NU 1976/77:36
Näringsutskottets betänkande
1976/77:36
med anledning av propositionen 1976/77:100 i vad avser anslag till
företags- och branschfrämjande åtgärder, m. m. jämte motioner
Ärendet
I detta betänkande behandlas propositionen 1976/77:100 bilaga 17 (industridepartementet)
punkterna B 7-11, B 13 (företags- och branschfrämjande
åtgärder m. m.), C 3 och C 4 (regional utveckling m. m.) på driftbudgeten,
IV: 14, V:13 och VI:2 på kapitalbudgeten samt motioner med
anknytning till dessa punkter.
INDUSTRI M. M.
1. Företags- och branschfrämjande åtgärder. Regeringen har under punkten
B 7 (s. 59-72) föreslagit riksdagen att
1. godkänna de ändringar i riktlinjerna för de branschfrämjande åtgärderna
som föredragande statsrådet har förordat,
2. till Företags- och branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1977/78
anvisa ett reservationsanslag av 45 610 000 kr.
Förslaget (under 2) om anslag behandlas i ett senare betänkande (NU
1976/77:41).
I motionen 1976/77:1249 av herr Lothigius (m) hemställs att riksdagen
beslutar att exportstöd till den träbearbelande industrin från och med budgetåret
1977/78 även skall avse individuella insatser.
Motionen
De erfarenheter som hittills gjorts av exportstödjande åtgärder visar, anser
motionären, att det finns ett stort behov av ett företagsindividuellt exportstöd
inom den träbearbetande industrin. Individuella exportåtgärder är stödberättigade
endast inom tekoindustrierna. Inom den träbearbetande industrins
småföretag är, hävdar motionären, resurserna vanligen knappa och möjligheterna
till utveckling av nya marknader mycket begränsade. Det finns
intressanta exportprodukter och nya idéer om hur dessa kan marknadsföras
utomlands. Det är inte alltid säkert att detta kan ske inom ramar för kollektiva
åtgärder.
1 Riksdagen 1976/77. 17 sami. Nr 36
NU 1976/77:36
2
Utskottet
Förslagen i propositionen går ut på en fortsatt betydande utbyggnad av
samhällets stöd- och utvecklingsinsatser för i första hand de mindre och
medelstora företagen. Anslaget till företags- och branschfrämjande åtgärder
föreslås i budgetpropositionen höjt med 10 120 000 kr. till totalt 45 610 000
kr. Regeringen har senare i propositionerna 1976/77:61 och 1976/77:105
lagt fram förslag som innebär att anslaget höjs ytterligare. Utskottet behandlar
därför anslaget i ett senare betänkande (NU 1976/77:41).
Vidare föreslås i propositionen vissa ändringar i nu gällande riktlinjer
för de branschfrämjande åtgärderna. Beträffande branschprogrammet för den
träbearbetande industrin förordas att programperioden skall förlängas med
ett år och att resurserna för exportprogrammet skall ökas med 600 000 kr.
Dessa ökade resurser behövs, säger industriministern, för att möjliggöra
fortsatta och intensifierade insatser för möbelexporten och för att ge utrymme
för ytterligare åtgärder inom snickeri- och trähusområdena.
I motionen 1976/77:1249 föreslås att exportstödet till den träbearbetande
industrin från och med budgetåret 1977/78 även skall avse individuella
insatser. Motionären önskar ett riksdagsbeslut av denna innebörd. Utskottet
är inte berett att föreslå en sådan ändring i de nuvarande riktlinjerna för
exportprogrammet för den träbearbetande industrin.
Vad i övrigt anförs och föreslås i propositionen har inte givit utskottet
anledning till särskilt yttrande.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1976/77:1249 godkänner de ändringar i riktlinjerna
för de branschfrämjande åtgärderna som föredragande statsrådet
har förordat.
