NU 1976/77:27

Näringsutskottets betänkande
1976/77:27

med anledning av motioner om dataindustrin m. m.

Ärendet

1 detta betänkande behandlas motionerna

1976/77:561 av herr Sivert Andersson i Stockholm m. fl. (s), vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en allsidigt sammansatt utredning för
att klarlägga problemen med elektronikens påverkan på den elektromekaniska
industrin,

1976/77:938 av herr Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begären plan för igångsättande av nationella offentliga projekt
på dataområdet,

1976/77:940 av herr Werner m. fl. (vpk), såvitt avser hemställan (2) att
riksdagen beslutar om omedelbart förstatligande av Stansaab Elektronik AB
och Ellemtel Utvecklings AB,

1976/77:1327 av herr Palme m. fl. (s), såvitt avser hemställan (4) att riksdagen
hos regeringen begär att överläggningar som syftar till en samordning
under samhällets ledning mellan de två datorföretagen Stansaab och Datasaab
skyndsamt tas upp.

Motiveringen till motionen 1976/77:561 finns i motionen 1976/77:560
om arbetsmarknadsutvecklingen i Stockholms län, vilken har hänvisats till
arbetsmarknadsutskottet.

Motiveringen till motionerna 1976/77:938 och 1976/77:940 finns i motionen
1976/77:937 om förbud mot handel med persondata, vilken har hänvisats
till konstitutionsutskottet.

Finansutskottet har avgivit yttrande (FiU 1976/77:1 y) över motionen
1976/77:938. Yttrandet återges som bilaga (s. 9).

Motionerna

Den snabba tekniska utvecklingen på dataområdet har, sägs i motionen
i976/77:1327, i hög grad påverkat betingelserna för användande av datateknik
och för den industri som tillverkar datautrustning. De omfattande
investeringar som är nödvändiga för såväl forskning och utveckling som
marknadsföring har gett upphov till stora internationella företag, som dominerar
även den svenska marknaden.

Motionärerna anför att den svenska dataindustrin arbetar under svåra

1 Riksdagen 1976/77. 17 sand. Nr 27

NU 1976/77:27

konkurrensförhållanden främst till följd av den internationella datorindustrins
särpräglade struktur med en helt unik marknadsdominans för ett
företag, IBM. Den extremt snabba tekniska utvecklingen i branschen i kombination
med relativt sett kapitalkrävande produktion och marknadsföring
innebär svårigheter för de små företagen i branschen såväl i Sverige som
i andra länder.

Motionärerna anser att den centrala industripolitiska frågan på dataom / rådet

är hur den svenskägda datorindustrin skall kunna stärka sin konkurrenskraft.
De erinrar om att den socialdemokratiska regeringen initierade
ett visst utredningsarbete i samarbete med Saab-Scania för att klarlägga
förutsättningarna för en ökad samverkan i branschen. Resultatet av denna
utredning visade entydigt att en närmare samordning och integration skulle
kunna medföra betydande fördelar för de två svenskägda datorföretagen,
Stansaab och Datasaab. Mot denna bakgrund är det enligt motionärerna
angeläget att den nya regeringen fullföljer de initiativ som togs av den
förra regeringen och som syftade till en närmare samordning under samhällets
ledning av de två företagen. Endast under förutsättning att en sådan
samordning kan uppnås, anför motionärerna, kan det skapas en datorindustri
i Sverige av sådan styrka att det framstår som meningsfullt för statsmakterna
att också göra betydande insatser för det tekniska utvecklingsarbetet.

I den motivering till yrkandet i motionen 1976/77:561 som lämnas i motionen
1976/77:560 påpekas att den svåra situation som LM Ericsson för
närvarande befinner sig i beror på en förändrad teknik - en övergång från
elektromekaniska till elektroniska teleutrustningar. De svårigheter som drabbat
företagen Facit, Sweda och LM Ericsson har enligt motionärerna i grunden
samma orsaker. Det finns därför, anser de, all anledning för staten
att initiera studier av hur elektroniken kommer att påverka olika arbetsplatser.

Dataindustrin domineras helt av monopolkapitalet, hävdas i den motivering
till yrkandet i motionen 1976/77:940 som lämnas i motionen
1976/77:937. Det är i första hand nordamerikanska företag som är ledande
inom denna bransch. De försök som har gjorts att utveckla en nationell
statlig kompetens på detta område har, anför motionärerna, antingen krossats
av kapitalintressena eller ställts i kapitalets tjänst i form av halvstatliga
utvecklingsföretag som Stansaab och Ellemtel.

