NU 1976/77:24
Näringsutskottets betänkande
1976/77:24
med anledning av propositionen 1976/77:100 i vad avser energihushållning
m. m. jämte motioner
I detta betänkande behandlas propositionen 1976/77:100 bilaga 17 (industridepartementet)
avsnittet Internationellt energisamarbete och punkterna
E 1-4, 6-9 (organ och åtgärder på energiförsörjningsområdet) och F
13-17 (energiforskning, AB Atomenergi, m. m.) på driftbudgeten, I, F:1
(kraftstationer) och V:12 (Svenska Petroleum AB) på kapitalbudgeten
samt motioner med anknytning till dess punkter.
Punkten E 5 (Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m.) behandlas
i ett senare betänkande.
ENERGIHUSHÅLLNING
1. Internationellt energisamarbete. Regeringen har genom propositionen
berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfort
(s. 158-162) om det långsiktiga energisamarbetet inom ramen för det internationella
energiprogrammet.
Utskottet
I propositionen lämnas en redogörelse för hur det långsiktiga energisamarbetet
inom det internationella energiorganet, 1EA, har fortgått. Av redogörelsen
framgår bl. a. följande. En särskild kommitté för forskningsoch
utvecklingssamarbete har inrättats. Vidare har IEA:s styrelse i mars
1976 godkänt ett särskilt program för det långsiktiga samarbetet inom IEA.
Detta program som gäller för medlemsländerna har till syfte att bidra till
säkerhet i energitillförseln, till minskat beroende av importerad olja för
ländergruppen, till mer stabila förhållanden på världens oljemarknad och
till en rättvis fördelning av förmåner mellan de deltagande länderna. I propositionen
redovisas att det på en punkt i programmet är fråga om ett nytt
åtagande. Det gäller en bestämmelse om minimipris på olja på medlemsländernas
inhemska marknad. Medlemsländerna skall se till att importerad
olja inte säljs på deras inhemska marknader under ett pris motsvarande
7 US-dollar per fat f. o. b. (dvs. ca 185 kr/m3). Föredragande statsrådet påpekar
att inga tecken f. n. tyder på att världsmarknadspriset på råolja under
överskådlig framtid kommer att sjunka under det angivna priset. Även om
förslag med tiden väcks inom IEA att det skall sättas en högre nivå för
minimipriset skall riktpunkten liksom hittills vara att nivån ungefär skall
motsvara kostnadsnivån för alternativ energiproduktion inom IEA, dvs.
1 Riksdagen 1976/77. 17 samt. Nr 24
NU 1976/77:24
2
den produktion som systemet är avsett att skydda. För beslut inom IEA
om att höja nivån för minimipriset krävs enighet. Riksdagen kommer framdeles
att få ta ställning till frågan om tillämpning av programmet såvitt
avser minimipris på olja, eftersom detta föranleder lagstiftning.
Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad föredragande
statsrådet har anfört och hemställer
att riksdagen lägger redogörelsen för det långsiktiga energisamarbetet
inom ramen för det internationella energiprogrammet
till handlingarna.
2. Statens elektriska inspektion. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten E 1 (s. 162 f.) och hemställer
att riksdagen till Stålens elektriska inspektion förbudgetåret 1977/78
anvisar ett förslagsanslag av 4 453 000 kr.
3. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten E2 (s. 163-170) och hemställer
att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
4. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten E3 (s. 170-172) och hemställer
att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhets/örskning
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
1 000 kr.
5. Kostnader för vissa nämnder. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten E4 (s. 172 f.) och hemställer
att riksdagen till Kostnader förvissa nämnder för budgetåret 1977/78
anvisar ett förslagsanslag av 135 000 kr.
6. Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energisparande syfte. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten E 6 (s. 204-207) och hemställer
att riksdagen till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande
syfte för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
3 000 000 kr.
7. Främjande av landsbygdens elektrifiering. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten E7 (s. 207-212) och hemställer
NU 1976/77:24
3
att riksdagen
1. godkänner vad föredragande statsrådet förordat i fråga om riktlinjerna
för stödet åt landsbygdens elförsörjning,
2. till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 15 000000 kr.
8. Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten E8 (s. 212 f.) och hemställer
att riksdagen till Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall m. m.
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 1 000
kr.
9. Oljeprospektering. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
E9 (s. 213) och hemställer
att riksdagen till Oljeprospektering för budgetåret 1977/78 anvisar
ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.
10. Energiforskning. Regeringen har under punkten F 13 (s. 247-279) föreslagit
riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1977/78, i enlighet med
vad föredragande statsrådet anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i
samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som,
inberäknat löpande beslut, innebär åtaganden om 80 000 000 kr. för budgetåret
1978/79 och 50000000 kr. för budgetåret 1979/80,
2. till Energiforskning för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag
av 114 300 000 kr.
