställning i frågor som rör
IDB:s politik utvecklas i positiv riktning. Ett svenskt deltagande i IDB innebär
ingen ändring i vårt lands utrikespolitik och inget ställningstagande
till skilda regimer i Latinamerika. Åtskilliga icke-regionala medlemsländer
har biståndspolitiska mål som ligger Sverige nära. Sverige skall liksom hittills
stödja en demokratisk utveckling och en ekonomisk och social utjämning
i Latinamerika. I propositionen uttalas att det bör vara naturligt för Sverige
som medlem av IDB att sträva efter en ändring av omröstningsreglerna
och att söka påverka bankens utlåningspolitik på sådant sätt att den främjar
en ekonomisk och social utveckling i låntagarländerna. Det uttalas också
att det ter sig självklart att Sverige löpande prövar sin ställning i IDB genom
att mycket noga följa utvecklingen. Dessa uttalanden understryks i utrikesutskottets
yttrande. Likaså betonas att Sverige genom humanitärt bistånd
och opinionsbildande insatser bör verka mot förtryck och förföljelser i La -

NU 1976/77:47

tinamerika. Utrikesutskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag om åtgärder
för att Sverige skall vinna medlemskap i IDB.

Minoriteten i utrikesutskottet har kommit till motsatt ståndpunkt. Den
poängterar att frågan om anslutning till IDB inte kan ses som en rent handelspolitisk
fråga. Huvuddelen av bankens resurser går till militärdiktaturer
och andra förtryckarregimer. De rika länderna dominerar. Sociala utvecklingsprojekt
prioriteras inte. Sverige har till följd av procedurreglerna små
möjligheter att påverka besluten. Löftet från regeringen att den noga skall
följa bankens verksamhet tillmäter minoriteten föga värde. Den betecknar
det som en illusion att Sverige senare skulle kunna dra sig ur banken till
följd av missnöje med dess politik. Starka utrikespolitiska och biståndspolitiska
skäl talar enligt utrikesutskottets minoritet mot ett svenskt medlemskap
i IDB.

Näringsutskottet har i det föregående kommit fram till att en prövning
på rent ekonomiska grunder leder till att Sverige bör ansluta sig till IDB.
Beträffande bedömningen från biståndspolitisk synpunkt instämmer utskottet
i det väsentliga i vad utrikesutskottet har anfört. Slutsatsen blir att näringsutskottet
tillstyrker att regeringen får det begärda bemyndigandet att
sluta avtal med IDB och göra ekonomiska åtaganden i anslutning därtill.

Denna tillstyrkan är emellertid inte förbehållslös. Det uppenbara förtryck
och den förföljelse av oppositionella som präglar de flesta latinamerikanska
länder kräver oavlåtlig uppmärksamhet. Det är angeläget att vårt ekonomiska
utbyte med Latinamerika inte kan utnyttjas som ett stöd av regimer som
det i vårt land råder stor enighet om att fördöma. Utskottet förutsätter
därför att regeringen under förhandlingsskedet ytterligare analyserar de aktuella
omständigheterna och värderar de tecken på positiva förändringar
i IDB:s politik som åberopas i propositionen. Om förhandlingarna resulterar
i medlemskap måste IDB:s fortsatta utveckling noga följas från svensk sida.
Som medlem i IDB måste Sverige aktivt verka för förändringar av bankens
institutionella former och utlåningspolitik i sådan riktning att strävandena
till social och ekonomisk utveckling och ökad demokrati i Latinamerika
får stöd från banken. Om bankens politik inte blir sådan att den befordrar
långsiktiga förändringar i positiv riktning bör detta, såsom framhålls i propositionen
och av utrikesutskottet, föranleda att medlemskapet omprövas. Regeringen
bör årligen-lämpligen i samband med sin framställning om erforderligt
anslag för betalningar till IDB- lämna riksdagen en redogörelse för utvecklingen
och de aktuella förhållandena inom bankens verksamhetsområde.

Aktiebolag för export av utbildningstjänster

Vid inventeringen av nya exportmöjligheter har konstaterats att exporten
av tjänster till vissa u-länder skulle kunna öka. Det gäller närmast utbildningstjänster.
Som avnämare nämns särskilt oljeländerna. Det aktiebolag
med statligt delägarskap som föreslås bli inrättat för ändamålet blir i prak -

NU 1976/77:47

tiken ett konsultbolag med (ormedlingsfunktioner. I propositionen föreslås
ett principbeslut av riksdagen om ett sådant bolag. Regeringen skall få bemyndigande
att teckna aktier inom en ram av 5 milj. kr., dvs. hälften
av det beräknade aktiekapitalet. Representanter för näringslivet uppges ha
visat stort intresse för att delta i och delvis finansiera bolaget. Frågan om
bolagets storlek och ägarförhållanden mera i detalj lämnas emellertid öppen.
Sveriges exportråd skall i samråd med näringslivets organisationer och berörda
myndigheter undersöka vilka intressenter som bör ingå i bolaget. Därefter
får förhandlingar föras om organisation, ägarstruktur och finansiering.

Förslaget tillbakavisas i två motioner. I motionen 1976/77:1490 påtalas
att export av tjänster enligt propositionen skall kunna ske till i princip alla
u-länder. Detta innebär att diktatur- och tortyrregimer skall kunna komma
i fråga som mottagare av tjänsterna, säger motionärerna. Motionärerna anser
att tjänsteexporten bör begränsas till de u-länder som är programländer för
svenskt bistånd. Kritiken i motionen 1976/77:1489 riktas mot att riksdagen
inte i propositionen får någon redovisning för hur kapitalbehovet är beräknat
och vilka de övriga aktieägarna skall bli. Motionärerna betecknar det som
anmärkningsvärt att förslaget presenteras för riksdagen utan närmare information
om principer för projektval, om former för samverkan med biståndsorganen
och om organisation, ägarstruktur och finansiering. De förordar
att bolaget görs helstatligt, bl. a. för att inte bli sammankopplat med
le verantörsi nt ressen.