I samma motion erinras om att i betänkandet (SOU 1974:10) Data och
näringsliv föreslogs bl. a. att s. k. nationella projekt skulle igångsättas. Förslaget
tog sikte på att en aktiv utveckling inom svensk dataindustri skulle
stödjas. Hemställan i motionen 1976/77:938 bygger på detta förslag.

Uppgifter om elektronikindustrin

Elektronikindustrin bestod (enligt statistiska centralbyrån) år 1974 av 166
arbetsställen med ca 50 700 anställda och en omsättning på ca 6 500 milj.

NU 1976/77:27

kr. Utöver detta förekommer elektronikverksamhet inom många företag
som hänförs till andra näringsgrenar på grund av att elektroniken utgör
en mindre del av den totala verksamheten. Utvecklingen bedöms gå mot
att allt fler företag blir beroende av elektroniken som ett hjälpmedel i sina
produkter eller processer och därför skaffar egna elektronikavdelningar.
Ibland tar företag upp försäljning av produkter som från början var avsedda
endast för deras egen användning. Gränsen för vad som skall klassificeras
som elektronikindustri är således svår att dra. Inom ramen för ett av styrelsen
för teknisk utveckling (STU) bedrivet projekt rörande elektronikindustrin
har även visst arbete med kartläggning av den svenska elektronikindustrin
utförts. I denna kartläggning uppskattas antalet företag inom branschen år
1975 till ca 300 med tillsammans ca 60 000 anställda och med en total
omsättning av 8 500 milj. kr. Elva företag med mer än 1 000 anställda svarade
för närmare 80 % av omsättningen och en koncern - LM Ericsson - stod
för 42 96.

Bland de större svenskägda företagen med elektronikverksamhet kan nämnas
AGA AB, ASEA AB, AB Bofors, AB Electrolux, Telefon AB LM Ericsson,
Hugin Kassaregister AB, Incentive AB, Luxor Industri AB och SaabScania
AB samt Ellemtel Utvecklings AB och Stansaab Elektronik AB,
vilka båda till hälften ägs av staten. Därtill kommer utlandsägda företag,
såsom AEG-Telefunken Elektriska AB, IBM Svenska AB, Svenska AB Philips,
Siemens AB och Standard Radio & Telefon AB.

Dataindustriutredningen har i lägesrapporten (SOU 1973:6) Data och näringspolitik
(s. 99-110) lämnat en redogörelse för dataindustrin i Sverige.
Huvudparten av maskinvara, komponenter och tillbehör produceras i andra
länder och importeras samt marknadsförs genom dotterbolag till de utländska
tillverkarna eller genom svenska agenter, konstateras det i rapporten.
Viss tillverkning förekommer dock inom landet. Utredningen redogör översiktligt
för dataindustrins struktur och lämnar mera detaljerade uppgifter
om sex svenskägda och tolv utlandsägda datorföretag. I betänkandet (SOU
1974:10) Data och näringspolitik 74 (s. 174-196) behandlas även komponentindustrin,
varjämte för datorindustrin lämnas en kompletterande redogörelse
för utvecklingen sedan lägesrapporten skrevs.

Pågående utredningsarbete m. m.

Daialagsutredningen (Ju 1976:05; ordförande: riksdagsman Anders Wijkman)
har till uppgift att göra en allmän översyn av datalagstiftningen. Enligt
direktiven bör utredningens arbete i det inledande skedet koncentreras till
frågorna om integritetsskyddet. Därefter bör utredningen i en andra etapp
ta upp frågan om möjligheterna att med hjälp av ADB-tekniken öka tillgängligheten
av den information som finns samlad hos olika samhällsorgan.
Beträffande den senare frågan skall enligt direktiven målet för utredningens
arbete vara att den information som hos det allmänna är lagrad på ADB -

1* Riksdagen 1976/77. 17 sami. Nr 27

NU 1976/77:27

medier såvitt möjligt skall göras mera lättillgänglig för allmänheten, så att
den i ökad omfattning kan komma samhällsdebatt och forskning till del.
I första hand bör kommittén kartlägga vilka medel som står till buds för
att öka tillgången till de datorlagrade informationerna.

