Finansutskottets betänkande
FiU 1976/77:13
1976/77:13
med anledning av i propositionen 1976/77:100 framlagda förslag
om vissa anslag för budgetåret 1977/78 inom budgetdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner
I detta betänkande behandlar utskottet
propositionen 1976/77: 100 bilaga 11 Budgetdepartementet med undantag
för Litt. B Allmänna centrala ämbetsverk m. m. punkterna BIO
och B 13—B 18, Litt. C Skatte- och kontrollväsen, Litt. E Diverse punkterna
E 3, E 5 och E 7—E 16, Statens allmänna fastighetsfond punkten
II: 13 och Fonden för låneunderstöd, vilka delar behandlas av andra
utskott, samt
motionerna 1976/77: 442, 1008, 1009 och 1010.
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Budgetdepartementet m. m.
1. Budgetdepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen
1976/77: 100 bilaga 11 (budgetdepartementet) under punkten A 1
(s. 10—11) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att i budgetdepartementet inrätta en
ordinarie tjänst för statssekreterare och en ordinarie tjänst för
rättschef, båda med beteckningen r,
2. till Budgetdepartementet för budgetåret 1977/78 anvisar ett
förslagsanslag av 21 746 000 kr.
2. Gemensamma ändamål för departementen m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna A 2 — A 4 (s. 11—13)
och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar
1. till Gemensamma ändamål för departementen ett förslagsanslag
av 51 035 000 kr.,
2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 10 500 000 kr.,
3. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 625 000 kr.
Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
3. Kammarkollegiet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 1 (s. 14—15) och hemställer
att riksdagen till Kammarkollegiet för budgetåret 1977/78 anvisar
ett förslagsanslag av 11 728 000 kr.
1 Riksdagen 1976/77. 5 sami. Nr 13
FiU 1976/77:13
2
4. Uppgiftsfördelning och samverkan mellan statskontoret och riksrevisionsverket.
Regeringen har (s. 15—51) berett riksdagen tillfälle att ta
del av vad som anförts i propositionen beträffande uppgiftsfördelning
och samverkan m. m. mellan de centrala revisions- och rationaliseringsorganen,
särskilt riksrevisionsverket och statskontoret.
Utskottet
Gränsdragningen och samverkansformerna mellan riksrevisionsverket
och statskontoret är en central fråga i strävandena att åstadkomma och
bevara effektivitet i statsförvaltningen. Den utbyggnad och fördjupning
av förvaltningsrevisionen som ägt rum under det senaste decenniet har
gett riksrevisionsverket en god inblick i myndigheternas organisation
och planering. Härigenom har verket delvis kommit att föras in på
områden där statskontoret är ansvarig myndighet, samtidigt som kontoret
ålagts tunga utredningsuppgifter som försvårat en mer kontinuerlig
bevakning från denna myndighets sida av organisations- och rationaliseringsfrågor
inom statsförvaltningen.
En ökad samverkan mellan de båda verken har mot denna bakgrund
tett sig naturlig. En sådan har också medvetet eftersträvats från statsmakternas
sida. Sålunda är chefen för resp. riksrevisionsverket och statskontoret
självskriven ledamot av och tillika vice ordförande i den andra
myndighetens styrelse. De båda verken är numera förlagda bredvid varandra
på Lilla Essingen i Stockholm och har delvis gemensamma servicefunktioner.
Båda verken har numera också, efter organisationsändringen
vid statskontoret år 1975, en likartad, områdesinriktad organisation som
underlättar samverkan inbördes och de båda verkens kontakter med andra
myndigheter. I det utredningsarbete rörande gränsdragningen mellan
förvaltningsrevisionen och rationaliseringsverksamheten i statsförvaltningen
som ägt rum i revisions- och rationaliseringsutredningen (Ds Fi
1976: 3) har också de båda cheferna vid riksrevisionsverket och statskontoret
deltagit. Utredningsarbetet som sådant kan därför sägas utgöra
ett led i strävandena att få till stånd en bättre samordning och arbetsfördelning
mellan verken. Utredningen analyserar också på ett förtjänstfullt
sätt de problem som möter och de framgångsvägar som öppnar
sig.