I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna
1976/77:860 av herr Börjesson i Glömminge (c), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om initiativ i syfte att möjliggöra uppförande
av vindenergiaggregat på Öland,
1976/77:881 av herr Werner m. fl. (vpk), såvitt avser hemställan att riksdagen
3.
hos regeringen begär en plan för förändring av industrins och trafikväsendets
struktur i riktning mot högre förädling och dämpad privatbilism,
6. hos regeringen begär förslag till direkt statligt engagemang i utveckling
och produktion av vind- och solenergianläggningar,
1976/77:971 av herr Silfverstrand m. fl. (s), såvitt avser hemställan (1)
att riksdagen hos regeringen begär att pågående forskning angående samåkning
får fortsatt stöd,
NU 1976/77:24
4
1976/77:1319 av herr Mellqvist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att begränsa energiåtgången inom
transportområdet och att forsknings- och utvecklingsarbetet inom trafiksektorn
målinriktas och förstärks.
Motiveringen till motionen 1976/77:1319 finns i motionen 1976/77:1318
om trafikpolitiken, vilken har hänvisats till trafikutskottet.
Motionen 1976/77:881 behandlas i övrigt delvis i utskottets betänkande
1976/77:23, delvis senare. Motionen 1976/77:971 har i övrigt behandlats
i skatteutskottets betänkande 1976/77:32.
Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av
direktör Bo Aler, AB Atomenergi,
direktör Olof Hörmander (ordförande) och civilingenjör Sigfrid Wennerberg,
delegationen (I 1975:02) för energiforskning,
generaldirektör Eric Pettersson (ordförande), överingenjör Harald Haegermark,
byrådirektör Per-Johan Svenningsson, professor Sune Berndt och
professor Torbjörn Westermark, nämnden för energiproduktionsforskning.
På utskottets begäran har därefter nämnden för energiproduktionsforskning
i samråd med AB Atomenergi skriftligen belyst konsekvenserna av
de minskade medelsramar som i propositionen anges för vissa programelement
inom delprogrammet Fissionsenergi.
Motionerna
Förslag som syftar till att åstadkomma en bättre hushållning med energi
läggs fram i de motioner utskottet behandlar i detta sammanhang. Förslagen
anknyter till olika aspekter av det nu pågående energiforskningsprogrammet.
I tre motioner föreslås olika åtgärder för att begränsa förbrukningen av
energi inom transportsektorn. I den motivering till yrkandet i motionen
1976/77:1319 som lämnas i motionen 1976/77:1318 hänvisas bl. a. till utredningar
som energisparkommittén och statens industriverk har gjort rörande
energiförbrukningen inom samfärdselsektorn. Dessa visar enligt motionärerna
att kraftfulla åtgärder för att minska energiförbrukningen inom
transportområdet är nödvändiga. Vidare är det nödvändigt att med olika
medel stimulera en övergång till kollektiva transportmedel. Motionärerna
anser att forsknings- och utvecklingsarbetet på transportområdet bör vitaliseras.
Detta arbete bör omfatta såväl övergripande och principiell grundforskning
som insatser på praktiska tillämpningsområden, t. ex. konstruktion
av energisnåla bilmotorer.
I motionen 1976/77:881 kritiseras allmänt regeringens energipolitik såsom
svävande och opportunistisk. Vidare anklagas det socialdemokratiska partiets
ledning för att inte tillräckligt kritiskt diskutera kärnkraften utifrån
arbetarrörelsens idéer. Motionärerna anser att en frigörelse från kärnkraften
NU 1976/77:24
5
är möjlig men betonar att härför krävs styrande planering och konkreta
ingripanden. Sammansättningen av produktion och trafik måste gradvis förskjutas,
hävdar de. Förädlingsgraden måste höjas, rovdriften och utslagningen
dämpas. Regeringen vill emellertid inte ha någon form av styrande
planering, säger motionärerna. Den tror sig kunna muta storföretagen till
frivilligt sparande och ny teknik. Den vägrar att se sambandet mellan industrins
sammansättning och energipolitiken.
I motionen 1976/77:971 erinras om att en forskargrupp vid Chalmers
tekniska högskola f. n. undersöker möjligheterna att öka graden av samåkning
vid resor till och från arbetsplatsen. Gruppen har fått anslag för
forskningsprojektets forsta etapp. Motionärerna vill understryka att det är
viktigt att även projektets andra etapp utan dröjsmål får ekonomiska garantier.
De anser det angeläget att forskningsprojektet bedrivs skyndsamt
så att dess resultat kan ligga till grund för åtgärder i samband med riksdagens
energipolitiska beslut år 1978.
Vindkraftens framtida möjligheter som energikälla berörs i två motioner.
