NU 1976/77:38

Näringsutskottets betänkande
1976/77:38

med anledning av propositionerna 1976/77:95 och 1976/77:100 i
vad avser energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. jämte
motioner

Ärendet

1 detta betänkande behandlas

dels propositionen 1976/77:100 bilaga 17 (industridepartementet) punkten
E 5 på driftbudgeten (energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m.),
dels propositionen 1976/77:95 om vissa industri- och sysselsättningsstimulerande
åtgärder bilaga 3 (industridepartementet) punkten 2 (energibesparande
åtgärder inom näringslivet m. m.),
dels motionerna 1976/77:1524 och 1976/77:1526 - som har väckts med
anledning av propositionen 1976/77:95 - i de delar som hänför sig till angivna
avsnitt i propositionen,
dels fyra motioner som har väckts under allmänna motionstiden.
Förslag om olika energibesparande åtgärder läggs fram i tre av de sistnämnda
motionerna. Den fjärde motionen tar upp frågan om stöd till stadsgasverken.

Propositionerna och motionerna redovisas nedan.

Direktör Claes Lindgren, Svenska gasföreningen, har inför utskottet lämnat
upplysningar om stadsgasverken och om förutsättningar för utnyttjande
av naturgas i Sverige.

Propositionen 1976/77:100 bilaga 17

Förslag

I propositionen 1976/77:100 bilaga 17 föreslås under punkten E5 (s.
173-204) att riksdagen

1. godkänner av föredragande statsrådet förordade ändringar av grunderna
för bidrag till energibesparande åtgärder i näringslivet,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1977/78 i enlighet med
vad föredragande statsrådet har anfört ikläda staten ekonomisk förpliktelse
i samband med bidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet samt
till prototyper och demonstrationsanläggningar, vilken inberäknat löpande
beslut innebär åtaganden om högst 25 000 000 kr. under budgetåret 1978/79
och högst 15 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

3. till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 170 000 000 kr.

1 Riksdagen 1976177. 17 sami. Nr 38

NU 1976/77:38

Förslagens huvudsakliga innebörd

Från anslaget Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. lämnas
bidrag till åtgärder i näringslivets byggnader, till åtgärder inom industriella
processer, till prototyper och demonstrationsanläggningar m. m. och till åtgärder
i trädgårdsnäringens byggnader. I propositionen föreslås (s. 196 f.)
vissa ändringar i reglerna för bidragsgivningen. Beträffande åtgärder i näringslivets
byggnader innebär förslaget att nuvarande bestämmelser om att
bidrag kan utgå med högst 100 000 kr. och endast till företag med högst
200 anställda slopas. Samtliga medel till energibesparande åtgärder i näringslivet
tas i fortsättningen upp under en ny anslagspost, Åtgärder inom
näringslivet. Lägsta bidragsgrundande kostnad för energibesparande åtgärder
i näringslivet föreslås bli höjd från 3 000 kr. till 5 000 kr. Av anslaget till
energibesparande åtgärder i näringslivet om totalt 170 milj. kr. skall större
delen av bidragen avse åtgärder inom industriella processer. Sammanlagt
beräknas 125 milj. kr. för åtgärder i näringslivet - avseende byggnader,
processer, spillvärme, industriell mottryckskraft m. m.

Propositionen 1976/77:95

Förslag

1 propositionen 1976/77:95 bilaga 3 föreslås under punkten 2 (s. 24-26)
att riksdagen

1. godkänner vad föredragande statsrådet har förordat rörande särskilt
tillägg till statsbidrag till vissa energibesparande åtgärder inom näringslivet,

2. till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. på tilläggsbudget
III till statsbudgeten förbudgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 100 000 000 kr.