2. Strukturåtgärder för skoindustrin. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten B 8 (s. 73 f.) och hemställer
att riksdagen till Strukturåtgärder för skoindustrin för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
3. Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa
industribranscher. Regeringen har under punkten B 9 (s. 74-76) föreslagit
riksdagen att
1. godkänna de ändringar i riktlinjerna för strukturgarantierna som föredragande
statsrådet har förordat,
2. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1977/78 ikläda staten förpliktelse
i form av strukturgarantier, som inberäknat löpande garantier innebär
åtaganden om högst 155 000 000 kr.,
3. till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom
vissa industribranscher för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag
av 3 225 000 kr.
NU 1976/77:36
3
Förslagen under 2 och 3 behandlas i ett senare betänkande (NU
1976/77:41).
I motionen 1976/77:399 av herr Ollén (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en skyndsam översyn av reglerna för beviljande av strukturgarantilån
i syfte att förändra reglerna så, att även åtgärder som vidtas
inom ett företag skall kunna berättiga till strukturgarantilån.
Motionen
Ett villkor för att ett enskilt företag skall kunna erhålla strukturgarantilån
är att åtgärderna skall ge en planmässig struktureffekt på branschen. Motionären
hävdar att detta krav i praktiken utestänger alla mindre företag,
då eventuella förändringar i deras produktion etc. knappast kan få någon
effekt på en hel bransch. Den selektiva stödform som strukturgarantilån
innebär bör på sikt avskaffas, anser motionären. 1 nuläget är den emellertid
nödvändig. Reglerna för strukturgaranti bör dock utformas så, att en så stor
rationaliseringseffekt som möjligt stimuleras. Motionären ifrågasätter om
inte de nu gällande reglerna för beviljande av strukturgaranti vilar på en
övertro på fusioner som medel att effektivisera olika branscher. Denna inställning
bidrar till att skapa en ökad koncentration i produktionen och
näringslivet, anför han. Ur samhällets synvinkel borde det vara minst lika
angeläget att främja produktionsomläggningar, upptagande av legotillverkning,
marknadsföringsinsatser m. m. inom samma företags ram.
Utskottet
I propositionen erinras om att riksdagen förra året (NU 1975/76:70, rskr
1975/76:415) beslöt att struklurgarantier för beklädnadsindustrin skulle kunna
utgå till satsningar inom ett enskilt företag. Industriministern framhåller
nu att denna möjlighet bör komma i fråga i undantagsfall och att en förutsättning
bör vara att åtgärderna ger en planmässig struktureffekt på branschen.
Det är denna inskränkning som motionären vänder sig emot. Han
yrkar på en skyndsam översyn av reglerna för beviljande av strukturgarantilån
med sikte på att de skall förändras så att även åtgärder som vidtas
inom ett företag kan berättiga till strukturgarantilån. Utskottet, som förra
året uttalade att samverkan inte borde vara ett absolut krav för att stöd
skulle kunna utgå till företag, är inte berett att förorda en utredning enligt
motionsyrkandet.
I propositionen 1976/77:105 föreslås att särskilda strukturgarantier - med
nytt anslag - införs för teko-industrierna och att den garantiram och det
anslag som här är aktuella minskas i samband därmed. Frågan om garantiram
och anslag behandlas i ett sammanhang i ett senare betänkande (NU
1976/77:41).
\* Riksdagen 1976177. 17 sami Nr 36
NU 1976/77:36
4
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner de
ändringar i riktlinjerna för strukturgarantierna som föredragande
statsrådet har förordat,
2. att riksdagen avslår motionen 1976/77:399.
4. Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom
vissa industribranscher. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
B 10 (s. 76 f.) och hemställer
att riksdagen till Täckande av förluster på grund av strukturgarantier
tillföretag inom vissa industribranscher för budgetåret 1977/ 78 anvisar
ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.
5. Täckande av förluster på grund av exportlånegarantier till företag inom
textil-, konfektions- och manuella glasindustrierna. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten Bil (s. 77 f.) och hemställer
att riksdagen till Täckande av förluster på grund av exportlånegarantier
till företag inom textil-, konfektions- och manuella
glasindustrierna förbudgetåret 1977/78 anvisare» förslagsanslag
av 450 000 kr.