Enligt motionen 1976/77:860 är Öland ett område som synes ha naturliga
förutsättningar för vindenergi. Motionären anser att planering av ett vindenergiaggregat
i första hand för försök men i ett senare skede även för
samverkan med kraftförsörjningssystemet på Öland snarast bör komma till
stånd. Som underlag för statsmakternas kommande energipolitiska beslut
är det värdefullt, anför han, att ha kunskap om vilka områden som kan
vara lämpliga för vindenergiproduktion.
I motionen 1976/77:881 uttalas att nya energikällor medvetet skall utvecklas
och inte får lämnas å sido därför att de på kort sikt inte anses
ge tillräckligt kommersiellt utbyte åt privatkapitalet.
17wj utredningar
Energikommissionen (I 1976:05; ordförande: generaldirektör Ove Rainer)
har tillkallats med uppdrag att förbereda statsmakternas nästa beslut
rörande energipolitiken. I direktiven anges att kommissionens huvuduppgift
är att samla, utvärdera och redovisa material samt göra nödvändiga kompletterande
studier som kan tjäna som underlag för regeringens ställningstaganden
och förslag till riksdagen år 1978 om den svenska energipolitikens
inriktning för tiden fram till år 1990. Kommissionen är oförhindrad att
därjämte också redovisa synpunkter och förslag avseende ett längre tidsperspektiv.
Kommissionens redovisning bör ha formen av alternativa energiprogram
för tiden fram till år 1990.
Vid utarbetandet av alternativt sammansatta försörjningssystem bör kommissionen
enligt direktiven göra en bedömning av möjligheterna att förse
Sverige med energi av olika slag. Denna måste göras mot bakgrund av
dels utvecklingstendenserna internationellt, t. ex. i fråga om olja, naturgas,
kol och kärnbränsle, dels de inhemska förutsättningarna för primärener
-
NU 1976/77:24
6
giproduktion och för produktion av elektrisk energi, fjärrvärme m. fl. sekundära
energiformer. Det krävs även, uttalas det, en bedömning av utsikterna
till nya tekniska lösningar och system samt till utnyttjande av energislag
som hittills inte har haft någon nämnvärd betydelse i Sverige. Särskilt
intresse bör ägnas åt möjligheterna att utnyttja de förnyelsebara energikällorna.
Möjligheterna att härvidlag utvidga eller intensifiera nuvarande energiforskningsprogram
bör undersökas. Vid dessa bedömningar bör kommissionen
beakta de resultat som kommer fram inom energiforskningsprogrammet.
Kommissionen bör även försöka bedöma när de nya energiformerna
eller de nya tekniska lösningarna kan bli tillgängliga för en bredare introduktion
i vårt land och hur detta beror av de ambitionsnivåer som väljs
i fråga om forskningsinsatser samt vilka sidoeffekter på hälsa och miljö
eller annorledes som de kan väntas ha.
En central uppgift för kommissionen skall vara att utarbeta förslag till
åtgärder som medför en effektiv energianvändning. Kommissionen skall
vidare undersöka de medel som står till buds för att påverka energikonsumtionen.
Till de väsentliga frågor som här bör belysas hör inverkan av
olika prisnivåer och olika prissystem. Andra väsentliga frågor gäller effekterna
och den principiella inriktningen av ekonomiskt stöd till investeringar
med förbättrad energihushållning som syfte.
I direktiven anges vidare att det är angeläget att kommissionen analyserar
konsumtionsutvecklingen samt hittills vidtagna hushållningsåtgärdcr och
anger, sektor för sektor, vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas.
Delegationen för energiforskning (I 1975:02; ordförande: direktör Olof Hörntänder)
har i uppdrag bl. a. att till den 28 september 1977 ta fram underlag
för statsmakternas beslut om forsknings- och utvecklingsarbete inom energiområdet
under en treårsperiod med början den 1 juli 1978. Enligt de tillläggsdirektiv
som regeringen den 10 februari 1977 meddelade för delegationens
arbete bör detta ändras i vad avser de alternativa förslag som
delegationen har att redovisa. Ett alternativ bör alltjämt innebära en i förhållande
till insatserna inom energiforskningsprogrammet under budgetåret
1977/78 oförändrad ambitionsnivå. Därutöver bör delegationen redovisa två
alternativ som innebär högre ambitionsnivåer. Härvid bör belysas främst
möjligheterna till ökade insatser vad gäller utvecklingen av förnyelsebara
energikällor. Sådana insatser bör innefatta även den forskning och utveckling
som behövs för att anpassa olika konsumtionssektorer för ett ökat utnyttjande
av dessa energikällor.
Utredningsarbete rörande energianvändning för transporter och samfärdsel
Inom ramen för delprogrammet Transportforskningssystemets utveckling
stöder transportforskningsdelegationen en undersökning av möjligheterna
att öka graden av samåkning vid resor till och från arbetsplatsen. Projektet
bedrivs i samarbete med Chalmers tekniska högskola, transportnämnden.