Förslagens huvudsakliga innebörd

I propositionen föreslås en förstärkning av det statliga stödet till energibesparande
investeringar inom näringslivet. Denna förstärkning, som skall
utgå som ett särskilt tillägg, är tidsbegränsad och i första hand avsedd att
stimulera industrins investeringar och därmed bidra till att förbättra sysselsättningsläget.
Särskilt bidrag skall kunna medges utöver bidrag som lämnas
enligt förordningen (1975:422) om statsbidrag till energibesparande åtgärder
i nom näringslivet m. m. (ändrad 1976:238). Det börendast avse åtgärder
i energibesparande syfte inom industriella processer. Ett krav för att tillägg
skall kunna medges är att maskiner och annan större utrustning beställs
före den 1 juli 1977 och levereras före den 1 januari 1978. Till energibesparande
åtgärder inom näringslivet m. m. har för budgetåret 1976/77 anvisats
ett reservationsanslag av 80 milj. kr. Nu föreslås ett tillskott på 100
milj. kr. i form av anslag på tilläggsbudget III.

NU 1976/77:38

Motionerna

Yrkanden

De båda angivna motioner som har väckts med anledning av propositionen
1976/77:95 är

1976/77:1524 av herr Palme m. fl. (s), vari, såvitt här är i fråga, hemställs
att riksdagen (2) som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av statens insatser för energisparande åtgärder
inom näringslivet,

1976/77:1526 av herr Werner m. fl. (vpk), vari, såvitt här är i fråga, hemställs
att riksdagen dels avslår propositionen 1976/77:95 i ifrågavarande del,
dels (2) hos regeringen hemställer om att förslag till lag om obligatorisk
samplanering av energiförsörjningen mellan alla från energisynpunkt betydelsefulla
företag och berörda kommuner snarast föreläggs riksdagen.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är

1976/77:217 av herr Svanström (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller att tillgången på nu outnyttjad vattenkraft i mindre åar
och bäckar skyndsamt inventeras samt att formerna för dessa kraftkällors
förnyade utnyttjande och formerna för statligt stöd till denna verksamhet
utreds,

1976/77:393 av herr Adamsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till 1977/78 års riksmöte om stöd åt de svenska
gasverken i enlighet med vad som anförts i motionen,

1976/77:865 av herr Granstedt m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer om åtgärder för att begränsa användningen av belysning
i skyltfönster och reklamskyltar samt av fasadbelysning och vägbelysning.

1976/77:881 av herr Werner m. fl. (vpk), såvitt avser hemställan att riksdagen 4.

hos regeringen begär förslag till lag om att processindustrier obligatoriskt
skall tillvarata mottryckskraft,

5. hos regeringen begär förslag till lag om att den industriella värmeproduktionen
obligatoriskt skall inordnas i den kommunala värmeplaneringen.

Motivering

I motionen 1976/77:1526 kritiseras det stöd till energibesparande investeringar
som föreslås i propositionen 1976/77:95. Motionärerna anser att
de industrier i vilka ett sådant stöd skulle kunna ge effekt är sådana som

1* Riksdagen IV76/77. 17 sami. Nr JS

NU 1976/77:38

f. n. har svaga framtidsförväntningar. Dessa investeringar är alls inte någon
industrins ensak, anför motionärerna, utan förutsätter obligatorisk samplanering
med kommuner och stat. I den mån dessa kan tillföras energi som
nu slösas bort, blir detta en inkomst för företagen.

1 motionen 1976/77:881 kritiseras regeringens energipolitik. Denna är,
säger motionärerna, helt präglad av marknadsfilosofins syn - regeringen
avvisar varje form av styrande planering och tror sig kunna muta storföretagen
till frivilligt sparande. Om utbyggnaden av kärnkraft skall kunna
avbrytas är det emellertid nödvändigt att införa någon form av styrande
planering. Nya energikällor bör utvecklas även om dessa på kort sikt inte
anses ge tillräckligt kommersiellt utbyte åt privatkapitalet. Motionärerna
hävdar att en ansvarsfull hushållning och en energipolitik i folkflertalets
och de arbetandes intresse kräver lagstiftning och planering. Industrier som
släpper ut spillvärme måste åläggas att samverka med det kommunala värmenätet
och industrier som har mottryckskraft att utnyttja denna.

