NU 1976/77:26
Näringsutskottets betänkande
1976/77:26
med anledning av propositionen 1976/77:100 i vad avser vissa anslag
inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner
Ärendet
I detta betänkande behandlas propostionen 1976/77:100 bilaga 17 (industridepartementet)
punkterna A 1-5, B 1-6,12 (statens industriverk m. m.),
F 1-12, 18, 19 (teknisk utveckling m. m.) och G 1 på driftbudgeten, I. E: 1,
I. G:2 och 11:17 på kapitalbudgeten samt motioner med anknytning till dessa
punkter, däribland en motion angående Svensk-japanska stiftelsen för
forskning och utveckling.
INDUSTRIDEPARTEMENTET M. M.
1. Industridepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten A 1 (s. 26 f.) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att i industridepartementet inrätta en
ordinarie tjänst för expeditionschef och en ordinarie tjänst för
rättschef, båda tjänsterna med beteckningen r,
2. till Industridepartementet för budgetåret 1977/78 anvisar ett
förslagsanslag av 20 230 000 kr.
2. Teknisk attaché. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
A 2 (s. 28) och hemställer
att riksdagen till Teknisk attaché för budgetåret 1977/78 anvisar ett
förslagsanslag av 237 000 kr.
3. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
A 3 (s. 28 f.) och hemställer
att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar
ett reservationsanslag av 10 825 000 kr.
4. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 4
(s. 30) och hemställer
att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1977/78 anvisar ett
reservationsanslag av 350 000 kr.
5. Bidrag till vissa internationella organisationer. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten A 5 (s. 30) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för
budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 201 000 kr.
1 Riksdagen 1976/77. 17 sami. Nr 26
NU 1976/77:26
2
INDUSTRI M. M.
6. Statens industriverk: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 1 (s. 42-47) och hemställer
att riksdagen till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 22 372 000
kr.
7. Statens industriverk: Utredningar m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 2 (s. 47-50) och hemställer
att riksdagen till Statens industriverk: Utredningar m. m. för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 4 820 000 kr.
8. Statens industriverk: Kursverksamhet m. m. Regeringen har under
punkten B 3 (s. 50-57) föreslagit riksdagen att till Statens industriverk:
Kursverksamhet m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kr.
I motionen 1976/77:159 av fru Hörnlund (s) och herr Carlstein (s)
hemställs, såvitt gäller yrkandet 1, att riksdagen uttalar att utlokaliseringen av
SIFU till Borås bör påskyndas.
Motiveringen till yrkandet i denna motion finns i motionen 1976/77:162
om regionalpolitisk! stöd till Boråsregionen, m. m., vilken har hänvisats till
arbetsmarknadsutskottet.
Motionen
Motionärerna uttalar sin tillfredsställelse över att regeringen står fast vid
riksdagsbeslutet om att SIFU skall utlokaliseras till Borås. Det är, anför de, av
stor betydelse att tjänstesektorn, som i Borås och regionen i övrigt är smal, får
det tillskott av tjänster som denna utlokalisering skulle innebära. Motionärerna
förutsätter därför att utflyttningen inte ytterligare försenas.
Utskottet
I propositionen redovisas att omfattningen och inriktningen av den
framtida verksamheten vid statens industriverks enhet för företagsutveckling
(SIFU) har utretts av industriverket. I sin rapport (SIND 1975:6) föreslår
verket bl. a. att riksdagens beslut år 1973 att en del av SIFU skall lokaliseras
till Borås tas upp till ny prövning och att frågan om ny organisationsform för
SIFU utreds. Industriministern, som i övrigt inte tar ställning till rapporten,
avvisar bestämt detta förslag. Statsmakternas beslut ligger alltså fast.
I motionen uttalas farhågor för att SIFU:s utlokalisering till Borås kommer
att fördröjas. Utskottet vill peka på att enligt ett regeringsbeslut år 1976
ortskommitté Borås senast den 1 juli 1977 skall komma in med förslag till
tidsplan för utflyttningen. Utskottet förutsätter att SIFU:s utlokalisering i
NU 1976/77:26
3
enlighet med tidigare beslut kommer att ske så snart det är praktiskt möjligt.
Motionärerna önskar att riksdagen skall göra ett särskilt uttalande om att
utlokaliseringen av SIFU till Borås bör påskyndas. Detta finner utskottet inte
anledning att föreslå.
Vad som i propositionen anförs beträffande kursverksamheten vid statens
industriverk ger inte utskottet anledning till särskilt uttalande.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Statens
industriverk: Kursverksamhet m. m. för budgetåret 1977/78
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1976/77:159 yrkandet 1.
9. Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m. Regeringen har
under punkten B 4 (s. 57) föreslagit riksdagen att till Statens industriverk:
Bidrag till kursverksamhet m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag
av 10 700 000 kr.
1 motionen 1976/77:885 av herr Wååg m. fl. (s) hemställs, såvitt gäller
yrkandet 1, att riksdagen beslutar att anslaget Bidrag till kursverksamhet
m. m. skall vara 12 198 000 kr.
Motionen
Motionärerna kritiserar den nedskärning av industriverkets äskande under
denna anslagspunkt som görs i budgetpropositionen. De påpekar att behovet
av utbildning för företagare ökar bl. a. genom flödet av nya lagar och
förordningar. Vidare anser de att en ny form av kursverksamhet inom ramen
för den kommunala vuxenutbildningen (KOMVUX) bör byggas ut.
Utskottet
Yrkandet i motionen om en anslagshöjning med 1,5 milj. kr. utöver vad
som föreslås i propositionen anknyter till statens industriverks anslagsframställning.
Motionärerna anser bl. a. att kursverksamheten inom ramen för
den kommunala vuxenutbildningen bör byggas ut. Förslag härom har lagts
fram i industriverkets rapport (SIND 1975:6) Kursverksamheten m. m. vid
statens industriverk. 1 rapporten förordas bl. a. vissa resursförstärkningar för
utbildningsfrämjande åtgärder vid verket. Regeringen kommer - enligt vad
som aviseras i propositionen - att ta ställning till förslagen i rapporten i
anslutning till att den behandlar företagareföreningsutredningens nyligen
avlämnade betänkande (SOU 1977:3).
SlFU:s kursverksamhet avser främst företagsinriktad fortbildning. Den
vänder sig i första hand till mindre och medelstora företag. I propositionen
framhålls bl. a. att samarbetet mellan industriverket och den kommunala
vuxenutbildningen har stor betydelse. För detta ändamål beräknas under
NU 1976/77:26
4
anslagsposten Regional utbildningsservice 200 000 kr. SIFU:s verksamhet
inom utbildningsområdet fyller otvivelaktigt ett stort behov. Det är enligt
utskottets mening viktigt att dess resurser inte urholkas. Med hänsyn till
kommande förslag från regeringen på grundval av föreliggande utredningsbetänkanden
finner utskottet inte anledning att förorda någon höjning av
ifrågavarande anslag.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionen 1976/77:885 yrkandet 1 till Stålens industriverk:
Bidrag till kursverksamhet m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar
ett reservationsanslag av 10 700 000 kr.
10. Statens industriverk: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 5 (s. 57 f.) och hemställer
att riksdagen till Statens industriverk: Utrustning för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 150 000 kr.
11. Sprängämnesinspektionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten B 6 (s. 58 f.) och hemställer
att riksdagen till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1977/78
anvisar ett förslagsanslag av 2 396 000 kr.
12. Främjande av hemslöjden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten B 12 (s. 78 f.) och hemställer
att riksdagen till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1977/78
anvisar ett reservationsanslag av 1 952 000 kr.
TEKNISK UTVECKLING M. M.
13. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.
Regeringen har under punkten F 1 (s. 215-229) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad föredragande statsrådet förordat rörande återbetalning av
stöd från styrelsen för teknisk utveckling,
2. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1977/78, i enlighet med vad
föredragande statsrådet anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i
samband med stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
m. m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst
115 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1978/79-1981/82,
3. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 280 500 000 kr.
I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna
1976/77:878 av herr Torwald m. fl. (c, m, fp), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om förslag till åtgärder för att trygga Svensk-japanska
stiftelsens för forskning och utveckling fortsatta verksamhet,
NU 1976/77:26
5
1976/77:940 av herr Werner m. fl. (vpk), vari, såvitt gäller yrkandet 1,
hemställs att riksdagen till styrelsen för teknisk utveckling anvisar 5 milj. kr.
avsedda för igångsättande av forsknings- och utvecklingsprojekt för
uppbyggnad av arbetsmiljöregister och näringslivsregister.
Motiveringen till motionen 1976/77:940 finns i motionen 1976/77:937 om
förbud mot handel med persondata, vilken har hänvisats till konstitutionsutskottet.
Ett yrkande som gäller förevarande anslag framställs också i motionen
1976/77:856. Denna behandlas i sin helhet nedan under punkten 21 (Bidrag
till statens skeppsprovningsanstalt).
Professor Gunnar Hambraeus och civilingenjör Gunnar Hansson, Ingenjörsvetenskapsakademien,
och biträdande direktör Per Tistad, Sveriges
industriförbund, har inför utskottet lämnat upplysningar om Svenskjapanska
stiftelsen för forskning och utveckling.