Förslaget om inrättande av ett aktiebolag för export av framför allt utbildningstjänster
är enligt utskottets mening ett konstruktivt bidrag till strävan
att finna nya vägar för vår export. Utskottet utgår från att vid det
kommande undersöknings- och förhandlingsarbetet på ett tidigt stadium
klarläggs vilka regler som kan behöva föreskrivas för bolagets verksamhet.
Riksdagen bör, när frågan om anslag för aktieteckningen föreläggs den,
få en närmare redogörelse för bolagets organisation och planerade verksamhet.
Utskottet tillstyrker sålunda propositionen i denna del.

Övriga frågor

I propositionen framställs även förslag om stöd med statliga medel -inom en ram av 2 milj. kr. för det närmaste budgetåret - till konsultföretag
för förstudie- och anbudskostnader som avser internationellt eller nationellt
finansierade projekt av infrastrukturell eller industriell natur. Vidare föreslås
inrättande av en handelsavdelning vid ambassaden i Caracas. Utskottet tillstyrker
dessa förslag.

NU 1976/77:47

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande svenskt medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken att

riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:83 i ifrågavarande
del och med avslag på motionen 1976/77:1463, motionen
1976/77:1488, motionen 1976/77:1489 yrkandena 1 och
2 samt motionen 1976/77:1490 yrkandet 1

a) bemyndigar regeringen att sluta avtal med Interamerikanska
utvecklingsbanken om svenskt medlemskap och att därvid göra
åtaganden i fråga om garantikapital,

b) till Bidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken för budgetåret
1977/78 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 6 000 000 kr.,

2. beträffande aktiebolag för export av tjänster till u-länder

att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:83 i ifrågavarande
del och med avslag på motionen 1976/77:1489 yrkandena
3 och 4 och motionen 1976/77:1490 yrkandet 2 bemyndigar
regeringen att inom ramen av 5 000 000 kr. teckna
aktier i ett aktiebolag för export av tjänster till u-länder,

3. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:83 i ifrågavarande
delar

a) till Handelssekreterare för budgetåret 1977/78 under elfte
huvudtiteln utöver tidigare föreslaget reservationsanslag (prop.
1976/77:100 bil. 14 s. 29, NU 1976/77:44 s. 2) anvisar ytterligare
900 000 kr.,

b) till Exportfrämjande åtgärder för budgetåret 1977/78 under
elfte huvudtiteln utöver tidigare föreslaget reservationsanslag
(prop. 1976/77:100 bil. 14 s. 31, NU 1976/77:44 s. 2) anvisar
ytterligare 2 100 000 kr.

Stockholm den 24 maj 1977

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Sjönell (c), Hovhammar (m), Bengtsson
i Landskrona (s), Börjesson i Glömminge (c). Blomkvist (s), fru Hambraeus
(c), fru Hansson (s), herrar Petersson i Ronneby (c), Högström (s), Pettersson
i Lund (s), Siegbahn (m), Jonsson i Husum (s). Holger Bergqvist i Göteborg
(fp) och Wästberg i Stockholm (fp).

NU 1976/77:47

Reservationer

av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, fru Hansson,
herrar Högström, Pettersson i Lund och Jonsson i Husum (alla s):

1. beträffande svenskt medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken
(mom. 1)

Reservanterna anser

dels att avsnittet härom i utskottets yttrande (s. 6-9) bort ha följande
lydelse:

För multilateral (= utskottet) 16 milj. kr. årligen.

Utskottet har tagit del av de beräkningar som ligger bakom propositionens
resonemang i kostnadsfrågan. De vilar på mycket osäker grund. Vad de ger
upplysning om är i vilken ordning inbetalningen av en tänkt engångsavgift
kan komma att ske. Vilken avgiftsnivå som är avsedd att tillämpas för
Sveriges del är emellertid inte bekant. Räkneexemplet i propositionen är
baserat på vad endel andra länder har fått skjuta till. Om något engångsbelopp
lär det inte heller bli fråga. Sverige får räkna med att som medlem
av IDB avkrävas nytt bidrag senast efter tre år. Varken det avrundade belopp
som anslaget för bidrag till IDB tas upp med eller den knapphändiga motiveringen
ger någon realistisk bild av de kostnadsmässiga konsekvenser som
en anslutning till IDB kan få för Sverige.

Kostnaderna får (= utskottet) och teleanläggningar.

De uppgifter om tänkbar exportvolym som har lämnats av förespråkare
för svenskt medlemskap i IDB och som delvis återges i propositionen ger
enligt utskottets mening en överdriven bild av svenska företags möjligheter
att få leverera till IDB-projekt. Dessa avser i stor utsträckning arbeten som
går till lokala företag. I den mån svenska företag får order kan det bli deras
utländska produktionsanläggningar som gör leveranserna. Sysselsättningseffekten
i Sverige blir då obetydlig. När det gäller varor som verkligen utförs
från Sverige måste man ta hänsyn till att de kan ha ett betydande importinnehåll.
Det är exportens nettovärde som bör jämföras med de kostnader
som medlemskapet drar med sig. Motsvarande resurser skulle med god
effekt kunna satsas på annan exportfrämjande verksamhet.