I motionen 1976/77:1524 anförs att det statliga programmet för energibesparing
i näringslivet har pågått så länge och med så stora resursinsatser
att tillräckligt underlag m. m. torde föreligga för att i särskild ordning utvärdera
programmets effekter. Motionärerna räknar med att energikommissionen
kommer att utvärdera bl. a. effekterna av insatserna för energibesparing
i näringslivet. Det är därvid särskilt angeläget att kommissionen
redovisar sina resultat på ett sådant sätt att det blir möjligt att bedöma
om nuvarande bidragssatser är lämpligt avvägda med hänsyn till samhällets
kostnader och till företagens kostnader och sparvinster. Kommissionen
bör även undersöka om en totalt sett ökad spareffekt skulle kunna
uppnås ifall den statliga subventionen för besparingsinvesteringar avpassades
så att medlen kunde fördelas på ett större antal företag och sparprojekt.

Möjligheterna att utnyttja mindre vattendrag för elkraftsproduktion tas
upp i motionen 1976/77:217. Motionären påpekar att det finns möjlighet
att utvinna energi ur många små, tidigare utnyttjade forsar och fall i de
mellansvenska och sydsvenska landskapens bäckar och åar. Många dammar
och övriga elkraftsanordningar i dessa mindre vattendrag har varit i bruk
ända till för kort tid sedan, anför motionären. Han hävdar att den ekonomiska
satsningen därför bör kunna bli relativt blygsam och förmodligen direkt
ekonomiskt lönsam om driften vid dessa anläggningar återupptas. I de fall
då det kan bli fråga om mera omfattande rekonstruktionsarbeten borde dessa
kunna planeras in som lämpliga AMS-arbeten.

I motionen 1976/77:393 behandlas den svenska stadsgasindustrins svåra
ekonomiska läge. Motionärerna hävdar att det enda skälet för att på något
längre sikt bibehålla de nu existerande gasverken är möjligheten att naturgas
kan komma att introduceras i Sverige. Även om gasverkens energiomslutning
är förhållandevis liten i jämförelse med de energimängder som blir aktuella
vid en introduktion av naturgas, så representerar dock ledningsnäten ett
visst värde, anför de. Vidare besitter personalen vid de svenska gasverken

NU 1976/77:38

värdefull kunskap om och erfarenheter av gashantering. Motionärerna erinrar
om dels de olika utredningar som har gjorts beträffande möjligheterna att
introducera naturgas i Sverige, dels de åtgärder som har vidtagits för att
stödja de svenska stadsgasverken. De anser att ett rimligt stöd åt de svenska
gasverken även bör ses som uttryck för en konkret vilja att använda naturgas
i Sverige.

Användningen av belysning i skyltfönster och reklamskyltar och av fasadbelysning
och vägbelysning behandlas i motionen 1976/77:865. Förbrukningen
på dessa områden är, säger motionärerna, betydligt större än vad
som kan anses motiverat vare sig av brottsförebyggande skäl, estetiska skäl
och trafiksäkerhetsskäl eller med hänsyn till rimliga kommersiella intressen.
Även om denna typ av belysning endast står för en begränsad del av den
totala energikonsumtionen i landet är den dock inte obetydlig, hävdar motionärerna.
Åtgärder för att begränsa belysningen skulle vara värdefulla inte
endast genom besparingseffekten utan även från psykologisk synpunkt. Det
är, anför motionärerna, ganska naturligt att det uppenbara slöseri som nu
förekommer inverkar negativt på allmänhetens benägenhet att spara energi.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Utredning om stadsgasverkens ekonomiska situation

Statens industriverk har i samarbete med Svenska gasverksföreningen
sammanställt en rapport med faktaunderlag beträffande stadsgasverkens situation
(SIND 1976:4).