I ett särskilt yttrande till utredningens rapport har ledamoten Berggren,
tillika chef för riksrevisionsverket, velat dra upp en klarare gränslinje
mellan revisions- och rationaliseringsverksamhetens syften än vad
utredningen gjort. Han betonar framför allt det nödvändiga i att revision
fullgörs av organ som har en oberoende ställning i förhållande till
de myndigheter som revideras och därför bör avstå från att binda sig
för hur de praktiska lösningarna på konstaterade problem bör utformas.
Utformningen av dessa lösningar bör i första hand vara den reviderade
myndighetens och rationaliseringsmyndighetens sak.
FiU 1976/77:13
3
Utskottet delar i allt väsentligt de bedömningar som föredraganden,
statsrådet Mundebo, gör i propositionen beträffande uppgiftsfördelningen
och samverkansformema mellan de båda verken. Sålunda är också
utskottet av uppfattningen att det inte finns anledning att nu aktualisera
frågan om en sammanslagning av de båda verken. Även om, som
föredraganden anför, uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan riksrevisionsverket
och statskontoret inte i alla avseenden kan bli klar och
entydig är det värdefullt att revisionsverksamheten finns förankrad
hos en myndighet medan de mer ingående organisations- och rationaliseringsundersökningar
som påkallas sker genom en annan myndighets
försorg. Principiella skäl av det slag som redovisas i det särskilda yttrandet
kan tala för en sådan fördelning av uppgifterna. Likaså kan arbetet
komma att befruktas av att myndigheterna har skilda infallsvinklar
i sitt arbete.
Utskottet delar också föredragandens mening att effektivitetsvinster
kan uppnås genom förbättrad samordning och ökad samverkan i de
centrala revisions- och rationaliseringsorganens planering av den egna
verksamheten. Även om det av resursskäl inte blir möjligt med en
rationaliseringsinsats efter varje genomförd förvaltningsrevision så bör
ett samspel eftersträvas. Verken bör inte samtidigt och var för sig bedriva
undersökningar vid en och samma myndighet. Samspelet bör också
leda till att rationaliseringsinsatser vid behov kan sättas in efter en revision
som blottlagt betydande problem. Utskottet noterar att en föreskrift
om samverkan vid planeringen avses bli införd i de båda verkens instruktioner.
I fråga om uppföljningen av de revisionsrapporter som kommer fram
anser föredraganden att gemensamma genomgångar av viktigare revisionsrapporter
mellan revisions- och rationaliseringsorganen bör företas
för att komma till rätta med de brister och problem som kommit
fram vid revisionen. Han betonar i likhet med en rad remissinstanser
att den reviderade myndigheten därvid bör vara med. Utskottet delar
denna uppfattning.
I sammanhanget vill utskottet understryka vikten av att också regeringen
systematiskt följer upp revisions- och rationaliseringsrapporterna.
Även sedan ett mer utvecklat uppföljningsarbete av det slag som skisseras
av föredraganden kommit till stånd på myndighetsplanet så kan regeringen
behöva ingripa för att åstadkomma lösningar på problem där
myndigheterna sinsemellan har olika uppfattning och inte kan enas om
det fortsatta arbetet.
Frågan om riksdagens revisorer och uppföljningen av deras rapporter
får riksdagen återkomma till i annat sammanhang.
Utskottet noterar slutligen att föredraganden inte biträder uppfattningen
att statskontorets resurser i ökad utsträckning skulle inriktas på
ett mer översiktligt extensivt engagemang i projekten varigenom verket
FiU 1976/77:13
4
skulle kunna delta i ett större antal projekt. En sådan ensidig inriktning
skulle på sikt kunna försämra verkets möjligheter att upprätthålla
och utveckla den egna personalens kompetens, anför föredraganden.
Utskottet delar föredragandens mening.
Vad utskottet i det föregående anfört bör ges regeringen till känna.
Utskottet hemställer
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om uppgiftsfördelning och samverkan mellan
statskontoret och riksrevisionsverket.
5. Statskontoret. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
B 2 (s. 51—57) och hemställer
att riksdagen till Statskontoret för budgetåret 1977/78 anvisar ett
förslagsanslag av 44 645 000 kr.
6. Datamaskincentralen för administrativ databehandling. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 3 (s. 57—59) och hemställer
att
riksdagen
1. bemyndigar regeringen att vid DAFA inrätta en ordinarie
tjänst för överdirektör med beteckningen p och en extra ordinarie
tjänst för ADB-direktör,
2. till Datamaskincentralen för administrativ databehandling för
budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
7. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 4 (s. 59) och hemställer
att riksdagen till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 4 000 000
kr.