I propositionen saknas varje ansats att beräkna vilket verkligt tillskott
till vår export som en IDB-anslutning kan resultera i och att ställa detta
tillskott i relation till kostnaderna för medlemskapet. Det intressanta är
ju inte utrymmet för anbudsgivning utan affärer som verkligen kommer
till stånd. Från LO:s sida har svenska leveranser för 50-60 milj. kr. per
år nämnts som sannolika. Även om denna siffra fördubblas innebär den
att medlemsavgiften ger ett föga imponerande utbyte. Det skulle vidare
bli ett fåtal storföretag som fick göra leveranserna. Deras export skulle alltså
i realiteten subventioneras av staten med ökade vinster som följd. De mindre

NU 1976/77:47

och medelstora företagen skulle bli lottlösa. Sammanfattningsvis finner utskottet
att värdet av ett svenskt medlemskap i IDB ter sig mycket tvivelaktigt
från ekonomisk synpunkt.

Biståndspolitiska motiv (= utskottet) medlemskap i IDB.

På grundval av en rent ekonomisk bedömning har utskottet i det föregående
ställt sig kritiskt till förslaget om svenskt medlemskap i IDB. En
bedömning även från biståndspolitisk och allmänt utrikespolitisk synpunkt
skärper kritiken. Utskottet ansluter sig till vad minoriteten inom utrikesutskottet
har anfört. Det får aldrig lämnas ur sikte att de flesta latinamerikanska
länder präglas av uppenbart politiskt och socialt förtryck. IDB bidrar
genom sin utlåningspolitik till att detta förtryck kan bestå och förvärras.
Det föreslagna medlemskapet skulle bara ge obetydliga möjligheter för Sverige
att påverka bankens politik. Ekonomiskt sett är ett svenskt inträde
i IDB en relativt kostsam spekulation i mycket osäkra exportmöjligheter.
I ett vidare perspektiv framstår denna åtgärd som ett flagrant brott mot
principer som bör vara grundläggande för vår handelspolitik. Med instämmande
i motionsyrkandena avstyrker utskottet alltså propositionen i här
aktuell del.

dets att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1463, motionen
1976/77:1488, motionen 1976/77:1489 yrkandena 1 och 2 samt
motionen 1976/77:1490 yrkandet 1 avslår propositionen
1976/77:83 såvitt den avser

a) bemyndigande för regeringen att sluta avtal med Interamerikanska
utvecklingsbanken om svenskt medlemskap och därvid
göra åtaganden i fråga om garantikapital,

b)anslag förbidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken,

2. beträffande aktiebolag för export av tjänster till u-länder (mom. 2)
Reservanterna anser

dels att avsnittet härom i utskottets yttrande (s. 9 0 bort ha följande lydelse:

Vid inventeringen (= utskottet) med leverantörsintressen.

Utskottet finner det liksom de senast nämnda motionärerna anmärkningsvärt
att förslag i en viktig fråga kan föreläggas riksdagen i så ofullständig
form som här är fallet. Riksdagen skall enligt propositionen fatta ett principbeslut
som innebär långtgående åtaganden, och detta utan att på väsentliga
punkter få ens en grundläggande information. Utan att de principiella problem
som kan vara förknippade därmed antyds föreslår regeringen att staten
nöjer sig med att delta som hälftendelägare vid näringslivets sida. Utskottet
anser det uppenbart att förslaget inte i detta skick bör godtas av riksdagen.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett helstatligt ak -

NU 1976/77:47

tiebolag. Därvid bör syftet ytterligare preciseras och riktlinjer i fråga om
organisation och verksamhet anges. Utskottet tillstyrker sålunda de yrkanden
i motionen 1976/77:1489 som gäller det här omtalade bolaget.

dels att utskottet under 2 bort hemställa
att riksdagen

a) med bifall till motionen 1976/77:1489 yrkandet 4 och motionen
1976/77:1490 yrkandet 2 avslår propositionen
1976/77:83 såvitt den avser bemyndigande för regeringen att
teckna aktier i ett aktiebolag för export av tjänster till u-länder,

b) med bifall till motionen 1976/77:1489 yrkandet 3 hos regeringen
begär ett preciserat förslag om inrättande av ett helstatligt
aktiebolag för export av utbildningstjänster till u-länder.

Bilaga

Utrikesutskottets yttrande
1976/77: 4 y

med anledning av prop. 1976/77:83 i vad avser svenskt medlemskap
i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) m. m. jämte motioner

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 29 mars 1977 beslutat bereda utrikesutskottet
tillfälle att avge yttrande över propositionen 1976/77:83 om exportfrämjande
åtgärder avseende u-länder jämte i anslutning därtill väckta motioner. Utrikesutskottet
begränsar sig i det följande till det förslag i nämnda proposition
som avser svenskt medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)
samt de motioner eller motionsyrkanden som har samband med detta förslag.

Propositionen (s. 15-20, 33-34, 40^44)

Riksdagen föreslås i propositionen dels bemyndiga regeringen att sluta
avtal med Interamerikanska utvecklingsbanken om svenskt medlemskap
och att därvid göra åtaganden om garantikapital, dels till Bidrag till Interamerikanska
utvecklingsbanken för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag
av 6 000 000 kr.

Till grund för förslagen härom ligger en under åren 1975-1976 inom handelsdepartementet
utarbetad promemoria (Ds H 1976:5), benämnd Ökade
insatser för svensk export till u-länder, som därefter remissbehandlats. 1
propositionen ges en närmare redogörelse för departementspromemorians
olika förslag och de remissyttranden som avgetts häröver.