Utredningen behandlar Sveriges fem största gasverk, nämligen de i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Helsingborg och Norrköping. Dessa verk omfattar
97 % av den totala stadsgasproduktionen. De är alla s. k. spaltanläggningar,
baserade på lättbensin eller butan som råvara. Stadsgasen levereras till drygt
340 000 abonnenter, av vilka ca 75 % har s. k. ackordstaxa. Stadsgasverksamheten
sysselsätter drygt 300 personer. De stadsgasverk som inte berörs
av utredningen är belägna i Eskilstuna, Karlskrona och Örebro. Dessa verks
produktion utgör ca 3 % av den totala produktionen vid stadsgasverken.
De aktuella gasverken ingår samtliga som en verksamhetsgren av flera i
en sammanhållen kommunal affärsverksamhet. För år 1976 budgeterades
ett underskott i gasverksrörelsen av totalt 27,3 milj. kr., varav 23 milj.
kr. föll på Slockholm.

Råvarukostnaderna utgör omkring hälften av gasverkens totalkostnader
och har under de senaste åren utvecklats i en för gasrörelsens konkurrenssituation
ogynnsam riktning. Taxehöjningar av den storlek som råvaruprishöjningarna
kunde motivera har inte bedömts vara möjliga att genomföra.
Samtliga gasverk utom det i Göteborg anger för den kommande femårsperioden
försämrade rörelseresultat.

Utredningen har diskuterat vissa statliga åtgärder för att stödja stads -

NU 1976/77:38

gasindustrin. Ett införande av högstpris på lättbensin har med hänsyn till
industrins försörjningsmöjligheter bedömts vara ogenomförbart. Total befrielse
från energiskatt skulle enligt utredningen endast marginellt kunna
påverka gasrörelsens ekonomiska utfall. Stadsgasindustrins beräknade investeringskostnader
för beredskapslagring uppskattades år 1969 till ca 20
milj. kr. men torde, beräknar utredningen, i verkligheten ha blivit högre
främst på grund av oljeprishöjningen. En samordnad upphandling till gasverken
aven bestämd lättbensinkvalitet har diskuterats men visat sig omöjlig
att organisera.

Utredningen konstaterar att de befintliga stadsgasverken vid en eventuell
framtida introduktion av naturgas kan utnyttjas vad gäller såväl distributions-
som produktionsanläggningar. Utredningen anser att stadsgasverkens
personal här utgör en värdefull resurs.

Interpellationsdebatr om statligt stöd till gasverk

Statsrådet Johansson besvarade den 11 januari 1977 (RD 1976/77:52 s.
24) en interpellation (1976/77:51) av herr Adamsson ts) om stöd till gasverken.
Interpellantén hade frågat om statsrådet var beredd att medverka
till ett sådant stöd åt de svenska gasverken att dessa kan bibehållas i drift
i avvaktan på att förutsättningarna klarnar för en framtida naturgasetablering
i landet.

Statsrådet sade sig vara väl medveten om de ekonomiska svårigheter
som har drabbat stadsgasverken som en följd av oljekrisen 1973-1974. Han
hänvisade i sitt svar till den utredning om stadsgasverkens ekonomi och
situation som statens industriverk har utfört. Statsrådet anförde att han
mot bakgrund av bl. a. industriverkets utredning kommit till den slutsatsen
att stadsgasverkens fortlevnad inte är en avgörande faktor i fråga om introduktion
av naturgas i Sverige. Därmed faller också, menade han, det
energipolitiska motivet för ett stöd åt stadsgasverken av det slag som interpellanten
efterlyste. Det ankommer, ansåg statsrådet, på de berörda kommunerna
att avgöra om och i vilken takt stadsgasverken bör avvecklas.
Genom det nya naturgasbolaget Swedegas AB, i vilket både statliga och
kommunala intressen är företrädda, bör kommunerna kunna få ett så tillförlitligt
underlag som möjligt för sina bedömningar. Statsrådet erinrade
vidare om att riksdagen, mot bakgrund av stadsgasindustrins ekonomiska
svårigheter, nyligen på förslag av regeringen har medgett uppskov med beredskapslagring
av stadsgas. Avslutningsvis anförde statsrådet att regeringen
inte anser att det i dagens situation finns tillräckliga energipolitiska skäl
för stöd till stadsgasverken. Några ytterligare åtgärder sades därför inte vara
aktuella.