8. Riksrevisionsverket. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 5 (s. 59—63) och hemställer
att riksdagen till Riksrevisionsverket för budgetåret 1977/78 anvisar
ett förslagsanslag av 41 176 000 kr.
9. Byggnadsstyrelsen. Regeringen har under punkten B 6 (s. 63—69)
föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om omfördelning av medel mellan
inrednings- och investeringsanslag som står till byggnadsstyrelsens
förfogande i enlighet med vad som anförts i propositionen,
2. till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.
FiU 1976/77:13
5
Utskottet
I propositionen tar föredraganden bl. a. upp frågan om bemyndigande
för regeringen att medge tillfälliga omfördelningar av medel mellan de
inrednings- och byggnadsanslag under olika departementshuvudtitlar
som står till byggnadsstyrelsens förfogande.
Utskottet har för sin del inget att invända mot en sådan ordning,
eftersom verksamhetens totala omfattning i första hand styrs med hjälp
av de kostnadsramar som fastställs för varje objekt. För att ingen oklarhet
skall råda om bemyndigandets egentliga innebörd vill utskottet dock
fastslå att det här är fråga om möjligheter att göra tillfälliga omfördelningar
dels från ett inredningsanslag till ett annat, dels från ett investeringsanslag
till ett annat. Någon möjlighet att göra omfördelningar
från ett inredningsanslag till ett investeringsanslag eller tvärtom innefattas
inte i bemyndigandet.
Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen i den redovisade
staten för byggnadsstyrelsens administrationskostnader.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att besluta om omfördelning av medel
dels mellan inredningsanslag, dels mellan investeringsanslag,
som står till byggnadsstyrelsens förfogande i enlighet med vad
som anförts i propositionen,
2. till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.
10. Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 7 (s. 69—70) och hemställer
att riksdagen till Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. för
budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.
11. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Regeringen har under
punkten B 8 (s. 70—81) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om beställning av viss inredning
och utrustning för byggnadsobjekt som har beslutats av riksdagen i enlighet
med vad som förordats i propositionen,
2. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och
utrustning för byggnader för statlig förvaltning inom de kostnadsramar
som förordats i propositionen,
3. till Inredning av byggnader för statlig förvaltning för budgetåret
1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 27 000 000 kr.
Utskottet
I propositionen anförs bl. a. att merparten av inredningen och utrustningen
för större nybyggnadsprojekt bestäms slutligt kort före inflytt
-
FiU 1976/77:13
6
ningen och förslag till kostnadsramar för anskaffningen redovisas först
i samband därmed för riksdagen. För vissa slag av inredning och utrustning
gäller emellertid att beställningsbemyndiganden till följd av
långa leveranstider måste lämnas långt före det att inrednings- och utrustningsplaneringen
i övrigt har hunnit så långt att förslag om definitiva
kostnadsramar kan redovisas för riksdagen. Detta har hittills skett
genom att riksdagen fastställt s. k. delramar. Härigenom kommer inrednings-
och utrustningsramarna för samma objekt att redovisas flera
gånger för riksdagen.
I propositionen förordas att regeringen bemyndigas att — i avvaktan
på att slutliga kostnadsramar för anskaffning av inredning och utrustning
kan redovisas för riksdagen — besluta om beställning av inredning
och utrustning av sådant slag som har långa leveranstider i de fall där
riksdagen redan har beslutat om utförandet av den nybyggnad för vilken
inredningen och utrustningen är avsedd.
Utskottet vill i denna fråga anföra följande. När riksdagen tagit ställning
till utförandet av en nybyggnad så följer därmed i stort sett automatiskt
vissa baskrav på inredning och utrustning. Sålunda kan t. ex.
storleken av telefonväxeln i princip vara given så snart man fastställt
antalet rumsenheter i en kontorsbyggnad. För viss inredning och utrustning
av detta slag krävs till följd av långa leveranstider att beställningar
görs på ett mycket tidigt stadium. Utskottet har inget att erinra mot att
regeringen erhåller ett generellt bemyndigande att göra beställningar av
detta slag. Det finns dock anledning att framhålla att ett sådant bemyndigande
bör användas restriktivt, så att det inte kommer att omfatta sådan
inredning och utrustning vars storlek kan bli föremål för en reell
diskussion. Utskottet finner det vidare rimligt att regeringen årligen i
budgetpropositionen redovisar i vilken utsträckning bemyndigandet utnyttjats.