Svensk-japanska stiftelsen för forskning och utveckling
Motionen 1 976/77:878
I motionen 1976/77:878 erinras om den snabba industriella utveckling som
Japan genomgått under 1960- och 1970-talen. Motionärerna anser att det
målmedvetet bedrivna tekniska utvecklingsarbetet i Japan kommer att
medföra ett ökat utbud från Japan av teknisk know-how under de närmaste
åren. De menar att Svensk-japanska stiftelsen, som har väl etablerade
kontakter såväl med centrala japanska förvaltningsorgan som med det
japanska industriförbundet Keidanren, skulle kunna medverka till att svensk
industri tillförs värdefulla impulser och teknisk know-how. Vidare, hävdar
motionärerna, bör det finnas betydande utrymme på den japanska marknaden
för en ökad svensk export. Även i detta hänseende kan Svenskjapanska
stiftelsen genom sina redan etablerade kontakter bistå svenska
företag i deras exportansträngningar. Motionärerna anför att förutsättningarna
för att öka förbindelserna på olika områden med Japan nu synes goda. Då
behövs emellertid en ökad förståelse för och en god kunskap om det japanska
samhället och om de japanska företagens sätt att reagera. Svensk-japanska
stiftelsens verksamhet syftar främst till att bredda kunskapen om det
japanska samhället och främja kontakterna mellan Japan och Sverige inom
teknik och vetenskap. I motionen redovisas Svensk-japanska stiftelsens
organisation, verksamhetsformer och hittillsvarande finansiering (se nedan).
Vidare lämnas en beräkning av den ökning av stiftelsens resurser som krävs
för att verksamheten skall kunna fortsätta som hittills.
NU 1976/77:26
6
Vissa uppgifter om stiftelsen
En redogörelse för Svensk-japanska stiftelsens för forskning och utveckling
(SJF) verksamhet och uppbyggnad har utskottet lämnat i sitt betänkande
1975:15. I samma betänkande lämnade utskottet även vissa upplysningar
rörande Svensk-franska forskningsförenirigen och Svensk-tyska forskningskommittén.
Av redogörelsen framgår bl. a. följande.
SJF bildades år 1971 av Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Svenska
institutet och Sveriges industriförbund. Dess huvuduppgift är att främja
kontakterna inom teknik och vetenskap mellan institutioner, myndigheter
och företag i Sverige och i Japan. Ungefär samtidigt som SJF bildades i Japan
en Japan-Sweden Foundation (JSF), som har till uppgift att förstärka de
japanska kontakterna med Sverige. JSF knöts nära till det japanska industriförbundet
Keidanren.
SJF:s sekretariat, som består av en handläggare med halvtidstjänstgöring
och en sekreterare, är förlagt till lVA:s lokaler. Stiftelsens arbete har på detta
sätt kunnat samordnas med den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten,
som numera finansieras av styrelsen för teknisk utveckling (STU) och
IVA. Det teknisk-vetenskapliga attachékontoret i Tokyo har också blivit en
viktig länk i stiftelsens verksamhet inte minst för kontakten med JSF och
med japanska bidragsgivare.
Stiftelsen har haft som mål att under försöksperioden pröva olika metoder
för att åstadkomma bättre kunnande om Japan. Detta har skett genom
förmedling av stipendier - större för språkstudier och mindre för ämnesstudier
projektsamverkan, seminarier och konferenser, delegationsresor,
informationsförmedling medelst nyhetsbrev och rapporter samt kontaktförmedling.
I en skrivelse till utrikesdepartementet med begäran om bidrag för
budgetåret 1975/76 presenterade SJF planer för sin fortsatta verksamhet.
Bl. a. uttalades att stiftelsen och dess huvudmän fann det angeläget att
verksamheten kraftigt intensifierades, så att stiftelsen någorlunda skulle
kunna tillgodose det latenta behov som förelåg. Härvid borde sekretariatet
förstärkas så att det fick två handläggare och en sekreterare. Den allmänna
utbytesverksamheten borde enligt SJF byggas ut genom utökat stipendiatutbyte.
Även projektverksamheten borde bedrivas i väsentligt större skala än
för närvarande. Totalt beräknades ett anslagsbehov av ca 700 000 kr.
Enligt en redogörelse som SJF har lämnat till utskottet finansieras
stiftelsen genom bidrag från såväl svensk som japansk sida. Från svensk sida
har STU, naturvetenskapliga forskningsrådet, IVA samt industriföretag
tillskjutit medel. Från japansk sida har bidrag lämnats av en japansk fond,
som skall ge initialstöd till verksamhet som gagnar internationellt utbyte.