6. Medelstillskott till Norrlandsfonden. Regeringen har underpunkten B 13
(s. 79 f.) föreslagit riksdagen att till Medelstillskott till Norrlandsfonden
för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.
I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna
1976/77:126 av herr Nyquist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag till ändring av Norrlandsfondens stadgar,
så att Malungs och Älvdalens kommuner i Kopparbergs län kan innefattas
i fondens arbete,
1976/77:1243 av herr Gillström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en utredning om möjligheterna att skapa en fond för
de s. k. södra skogslänen Gävleborg, Kopparberg och Värmland i enlighet
med vad i motionen anförts.
Motionerna
I motionen 1976/77:126 erinras om att Norrlandsfonden har stött forskning
och utvecklingsarbete som syftar till en vidareförädling av råvarutillgången.
Detta arbete har i bästa fall resulterat i en expansion av redan
etablerade företag eller en etablering av nya. Motionärerna påpekar att fondens
verksamhetsområde endast omfattar de fyra nordligaste länen. De hävdar
att förhållandena i Älvdalens och Malungs kommuner på många om
-
NU 1976/77:36
5
råden, t. ex. vad beträffar skogsbruk och utvinning av malm, överensstämmer
med dem som råder i det norrländska inlandet.
Befolkningsutvecklingen och sysselsättningssituationen i Gävleborgs,
Kopparbergs och Värmlands län är, anförs i motionen 1976/77:1243, i många
avseenden lika. Motionärerna redovisar utförligt situationen i Gävleborgs
län beträffande sysselsättning och regionalpolitiska stödåtgärder. Dessa är
i stort sett väl anpassade till de behov av stöd som föreligger i de tre aktuella
länen, anför de. Men det regionalpolitiska stödet behöver kompletteras med
stöd för utvecklings- och marknadsföringskostnader. Sådant stöd kan lämnas
av Norrlandsfonden. Denna fond har dock i praktiken begränsat sin verksamhet
till de fyra nordligaste länen. För att hjälp skall ges åt de s. k. södra
skogslänen, dvs. Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län, föreslår motionärerna
att en särskild fond inrättas för dessa län, med i princip samma funktioner
som Norrlandsfonden.
Bestämmelser och uttalanden om Norrlandsfondens verksamhet
Stiftelsen Norrlandsfonden bildades år 1961 och har enligt sin stadga till
ändamål att "främja näringslivets utveckling i Norrland, främst i Norrbottens
län”. År 1970 fastställdes riktlinjer för fondens verksamhet under åren
1971-1975 tprop. 1970:85, SU 1970:106, rskr 272). Enligt den stadga som
Kungl. Maj:t fastställde på grundval av detta riksdagsbeslut skall vart och
ett av de fyra nordligaste länen vara företrätt i fondens styrelse av en ledamot,
som skall vara bosatt inom länet och vara väl förtrogen med dess förhållanden.
1 ett betänkande år 1975 (NU 1975:13) redogjorde näringsutskottet utförligt
för de bestämmelser m. m. som reglerar Norrlandsfondens verksamhet. I
anslutning därtill lämnades också vissa uppgifter om fondens dittillsvarande
insatser.
Riksdagen har år 1976 (prop. 1975/76:200, NU 1976/77:7) lagt fast riktlinjer
för Norrlandsfondens fortsatta verksamhet. Dessa riktlinjer, som gäller
tills vidare, överensstämmer i stort med dem som gällde tidigare. Bl. a.
anges att fonden bör rikta in sina insatser mot i första hand de norrländska
inlandskommunerna.
Tidigare riksdagsbehandling av frågan om utvidgning av Norrlandsfondens verksamhetsområde
Motioner
med förslag om att Norrlandsfondens geografiska verksamhetsområde
skulle omfatta även Gävleborgs län har behandlats av riksdagen
åren 1971, 1974, 1975 och 1976. De har avstyrkts av näringsutskottet (NU
1971:13, 1974:7, 1975:13, 1976:53, 1976/77:7) och avslagits av riksdagen.