NU 1976/77:38

Skyll- och reklambelysning

Energisparkommittén har bl. a. fått i uppdrag att undersöka möjligheterna
att införa direkta restriktioner eller förbud för visst slag av energianvändning.
Kommittén har i februari 1976 till regeringen lämnat en rapport om sitt
uppdrag. Av denna framgår bl. a. följande. Kommittén har undersökt möjligheterna
för införande av förbud mot skylt- och reklambelysning under
tiden 23.00-07.00. Energibesparingen vid ett sådant förbud skulle inte bli
särskilt stor, men eftersom just denna typ av energianvändning upplevs
som överflödig av många skulle ett sådant förbud ha god psykologisk effekt,
ansåg kommittén. Rikspolisstyrelsen har emellertid i ett yttrande över förslaget
avrått från förbudslinjen. Skälen till detta är att styrelsen för sin del
rekommenderar en viss belysning av säkerhetsskäl i lokaler eller uppställningsplatser
med stöldbegärligt gods.

Kommittén har med beaktande av dessa synpunkter beslutat att inte
f. n. förorda några förbud på detta område. Däremot har kommittén beslutat
att ta upp diskussioner med rikspolisstyrelsen för att i samråd utarbeta rekommendationer
till handeln.

Beträffande trafikbelysningen har kommittén f. n. avfört tanken på restriktioner
efter att ha tagit del av en undersökning som har gjorts av trafiksäkerhetsverket.
Undersökningen genomfördes i Göteborg i samband
med oljekrisen 1973-1974. Den visar att riskerna för trafikolyckor ökar vid
minskad trafikbelysning. En undersökning i England visar på samma resultat.

Tidigare behandling av motioner rörande utnyttjande av vattenkraft i mindre
vattendrag

Näringsutskottet har åren 1974, 1975 och 1976 behandlat motioner som
rört utnyttjande av vattenkraft i mindre vattendrag. Utskottet hänvisade
förra året (NU 1975/76:42) till en inventering av små vattendrag som pågick
i Svenska kraftverksföreningens regi. Vidare redovisades att regeringen i
januari 1976 har medgett bidrag till hälften av kostnaden för det utvecklingsarbete
beträffande små vattenkraftverk som Kraftverksföreningen avsåg
att genomföra. Utskottet underströk att alla möjligheter att ta till vara vattenkraften
bör undersökas, detta inte minst mot bakgrund av att det råder
betydande osäkerhet om möjligheterna att - enligt planerna - öka produktionen
av vattenkraft med 5 TWh fram till år 1985. Motionsyrkandet avslogs
av riksdagen efter att av utskottet ha avstyrkts med hänvisning till att resultatet
och utvärderingen av utvecklingsarbetet borde avvaktas innan beslut
om ytterligare åtgärder fattas. Centerpartiets företrädare i utskottet reserverade
sig till förmån för motionsyrkandet.