Statens industriverks dataindustri- och datatjänstutredning avser att kartlägga
och analysera den svenska dataindustrins (inkl. datatjänstproduktionens)
utveckling samt marknadsutvecklingen för datorer och datakommunikationsutrustning.
Branschens utveckling kommer löpande att följas med
hjälp av ett informationssystem som kan ge svar på frågor om sådant som
sysselsättning, investeringar, produktion, utrikeshandel, produktutveckling
samt forskning och utvecklingsarbete.

En lägesrapport för datorindustrin beräknas vara färdig under senare delen
av år 1977. Den kommer att innefatta dels en lägesbeskrivning, dels prognoser
fram till 1980 på såväl bransch- som varugruppsnivå. Rapporten kommer
också att beskriva datoranvändningens utveckling inom olika sektorer
i samhället samt uppfattningar kring förväntade expansiva tillämpningsområden.
Utvecklingen inom datakommunikationsområdet kommer även
att belysas.

En översikt över nu pågående större dataprojekt har utskottet lämnat
i sitt betänkande NU 1976/77:26. Förutom de projekt som nämns där har
socialstyrelsen ett register för sambandet mellan arbetsmiljö och cancer.
Vidare har arbetsmarknadsstyrelsen nyligen upprättat ett landsomfattande
arbetsförmedlingsregister. Justitiedepartementet har i anslutning till rättsväsendets
informationssystem byggt upp ett informationssystem i vilket
finns en del databaser av allmänt intresse.

Riksdagsbehandling av tidigare motioner rörande förstatligande av elektronikindustrin Näringsutskottet

har åren 1972 och 1976 behandlat motionsyrkanden som
syftade till ett förstatligande av elektronikindustrin. Utskottet (NU 1972:17,
1975/76:59) har avstyrkt motionerna, som avslogs av riksdagen. År 1976
uttalade utskottet att elektronikindustrin är en bransch som det är svårt
att klart avgränsa, eftersom det utanför den egentliga elektronikindustrin
förekommer elektronikverksamhet i mindre skala inom många företag som
hänförs till andra branscher. En delbransch inom elektronikindustrin är
dataindustrin, till vilken kan hänföras producenter inom delområdena maskinvaror,
komponenter, programvaror, tjänster och tillbehör. Utskottet ansåg
inte att ett förstatligande av dataindustrin erfordras för att samhället
skall få önskvärd kontroll över utvecklingen på dataområdet. Än mindre,
uttalade utskottet, synes det finnas anledning att aktualisera frågan om ett
förstatligande av elektronikindustrin i dess helhet. Utskottet noterade att
staten genom vissa engagemang i branschen har insyn i utveckling, produktion
och marknadsföring av elektroniska produkter.

NU 1976/77:27

Utskottet

Förslag som syftar till att samhällets inflytande över dataindustrin på
olika sätt skall stärkas läggs fram i två av de motioner som utskottet behandlar
i detta betänkande.

I motionen 1976/77:1327 yrkas att riksdagen skall begära att överläggningar
som syftar till en samordning under samhällets ledning mellan de
två datorföretagen Stansaab och Datasaab skyndsamt skall tas upp. I motionen
erinras om att den socialdemokratiska regeringen initierade visst utredningsarbete
i samarbete med Saab-Scania AB och att vissa överläggningar
mellan staten och bolagen inleddes i samband därmed. Syftet var att klarlägga
förutsättningarna för en samverkan i branschen genom en samordning av
verksamheterna inom Saab-Scanias Datasaabdivision och vid Stansaab Elektronik
AB.

Dessa överläggningar har sedan en tid legat nere men kommer nu åter
att tas upp inom en arbetsgrupp, som industriministern har tillsatt den 16
mars i år. 1 arbetsgruppen ingår företrädare för budget- och industridepartementen.
I ett första skede skall villkoren för Datasaabs deltagande i ett
sådant samarbete klarläggas. Ett nära samråd skall därvid äga rum med
de anställdas organisationer. I ett senare skede kommer frågan om Stansaabs
deltagande att tas upp i samråd med Stansaabs personal.

Utskottet konstaterar att de nu redovisade åtgärderna i allt väsentligt
synes motsvara önskemålen i motionen 1976/77:1327. Motionen behöver
därför i denna del inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1976/77:940 föreslås att riksdagen skall besluta om omedelbart
förstatligande av Stansaab Elektronik AB och Ellemtel Utvecklings AB.