Utskottet har inget att erinra mot de i propositionen föreslagna inrednings-
och utrustningsplanerna eller mot den gjorda medelsberäkningen.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att besluta om beställning av viss inredning
och utrustning för byggnadsobjekt, som har beslutats av
riksdagen, i enlighet med vad som förordats i propositionen
och vad utskottet anfört,
2. bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning
och utrustning för byggnader för statlig förvaltning inom de
kostnadsramar som förordats i propositionen,
3. till Inredning av byggnader för statlig förvaltning för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 27 000 000 kr.
12. Statens förhandlingsnämnd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten B 9 (s. 81—82) och hemställer
FiU 1976/77:13
7
att riksdagen till Statens förhandlingsnämnd för budgetåret 1977/
78 anvisar ett förslagsanslag av 2 110 000 kr.
13. Nämnden för samhällsinformation: Förvaltningskostnader. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten B 11 (s. 83—85) och hemställer
att
riksdagen till Nämnden för samhällsinformation: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag
av 2 112 000 kr.
14. Nämnden för samhällsinformation: Tidningsutgivning. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 12 (s. 85—86) och hemställer
att
riksdagen till Nämnden för samhällsinformation: Tidningsutgivning
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av
1 241 000 kr.
Bidrag och ersättningar till kommunerna
15. Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten D 1 (s. 126) och hemställer
att riksdagen till Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad
tolag för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av
1 200 000 kr.
16. Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. Regeringen har under
punkten D 2 (s. 126—129) föreslagit riksdagen att till Skatteutjämningsbidrag
till kommunerna m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa
ett förslagsanslag av 3 370 000 000 kr.
I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:
1976/77:442 av herr Lövenborg m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om extra skatteutjämningsbidrag till Luleå kommun,
1976/77: 1009 av herrar Lindahl i Hamburgsund (fp) och Åberg (fp)
vari hemställs att riksdagen hemställer att regeringen låter utreda hur
de kommuner som tvingas till extrainvesteringar på grund av turism
och friluftsliv skall kompenseras för detta och
1976/77: 1010 av herr Nordberg m. fl (s) vari hemställs att riksdagen
1. hos regeringen begär att utredningen om kommunernas ekonomi
ges i uppdrag att skyndsamt framlägga förslag som möjliggör en inomregional
skatteutjämning,
FiU 1976/77:13
8
2. hos regeringen hemställer om åtgärder för att avhjälpa den ekonomiskt
svåra situation många kommuner, exempelvis Botkyrka och
Haninge, hamnar i genom regeringens försening av utredningsarbetet
för den kommunala skatteutjämningen,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet för vissa kommuner att erhålla möjligheter till extra förskott
på innestående statsbidrag.
Utskottet
I motionen 442 anförs att Luleå kommuns utgifter i samband med
riksdagsbeslutet om Stålverk 80 kan uppskattas till ca 400 milj. kr. När
projektet ställs på framtiden innebär detta en mycket besvärlig ekonomisk
situation för kommunen. Det utlovade stödet till kommunen om
extra skatteutjämningsbidrag motsvarande en årlig utdebitering av en
krona är enligt motionärerna otillräckligt. Ett stöd på minst två kronor
anses som ett minimum.
Som motionärerna påpekar har Luleå kommun hamnat i en svår ekonomisk
situation. På grund härav har regeringen utlovat extra skatteutjämningsbidrag
motsvarande en krona per skattekrona. Härigenom kommer
under en femårsperiod med början år 1978 ca 110 milj. kr. att betalas
ut till kommunen. En överenskommelse har vidare träffats med
NJA som innebär att kommunen av företaget kommer att erhålla sammanlagt
drygt 100 milj. kr. Någon grund för att riksdagen nu skall uttala
en mening om huruvida Luleå kommun bör erhålla ytterligare kompensation
finns enligt utskottets mening inte. Motionen avstyrks.