IDB inrättades år 1959. Banken har till uppgift att bidra till en ökad ekonomisk
utveckling i de latinamerikanska medlemsländerna. F. n. är inom
regionen 22 latinamerikanska länder samt USA och Canada medlemmar
i banken. Till följd av nya regler för medlemskap och upphandling har
under det senaste året tolv icke-regionala länder blivit medlemmar i banken,
nämligen Belgien, Danmark, Frankrike, Israel, Japan, Jugoslavien, Nederländerna,
Spanien, Schweiz, Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland
och Österrike. Därutöver väntas Italien inom kort vidta erforderliga åtgärder
för medlemskap. Finland har också ansökt om medlemskap.

Till följd av de nya upphandlingsregler som trädde i kraft den 9 juli
1976 är upphandlingen för projekt som helt eller delvis finansieras genom
medel från IDB numera begränsad till bankens medlemsländer. De nya
upphandlingsreglerna gör att svenska företag inte kan delta i konkurrens
om utvecklingsprojekt finansierade av banken.

De projekt som stöds av IDB finansieras normalt till en del av IDB och
i övrigt av andra finansieringsinstitut. Genom att svenska företag inte får

NU 1976/77:47

delta i upphandling till IDB-stödda projekt torde de i praktiken utestängas
från en marknad omfattande inte bara av banken beviljade lån utan även
den betydande kompletterande lokala finansieringen. Enligt Sveriges exportråd
beräknas IDB under åren 1977-1979 bidra med drygt 20 miljarder
kr. till projekt vars totala värde väntas uppgå till över 65 miljarder kr.

Latinamerika är traditionellt en viktig exportmarknad för svenska fö'retag.
Många av de projekt som finansieras av IDB ligger inom sektorer där svenska
företag har goda möjligheter att göra sig gällande. Det gäller särskilt industrier,
gruvor, elkraft, transporter och kommunikationer (inkl. tele).

Vid leverans till IDB-finansierade projekt erhåller företagen kontant betalning.
För att få andra motsvarande beställningar måste företagen erbjuda
dyrbara, delvis subventionerade långa krediter på upp till tio år. För svensk
export har medverkan i ett IDB-projekt ofta ett stort referensvärde och
kan medföra beställningar även till andra projekt i samma land. Utrustning
som har inköpts till av IDB finansierade projekt som kraftverk och teleanläggningar
blir ofta standardbildande.

När det gäller utlåning från bankens ordinarie kapital tas beslut med enkel
röstmajoritet i styrelsen. De latinamerikanska länderna, som svarat för större
delen av kapitaltillskottet, har majoritet i styrelsen (54 96). Däremot kräver
beslut om verksamheten under specialfonden 2/3 majoritet, vilket betyder
att USA, som har 40 96 av rösterna, ensamt kan fälla förslag om användning
av specialfondmedel. Samma regel innebär dock att USA inte ensamt kan
genomdriva ett förslag.

Vad gäller USA:s inflytande i banken har Sverige haft invändningar mot
det för en internationell organisation unika förhållandet att ett enda i-land,
även efter utvidgningen av medlemskretsen med de icke-regionala länderna,
ensamt kan utöva vetorätt över beslut om utlåning från specialfonden. Röstbestämmelserna
får dock ses mot bakgrund av att USA hittills ensamt svarat
för 69 96 av bidragen till specialfonden. En ökning av bidragen till specialfonden,
vilken delvis redan är beslutad, bör medföra att USA:s andel
i fonden sjunker. Även om USA formellt har ett stort inflytande i banken
fattas beslut i praktiken i samförstånd mellan en vid krets av medlemmar.
Genom att medlemskretsen vidgas innebär detta att mer mångfasetterade
synpunkter kommer att påverka verksamheten.

Det har tidigare inte funnits anledning pröva Sveriges inställning till IDB
ur exportfrämjande synpunkt, utan övervägandena har i stället grundats
på i huvudsak biståndspolitiska skäl. Med hänsyn till de verkningar som
ett avstående från medlemskap numera torde få för svensk export är det,
framhålls det i departementspromemorian, nu befogat att pröva frågan om
medlemskap från andra än biståndspolitiska synpunkter. I promemorian
föreslås därför att Sverige av exportskäl skall söka medlemskap i IDB.

Några organisationer som yttrat sig i denna fråga avstyrker svensk anslutning
av politiska skäl. Ett svenskt medlemskap i IDB skulle enligt dem
innebära att Sverige indirekt skulle stödja reaktionära regimer i Latinamerika.

NU 1976/77:47

Med anledning härav framhålls i propositionen att Sverige dock bedriver
utrikeshandel med ett avsevärt antal länder som måste bedömas ha ett
styrelseskick som i hög grad avviker från vårt eget. Genom exportkreditgarantier
och på andra sätt ger vi för övrigt ett betydande stöd åt exporten
även till sådana länder. Ett svenskt deltagande i IDB i syfte att främja
svensk export kan således inte ses som ett ställningstagande till skilda regimer
i Latinamerika. Regeringen har i en rad sammanhang tagit entydigt
avstånd från politiskt och socialt förtryck och gett sitt stöd åt frihetssträvanden.

Det bör enligt propositionen vara en naturlig strävan för Sverige som
medlem av IDB att eftersträva en ändring av röstningsreglerna samt söka
påverka bankens utlåningspolitik på sådant sätt att denna främjar en ekonomisk
och social utjämning i låntagarländerna. Det ter sig självklart att
vi löpande prövar vår ställning i IDB genom att mycket noga följa utvecklingen.