Med anledning av ett motionsyrkande om utvidgning av fondens verksamhetsområde
till Gävleborgs län erinrade utskottet hösten 1976 om att
det vid tidigare behandling av liknande motionsyrkanden hade framhållit
NU 1976/77:36
6
att Norrlandsfonden stadgeenligt har rätt att stödja projekt även i Gävleborgs
län. Utskottet hade dock samtidigt påpekat att med hänsyn till fondens
begränsade resurser en förändring av verksamheten till förmån för Gävleborgs
län skulle innebära att detta läns i och för sig angelägna behov
skulle tillgodoses på bekostnad av motsvarande behov i andra län. Utskottet
underströk även denna gång att det är viktigt att fondens resurser inte
splittras genom att verksamhetsområdet görs alltför vidsträckt.
Sysselsänningsatredningen
Sysselsättningsutredningen (A 1974:02; ordförande: förbundsordförande
Lars Sandberg) utreder frågan om den långsiktiga sysselsättningspolitiken.
I utredningen är de fem riksdagspartierna, arbetsmarknadens huvudorganisationer
samt Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet representerade.
Ett stort antal experter har också knutits till utredningen, vilken
under åren 1975 och 1976 delvis har bedrivit sitt arbete i åtta olika
arbetsgrupper. De sakkunniga skall behandla frågan om den framtida sysselsättningen
med utgångspunkt i en allmän värdering av arbetets roll för
individ och samhälle som uttrycks inledningsvis i direktiven. Utredningen
skall särskilt uppmärksamma de utvecklingstendenser som under senare
tid har fått en framskjuten plats i debatten om sysselsättningsfrågorna. Utredningen
skall också följa det utredningsarbete som bedrivs med anknytning
till det område utredningen har att behandla, t. ex. långtidsutredningsarbetet
inom regeringskansliet, länsplaneringsarbetet vid länsstyrelserna, primär-
och landstingskommunal ekonomisk flerårsplanering m. m. Utredningen,
som enligt direktiven bör lämna ett slutbetänkande i anslutning till
den reviderade långtidsutredningen 1975 (LU 75), dvs. i början av år 1978,
har i december 1975 avgett ett delbetänkande (SOU 1975:90) Arbete åt alla.
Utredningen har enligt tilläggsdirektiv i maj 1976 fått i uppdrag att undersöka
förutsättningarna för att effektivisera nuvarande regionalpolitiska
medel som är inriktade på att direkt påverka industri- och serviceföretag
inom den privata sektorn.
Enligt direktiven bör utredningen i det fortsatta utredningsarbetet behandla
bl. a. frågan om behovet av förändringar eller anpassningar av stödområdesprincipen
mot bakgrund av den regionala utvecklingen under de
senaste åren. Därvid bör beaktas att en allmän vidgning av stödområdena
urholkar möjligheterna för koncentrerade och kraftfulla insatser. Utredningen
bör även överväga behovet av och formerna för andra kriterier för fördelning
av stödet än den nuvarande geografiska indelningen. Den skall
därvid beakta behovet av att stödet även fortsättningsvis koncentreras till
industrifattiga områden som särskilt behöver stöd.
När det gäller frågan om stödberättigad verksamhet har de regionalpolitiska
stödinsatserna koncentrerats till industriell eller industriliknande
verksamhet och därvid huvudsakligen riktats mot investeringsverksamhe
-
NU 1976/77:36
7
ten. Sysselsätlningsutredningen bör, anförs i direktiven, också se över de
stödformer som är avsedda för den privata tjänstsektorn och de administrativa
funktionerna inom industrin.
Vidare bör utredningen fortsätta att behandla frågor rörande möjligheterna
till en mer direkt koppling av det regionalpolitiska stödet till den sysselsättningsökning
som kan uppnås i de enskilda företagen. Bl. a. bör övervägas
om en större del av lokaliseringsstödet vid investeringar kan lämnas i form
av lån och om de nuvarande lokaliseringsbidragen helt eller delvis kan ersättas
med någon form av avskrivningslån, som skrivs av med ett visst
belopp för varje person som nyanställs i verksamheten.
Sysselsättningsulredningen bedriver försöksverksamhet bl. a. med kommunal
sysselsättningsplanering i fem kommuner och regionalt inriktad näringspolitik
i Kopparbergs län.