I motionen 1009 anförs att kommuner som får ta emot ett stort antal
turister tvingas att göra större investeringar på olika områden än vad
som motiveras av kommuninvånarnas behov. Motionärerna menar att
turistinkomsterna för dessa kommuner inte på något sätt motsvarar de
extra utgifter man tvingas till och förordar att frågan om kompensation
till berörda kommuner för deras extrainvesteringar utreds.
Enligt utskottets mening fordras ingen särskild utredning av den av
motionärerna berörda frågan, eftersom den torde komma att beröras av
kommittén för utredning om kommunernas ekonomi. Utskottet vill i
sammanhanget endast påpeka att kommun som åtar sig investeringskostnader
i samband med fritidsbebyggelse självfallet är oförhindrad att
därvid ta ut den faktiska kostnad som fritidsbebyggelsen förorsakar kommunen.
Motionen avstyrks.
I motionen 1010 tas tre, delvis sammanknutna problem upp. Motionärerna
begär att utredningen om kommunernas ekonomi ges i uppdrag
att skyndsamt lägga fram förslag som möjliggör en inomregional skatteutjämning.
Vidare hemställs om åtgärder för att avhjälpa den ekonomiskt
svåra situation många kommuner hamnat i genom försening av ut
-
FiU 1976/77:13
9
redningsarbetet för den kommunala skatteutjämningen. Botkyrka och
Haninge nämns som exempel. Slutligen vill motionärerna att regeringen,
i avvaktan på slutliga förslag från utredningen, för vissa kommuner skall
medge extra förskott på statsbidragsfordringar, i första hand i fråga
om skolväsendet och den sociala verksamheten.
Utskottet vill anföra följande.
Regeringen har uppdragit åt utredningen om kommunernas ekonomi
att komma med förslag före den 1 december 1977. I utredningsuppdraget
ingår att pröva om den statliga skatteutjämningen behöver kompletteras
med en inomregional skatteutjämning. Utskottet har redan
tidigare konstaterat att uppgiften att utarbeta ett förslag härom inte är
någon enkel uppgift. Utskottet anförde i frågan i sitt betänkande 1975/
76: 39 följande:
Utskottet vill i sammanhanget understryka tre ting. För det första
får ett sådant förslag inte utformas så att det kommer i konflikt med
den kommunala självstyrelsen. Det är därför nödvändigt att de juridiska
förutsättningarna och kompetensproblemen blir grundligt undersökta.
För det andra bör, som motionärerna också framhåller, ett
eventuellt landstingskommunalt skatteutjämningssystem utformas så
att det kan tillämpas även av andra landsting än Stockholms läns. För
det tredje måste ett sådant system samordnas med det statliga skatteutjämningssystemet.
Den dominerande delen av skatteutjämningen måste
enligt utskottets bedömning alltfort ske inom det senare systemet.
Att inom ramen för det pressade tidsprogram utredningen har rycka
ut frågan om inomregional skatteutjämning skulle mot denna bakgrund
kunna innebära ett allvarligt avbräck för utredningen i dess viktiga
arbete.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet bifall till yrkandet i motionen
1010 att riksdagen skall hemställa om skyndsamt förslag från utredningen
om kommunernas ekonomi.
I fråga om de i motionen begärda åtgärderna för att avhjälpa den
ekonomiskt svåra situation som kommuner som Botkyrka och Haninge
kommer att befinna sig i under 1978 vill utskottet hänvisa till den möjlighet
regeringen har att ge extra skatteutjämningsbidrag. I budgetpropositionen
påpekas också denna möjlighet med särskild hänvisning till
behoven hos kommuner med snabb tillväxt där skatteunderlag och kostnadsutveckling
inte har stabiliserats (s. 129). En prövning av detta slag
bör emellertid i varje enskilt fall ankomma på regeringen, varför riksdagen
i detta sammanhang bör avstå från att ge en mening till känna.
Motionsyrkandet avstyrks.
Vad slutligen angår möjligheten att i särskild ordning förskottera
statsbidrag till kommuner som befinner sig i snabb tillväxt och därigenom
har stora statsbidrag att fordra konstaterar utskottet att även problemen
med kommunernas statsbidragsfordringar kommer att beröras
av kommittén för utredning om kommunernas ekonomi. Motionsyrkandet
avstyrks.