Av de västeuropeiska industriländerna är nu i det närmaste alla utom
Sverige och Norge medlemmar eller på väg att förhandla om medlemskap
i IDB.

Vad Sverige kommer att behöva betala till IDB i form av medlemsbidrag
avgörs genom förhandling. Storleken av det belopp Sverige behöver inbetala
till IDB kan sålunda på detta stadium ej exakt anges även om andra länders
insatser ger viss ledning vid en sådan bedömning.

Om Sverige efter en förhandling skulle förbinda sig till en andel av exempelvis
80 milj. kr., vilket ungefär motsvarar Nederländernas andel, skulle
ca hälften därav utgöra bidrag till bankens ordinarie kapital. Av det bidraget
skulle endast en mindre del inbetalas och resten utgöra garantikapital. Andra
hälften skulle utgöra bidrag till bankens specialfond som i hög grad används
till lån till regionens mindre utvecklade länder på mjuka villkor. Bidragen
skulle enligt departementspromemorian troligen erläggas i lika rater fördelade
på tre år men till fullo kontant betalas först under loppet av ytterligare
fyra år.

Enligt propositionen utgör dessa utbetalningar dock inget mått på de årliga
kostnaderna för medlemskap i IDB. Kostnaderna utgörs i stället av den
ränteförlust man gör på insatskapitalet. Någon ränta på detta kapital utbetalas
nämligen inte. Med samma räknesätt som förut kan den årliga ränteförlusten
uppskattas till 5 milj. kr. Enligt propositionen är en kostnad av denna storleksordning
motiverad med hänsyn till de stora fördelar som medlemskap
i banken erbjuder svensk export och sysselsättning.

Inbetalningarna till IDB kan förutses falla under ett antal budgetår. För
budgetåret 1977/78 beräknas 6 milj. kr. Förhandlingarna om medlemskapets
villkor kan leda till en periodisering som ändrar storleken på detta belopp,
varför medlen bör beräknas som ett förslagsanslag. Därutöver kommer Sverige
att behöva lämna garantier för ett kapital motsvarande den del av Sveriges
bidrag till bankens ordinarie kapital som inte erläggs kontant.

NU 1976/77:47

Motioner

Utskottet har i detta sammanhang behandlat

dels motionen 1976/77:1463 av herr Gahrton (fp) och fru Bernström (fp),
vari hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om bemyndigande att
sluta avtal med IDB om svenskt medlemskap och därvid göra åtaganden
i fråga om garantikapital,

2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att till Bidrag till Interamerikanska
utvecklingsbanken för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag
av 6 000 000 kr.,

dels motionen 1976/77:1488 av herrar Hagel (-) och Lövenborg (-), vari
föreslås

att riksdagen avslår regeringens förslag i propositionen 1976/77:83 om
att förhandla och ingå avtal om medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken
(IDB),

dels motionen 1976/77:1489 av herr Palme m. fl. (s), såvitt avser yrkandena
1 och 2, nämligen

1. att riksdagen avslår regeringens begäran om bemyndigande att sluta
avtal med Interamerikanska utvecklingsbanken om svenskt medlemskap
och därvid göra åtaganden i fråga om garantikapital,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Bidrag till Interamerikanska
utvecklingsbanken för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag
av 6 000 000 kr.,

dels motionen 1976/77:1490 av herr Werner m. fl. (vpk), såvitt avser yrkandet
1, nämligen att riksdagen beslutar

1. att avslå förslaget att regeringen skall bemyndigas sluta avtal med Interamerikanska
utvecklingsbanken om svenskt medlemskap och därvid göra
åtaganden om garantikapital.

Gemensamt för motionerna 1463, 1488, 1489 och 1490 är att de alla avstyrker
regeringens förslag att Sverige skall söka medlemskap i Interamerikanska
utvecklingsbanken (IDB).

1 motionen 1463 betecknas det handelspolitiska värdet av medlemskap
i IDB som högst osäkert. Motionärerna finnér vidare att ett svenskt medlemskap
på ett olyckligt sätt skulle stå i konflikt med uttalade biståndspolitiska
målsättningar. Förhandlingar om eventuellt medlemskap bör således
inte upptas förrän biståndspolitiska utredningens och exportfinansieringsutredningens
betänkanden har lagts fram och remissbehandlats. Vid
den tidpunkten bör också en säkrare bedömning av eventuella förändringar
i den i sammanhanget aktuella utrikespolitiska situationen bli möjlig, framhålls
det i motionen.

NU 1976/77:47

1 motionen 1488 hävdas bl. a. att IDB är ett viktigt instrument för USA:s
utrikespolitik samt att ett medlemskap i IDB är direkt riktat mot de latinamerikanska
folken och mot arbetarklassen. Det skulle endast gagna de
internationella och svenska monopolens imperialistiska politik i Latinamerika.

I motionen 1489 framhålls att regeringsförslaget grundas på överdrivna
exportförväntningar. Dessa ställs mot en angiven kostnad för svenskt inträde
som inte torde motsvara mer än en tredjedel av den verkliga årskostnaden.
Framför allt måste dock enligt motionen 1489 hänsyn tas till de utrikespolitiska
aspekterna. En svensk anslutning till IDB kan inte ses som en
rent handelspolitisk fråga. Det är här fråga om att Sverige som nation skulle
aktivt ansluta sig till en internationell organisation. Svensk medverkan i
en sådan internationell organisation bör bygga på en vilja att stödja organisationens
verksamhet. Ett svenskt medlemskap i IDB skulle enligt motionärerna
strida mot de värderingar som hittills varit vägledande för vår
utrikes- och u-landspolitik. Huvuddelen av bankens resurser går till militärdiktaturer
och andra förtryckarregimer i Latinamerika. Starka utrikespolitiska
skäl talar sålunda mot ett svenskt medlemskap i IDB, framhålls
det i motionen.