Detta senare bidrag har dock minskat kraftigt under det senaste året, och
fonden har förklarat att den fr. o. m. 1976/77 inte kommer att ge något anslag
för forskarutbyte. Vidare fordrar fonden av principiella skäl att, om anslag
skall ges i fortsättningen, dessa skall avse helt nya projekt.
NU 1976/77:26
7
För basverksamheten har medel från STU och från svensk industri tagits i
anspråk. Stipendieverksamheten har i huvudsak möjliggjorts genom medel
från den japanska fonden och genom IVA:s medel för forskarutbyte med
andra länder.
SJF:s totala omslutning uppgick år 1974 till ca 225 000 kr., år 1975 till
250 000 kr. och år 1976 till 183 500 kr. Minskningen beror till största delen på
att bidraget från japansk sida kraftigt har skurits ner.
För budgetåret 1976/77 har SJF sökt anslag från STU och naturvetenskapliga
forskningsrådet samt industrin om totalt 440 000 kr., varav 270 000 kr. för
basverksamheten och 170 000 kr. för stipendieverksamheten.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet behandlade år 1975 ett motionsyrkande om att till Svenskjapanska
stiftelsen för forskning och utveckling förbudgetåret 1975/76 skulle
anvisas 150 000 kr. Vid sin behandling av motionsyrkandet erinrade utskottet
om att det finns speciella organ för att främja vetenskapliga kontakter och
forskarutbyte med Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland och Japan.
Utskottet ansåg att denna verksamhet är betydelsefull. I synnerhet, sade
utskottet, gäller detta Svensk-japanska stiftelsens verksamhet, eftersom det
är svårare - bl. a. med hänsyn till språk och geografiskt avstånd - att få till
stånd vetenskapliga kontakter med Japan än med de europeiska länderna.
Stiftelsens verksamhet täcker också ett bredare fält än de båda övriga
organisationernas. Utskottet ansåg det angeläget att medel ställdes till
förfogande så att Svensk-japanska stiftelsens fortsatta verksamhet säkrades.
Utskottet var dock inte berett att föreslå att, såsom motionärerna önskade,
bidraget till stiftelsen skulle utgå i form av ett särskilt anslag på statsbudgeten.
Utskottet avstyrkte härmed motionsyrkandet, som avslogs av riksdagen.
Datateknik i offentlig verksamhet
Motionen 1976/7 7:940
I den motivering till det här aktuella yrkandet i motionen 1976/77:940 som
lämnas i motionen 1976/77:937 anförs att rädslan för integritetsriskerna har
utnyttjats av reaktionära krafter. Dessa har ställt krav på att insamling av data
till statliga och kommunala register skall minskas. Datatekniken ger, menar
motionärerna, möjligheter till en systematisk kartläggning av viktiga men
f. n. okända delar av det svenska samhället. Som exempel nämns bl. a.
kartläggning av risker på arbetsplatserna, av miljögifter som påverkar
livsmedel, av bilismen och av ägandeförhållanden inom industrin.
Motionärerna kräver en satsning på en uppbyggnad av statliga och
kommunala datasystem. 1 dessa skall data samlas in och sammanställas i
arbetarklassens och folkflertalets intresse så att angelägna frågor kan
NU 1976/77:26
8
besvaras. 1 motionen nämns som exempel på ett sådant datasystem register
över arbetsplatser och arbetsplatsmiljö, kopplade till medicinska data om dem
som arbetat där. Motionärerna hävdar att ett sådant register skulle kunna
användas dels för att ge fakta om arbetsmiljörisker, dels som del i ett
arbetsförmedlingssystem, där den arbetssökandes behov kommer före
arbetsköparens. För en effektiv samhällsplanering och kontroll av de
makthavande behöver data om näringslivet registreras offentligt i större
utsträckning än vad som nu är fallet, anförs det.
Uppgifter i anslutning till motionen
Miljödatanämnden, som inrättades år 1974, leder en systematiskt bedriven
översyn av informationshantering på miljövårdsområdet. Verksamheten
syftar till att åstadkomma en samordnad planering av åtgärder som kan
underlätta och effektivisera myndigheternas informationsbearbetning och till
att därigenom utveckla ett samlat informationssystem för miljövården.