FiU 1976/77:13
10
Utskottet har inget att erinra mot den i propositionen gjorda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 442,
2. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1009,
3. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1010,
4. att riksdagen till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna
m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av
3 370 000 000 kr.
17. Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten D 3 (s. 129—130) och hemställer
att riksdagen till Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl. för
budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 725 000 000
kr.
18. Särskilt bidrag till kommunerna. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten D 4 (s. 130) och hemställer
att riksdagen till Särskilt bidrag till kommunerna för budgetåret
1977/78 anvisar ett anslag av 122 000 000 kr.
19. Extra bidrag till kommuner och landstingskommuner. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten D 5 (s. 131) och hemställer
att riksdagen till Extra bidrag till kommuner och landstingskommuner
för budgetåret 1977/78 anvisar ett anslag av
300 000 000 kr.
20. Kompensation till kommuner m. fl. i anledning av 1974 års skattereform.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 6 (s.
131—132) och hemställer
att riksdagen till Kompensation till kommuner m. fl. i anledning
av 1974 års skattereform för budgetåret 1977/78 anvisar ett
förslagsanslag av 1 300 000 000 kr.
Diverse
21. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 1—E 2 (s.
133—134) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar
1. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond ett förslagsanslag av 7 691 000 kr.,
2. till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer
m. m. ett förslagsanslag av 2 030 000 kr.
FiU 1976/77:13
11
22. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten E 4 (s. 134—135) och hemställer
att
riksdagen till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering
för budgetåret 1977/78 anvisar ett anslag av 470 000
kr.
23. Viss informationsverksamhet. Regeringen har under punkten E6
(s. 138—141) föreslagit riksdagen att till Viss informationsverksamhet
för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 9 300 000 kr.
I motionen 1976/77: 1008 av fru Jonäng (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en information till hushållen enligt motionen.
Enligt motionären är den information om budgeten som ges genom
massmedierna inte tillräcklig. Därför föreslås att en lättillgänglig, populärt
hållen sammanfattning av budgetpropositionen distribueras till
alla hushåll. Vidare bör enligt motionären övervägas att 3—4 gånger
under budgetåret ge en till alla riktad information om större frågor
och beslut som berör den enskilde individen.
Utskottet
Samhällsinformationen i vårt land är inriktad på att informera medborgarna
om deras rättigheter och skyldigheter. I det utvecklingsarbete
som bedrivs inom nämnden för samhällsinformation (NSI) och som nu
redovisas i en första etapp i budgetpropositionen är frågan om samhällsinformationens
inriktning en huvudfråga. Enligt gällande principer sätts
samhällsinformationen in efter det att beslut har fattats. Informationen
före beslut och opinionsbildningen anses i huvudsak vara en uppgift för
massmedierna och för olika organisationer, främst de politiska partierna.
Myndigheternas information bör vara fri från värderingar.
Enligt utskottets mening skulle en information till alla hushåll om
budgetpropositionen, alltså en information före beslut, innebära ett avsteg
från gällande principer. Det är knappast heller möjligt att, såsom
motionären föreslår, på ett värderingsfritt sätt informera om våra ekonomiska
möjligheter.
När det gäller fattade beslut vill utskottet framhålla att det redan i
dag ges en omfattande information till allmänheten. Det åligger varje
myndighet att på lämpligt sätt informera medborgarna om deras rättigheter
och skyldigheter inom myndighetens ansvarsområde. Särskilt i
samband med att nya regler träder i kraft på olika områden ges också
sådan information. Vid större reformer brukar dessutom det ansvariga
departementet informera omedelbart efter riksdagens beslut i frågan.
Utskottet vill också påminna om den försöksverksamhet med informa
-
FiU 1976/77:13
12
tion om riksdagsarbetet i form av annonser i dagstidningarna i vissa områden
som bedrivits under perioden 1974—1976.
Med hänvisning till vad utskottet nu anfört avstyrks motionen.
Utskottet har inget att erinra mot inriktningen av det fortsatta utvecklingsarbetet
inom NSI och inte heller mot medelsberäkningen under
anslaget.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1008,
2. att riksdagen till Viss informationsverksamhet för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 9 300 000 kr.
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
24. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Regeringen har under punkten
II: 11 (s. 151—160) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för statlig
förvaltning inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,
2. till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret 1977/78
anvisa ett investeringsanslag av 455 000 000 kr.