NU 1976/77:24
7
energisparkommittén och stadsbyggnadskontoret i Göteborg. I projektbeskrivningen
anges syftet med studien vara att ge ökade kunskaper om hittillsvarande
och nu pågående samåkning i Sverige samt att ange principer
och förutsättningar för samt konsekvenser av en ökad samordning. Med
ledning av dessa kunskaper bör man kunna bedöma om och hur samåkning
bör stimuleras samt ange lämpliga metoder för att organisera samåkning
under normal- resp. krisförhållanden. Studien avses utföras i två etapper,
varav den första är att betrakta som en teoretisk förberedelse för den andra,
mera praktiskt orienterade delen. Denna omfattar genomförande och utvärdering
av ett antal i första hand företagsbaserade demonstrationsprojekt.
Projekten skall så långt möjligt samordnas med kommunernas och kollektivtrafikföretagens
egen planering. Till forskningsprojektet har för budgetåret
1976/77 beviljats 272 000 kr.
Forskning rörande vindenergi
Nämnden för energiproduktionsforskning anger i sin plan för programmet
Vindenergi att programmet omfattar alla de åtgärder som krävs intill dess
att en kommersiell utveckling kommer till stånd eller intill dess att statsmakterna
beslutar stödja en vindkraftsutveckling på annat sätt än genom
nämnden eller ett energipolitiskt beslut fattas att vindkraft inte skall nyttiggöras
i Sverige. Programmet består av två huvuddelar, av vilka den ena
avser nätanslutna system och den andra anläggningar för lokala behov.
Beträffande den pågående verksamheten redovisar nämnden var programmet
befinner sig i genomförandet av studier och försök. Detaljplaneringen
av fasen fullskaleprototyp har just påbörjats. Vidare redovisas att nämnden
våren 1976 hos SAAB-Scania AB beställde ett försöksaggregat med 15 kW
effekt och 18 m rotordiameter. Konstruktionen av aggregatet har avslutats
och tillverkning pågår. Vid förläggningsplatsen nära Älvkarleby i norra Uppland
har tornet nu färdigställts. Aggregatet kommer att provas av leverantören
under våren-sommaren 1977, varefter provningsprogrammet
kan inledas hösten 1977. Provningsperiodens längd uppskattas f. n. till
ca tre år.
En omfattande utredning har påbörjats, vari förutsättningarna för anläggning
av vindkraftverk i olika geografiska regioner undersöks. Hänsyn tas
därvid till restriktioner i form av konflikt med andra planintressen. Det
långsiktiga målet för dessa studier, som på nämndens uppdrag genomförs
av statens vattenfallsverk, är att ge underlag för bedömning av den tänkbara
utbyggnadsnivån såväl för hela Sverige som för regioner i Sverige.
Lokaliseringsstudierna inriktas f. n. på att finna tre lämpliga platser för
driltsprov med prototyper i full skala och/eller demonstration med en
gruppstation med tio aggregat. En plats bör härvid ligga i vattenfallsverkets
region; studierna skall i detta fall genomföras i samarbete mellan nämnden
och verket. En annan plats bör ligga i Sydkrafts region och motsvarande
NU 1976/77:24
8
samarbete ske. En tredje plats bör ligga på Gotland.
I samband med lokaliseringsstudierna undersöks samverkan mellan vindkraftaggregat
och det övriga kraftsystemet. Detta arbete är av väsentlig betydelse
för de praktiska möjligheterna att koppla in vindkraft på nätet.
Nämnden anför vidare att intitialplanering av programfaserna fullskaleprototyp
och demonstrationsgrupp f. n. pågår. Fyra alternativa uppläggningar
på olika ambitions- och risknivåer utgör det preliminära resultatet
härav.
Utgångspunkten för studier av de alternativa uppläggningarna har varit
att så snart som möjligt genomföra en demonstration med en gruppstation
med tio aggregat. Detta antal bedöms vara det minsta som är representativt
för de förhållanden som kommer att råda vid drift mässig elproduktion med
vindkraft. Det har härvid visat sig att 1982-1983 är den tidigaste tänkbara
tidpunkten för en genomförd demonstration resulterande i elproduktion av
nämnvärd omfattning under förutsättning att utvecklingsarbetet får ske stegvis
och systematiskt.
Utskottet
De riktlinjer för energiforskningsprogrammets första treårsperiod som ingår
i 1975 års energipolitiska beslut anger syftet med forskningsverksamheten
vara att på lång sikt förändra det nuvarande energiförsörjningssystemet i
riktning mot återhållen energikonsumtion och tryggare energiförsörjning.
I inte ringa grad skall forsknings- och utvecklingsarbetet inriktas på de förnyelsebara
energikällorna.