Utskottet avstyrkte - som framgår av redogörelsen i det föregående -år 1976 ett förslag om förstatligande av elektronikindustrin. Ett förstatligande
av dataindustrin ansåg utskottet icke vara erforderligt för att samhället skulle
få önskvärd kontroll över utvecklingen på dataområdet. Utskottet, som vill
erinra om den ovannämnda arbetsgruppens uppdrag, finner inte skäl att
tillstyrka motionen i ifrågavarande del.

Mot bakgrund bl. a. av svårigheter som har drabbat vissa företag på grund
av den snabba tekniska utvecklingen önskas i motionen 1976/77:561 att
en allsidigt sammansatt utredning skall tillsättas för att klarlägga problemen
med elektronikens påverkan på den elektromekaniska industrin.

Detta ämne är föremål för utredningsarbete inom statens industriverk
och styrelsen för teknisk utveckling (STU). Inom industriverket planeras
enligt vad utskottet inhämtat en utredning av elektronikområdet och då
särskilt elektronikens effekter för övrig verkstadsindustri. Förslag om förstärkta
resurser härför avser verket att lägga fram i sin anslagsframställning
för budgetåret 1978/79. STU har nyligen genomfört en elektronikkonferens
i syfte att bredda underlaget för sin planering av stöd till forskning och
utveckling inom detta område. STU avser att utarbeta konkreta förslag till

NU 1976/77:27

former för samverkan och till fortsatt handlingsprogram för sitt stöd till
elektronikområdet.

De frågor som tas upp i motionen är utan tvivel betydelsefulla. Utvecklingen
på elektronikområdet och effekterna härav för svensk industri uppmärksammas
också av berörda myndigheter. Utskottet finner industriverkets
initiativ värdefullt. Med hänsyn till verkets planer anser utskottet inte
att det finns skäl att nu föreslå att en särskild utredning enligt yrkandet
i motionen skall tillsättas.

I motionen 1976/77:938 föreslås att riksdagen skall begära att regeringen
lägger fram en plan för igångsättande av nationella offentliga projekt på
dataområdet. Motionärerna hänvisar till att dataindustriutredningen har föreslagit
(SOU 1974:10) att projekt inom den offentliga sektorn skulle initieras
för att stödja utvecklingen av svensk dataindustri. Som exempel på sådana
s. k. nationella projekt nämner utredningen bl. a. bibliotekssystem, arbetsförmedlingssystem
och miljövårdssystem.

Som framgår av redogörelsen i det föregående har ett flertal projekt av
det slag som motionärerna åsyftar igångsatts. Vidare kan - som finansutskottet
påpekar i sitt yttrande (FiU 1976/77:1 y) över motionen - sägas
att en plan av det slag som efterlyses i motionen löpande finns vid statskontoret
genom den samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande
av datamaskiner inom statsförvaltningen som statskontoret svarar för. Finansutskottet
anför vidare att statskontorets samordning har möjliggjort
en god överblick och enhetlig hantering vid upphandling av datamaskiner
och annan datautrustning samt vid planering och utveckling av större dataprojekt
inom statsförvaltningen. Finansutskottet understryker vidare att
varje upphandling på dataområdet måste ta sin utgångspunkt i vad som
ter sig bäst och billigast för staten. Självfallet kan industripolitiska, sysselsättningspolitiska
och andra hänsyn därvid komma att leda fram till en
annan bedömning än den ursprungliga av hur upphandlingen bör företas.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker näringsutskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande överläggningar om samordning mellan Stansaab och
Datasaab

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1327 yrkandet 4,

2. beträffande förstatligande av Stansaab och Ellemtel

att riksdagen avslår motionen 1976/77:940 yrkandet 2,

3. beträffande inredning om elektronikens påverkan på den elektromekaniska
industrin

att riksdagen avslår motionen 1976/77:561,

4. beträffande nationella offentliga dataprojekt
att riksdagen avslår motionen 1976/77:938.

Stockholm den 14 april 1977

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

NU 1976/77:27

Närvarande: herrar Svanberg (s), Sjönell (c), Hovhammar (m), Bengtsson
i Landskrona (s), Blomkvist (s). Wååg (s), fru Hambraeus (c), herrar Petersson
i Ronneby (c), Högström (s), Ångström (fp), fru Oskarsson (c), herrar Pettersson
i Lund (s), Siegbahn (m), Häll (s) och Wästberg i Stockholm (fp).