Statskontoret och statistiska centralbyrån bistår vardera inom sitt verksamhetsområde
miljödatanämnden. Nämnden har f. n. femton projekt. I flertalet
av de större utrednings- och utvecklingsprojekten har projektarbetet varit
förlagt till statskontoret, medan de statistikinriktade projekten bedrivits vid
statistiska centralbyrån. Även medicinska informationscentralen har svarat
för projektarbete åt nämnden. Bland forskningsprojekten märks information
om livsmedel, information om hälso- och miljöfarliga varor samt läkemedel,
information om arbetsmiljön, registrering av material i myndigheters akter,
statistik över import och hantering av hälso- och miljöfarliga varor, statistik
över anläggningar med miljöfarlig verksamhet, statistik över emissioner från
anläggningar med miljöfarlig verksamhet samt statistik över avfall och
avfallshantering. Inom projektet om information om arbetsmiljön har en
utredning slutförts av statskontoret; försöksverksamhet med datorbaserad
arbetsställeregistrering förbereds.
Stvrelsen JÖr teknisk utveckling (STU) stöder inom behovsområdet social teknik
bl. a. forskning rörande arbetsmiljöteknik och medicinsk teknik. Inom
båda dessa områden kommer datateknik till användning.
LO:s dataråd utgör referensgrupp för forskningsprojektet Demokratisk
styrning och planering i arbetslivet. Projektet,som har pågått sedan juli 1975,
stöds ekonomiskt av Riksbankens jubileumsfond och Arbetarskyddsfonden.
Syftet med projektet är bl. a. att bidra till löntagarnas och deras fackliga
organisationers kunskapsuppbyggnad inom områdena planering, styrning
och datoranvändning samt till utveckling av arbetsformer för planerings- och
utredningsverksamhet inom fackföreningsrörelsen. Forskningsarbetet sker
till stor del i arbetsgrupper tillsammans med löntagar- och fackklubbar på
olika arbetsplatser.
NU 1976/77:26
9
Utskottet
Styrelsen för teknisk utveckling (STU) ger stöd till teknisk forskning och
utveckling genom dels projektanslag, dels kollektiva forskningsprogram.
STU stöder även internationell kontaktverksamhet, bl. a. i samarbete med
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). För budgetåret 1977/78 räknar föredragande
statsrådet med att av det anslag om 280,5 milj. kr., som STU föreslås
få under denna punkt, 246 milj. kr. skall utgå till stöd till teknisk forskningsoch
utvecklingsverksamhet. Härav beräknas 8,7 milj. kr. till STU:s internationella
kontaktverksamhet.
En höjning av STU:s anslag med 5 milj. kr. föreslås i motionen 1976/
77:940. Denna resursförstärkning är avsedd för att STU skall kunna initiera
forsknings- och utvecklingsprojekt som syftar till uppbyggande av arbetsmiljö-
och näringslivsregister i statlig och kommunal regi. Dessa register
skulle kopplas till medicinska data över de anställda. Projektet bör enligt
motionärerna bedrivas i samarbete med universitets- och högskoleinstitutioner
och med fackklubbar vid de berörda arbetsplatserna. En viss forsknings-
och utvecklingsverksamhet med användande av datateknik och med
syfte bl. a. att kartlägga arbetsmiljöns påverkan på de anställda pågår inom
olika myndigheter och organisationer. Miljödatanämnden ansvarar - som
framgår av redovisningen i det föregående - för ett projekt rörande
information om arbetsmiljön. Inom ramen för detta projekt förbereds
försöksverksamhet med datorbaserad arbetsställeregistrering. STU stöder
bl. a. forskning rörande arbetsmiljöteknik och medicinsk teknik. En höjning
av anslaget till STU i enlighet med motionsyrkandet är utskottet inte berett
att föreslå. Utskottet vill i sammanhanget peka på de risker i fråga om
integritetsskyddet som register enligt motionärernas förslag skulle kunna
medföra.
Förslag till åtgärder för att fortsättningsvis trygga den verksamhet som
bedrivs av Svensk-japanska stiftelsen för forskning och utveckling önskas i
motionen 1976/77:878. Stiftelsen finansieras genom anslag från olika källor.
Bidragen har minskat under år 1976. Vid sin behandling år 1975 av ett förslag
om att stöd till stiftelsen skulle utgå direkt över statsbudgeten framhöll
utskottet (NU 1975:15) betydelsen av stiftelsens insatser. Utskottet ansåg det
angeläget att medel skulle ställas till förfogande för att säkra stiftelsens
fortsatta verksamhet.