NU 1976/77:38

Utskottet

Om stödet till energibesparande åtgärder inom näringslivet förstärks kan
ytterligare avsevärda energibesparingar uppnås, uttalar föredragande statsrådet
i budgetpropositionen. För budgetåret 1977/78 anges medelsbehovet
till 170 milj. kr., vilket är mer än dubbelt så mycket som det belopp som
hittills har anvisats för det nu löpande budgetåret. Större delen av bidragen
bör, uttalas det, avse åtgärder inom industriella processer. Av anslaget beräknas
sammanlagt 125 milj. kr. gå till åtgärder i näringslivet, avseende
byggnader, processer, spillvärme, industriell mottryckskraft m. m. En del
ändringar föreslås i grunderna för bidragen. Ändringarna medför att bidrag
kan utgå i flera fall och med större belopp än nu. Utskottet har ingen erinran
mot dessa ändringar eller mot vad som i övrigt föreslås i den här aktuella
delen av budgetpropositionen.

En tidsbegränsad förstärkning av det statliga stödet till energibesparande
åtgärder inom näringslivet föreslås i propositionen 1976/77:95. Syftet med
förstärkningen är i första hand att stimulera industrins investeringar och
därmed förbättra sysselsättningsläget. Stödet skall utgå i form av ett särskilt
tillägg som skall kunna medges utöver bidrag som lämnas enligt förordningen
(1975:422) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet.
Särskilda medel härför föreslås ställas till förfogande under innevarande
budgetår i form av ett reservationsanslag på 100 milj. kr. 1 motionen
1976/77:1526 avvisas detta förslag. Motionärerna menar att energibesparande
investeringar inte kan ses som en industrins ensak utan förutsätter
en obligatorisk samplanering med kommunerna och staten. Utskottet
finner den föreslagna förstärkningen av det statliga stödet till energibesparande
åtgärder välmotiverad och tillstyrker alltså propositionen
1976/77:95 i denna del.

I den nyss angivna motionen begärs att regeringen skall lägga fram förslag
till lag om obligatorisk samplanering av energiförsörjningen mellan alla från
energisynpunkt betydelsefulla företag och berörda kommuner. Förslag som
likaledes syftar till en rättslig reglering av kommunernas och industriföretagens
energiplanering förs fram i motionen 1976/77:881. De går ut på
att processindustrin skall åläggas att tillvarata mottryckskraft och att den
industriella värmeproduktionen obligatoriskt skall inordnas i den kommunala
värmeplaneringen.

Statens industriverk har i rapporten (SIND 1976:03) Tätorternas och den
tunga industrins energiförsörjning bl. a. tagit upp möjligheten att ta till vara
spillvärme från industrin och att bygga ut produktionen av elkraft vid mottrycksanläggningar
inom industrin. I propositionen påpekas att många orter
saknar ett utbyggt fjärrvärmenät, som gör det möjligt att ta till vara spillvärme
från industriella processer. Frågan om hur de finansiella förutsättningarna
för utbyggnad av fjärrvärme skall utformas bereds f. n. inom regeringskansliet.
I det ovan behandlade avsnittet i budgetpropositionen anför

NU 1976/77:38

föredragande statsrådet att regeringen har för avsikt att presentera ett långsiktigt
program för effektivare energianvändning bl. a. i industriella processer
och att energikommissionen har i uppdrag att ta fram underlag för utformningen
av ett sådant program. Utskottet vill även erinra om att enligt förslag
i propositionen 1976/77:129 kommunerna skall åläggas ett planeringsansvar
på energiområdet. Detta ansvar innebär bl. a. att kommun är skyldig att
undersöka förutsättningarna för att genom samverkan med annan kommun
eller med andra betydande intressenter på energiområdet gemensamt lösa
frågor som har betydelse för energihushållningen eller energitillförseln.

En rad åtgärder har alltså redan vidtagits för att åstadkomma en effektivare
energianvändning, och andra planeras. Förslagen i de båda motionerna syftar
till mera långtgående statliga regleringsåtgärder än utskottet är berett att
förorda. Utskottet avstyrker alltså ifrågavarande motionsyrkanden.