Den totala medelsramen för huvudprogrammet Energiforskning, som omfattar
sex delprogram och löper på tre år, är 366 milj. kr. Till programmet
har hittills anvisats 236,2 milj. kr. För budgetåret 1977/78 föreslås att 129,8
milj. kr. skall anvisas, varav 114,3 milj. kr. tas upp under det nu ifrågavarande
anslaget. De återstående medlen inom ramen utgår under industridepartementets
kommittéanslag och från fonden för byggnadsforskning. Inom
programmet i övrigt föreslås större delen av återstående medel - 76 milj.
kr. - utgå till programmet Energiproduktion. Totalramen för detta program
är enligt riksdagens beslut 211 milj. kr., varav hittills 133,8 milj. kr.
har anvisats. Från programmet Energiproduktion har anslagits medel till
följande delprogram: Fissionsenergi, Spillvärmeutnyttjande, Organiska
bränslen som ersättning för olja. Nya bränslesystem, Fusionsenergi, Geotermisk
energi, Vindenergi och Övriga energiformer.
Vissa förändringar och tillägg till de tidigare angivna riktlinjerna för energiproduktionsforskning
anges nu i propositionen. I stort sett, anför föredragande
statsrådet, bör den tidigare omfattningen och inriktningen av de
olika programmen gälla även för budgetåret 1977/78. Han framhåller dock
utveckling av nya, främst förnyelsebara energikällor som en av de viktigaste
uppgifterna inom energiforskningen. Ökade medel - totalt 25 milj. kr. -
NU 1976/77:24
9
skall därför enligt propositionen utgå till delprogrammen inom dessa områden.
Anslagshöjningen möjliggörs genom en omdisposition av programmedlen
så att anslaget till forskning rörande fissionsenergi minskas. Av
den ursprungligen beräknade totalramen om 81 milj. kr. för ändamålet har
hittills 54,4 milj. kr. anvisats. Nu beräknas till detta delprogram 17 milj.
kr. för budgetåret 1977/78, vilket är 9,2 milj. kr. mindre än innevarande
budgetår. Denna minskning motiverar statsrådet med att någon fortsatt betydande
kärnenergiutbyggnad i Sverige inte längre är aktuell. Han anser
dock att vissa insatser rörande kärnkraftens säkerhets- och avfallsfrågor är
motiverade. Till programelementet Lättvattenreaktorers säkerhet beräknas
12 milj. kr., vilket i stort sett motsvarar vad nämnden för energiproduktionsforskning
har föreslagit. Fortsatta forsknings- och utvecklingsinsatser
inom programelementen Framtida reaktorsystem. Små lättvattenreaktorer
och Anrikning av uran samt Utvinning av uran anses däremot inte påkallade.
För att det skall bli möjligt att avsluta nu pågående projekt beräknas
2 milj. kr. för de tre förstnämnda av dessa programelement. För vissa kompetensuppehållande
arbeten beträffande avfallshantering och upparbetning
beräknas 3 milj. kr. Detta innebär en minskning med ca I milj. kr. i förhållande
till nuläget.
De förändringar i riktlinjerna för energiforskningsprogrammet som anges
i propositionen utgår från regeringens princip att en satsning på kärnkraft
inte skall ske om inte riskerna med hanteringen av det använda bränslet
och det högaktiva avfallet kan bemästras på ett betryggande sätt. Hittills
har tyngdpunkten i programmet Energiproduktion legat på forskning rörande
fissionsenergi. Omfördelningen inom programmet medger - inom den av
riksdagen fastställda medelsramen - att forskningen i ökad utsträckning
kommer att inriktas på att utveckla teknik för förnyelsebara energikällor
såsom solenergi, vindkraft och jordvärme.
Utskottet har samma syn på energipolitikens långsiktiga utformning i
Sverige som kommer till uttryck i propositionen. Den omdisposition av
resurserna mellan de olika delprogrammen som anges i propositionen är
enligt utskottets mening motiverad. Den kan emellertid medföra risk för
att det inom vissa forskningsprogram blir svårt att fullfölja arbetet. F. n.
pågår inom de programansvariga organen en utvärdering av de olika forskningsprojekten.
Resultatet härav skall redovisas för delegationen för energiforskning.
Det skall utgöra underlag för statsmakternas kommande beslut
om energiforskningens inriktning och omfattning sedan det nu pågående
treårsprogram mel har genomförts. Utskottet räknar med att, om så skulle
visa sig nödvändigt, regeringen kommer att överväga en utökning av ramen
för delprogrammet Energiproduktion bl. a. för att pågående forskningsprogram
skall kunna avslutas på ett rationellt sätt.