I motionen 1490 hävdas att bankens uppbyggnad är djupt odemokratisk
och att dess utlåningspolitik på många punkter avviker från viktiga svenska
utrikes- och biståndspolitiska mål. Bankens lån går till projekt, som uteslutande
gynnar de multinationella bolagen, och har i ringa utsträckning
stött projekt som främjat utbildning, kultur, sjukvård etc. Enligt motionärernas
uppfattning skulle ett deltagande i IDB innebära ett stöd till diktaturregimerna
i Sydamerika.

Utskottet

De aktuella motionernas avstyrkan av svenskt medlemskap motiveras
i stor utsträckning av utrikespolitiska eller biståndspolitiska skäl. I vissa
motioner framhålls särskilt den odemokratiska karaktären hos många regimer
i Latinamerika. I flera av dem erinras om bankens uppbyggnadsstruktur
och röstningsregler som ger USA ett dominerande inflytande på
besluten. Några av dem betonar att bankens låneverksamhet i alltför hög
grad är inriktad på de rikare länderna i regionen och i alltför liten utsträckning
på sociala utvecklingsprojekt i mottagarländerna.

Dessa omständigheter berörs även i propositionen och i den bakomliggande
departementspromemorian. Det föreliggande förslaget har emellertid
inte sin grund i biståndspolitiska överväganden. Det är i stället helt motiverat
av exportskäl. Avsikten är att medlemskapet skall finansieras med medel
för exportfrämjande åtgärder under handelsdepartementets huvudtitel i
statsbudgeten och inte med biståndsanslagen.

Förslaget att Sverige skall inleda förhandlingar om medlemskap i IDB

NU 1976/77:47

ingår som ett led i en serie planerade åtgärder som samtliga syftar till att
främja svensk exportverksamhet på u-!andsmarknader, däribland i Latinamerika.
De åtgärder som planerats har dessutom sin särskilda utgångspunkt
i den bekymmersamma situation som vårt land f. n. befinner sig i när det
gäller utrikeshandelns utveckling och vår betalningsbalans gentemot omvärlden.
Vårt land är i större utsträckning än de flesta länder beroende
av sin export. Detta betyder i sin tur att sysselsättningsnivån i landet i
hög grad är avhängig av möjligheterna att utomlands finna avsättning för
svenska varor och tjänster.

Latinamerika utgör sedan länge en betydande avsättningsmarknad för
svensk export. De uppgifter som lämnas i propositionen om omfattningen
av IDB:s låneverksamhet och om de nya reglerna för upphandling i samband
med IDB-krediterna gör det uppenbart att svensk export skulle lida väsentligt
avbräck om vi valde att ställa oss utanför medlemskap. Sverige är ett av
de mycket få länder i Västeuropa som ännu inte förvärvat medlemskap
i IDB. Vårt land är därmed tills vidare utestängt från möjligheten att delta
i en anbudskonkurrens som gäller upphandling till projekt av ett mycket
stort sammanlagt värde. Många av dessa projekt avser sektorer där svenska
företag bedöms ha goda förutsättningar att göra sig gällande.

Tanken på svenskt medlemskap i IDB har tidigare prövats främst från
biståndspolitiska utgångspunkter men då avvisats bl. a. därför att bankens
utlåningspolitik inte befunnits motsvara de stränga krav som normalt uppställs
inom den svenska biståndsverksamheten. Därvid har avseende även
fästs vid bankens röstningsregler, vid dess övervägande satsning på rikare
länder i regionen och vid dess alltför låga prioritering av socialt motiverade
investeringar. Biståndsminister Ullsten berörde dessa omständigheter i ett
svar på en fråga i riksdagen den 17 december i fjol men erinrade samtidigt
om att bidrag till IDB ur biståndsanslagen heller inte hade aktualiserats
i den departementspromemoria om exportfrämjande åtgärder som ligger till
grund för den proposition som nu behandlas. I SIDA:s remissyttrande den
17 januari i år över samma promemoria uttalades att styrelsen inte funnit
att biståndspolitiska överväganden motiverade ett svenskt medlemskap i
IDB. SIDA förutsatte att ett sådant medlemskap, om det aktualiserades,
inte skulle finansieras från biståndsanslagen. Som förut sagts, är detta heller
inte avsikten med det förslag som nu framlagts.

Från strikt biståndspolitiska utgångspunkter har sålunda kritik tidigare
riktats och kan kritik alltjämt riktas mot vissa drag hos IDB och hos dess
utlåningspolitik. Att det inte finns tillräckliga biståndspolitiska motiv för
ett deltagande i banken är emellertid ingalunda liktydigt med att ett inträde
i banken - av omsorg om vår export - skulle vara uteslutet av biståndspolitiska
skäl. Banken och dess verksamhet uppvisar såväl positiva som
negativa drag. De positiva dragen har inte bedömts tillräckligt starka för
att med biståndsmedel finansiera ett inträde i banken. De negativa dragen
är å andra sidan inte sådana att de utgör hinder för ett av exportskäl betingat

NU 1976/77:47

deltagande i banken. Även om Sverige i sin biståndsverksamhet önskar
stödja framfor allt de fattigaste u-länderna, har vi inget emot att bygga
ut vårt handelspolitiska samarbete med alla typer av u-länder. Ett svenskt
medlemskap i IDB får främst ses som en inträdesavgift avseende en betydelsefull
och växande specialmarknad från vilken vi annars skulle vara
utestängda.