I motionen 1976/77:1524 erinras om att energikommissionen har i uppdrag
bl. a. att analysera energikonsumtionens utveckling samt hittills vidtagna
hushållningsåtgärder. Motionärerna anser att det är särskilt angeläget att
kommissionen redovisar sina resultat på ett sådant sätt att det blir möjligt
att bedöma om nuvarande bidragssatser är lämpligt avvägda med hänsyn
till samhällets kostnader samt till företagens kostnader och de vinster företagen
kan göra på energi besparandet. De vill att riksdagen skall uttala
sig för en sådan utvärdering av statens insatser för energibesparande åtgärder
inom näringslivet.

Statens industriverk, som administrerar bidragsverksamheten, genomför
f. n. en undersökning av effekterna av bidragen till energibesparande åtgärder
inom näringslivet. Denna beräknas bli färdigställd under sommaren 1977.
Det önskemål som förs fram i motionen 1976/77:1524 är alltså i sak tillgodosett.
Utskottet finner inte skäl att förorda någon framställning från
riksdagen om att energikommissionen skall få i uppdrag att göra en särskild
utvärdering.

I motionen 1976/77:217 föreslås att tillgången på tidigare utnyttjad men
numera outnyttjad vattenkraft i mindre åar och bäckar skyndsamt skall
inventeras. Vidare vill motionären att formerna för förnyat utnyttjande av
sådana kraftkällor och formerna för statligt stöd till denna verksamhet skall
utredas. Svenska kraftverksföreningens utvecklingsavdelning (VAST) har
inventerat förekomsten av små vattenkraftverk. VAST bedriver f. n. med
statligt stöd ett utvecklingsprojekt som syftar till att planlägga möjligheterna
att genom standardisering, mekanisering och automatisering sänka kostnaderna
för att bygga och driva små vattenkraftverk. 1 det ovan behandlade
avsnittet i budgetpropositionen aviseras att industriverket skall få i uppdrag
att på grundval av resultatet av VAST:s utvecklingsarbete utreda frågor
om bidrag för nyanskaffning, nyanläggning eller upprustning av små konventionella
vattenkraftverk. Utskottet finnér att motionärens önskemål i
stort sett är tillgodosett och att någon åtgärd från riksdagens sida alltså
inte nu är påkallad.

NU 1976/77:38

Hemställan i motionen 1976/77:393 går ut på att regeringen vid nästa
riksmöte skall förelägga riksdagen förslag om stöd åt de svenska gasverken
enligt uppslag som har kommit fram genom en utredning i statens industriverks
regi. Ett skäl för att behålla de nu existerande gasverken är enligt
motionärerna de planer som finns på att introducera naturgas i Sverige.

Utskottet vill erinra om att det f. n. pågår undersökningar om möjligheterna
att införa naturgas i Danmark och Sydsverige. Från svensk sida
planeras och samordnas detta arbete av Swedegas AB. I propositionen
1976/77:125 föreslås ett anslag av 10 milj. kr. till lån för förprojektering
av naturgasledningar. Föredragande statsrådet uttalar där att det är angeläget
att de möjligheter till försörjning med naturgas som nu öppnas blir grundligt
prövade. Han understryker dock att förutsättningarna för en-import av naturgas
till Sverige är osäkra.

De svenska stadsgasverken befinner sig i en svår ekonomisk situation.
Det finns viss risk för att de kommer att läggas ned. Detta skulle medföra
en kapitalförstöring i vad avser såväl tekniskt kunnande hos gasverkens
personal som materiella resurser. Med hänsyn härtill och till de planer som
föreligger på en introduktion av naturgas anser utskottet att frågan om stadsgasverkens
situation och eventuella åtgärder för att stödja dem från samhällets
sida noga bör följas. Utskottet förutsätter att regeringen snarast tar
kontakt med Svenska gasföreningen för överläggning om dessa frågor. Med
hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att motionen 1976/77:393
lämnas utan åtgärd.