Utskottet tillstyrker alltså propositionens förslag om ett anslagsbelopp av
114,3 milj. kr. för energiforskning liksom förslaget om bemyndigande för
regeringen att under det kommande budgetåret besluta om mera långsiktiga
åtaganden i fråga om stöd till forskning och utveckling inom energiområdet.
NU 1976/77:24
10
I detta sammanhang behandlar utskottet även ett antal motioner som
berör programmet Energianvändning för transport och samfärdsel samt delprogrammet
Vindenergi.
Tre motionsförslag anknyter till det förra programmet. Hemställan i motionen
1976/77:1319 går ut på att åtgärder skall vidtas för att begränsa energiåtgången
inom transportområdet och på att forsknings- och utvecklingsarbetet
inom trafiksektorn skall målinriktas och förstärkas. I motionen
1976/77:971 föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära att pågående
forskning angående samåkning får fortsatt stöd. Enligt motionen
1976/77:881 skall riksdagen hos regeringen begära en plan för förändring
av industrins och trafikväsendets struktur i riktning mot högre förädling
och dämpad privatbilism.
Det här aktuella programmet är indelat i två delprogram - Transportsystemets
utveckling och Energianvändning i drivsystem. För hela programmet
föreslås i propositionen 8 milj. kr., varav 2 milj. kr. på det förra
delprogrammet och 6 milj. kr. på det senare. Forskningsverksamheten syftar
till att ta fram erforderligt underlag för statsmakternas fortsatta planering.
Med anledning av yrkandet i motionen 1976/77:1319 vill utskottet påpeka
att - som framgår av propositionen - ett flertal forskningsprojekt inom de
båda delprogrammen tar sikte på de frågor som berörs i motionen. Någon
förstärkning av anslaget till programmet är utskottet inte berett att tillstyrka.
Med anledning av yrkandet i motionen 1976/77:881 vill utskottet erinra
om att energikommissionen har i uppdrag bl. a. att undersöka vilka åtgärder
som står till buds för att påverka energikonsumtionen. Till de väsentliga
frågor som här bör belysas, anförs i direktiven, hör inverkan av olika prisnivåer.
Andra väsentliga frågor gäller effekterna och den principiella inriktningen
av ekonomiskt stöd till investeringar med förbättrad energihushållning
som syfte. I direktiven anges vidare att det är angeläget att kommissionen
analyserar konsumtionsutvecklingen samt hittills vidtagna hushåll
ningsåtgärder och anger, sektor för sektor, vilka ytterligare åtgärder som
kan vidtas. Utskottet finner med hänsyn härtill inte skäl att förorda en
framställning till regeringen med anledning av yrkandet i motionen
1976/77:881.
Till det forskningsprojekt rörande samåkning som berörs i motionen
1976/77:971 har - som framgår av den föregående framställningen - anslag
lämnats för den första etappen. Enligt vad utskottet har inhämtat avser
transportforskningsdelegationen, som är det programansvariga organet, att
lämna stöd för projektets andra etapp. Utskottet avstyrker därför ifrågavarande
motionsyrkande.
Vindkraftens framtida möjligheter som energikälla tas upp i två motioner.
I motionen 1976/77:881 föreslås att riksdagen skall begära förslag till direkt
statligt engagemang i utveckling och produktion av vind- och solenergianläggningar.
Yrkandet i motionen 1976/77:860 syftar till att ett vindenergiaggregat
skall uppföras på Öland.
NU 1976/77:24
11
I propositionen föreslås en kraftigt ökad satsning på utveckling av alternativa
energikällor. Som framgår av redovisningen i propositionen stödjer
staten utveckling av vind- och solenergianläggningar. Utskottet avstyrker
därför ifrågavarande yrkande i motionen 1976/77:881.
Inom ramen för delprogrammet Vindenergi utreds f. n. förutsättningarna
för att anlägga vindkraftverk i olika geografiska regioner. Utskottet utgår
från att undersökningarna även kommer att innefatta möjligheten att förlägga
ett vindkraftverk till Öland. En särskild framställning till regeringen
med anledning av motionen 1976/77:860 finner utskottet inte anledning
att förorda.
Vad i övrigt anförs och föreslås i propositionen har inte gett utskottet
anledning till erinran eller särskilt yttrande.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen
att under budgetåret 1977/78, i enlighet med vad föredragande
statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse
i samband med stöd till forskning och utveckling inom
energiområdet som, inberäknat löpande beslut, innebär åtaganden
om 80 000 000 kr. för budgetåret 1978/79 och 50 000 000
kr. för budgetåret 1979/80,
2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Energiforskning
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
114 300 000 kr„
3. beträffande forskning rörande energianvändning för transport och
samfärdsel
att riksdagen avslår
a) motionen 1976/77:1319,
b) motionen 1976/77:971 yrkandet 1,
c) motionen 1976/77:881 yrkandet 3,
4. beträffande forskning rörande vindenergi
att riksdagen avslår
a) motionen 1976/77:881 yrkandet 6,
b) motionen 1976/77:860.