Bankens verksamhet har varit inriktad framför allt på de rikare länderna
i Latinamerika. Tendensen går dock mot en minskad andel för dessa länder
och mot en ökad satsning på de fattigare länderna. Det kan vidare noteras
att utlåningen till projekt inom den s. k. sociala infrastrukturen, dvs. utbildningsväsen,
bostadsbyggande, vattenförsörjning och liknande, nu åter
visar en ökande andel. Betydande vikt fästs vid jordbrukssektorn och landsbygdsutveckling
i övrigt. Oavsett de formella röstningsreglerna inom banken,
som bl. a. tillförsäkrar USA ett avgörande inflytande inom IDB:s specialfond,
medför medlemskretsens vidgning till utomregionala länder otvivelaktigt
att inflytandet över bankens verksamhet breddas. Vid bedömningen
av banken bör även beaktas att den amerikanska kongressen antagit
en lagändring som trädde i kraft för ca ett år sedan och som ålägger USA:s
representant i IDB:s styrande organ att rösta mot lån till länder som systematiskt
och grovt kränker de mänskliga rättigheterna med mindre lånen
är avsedda för projekt som är till direkt nytta för behövande människor.
Uttalanden av ledande företrädare för den nya amerikanska administrationen
har ytterligare understrukit kravet på respekt för de mänskliga rättigheterna
i detta och andra sammanhang.

Ett svenskt deltagande i IDB i syfte att främja svensk export innebär
heller ingen ändring av vårt lands utrikespolitik eller dess målsättningar.
Det innebär inget ställningstagande till skilda regimer i Latinamerika. Utskottet
har i detta sammanhang noterat att flera andra alliansfria eller neutrala
stater vunnit eller sökt medlemskap i banken. Åtskilliga av de västeuropeiska
medlemsländerna jämte Canada har dessutom biståndspolitiska målsättningar
som ligger de svenska nära.

Det är självklart att Sverige på samma sätt som förut kommer att ta
avstånd från det förtryck som förekommer inom vissa av regionens länder
- eller annorstädes - och ge sitt stöd åt en demokratisk utveckling i regionen
liksom åt strävanden till ekonomisk och social utjämning. De möjligheter
härtill som yppar sig inom lDB:s egen ram bör givetvis tas till vara. Utskottet
fäster i detta sammanhang stor vikt vid uttalandet i propositionen att det
bör vara en naturlig strävan för Sverige som medlem av IDB att eftersträva
en ändring av röstningsreglerna samt att söka påverka bankens utlåningspolitik
på sådant sätt att denna främjar en ekonomisk och social utveckling
i låntagarländerna. Så sker också i samband med vårt deltagande i Världsbankens
arbete.

Utskottet vill starkt understryka propositionens uttalande att det ter sig
självklart att Sverige löpande prövar sin ställning i IDB genom att mycket
noga följa utvecklingen.

NU 1976/77:47

Likaså bör Sverige liksom hittills ge humanitärt bistånd åt flyktingar och
politiskt förföljda i Latinamerika och medverka till den internationella opinionsbildningen
mot det förtryck som försiggår i exempelvis Chile. Utskottet
knyter i detta sammanhang betydande förhoppningar till de uttalanden om
de mänskliga rättigheterna som gjorts av den nya amerikanska statsledningen
och som bl. a. riktats till vissa länder i Latinamerika.

Utskottet tillstyrker mot angivna bakgrund för sin del regeringens förslag
om åtgärder för att vinna svenskt medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken
och avstyrker följaktligen de i sammanhanget framförda motionsyrkandena.

Stockholm den 10 maj 1977

På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herr Hernelius (m), fru Lewén-Eliasson
(s), herr förste vice talmannen Bengtson (c), herr Adamsson (s), fru
Nilsson i Kristianstad (c), herrar Palm (s), Åberg (fp), Göransson (s). Hellström
(s), fru Sundberg (m), herrar Ericson i Örebro (s), Wirmark (fp), Örjes
(c), fru Tillander (c) och herr Andersson i Gävle (s).

Avvikande mening

av fru Lewén-Eliasson, herrar Adamsson, Palm, Göransson, Hellström, Ericson
i Örebro och Andersson i Gävle (samtliga s) som anser

att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Dessa omständigheter”
och på s. 8 slutar med ”framförda motionsyrkandena” bort
ha följande lydelse:

Utrikesutskottet har i sitt yttrande att ta ställning till de utrikes- och
biståndspolitiska frågor som propositionen aktualiserar. Även om regeringen
markerar att förslaget att ansöka om svenskt medlemskap i IDB enbart
är motiverat av exportskäl får en sådan åtgärd återverkningar på vår utrikespolitik
och vår biståndspolitik. Det är därför anmärkningsvärt att propositionen
inte behandlar frågan om svenskt medlemskap i IDB från utrikesoch
biståndspolitiska utgångspunkter. Det är likaledes anmärkningsvärt att
utskottets majoritet i sin prövning låtit allmänna exportprognoser bli styrande
för utrikespolitiken i förhållande till Latinamerika.

Propositionen hävdar att ett svenskt medlemskap i IDB skulle ha gynnsamma
effekter på sysselsättningen i vårt land. Självfallet har vårt lands
ekonomiska stabilitet betydelse för våra möjligheter att bedriva en aktiv
och oberoende utrikespolitik. Det är i detta sammanhang värt att notera

NU 1976/77:47

att LO avstyrker IDB-medlemskap och att TCO är ytterst kritisk mot förslaget.
Vi utgår ifrån att de stora löntagarorganisationerna beaktat sysselsättningsaspekterna
vid sin bedömning.