Vad utskottet då uttalade äger fortfarande sin giltighet. En utbyggnad av
kontakterna inom teknik och vetenskap mellan Sverige och Japan måste ligga
i svenskt intresse. Inte minst den stora satsning på tekniskt utvecklingsarbete
som skett i Japan gör det intressant ur svensk synvinkel att närmare följa
utvecklingen. Svårigheterna att bygga ut kontakterna är uppenbara. Kontaktorgan
av den typ som stiftelsen representerar kan härvidlag spela en viktig
roll. Det är enligt utskottets mening angeläget att den verksamhet som
stiftelsen bedriver inte äventyras genom alltför begränsade resurser.
Utskottet räknar med att regeringen kommer att undersöka vilka åtgärder
NU 1976/77:26
10
som bör vidtas för att trygga Svensk-japanska stiftelsens fortsatta verksamhet.
Vad utskottet här har anfort borges regeringen till känna som riksdagens
mening.
Vad som anförs och föreslås i propositionen har inte gett utskottet
anledning till erinran eller särskilt yttrande.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har
förordat rörande återbetalning av stöd från styrelsen för teknisk
utveckling,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1977/
78, i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda
staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till teknisk
forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. som, inberäknat
löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst
115 000000 kr. under vart och ett av budgetåren 1978/79—
1981/82,
3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1976/77:940 yrkandet 1 till Styrelsen för teknisk
utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1977/
78 anvisar ett reservationsanslag av 280 500 000 kr.,
4. att riksdagen med anledning av motionen 1976/77:878 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
tryggande av Svensk-japanska stiftelsens för forskning och
utveckling fortsatta verksamhet.
14. Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 2 (s. 229 f.) och
hemställer
att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.
15. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten F 3 (s. 230) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1977/78 få beställa
utrustning för, inberäknat redan beställd utrustning, högst
4 500 000 kr. under budgetåret 1978/79 och högst 3 000 000 kr.
under budgetåret 1979/80,
2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 10 800 000 kr.
16. Europeiskt rymdsamarbete m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 4 (s. 231-234) och hemställer
att riksdagen till Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 48 360 000 kr.
NU 1976/77:26
11
17. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten F 5 (s. 236-239) och hemställer
att riksdagen till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
18. Bidrag till statens provningsanstalt. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 6 (s. 239) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 19 000 000 kr.
19. Statens provningsanstalt: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 7 (s. 240) och hemställer
att riksdagen till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.
20. Statens skeppsprovningsanstait. Regeringen har under punkterna
F 8-10 (s. 241-245) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1977/78 anvisa
1. till Statens skeppsprovningsanstait: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,
2. till Bidrag till statens skeppsprovningsanstait ett reservationsanslag av
3 200 000 kr.,
3. till Statens skeppsprovningsanstait: Utrustning ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.
I motionen 1976/77:856 av herrar Bengtsson i Landskrona (s) och Svanberg
(s) hemställs
1. att anslaget under Bidrag till statens skeppsprovningsanstait uppförs
med ett till 4,5 milj. kr. förhöjt belopp,
2. att anslaget under Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning
och utveckling reduceras i motsvarande mån.
Motionen
Med erinran om vad statens skeppsprovningsanstait har anfört i sin
anslagsframställning uttalar motionärerna att de svenska varvens situation i
dag inte är helt tillfredsställande och att deras möjligheter till nya satsningar
därför bör underlättas av samhället. Insatser av skeppsprovningsanstalten,
bl. a. genom det nya manöver- och våglaboratoriet, kan medverka till att
förbättra den svenska varvsindustrins prekära läge, menar motionärerna.
Syftet med motionen är att anstalten skall få det anslagsbelopp som den anser
sig behöva för att klara egen forskning.
Utskottet
Statens skeppsprovningsanstalts verksamhet är indelad i tre program. Den
största omslutningen i ekonomiskt avseende, under detta budgetår inemot 15
NU 1976/77:26
12
milj. kr., har programmet Uppdragsverksamhet. Däri ingår uppdragsforskning,
som finansieras bl. a. av styrelsen för teknisk utveckling (STU). Hittills
har STU för detta ändamål disponerat medel från ett särskilt anslag.
Skeppsprovningsanstalten har vidare ett program Egen forskning, de senaste
åren med en omslutning av mer än 2 milj. kr. Forskningen inom detta
program betraktas av skeppsprovningsanstalten som en förutsättning för att
dess uppdragsverksamhet skall kunna hållas på en hög teknisk-vetenskaplig
nivå. Anstaltens tredje program omfattar myndighetsuppgifter.
Av stor betydelse för verksamheten blir att skeppsprovningsanstalten
under år 1977 kan ta ett nytt, välutrustat manöver- och våglaboratorium i
bruk. Anstalten får härigenom förstärkta resurser men också ökade kostnader.