Reservationer

av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, Wååg, Högström,
Pettersson i Lund och Häll (alla s)

1. beträffande överläggningar om samordning mellan Stansaab och Datasaab
(mom. 1)

Reservanterna anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med "riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Det är väl befogat att de överläggningar om en ökad samverkan inom
databranschen som den socialdemokratiska regeringen initierade nu återupptas.
Behovet av samgående för att stärka den svenska dataindustrins
konkurrenskraft är oomstritt. Enligt utskottets mening talar starka skäl för
att en sådan samordning bör ske under samhällelig ledning och med sikte
på att staten får majoritet i ett sammanslaget svenskt datorföretag. Om
ett sådant företag skall kunna hävda sig måste sannolikt betydande resurser
sättas in för såväl forskning och utvecklingsarbete som marknadsföring.
Den part som kommer att få göra de största ekonomiska insatserna bör
självfallet även ges majoritet i vad avser ägarinflytande. Endast samhället
torde ha finansiella resurser att ställa till förfogande för de satsningar som
behöver göras. Ett statligt majoritetsinflytande synes också vara den lösning
som förespråkas av de anställdas organisationer. Vad utskottet här har anfört
med anledning av yrkandet i motionen 1976/77:1327 bör riksdagen ge regeringen
till känna som sin mening.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1327 yrkandet
4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande utredning om elektronikens påverkan på den elektromekaniska
industrin (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”De
frågor” och slutar med ”skall tillsättas” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är nödvändigt att elektronikens
betydelse för den industriella utvecklingen blir belyst. Industriverkets
planerade undersökning bör därför snarast verkställas. Den stora

NU 1976/77:27

betydelse som denna utveckling har för industri och sysselsättning motiverar
enligt utskottets mening att en särskild utredning tillkallas. Denna utredning,
i vilken representanter för de fackliga organisationerna bör ingå, skall ha
till uppgift att allsidigt och ingående belysa problemen rörande elektronikens
påverkan på den elektromekaniska industrin.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:561 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1976/77:27

Bilaga

Finansutskottets yttrande
1976/77:1 y

över motionen 1976/77:938 om en plan för offentliga projekt på
dataområdet

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har genom beslut 1977-02-08 berett finansutskottet tillfälle
att avge yttrande över motionen 1976/77:938 om en plan för offentliga
projekt på dataområdet.

Finansutskottet vill - utifrån de bedömningar som utskottet har att göra
- anföra följande.

Statskontoret svarar för samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande
av datamaskiner inom statsförvaltningen. Denna samordning har möjliggjort
en god överblick och enhetlig hantering vid upphandling av datamaskiner
och annan datteutrustning samt vid planering och utveckling
av större datorprojekt inom statsförvaltningen. En plan av det slag som
efterlyses i motionen i syfte att möjliggöra större, nationella projekt på dataområdet
kan därför sägas löpande finnas till följd av denna samordning
inom statskontoret.

Utskottet vill stryka under att varje upphandling på dataområdet måste
ta sin utgångspunkt i vad som ter sig bäst och billigast för staten. Statskontoret
och andra statliga myndigheter har att i sin upphandling följa
upphandlingskungörelsen, som är baserad på den principen. Större upphandlingsärenden
på dataområdet underställs dock regelmässigt regeringen, varvid
de bedömningar - t. ex. industripolitiska - som kan komma in vid
sidan av de upphandlingstekniska och affärsmässiga kan vägas in. Självfallet
kan industripolitiska, sysselsättningspolitiska och andra hänsyn därvid komma
att leda fram till en annan bedömning än den ursprungliga av hur upphandlingen
bör företas.

Finansutskottet vill i sammanhanget erinra om att Sverige inom EFTA
antagit vissa regler om likabehandling och affärsmässighet vid offentlig upphandling
av varor. Dessa regler och hänsyn av motsvarande slag till länder
utanför EFTA kan självfallet i viss utsträckning begränsa handlingsfriheten
i fråga om stöd till svensk industri i upphandlingssammanhang.

Stockholm den 3 mars 1977

På finansutskottets vägnar
BJÖRN MOLIN

NU 1976/77:27

Närvarande: herrar Molin (fp), Feldt (s), af Ugglas (m), Knut Johansson
i Stockholm (s), Gustafsson i Stenkyrka (c). Jansson (s), Pettersson i Malmö
(s), Elmstedt (c), Wachtmeister i Staffanstorp (m), Nilsson i Visby (s), herr
tredje vice talmannen Eriksson (fp), herrar Karlsson i Motala (s), Olsson
i Sösdala (c), Gustafsson i Säffle (c) och Håkansson i Trelleborg (s).

GOTAB 53786 Stockholm 1977