Sverige har drivit och måste även i fortsättningen driva handel med en
rad länder vilkas politik och samhällssystem vi tar avstånd ifrån. En svensk
anslutning till IDB kan dock inte ses som en rent handelspolitisk fråga.
Det är här fråga om att Sverige som nation skulle aktivt ansluta sig till
en internationell organisation. Svensk medverkan i en sådan internationell
organisation bör bygga på en vilja att stödja organisationens verksamhet.
Ett svenskt medlemskap i IDB skulle strida mot de värderingar som hittills
har varit vägledande för vår utrikes- och u-landspolitik.

Huvuddelen av bankens resurser går till militärdiktaturer och andra förtryckarregimer
i Latinamerika. De rikare länderna dominerar. Brasilien är
den största låntagaren, följd av Argentina. Det föreligger inte heller någon
prioritering av sociala utvecklingsprojekt i mottagarländerna. Bankens utlåning
till projekt avseende s. k. social infrastruktur (utbildning, bostäder,
vattenförsörjning etc.) har, som utrikesutskottet påpekade förra året
(UU1975/76:14), stadigt sjunkit. 1975 var låneandelen för dessa sektorer
16 % mot 19 % genomsnittligt under 1961-1975.

På grund av IDB:s procedurregler kommer Sverige inte att ha någon praktisk
möjlighet att påverka besluten. Vi kommer inte att kunna förändra
bankens utlåningspolitik på sådant sätt att den främjar en ekonomisk och
social utjämning i låntagarländerna. Rösträtten för specialfonden är vidare
utformad så att ett land, USA, har vetorätt beträffande besluten. Någon
motsvarande regel finns inte i något annat mellanstatligt organ som Sverige
tillhör. Sverige skulle i exekutivstyrelsen ingå i en ländergrupp på 7-8 länder,
som måste avge sin röst samlat (block voting).

IDB:s huvudkontor ligger i Washington, och USA dominerar banken
på ett sätt som torde vara unikt för en mellanstatlig organisation. Dominansen
baseras dels på de formella beslutsreglerna, dels på att USA är den
ojämförligt största bidragsgivaren. IDB kan därför sägas fungera som ett
av instrumenten för USA:s Latinamerika-politik, vilket bl. a. avspeglades
i attityden mot Chile under Allendes regeringsperiod och gentemot Cuba
alltsedan bankens start 1959. Den vidgning av medlemskretsen som nu
sker genomförs på ett sätt som inte förändrar USA:s dominans inom banken.
För svensk del innebär den drastiska nedtrappningen av utvecklingssamarbetet
med Cuba och en samtidig ansökan om medlemskap i IDB otvivelaktigt
en förändring av vår utrikespolitik gentemot Latinamerika.

Trots att biståndsaspekterna inte sägs spela någon roll för beslutet att
ansöka om svenskt medlemskap i banken har i olika sammanhang positiva
biståndseffekter anförts som argument för IDB. Det har i allmänna ordalag
hänvisats till att utlåningen nu mer än tidigare går till de allra fattigaste
länderna. Det bör emellertid understrykas att ökningarna i första hand gått
till länder vars regeringar i sin politik kraftigt missgynnar de fattigaste folkgrupperna.

NU 1976/77:47

Vi vill också erinra om att den nuvarande biståndsministern så sent som
den 17 december 1976 i riksdagen framhöll att IDB:s utlåningspolitik "mycket
dåligt stämmer med riktlinjerna för det svenska utvecklingssamarbetet".
Han sade därvid också att IDB inte har någon koncentration på de fattigaste
u-länderna utan att huvuddelen av projekten hittills hört hemma i de rikaste
länderna i Latinamerika. Enligt biståndsministern prioriteras inte de socialt
motiverade investeringarna, och USA har vetorätt när det gäller utlåningsbeslut.
Biståndsministern konstaterade att det knappast går att anföra några
biståndspolitiska motiv för ett svenskt inträde i IDB.

Enligt vår mening äger de synpunkter som biståndsministern framförde
i december 1976 giltighet också i dag. I januari i år skrev SIDA:s styrelse
i sitt remissyttrande till handelsdepartementet att den "inte funnit att biståndspolitiska
överväganden motiverar ett svenskt medlemskap i IDB”.

Propositionens uttalande att regeringen avser att löpande pröva Sveriges
ställning i IDB och mycket noga följa utvecklingen torde antyda möjligheten
att Sverige någon gång i framtiden kan tänkas utträda ur IDB. Det är illusion
att tro att Sverige - sedan vi en gång gått in i banken - skulle kunna
dra sig ur, t. ex. av det skälet att president Carters försök att öka respekten
för mänskliga rättigheter i latinamerikanska länder skulle bli utan framgång
eller av det skälet att vi inte lyckas påverka bankens utlåningspolitik när
det gäller fördelningen av pengar på projekt eller länder på det sätt vi skulle
önskat. Löftet från regeringen att noga följa utvecklingen av bankens verksamhet
har därför föga värde. Utskottet har heller inte kunnat få klarhet
i vilka konsekvenserna av ett utträde skulle bli för vår handel och våra
förbindelser i övrigt med de latinamerikanska länderna.

Vår slutsats blir sålunda mot angivna bakgrund att starka utrikespolitiska
och biståndspolitiska skäl talar emot ett svenskt medlemskap i Interamerikanska
utvecklingsbanken. Vi tillstyrker följaktligen de i sammanhanget
framförda motionsyrkandena om avslag på propositionen i denna del.

GOTAB 55192 Stockholm 1977