Dessa måste, säger föredragande statsrådet i propositionen, täckas
genom att uppdragsintäkterna ökas i motsvarande grad, något som i sin tur
förutsätter att en ändamålsenlig kompetens byggs upp vid laboratoriet.
Avsikten är att STU - genom medel från sitt delprogram Stöd till behovsområden-skall
bidra till att så kan ske. Underpunkten F l,som gäller anslag
till STU för teknisk forskning och utveckling, uttalar föredragande statsrådet
(s. 228) att upptill 3,5 milj. kr. under budgetåret 1977/78 skall i mån av behov
kunna utgå från STU till projekt vid manöver- och våglaboratoriet som avser
angelägna forskningsprojekt av långsiktig och metodutvecklande betydelse.
Medel som på detta sätt tillförs skeppsprovningsanstalten blir, trots att de
sålunda avser kompetenshöjande forskning och inte uppgifter av sekundäruppdrags
natur, formellt att betrakta som intäkter av uppdragsverksamheten.
Denna skall enligt gällande princip lämna full kostnadstäckning, något som
bl. a. tar sig uttryck i att som förslagsanslag till uppdragsverksamheten nu
som tidigare föreslås - under punkten F 8 - ett formellt belopp av 1 000 kr.
Statens direkta bidrag till skeppsprovningsanstalten, vilket skall täcka
kostnaderna för de båda övriga programmen, föreslås - under punkten F 9 -bli 3 200 000 kr., varav 2 350 000 kr. kan beräknas stå till buds för anstaltens
egen forskning. Totalt kan alltså av statsmedel merän 5,8 milj. kr. komma att
ställas till anstaltens förfogande för olika slags forskningsprojekt. Formellt får
dock anstalten inte på detta sätt sin begäran om 4,5 milj. kr. för egen forskning
under budgetåret tillgodosedd.
Motionärerna har tagit fasta på det sistnämnda förhållandet. De finner det
oklart i vilken utsträckning medel från STU kommer att få användas för
forskning vid skeppsprovningsanstalten. Med betonande av de nya möjligheter
till fruktbärande forskningsinsatser som manöver- och våglaboratoriet
erbjuder pläderar de för att anstaltens framställning om forskningsmedel skall
bifallas fullt ut. Av vad utskottet ovan har anfört framgår att detta skulle
åstadkommas om bidraget under punkten F 9 bestämdes till 5 350 000 kr. Ett
beslut om en sådan anslagshöjning skulle enligt motionärernas intentioner
kombineras med beslut om en motsvarande reduktion av anslaget till STU för
teknisk forskning och utveckling. I stället torde få förutsättas att det anslaget
lämnas outnyttjat till den del som det skulle komma att motsvaras av medel
NU 1976/77:26
13
som anvisas direkt till skeppsprovningsanstalten.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av skeppsprovningsanstaltens
verksamhet men finnér inte skäl för en omfördelning av
medel mellan de berörda anslagen enligt de grunder som motionen ger
anvisning om. Propositionens förslag innebär att skeppsprovningsanstalten
för kompetenshöjande forskning kan få möjlighet att av statsmedel disponera
t. o. m. ett avsevärt större belopp än anstalten och motionärerna har hemställt
om att den skall få för egen forskning. Avgörande för storleken av STU:s
tillskott blir bl. a. omfattningen av den reguljära uppdragsverksamheten.
Anstalten har beräknat omslutningen av programmet Uppdragsverksamhet
under budgetåret 1977/78 till drygt 15 milj. kr. Föredragande statsrådets ovan
refererade uttalande under punkten F 1, vilket utskottet ansluter sig till, ger
entydigt uttryck för avsikten att anstalten skall kunna påräkna att under de
förutsättningar som anges i propositionen få upp till 3,5 milj. kr. från STU för
verksamhet som inte har karaktären av sekundäruppdrag. Den oklarhet som
motionärerna talar om råder alltså inte. Utskottet tillstyrker propositionen
såvitt gäller de tre anslagen till skeppsprovningsanstalten.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1976/77:856 till Bidrag lill statens skeppsprovningsanstalt
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
3 200 000 kr.,
2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag för budgetåret
1977/78 anvisar
a) till Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,
b) till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.
21. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 11 (s. 246) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för
budgetåret 1977/78 anvisar ett anslag av 970 000 kr.
22. Bidrag till Sveriges standardiseringskommission. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten F 12 (s. 246 f.) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission för
budgetåret 1977/78 anvisar ett anslag av 5 265 000 kr.
23. Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten F 18 (s. 296-298) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att medge att stöd lämnas av Nordisk
fond för teknologi och industriell utveckling, vilket inberäknat
löpande beslut för Sveriges del innebär åtaganden om högst
NU 1976/77:26
14
1 287 000 kr. under år 1978 och högst 858 000 kr. under år
1979,
2. till Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling för
budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 4 290 000
kr.