Utskottet
Det medelstillskott till Norrlandsfonden som föreslås i propositionen tillstyrker
utskottet.
I detta sammanhang behandlar utskottet två motioner, varav den ena
syftar till en förändring i inriktningen av Norrlandsfondens verksamhet och
den andra till att ytterligare en fond med liknande uppgifter skall inrättas.
Riksdagen bör begära förslag till ändring av Norrlandsfondens stadgar,
så att Malungs och Älvdalens kommuner i Kopparbergs län kan innefattas
i fondens arbete, hävdas i motionen 1976/77:126. Utskottet har, som framgår
av redogörelsen i det föregående, vid ett flertal tillfällen behandlat frågan
om Norrlandsfondens möjligheter att stödja projekt i Gävleborgs län. Vid
sin behandling av saken förra året (NU 1976/77:7) framhöll utskottet att
det är viktigt att fondens begränsade resurser inte splittras genom att verksamhetsområdet
görs alltför vidsträckt. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet den utvidgning som nu föreslås i motionen 1976/77:126.
I motionen 1976/77:1243 uttalas att det är angeläget att det lokaliseringspolitiska
stödet till de s. k. södra skogslänen - Gävleborgs, Kopparbergs
och Värmlands län - kompletteras med stöd av samma slag som Norrlandsfonden
kan ge. Motionärerna önskar en utredning rörande möjligheterna
att inrätta en speciell fond för dessa län med i huvudsak samma
uppbyggnad som Norrlandsfonden.
I de s. k. södra skogslänen finns det otvivelaktigt, som motionärerna påpekar,
behov av särskilda regionalpolitiska insatser. Befolknings- och sysselsättningssituationen
motiverar ett fortsatt stöd från samhällets sida. En
samlad bedömning av behovet av åtgärder sker vid återkommande tillfällen,
bl. a. i länsplaneringen. Utskottet vill vidare peka på att sysselsättningsutredningen
genom tilläggsdirektiv har fått i uppdrag att undersöka förutsättningarna
föreffektivisering av nuvarande regionalpolitiska medel som
NU 1976/77:36
8
är inriktade på att direkt påverka industri- och serviceföretag inom den
privata sektorn.
Vad gäller det nu aktuella yrkandet vill utskottet erinra om att förslag
om inrättande av en industriell utvecklingsfond för Gotland har avstyrkts
av utskottet i annat sammanhang (NU 1976/77:30). Vid sin behandling
av denna fråga har utskottet framhållit att Norrlandsfonden har en speciell
bakgrund och inte synes lämpad som förebild för Gotlands del. Motsvarande
bedömning gäller även för de nu aktuella regionerna.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Medelstillskott
till Norrlandsfonden för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag
av 10 000 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1976/77:126,
3. att riksdagen avslår motionen 1976/77:1243.
7. Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader. Regeringen
har under punkten C 3 (s. 92-94) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader för budgetåret
1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 25 700 000 kr.
1 detta sammanhang behandlar utskottet motionerna
1976/77:159 av fru Hörnlund (s) och herr Carlstein (s) såvitt gäller hemställan
- med motivering i motionen 1976/77:162 - (2) att riksdagen hos
regeringen anhåller om en utbyggnad av företagareföreningens verksamhet
i Borås,
1976/77:885 av herr Wååg m. fl. (s), såvitt gäller hemställan (2) att riksdagen
beslutar att anslaget C 3 Bidrag till företagareföreningarnas administration
skall vara 29 000 000 kr.
Motionerna
I motionen 1976/77:885 erinras om att riksdagen år 1976 beslöt om en
utvidgning av företagareföreningarnas verksamhetsområde till att omfatta
även serviceföretag. Detta innebär en väsentlig ökning av föreningarnas
arbetsbörda. Motionärerna framhåller att statens industriverk i sin anslagsframställning
anger ett medelsbehov av 29 milj. kr. Det är, menar de, inte
välbetänkt att - som föreslås i propositionen - minska anslaget i förhållande
till verkets beräkning.