11. Grundläggande forskning för energiområdet. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 14 (s. 279-281) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1977/78, i enlighet
med vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomisk
förpliktelse i samband med stöd till grundläggande
forskning för energiområdet som innebär åtaganden om
2 000 000 kr. för budgetåret 1978/79 och 1 000 000 kr. för budgetåret
1979/80,
2. till Grundläggande forskning för energiområdet för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 6 129 000 kr.
NU 1976/77:24
12
12. Bidrag till verksamheten vid Aktiebolaget Atomenergi. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten F 15 (s. 294) och hemställer
att riksdagen till Bidrag lill verksamheten vid Aktiebolaget Atomenergi
anvisar ett reservationsanslag av 44 750 000 kr.
13. Energiteknisk forskning och utveckling vid Aktiebolaget Atomenergi.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 16 (s. 294) och
hemställer
att riksdagen till Energiteknisk forskning och utveckling vid Aktiebolaget
Atomenergi anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000
kr.
14. Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 17 (s. 294-296) och hemställer
att riksdagen till Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 19500 000 kr.
STATENS VATTENFALLSVERK
15. Kraftstationer m. m. Regeringen har under punkten I. F:1 (s. 312-348)
föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att medge statens vatten fal Isverk att teckna borgen
för lån intill sammanlagt 3 403 000 000 kr., varav högst 110 000 000
kr. för lån till eldistributionsföretag,
2. medge att statens vattenfallsverk får disponera en från 500 000 000 kr.
till 600 000 000 kr. ökad rörlig kredit i riksgäldskontoret,
3. bemyndiga regeringen att vid statens vattenfallsverk inrätta dels en
tjänst för överingenjör i Fe 26, dels en tjänst för datachef i Fe 25, dels
en tjänst för avdelningsdirektör i Fe 25 och dels en tjänst för avdelningsdirektör
i Fe 23/24,
4. till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag
av 2 265 000 000 kr.
1 motionen 1976/77:873 av herr Lövenborg m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
1.
hos regeringen begär skyndsamma förslag om effektutbyggnader vid
kraftverken i Messaure, Porsi och Laxede,
2. hos regeringen begär skyndsam översyn och redovisning av möjligheterna
att snabbt igångsätta effektutbyggnader vid övriga vattenkraftverk.
Motionen
Effektutbyggnad vid befintliga kraftverk som gör det möjligt att utvinna
mer elektrisk energi från redan utbyggda älvar bör, anser motionärerna.
NU 1976/77:24
13
prioriteras. Förslaget motiveras bl. a. med att en stark opinion vänder sig
emot exploatering av de få älvar som ännu inte är utbyggda. Motionärerna
erinrar om att sysselsättningssituationen i Jokkmokks kommun
är bekymmersam. Nu pågående kraftverksbyggen kommer alt vara klara
under en nära framtid. Nya arbetstillfällen måste alltså tillskapas.
Förutom de effektutbyggnader som vattenfallsverket för fram i årets anslagsframställning
föreslår motionärerna att verket skall få i uppdrag att
bygga ut kraftverken i Messaure, Porsi och Laxede. Vidare bör alla möjligheter
till kraftutbyggnader i andra kraftverk tas till vara. Genom sådana
utbyggnader kan ny energi skapas, säger motionärerna. Vidare kan de av
vatlenfallsverkets anställda som riskerar att bli arbetslösa beredas sysselsättning.
Utskottet
Statens vattenfallsverk har - enligt vad som redovisas i propositionen
-anmält att lönsamheten för effektutbyggnaden av kraftstationerna i Porjus,
Harsprånget och Ligga har försämrats. Med hänsyn till de allvarliga följder
för sysselsättningen i Luleälvsområdet som en senareläggning av utbyggnaden
av dessa kraftverk skulle föra med sig föreslår vattenfallsverket att
arbetena skall fullföljas planenligt men att verket skall ersättas för merkostnaderna.
Föredragande statsrådet biträder verkets förslag beträffande
de aktuella utbyggnaderna men tar inte ställning till verkets begäran om
kompensation för merkostnaderna.
Den i motionen berörda utbyggnaden av kraftverken i Messaure, Porsi
och Laxede ingår i verkets projektplanering. Verket påpekar i årets anslagsframställning
att i fråga om effektutbyggnader i Messaure, Porsi och Laxede
ytterligare måste undersökas om tidigare antagna, preliminära tidsplaner
kan bibehållas eller om en senareläggning bör ske. En redovisning av denna
omprövning avses komma att lämnas i nästa års anslagsskrivelse. Utskottet
förutsätter att verket - om det från elförbruknings- eller sysselsättningssynpunkt
finner detta behövligt - kommer att lägga fram förslag om utbyggnad
av de aktuella kraftverken.