24. Finansiering av statens utvecklingsfond. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 19 (s. 298 f.) och hemställer
att riksdagen godkänner att av vinsten för år 1976 från Sveriges
Investeringsbank AB 32 000 000 kr. avsätts till statens utvecklingsfond.
DOMÄNVERKET
25. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 1 (s. 303) och
hemställer
att riksdagen
1. beslutar att kyrkofonden för år 1976 skall ersätta domänverkets
fond för utgifter för övertalig personal med 162 000 kr.,
2. till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig
personal för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av
131 000 kr.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Förenade fabriksverken
26. Byggnader och utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten I. E: 1 (s. 304-311) och hemställer
att riksdagen till Byggnader och utrustning för budgetåret 1977/78
anvisar ett investeringsanslag av 86 200 000 kr.
Domänverket
27. Förvaltningsbyggnad för domänverket. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten I. G:2 (s. 349) och hemställer
att riksdagen till Förvaltningsbyggnad för domänverket för budgetåret
1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 1 700 000 kr.
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
28. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten 11:17 (s. 350 f.) och hemställer
NU 1976/77:26
15
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för
teknisk utveckling m. m. inom i investeringsplanen uppförda
kostnadsramar i enlighet med vad föredragande statsrådet har
förordat,
2. till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. för budgetåret
1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 110 000 kr.
Stockholm den 14 april 1977
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Sjönell (c), Hovhammar (m), Bengtsson i
Landskrona (s), Blomkvist (s), Wååg (s), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i
Ronneby (c), Högström (s). Ångström (fp), fru Oskarsson (c)(p. 9-28), herrar
Pettersson i Lund(s)(p. 9-28), Siegbahn (m). Häll (s)(p. 9-28) och Wästberg i
Stockholm (fp).
Reservationer
av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, Wååg, Högström,
Pettersson i Lund och Häll (alla s)
1. vid punkten 9 (Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m.)
Reservanterna anser
dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 3 med ”SIFU.s
kursverksamhet” och slutar på s. 4 med ”ifrågavarande anslag” bort ha
följande lydelse:
SIFU:s kurser, som i första hand är inriktade på de mindre och medelstora
företagens utbildningsbehov, är av stor betydelse. Fortbildningsverksamheten
vänder sig till målgrupper vilkas behov av anpassning till den tekniska,
ekonomiska och sociala utvecklingen är särskilt påtagligt. Att resurserna för
utbildningsfrämjande åtgärder behöver förstärkas framgår också av industriverkets
ovannämnda rapport. Det kan därför inte vara rationellt att på ett så
ingripande sätt som sker i propositionen frångå verkets egna beräkningar om
medelsbehovet för det kommande budgetåret. Utskottet vill även framhålla
att det är väsentligt att samarbetet med den kommunala vuxenutbildningen
byggs ut. Utskottet tillstyrker den i motionen föreslagna anslagshöjningen.
NU 1976/77:26
16
dels att utskottet bort hemställa
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionen 1976/77:885 yrkandet 1 till Statens industriverk:
Bidrag till kursverksamhet m. ni. för budgetåret 1977/78 anvisar
ett reservationsanslag av 12 198 000 kr.
2. vid punkten 20 (Statens skeppsprovningsanstalt)
Reservanterna anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”till skeppsprovningsanstalten” bort ha följande
lydelse:
Utskottet finner motionärernas anmärkningar mot propositionens förslag
med avseende på skeppsprovningsanstalten välgrundade. Anstalten måste få
fullgoda möjligheter att helt utnyttja sina förstärkta resurser, till fördel för
varvsindustrin och sjöfarten liksom för samhället i stort, som inte minst har
intresse av forskningsresultat på havsteknikens och miljövårdens områden.
Det är därför angeläget att anstalten direkt, utan att gå omvägen över STU, får
disponera hela det belopp av 4,5 milj. kr. som den har begärt för egen
forskning. Ett beslut av denna innebörd geren säker grundval föranstaltens
planering. Det bör givetvis inte hindra att anstalten också, om behov
föreligger, får stöd från STU för kompetenshöjande forskning, allt inom den
totala ram som föredragande statsrådet har angivit. Med här angivna
modifikationer tillstyrker utskottet propositionen såvitt gäller anslag till
skeppsprovningsanstalten.
dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionen 1976/77:856 till Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt
anvisar ett reservationsanslag av 5 350 000 kr..
GOTAB 53785 Stockholm 1977