I den motivering till yrkandet i motionen 1976/77:159 som lämnas i motionen
1976/77:162 påpekas att företagareföreningarna spelar en viktig roll
när det gäller att förbättra utvecklingsmöjligheterna för de mindre och medelstora
företagen. Motionärerna hävdar att det finns ett stort behov av
service, rådgivning, information m. m. och att Älvsborgs läns företagareförening
bör förstärkas med ytterligare tjänster för sin verksamhet i Borås.
NU 1976/77:36
9
Företagareföreningsutredningen
Företagareföreningsutredningen har i betänkandet (SOU 1977:3) Utbyggd
regional näringspolitik lagt fram förslag till insatser för de mindre och medelstora
företagen. Utredningen anser att företagareföreningarnas resurser
i form av personal och tillgång till central service av lånemedel behöver
väsentligt förstärkas under de närmaste åren. De främsta skälen till detta
är dels att föreningarna redan vid nuvarande verksamhet inte har fullt tillräckliga
resurser, dels att det behövs förstärkta insatser för att bl. a. främja
nyetablering, dels att enligt utredningens förslag föreningarnas målgrupp
utvidgas och låneverksamheten förändras. Utredningen förordar att föreningarnas
personella och övriga administrativa resurser grovt räknat fördubblas
under perioden fram till början av 1980-talet. Med hänsyn till osäkerheten
rörande bl. a. den framtida kostnadsutvecklingen har utredningen
inte funnit det meningsfullt att i pengar söka precisera vilka anslagsökningar
för vart och ett av de berörda verksamhetsåren som kommer att erfordras
för att möjliggöra resursökningar. En proposition på grundval av betänkandet
är att vänta hösten 1977.
Utskottet
1 propositionen föreslås en höjning av anslaget med 5 milj. kr. till totalt
25,7 milj. kr. Industriministern uttalar att företagareföreningarnas stora betydelse
inom närings- och regionalpolitiken motiverar att de även under
det kommande budgetåret får möjlighet att bygga ut sin verksamhet.
Den höjning av anslaget till totalt 29 milj. kr. som föreslås i motionen
1976/77:885 bygger på statens industriverks anslagsberäkning. Motionärerna
hänvisar till att föreningarnas verksamhetsområde genom riksdagsbeslut år
1976 utvidgas till att omfatta även serviceföretag.
Förslag om en väsentlig förstärkning av företagareföreningarnas resurser
har lagts fram av företagareföreningsutredningen i betänkandet (SOU 1977:3)
Utbyggd regional näringspolitik. Betänkandet remissbehandlas nu, och enligt
vad som har aviserats kommer förslagen att läggas till grund för en proposition
under nästa riksmöte. Med hänsyn härtill är utskottet inte berett
att förorda en höjning av anslaget utöver vad regeringen föreslår.
Motionen 1976/77:159 syftar till en utbyggnad av den verksamhet som
Älvsborgs läns företagareförening-med huvudkontor i Vänersborg-bedriver
i Borås. Utskottet vill erinra om att företagareföreningsutredningen räknar
med en fördubbling av föreningarnas administrativa resurser fram till början
av 1980-talet. Utskottet utgår från att den här aktuella frågan kommer att
tas upp vid den fortsatta behandlingen av utredningens förslag. Därför avstyrker
utskottet nu det ifrågavarande motionsyrkandet.
NU 1976/77:36
10
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall t ill regeringens förslag och med avslag på
motionen 1976/77:885 yrkandet 2 till Bidrag lill företagareföreningar
m. fl.: Administrationskostnader för budgetåret 1977/78
anvisar ett reservationsanslag av 25 700 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1976/77:159 yrkandet 2.
8. Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till hantverks- och industriföretag
m. fl. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
C 4 (s. 94 f.) och hemställer
att riksdagen till Täckande av förluster i anledning av statligt stöd till
hantverks- och industriföretag m. fl. för budgetåret 1977/78 anvisar
ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.