Motionärerna önskar även att riksdagen hos regeringen skall begära en
skyndsam översyn och redovisning av möjligheterna att snabbt igångsätta
effektutbyggnader vid övriga vattenkraftverk. Som utskottet nyss har påpekat
görs inom vattenfallsverket löpande en sådan projektplanering. Verket
har regelmässigt möjlighet att för regeringen redovisa och föreslå nya utbyggnader.
Någon särskild framställning till regeringen med anledning av
motionen finner utskottet därför inte påkallad.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag
a) bemyndigar regeringen att medge statens vattenfallsverk att
teckna borgen för lån intill sammanlagt 3 403 000 000 kr., varav
högst 110 000 000 kr. för lån till eldistributionsföretag.
NU 1976/77:24
14
b) medger att statens vattenfallsverk får disponera en från
500 000 000 kr. till 600 000 000 kr. ökad rörlig kredit i riksgäldskontoret,
c) bemyndigar regeringen att vid statens vattenfallsverk inrätta
dels en tjänst för överingenjör i Fe 26, dels en tjänst för datachef
i Fe 25, dels en tjänst för avdelningsdirektör i Fe 25 och dels
en tjänst för avdelningsdirektör i Fe 23/24,
d) til) Kraftstationer ni. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett
investeringsanslag av 2 265 000 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1976/77:873.
16. Lån till aktieteckning i Svenska Petroleum AB. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten V:12 (s. 360 f.) och hemställer
att riksdagen till Lån till aktieteckning i Svenska Petroleum AB för
budgetåret 1977/78 anvisare» investeringsanslag av 12 500 000
kr.
Stockholm den 31 mars 1977
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg ts). Sjönell (c), Hovhammar (m). Bengtsson
i Landskrona (s). Börjesson i Glömminge (c). Blomkvist ts). Andersson i
Örebro (fp), Wååg (s), fru Hambraeus (c), herrar Carlsson i Tyresö (s). Wijkman
(m), fru Oskarsson (c), herrar Pettersson i Lund ts). Jonsson i Husum
(s) och Holger Bergqvist i Göteborg (fp).
Reservation
vid punkten 10 (Energiforskning) av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona,
Blomkvist, Wååg, Carlsson i Tyresö, Pettersson i Lund och Jonsson
i Husum (alla s) som anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "De
förändringar” och slutar med "inom energiområdet" bort ha följande lydelse:
De förändringar i gällande riktlinjer för programmet Energiproduktion
som anges i propositionen finner utskottet anmärkningsvärda. Det kan enligt
utskottets mening inte vara rationellt att för det sista året under programperioden
göra så betydande förändringar i anslagstilldelningen till olika delprogram.
Utskottet vill erinra om att det programansvariga organet, nämnden för
NU 1976/77:24
15
energiproduktionsforskning, har framhållit att utvecklingsstödjande insatser
blir effektiva endast om de baseras på ett grundligt planeringsarbete och
om de stödda projekten inom varje insatsområde bringas att samverka i
ett sammanhållet handlingsprogram.
Omdispositionen drabbar främst programelementen Framtida reaktorsystem,
Anrikning av uran och Utvinning av uran. Det förstnämnda programelementet
har nämnden för energiproduktionsforskning i anslagsframställningen
för budgetåret 1977/78 givit högsta prioritet. Denna bedömning
baseras på nämndens programmål och på att programelementet
utgör ett insatsområde där andra organ inte delar ansvaret för att en
önskvärd utveckling kommer till stånd. I programelementen ingår bl. a.
bevakning av den internationella utvecklingen. De anvisade medlen torde
enligt vad utskottet inhämtat inte räcka till för upprätthållande av denna
bevakning ens på en betydligt reducerad nivå. Detta minskar bredden
i underlaget för framtida energipolitiska beslut. Utskottet finner det därför
befogat att ytterligare medel anvisas utöver de 2 milj. kr. som beräknas
i propositionen. Den ökade satsning på forskning rörande alternativa, förnyelsebara
energikällor som förordas i propositionen kan utskottet godta.
Härutöver är det väsentligt att ökade resurser ställs till förfogande för forskning
inom områdena Framtida reaktorsystem. Anrikning av uran och Utvinning
av uran. Utskottet förordar därför att den i propositionen föreslagna
medelsramen utökas med 6 milj. kr. avsedda för dessa programelement.
ft
Inom ramen för programelementet Framtida reaktorsystem finansieras bl. a.
forskning om bridreaktorer. Utskottet anser att denna forskning bör avvecklas
och att anslag härtill alltså inte bör lämnas.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag till Energiforskning
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag
av 120 300 000 kr.
GOTAB 53688 Slockholm 1977