Den fråga som tas upp i motionen 1976/77:865 rör möjligheten att spara
energi genom att begränsa användningen av belysning i skyltfönster och
reklamskyltar och av fasadbelysning och vägbelysning. Motionärerna önskar
att regeringen skall vidta åtgärder i detta syfte. Som framgår av redovisningen
i det föregående har energisparkommittén undersökt frågan. Kommittén
har med hänsyn bl. a. till rikspolisstyrelsens och trafiksäkerhetsverkets negativa
inställning kommit till att sådana förbud inte bör införas. Kommittén
utarbetar f. n. i samråd med rikspolisstyrelsen rekommendationer om belysning
i skyltfönster. Utskottet vill vidare erinra om att energikommissionen
i sitt arbete beaktar även de problem som motionärerna har aktualiserat.
Utskottet avstyrker motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande statsbidrag till energibesparande åtgärder inom näringslivet
m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:100 bilaga
17 punkten E 5

a) godkänner de av föredragande statsrådet förordade ändringarna
av grunderna för bidrag till energibesparande åtgärder i
näringslivet,

b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1977/78 i enlighet
med vad föredragande statsrådet har anfört ikläda staten
ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till energibespa -

NU 1976/77:38

rande åtgärder inom näringslivet samt till prototyper och demonstrationsanläggningar,
vilken inberäknat löpande beslut innebär
åtaganden om högst 25 000 000 kr. under budgetåret
1978/79 och högst 15 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

c) till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 170 000 000
kr.,

2. beträffande särskilt tillägg till statsbidrag

att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:95 bilaga
3 punkten 2 och med avslag på motionen 1976/77:1526 i ifrågavarande
del

a) godkänner vad föredragande statsrådet har förordat rörande
särskilt tillägg till statsbidrag till vissa energibesparande åtgärder
inom näringslivet,

b) till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. på tilläggsbudget
lil till statsbudgeten förbudgetåret 1976/77 anvisar
ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.,

3. beträffande lagstiftning om obligatorisk samplanering av energiförsörjning att

riksdagen avslår

a) motionen 1976/77:881 yrkandena 4 och 5,

b) motionen 1976/77:1526 yrkandet 2,

4. beträffande utvärdering av statens insatser för energibesparande
åtgärder inom näringslivet

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1524 yrkandet 2,

5. beträffande utnyttjande av mindre vattendrag för elkraftproduktion att

riksdagen avslår motionen 1976/77:217,

6. beträffande stöd lill gasverk

att riksdagen avslår motionen 1976/77:393,

7. beträffande begränsning av belysning i skyltfönster m. m.
att riksdagen avslår motionen 1976/77:865.

Stockholm den 10 maj 1977

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Hovhammar (m), Bengtsson i Landskrona
(s), Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), fru Hansson (s), fru
Oskarsson (c), herrar Siegbahn (m), Häll (s), Olsson i Järvsö (c), Holger Bergqvist
i Göteborg (fp), fru Radesjö (s), herrar Sivert Andersson i Stockholm
(s), Johansson i Ljungby (s) och Wästberg i Stockholm (fp).

NU 1976/77:38

Reservation

beträffande utvärdering av siarens insatser för energibesparande åtgärder inom
näringslivet (mom. 4) av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, fru Hansson,
herr Häll, fru Radesjö, herrar Sivert Andersson i Stockholm och Johansson
i Ljungby (alla s) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Statens
industriverk” och slutar med "särskild utvärdering” bort ha följande lydelse:

Den undersökning av effekterna av de statliga insatserna för energibesparing
i näringslivet som statens industriverk nu genomför bör kompletteras.
Utskottet finnér det angeläget att energikommissionen undersöker
om en totalt sett ökad spareffekt skulle kunna uppnås om den statliga subventionen
för besparingsinvesteringar fick en sådan utformning att medlen
kunde fördelas på ett större antal företag och sparprojekt. Utskottet tillstyrker
alltså ifrågavarande yrkande i motionen 1976/77:1524.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1524 yrkandet
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

GOTAB 55076 Stockholm 1977