STATENS UTLÅNINGSFONDER
9. Statens hantverks- och industrilånefond. Regeringen har under punkten
IV: 14 (s. 352-354) föreslagit riksdagen att
1. medge att för budgetåret 1977/78 statlig kreditgaranti för lån till hantverks-
och industriföretag m. m. beviljas med sammanlagt högst 200 000 000
kr.,
2. till Statens hantverks- och industrilånefond för budgetåret 1977/78 anvisa
ett investeringsanslag av 90 000 000 kr.
I motionen 1976/77:885 av herr Wååg m. fl. (s) hemställs såvitt här är
i fråga (3) att riksdagen beslutar att anslaget IV: 14 Statens hantverks- och
industrilånefond skall vara 80 000 000 kr.
Motionen
Motionärerna erinrar om att företagareföreningarnas verksamhet alltmer
har inriktats på utbildnings- och företagsservice medan olika kreditinstitut
har tillkommit för statlig utlåning till företag. De påpekar att statens industriverk
har beräknat att ett tillskott till statens hantverks-och industrilånefond på
50 milj. kr. under budgetåret 1977/78 är tillräckligt. Motionärerna vänder sig
emot den höjning som föreslås i propositionen.
Utskottet
Efterfrågan på hantverks- och industrilån har, framhålls i propositionen,
ökat kraftigt under senare delen av år 1976. Fonden har under innevarande
budgetår tillförts totalt 80 milj. kr. För budgetåret 1977/78 har statens industriverk
föreslagit att fonden skall tillföras 50 milj. kr. Industriministern
anser dock att en kraftigare förstärkning av fonden är nödvändig för att
NU 1976/77:36
11
bibehålla företagareföreningarnas utlåningskapacitet på en hög nivå. Ett tillskott
på 90 milj. kr. föreslås därför. I motionen 1976/77:885 kritiseras detta
förslag. Motionärerna menar att ett tillskott av 80 milj. kr. är tillräckligt.
Utskottet, som anser det väsentligt att de mindre och medelstora företagens
kreditförsörjning underlättas, tillstyrker propositionen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen medger att för budgetåret 1977/78 statlig kreditgaranti
för lån till hantverks- och industriföretag m. m. beviljas
med sammanlagt högst 200 000 000 kr.,
2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1976/77:885 yrkandet 3 till Statens hantverks- och
industrilånefond för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag
av 90 000 000 kr.
FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
10. Lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten V:13 (s. 361) och hemställer
att
riksdagen till Lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin
för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag
av 20 000 000 kr.
FONDEN FÖR STATENS AKTIER
11. Teckning av aktier i AB Svensk Exportkredit. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten VI:2 (s. 362-364) och hemställer
att riksdagen till Teckning av aktier i AB Svensk Exportkredit för budgetåret
1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 100 000 000
kr.
Stockholm den 3 maj 1977
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Sjönell (c), Hovhammar (m), Bengtsson i
Landskrona (s). Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), fru Hambraeus
(c), herr Carlsson i Tyresö (s) (p. 7-11), fru Hansson (s), herrar Petersson
i Ronneby (c), Pettersson i Lund (s). Siegbahn (m). Häll (s), Sivert
Andersson i Stockholm (s) och Wästberg i Stockholm (fp).
NU 1976/77:36
12
Reservation
vid punkten 7 (Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader)
av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Carlsson i Tyresö, fru
Hansson, herrar Pettersson i Lund, Häll och Sivert Andersson i Stock holm (alla
s)som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Förslag om”
och slutar med "regeringen föreslår” bort ha följande lydelse:
Företagareföreningsutredningen påpekar i betänkandet (SOU 1977:3) Utbyggd
regional näringspolitik att företagareföreningarnas resurser inte är tillräckliga
för den nuvarande verksamheten. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att anslaget inte får bestämmas till lägre belopp än det som
industriverket har beräknat.
dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. att riksdagen med anledningav regeringens förslag och med bifall
till motionen 1976/77:885 yrkandet 2 till Bidrag till företagareföreningar
m. fl.: Administrationskostnader för budgetåret 1977/78
anvisar ett reservationsanslag av 29 000 000 kr.
GOTAB 55015 Slockholm 1977