Utskottet
I budgetpropositionen begärs medel bl. a. för om- och nybyggnader i
Södra Klara. Med utgångspunkt i riksdagens beslut år 1975 om återflyttning
till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen (KU 1975: 13, rskr
1975: 207) har planeringsarbetet inriktats på att successivt samla departementen
i de s. k. Södra Klara-kvarteren i Stockholm. Regeringen har
fastställt en preliminär omflyttningsplan härför. Enligt föredraganden
kan de totala kostnaderna för om- och nybyggnad av lokaler för departementen
i kvarteren Björnen, Loen, Tigern, Rosenbad och Johannes
Större nu uppskattas till ca 390 milj. kr. inkl. försörjningsåtgärder.
För en mindre del av projektet har utskottet i betänkandet 1976/77: 8
nyligen tillstyrkt medel på tilläggsbudget II för budgetåret 1976/77.
Dessa medel avser om- och nybyggnad i kvarteret Loen, en byggnation
som erfordras för riksgäldskontorets räkning, om kvarteret Rosenbad
skall frigöras för departementsändamål.
Gällande tidsplan för projektet i övrigt innebär byggstart redan under
år 1977 och en medelsförbrukning under 1977/78 om drygt 50 milj. kr.
Tidsplanen är grundad på riksdagens beslut att flytta tillbaka till Helgeandsholmen,
varvid kanslihuset måste frigöras för riksdagens behov.
Frågan huruvida riksdagsbeslutet om återflyttning skall fullföljas kommer
nu upp till riksdagens prövning i anledning av väckta motioner. Utskottet
tillstyrker att regeringen bemyndigas föranstalta om byggnadsarbeten
i Södra Klara inom de i propositionen föreslagna kostnadsramarna.
FiU 1976/77:13
13
Om riksdagen vid sin behandling av frågan om återflyttning till
Helgeandsholmen skulle ändra sitt beslut av år 1975, bör regeringen redan
under år 1977 inkomma med de revideringar av tidsplaner, kostnadsramar
och anslagsbehov för år 1977/78 som ett sådant beslut föranleder.
Utskottet har inga erinringar mot övriga i investeringsplanen föreslagna
projekt och tillstyrker anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för
statlig förvaltning inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,
2. till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret
1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 455 000 000 kr.
25. Inköp av fastigheter m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten II: 12 (s. 161) och hemställer
att riksdagen till Inköp av fastigheter m. m. för budgetåret
1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 55 000 000 kr.
Fonden för statens aktier
26. Teckning av aktier i Statskonsult AB. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten VI: 1 (s. 164—165) och hemställer
att riksdagen till Teckning av aktier i Statskonsult AB för budgetåret
1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 2 400 000 kr.
Diverse kapitalfonder
27. Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten IX: 5 (s. 166—168) och
hemställer
att riksdagen
1. medger att datamaskinutrustning beställs — utöver tidigare
medgivet belopp — till en kostnad av högst 135 000 000 kr.,
FiU 1976/77:13
14
2. till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för
budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av
115 000 000 kr.
Stockholm den 8 mars 1977
På finansutskottets vägnar
BJÖRN MOLIN
Närvarande: herrar Molin (fp), Kristiansson (c), Gustafsson i Stenkyrka
(c), Jansson (s), Pettersson i Malmö (s), Gadd (s), Nilsson i Visby
(s), Fågelsbo (c), fru Gradin (s), herr tredje vice talmannen Eriksson (fp),
herrar Karlsson i Motala (s), Rydén (m), Knutson (m) och Gustafsson
i Säffle (c).
Särskilt yttrande
vid punkten 16 (Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.) av herrar
Jansson (s), Pettersson i Malmö (s), Gadd (s), Nilsson i Visby (s),
fru Gradin (s) och herr Karlsson i Motala (s) som anför:
Vi utgår ifrån att de i motion 1010 aktualiserade problemen kommer
att bli föremål för prövning i kommittén för utredning om kommunernas
ekonomi. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att denna kommitté
skall redovisa sitt arbete före den 1 december 1977 förutsätter vi att utskottets
utlåtande innebär att motion 1010 överlämnas till kommittén för
utredning om kommunernas ekonomi.
NORSTEDTS TRTCKERI STOCKHOLM U77 770045